Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen våren 2005

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2005. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 2005. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2005. I de fall SFS-nummer saknas var författningen den 30 juni 2005 ännu inte utkommen från trycket.

 

Statsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen med instruktion för riksdagsförvaltningen varigenom införts en skyldighet för riksdagsstyrelsen att utse även ersättare för ledamöter i rådet för ledamotsnära frågor. Genom en samtidigt beslutad ändring i lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall tjänstgörande ersättare omfattas av reglerna om sammanträdesarvode (SFS 261 f.).

 

Offentlighet och sekretess
Genom ändringar i sekretesslagen har införts sekretesskydd för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i verksamhet som bedrivs av den kommission och det råd som har inrättats med anledning av naturkatastrofen i Asien. Lagändringen har trätt i kraft den 12 februari 2005 (SFS 37).

 

Annan offentlig rätt
Lagen om koncessionsavgift på televisionens och radions område har ändrats så att skyldigheten att betala koncessionsavgift för det programföretag som har ensamrätten att med analog sändningsteknik sända tv-program med reklam gäller oavsett om tillståndet avser hela landet eller inte. Samtidigt har lagen om
TV-avgift ändrats på så sätt att avgiftsplikt gäller även för tv-

mottagare som genom sin konstruktion inte kan ta emot markbundna sändningar. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 augusti 2005 (SFS 536 ff.). Riksdagen har våren 2005 beslutat vissa ändringar i radio- och TVlagen som bl.a. gäller vidaresändningsplikten i kabelnät (SFS 364 f.). För att i svensk rätt genomföra EG-direktivet om försäkringsförmedling har riksdagen antagit lag om försäkringsförmedling samt beslutat ändringar i försäkringsrörelselagen, lagen om värdepappersrörelse, lagen om utländska filialer m.m., lagen om åtgärder mot penningtvätt och lagen om belastningsregister. Den nya lagen innebär bl.a. att försäkringsförmedling bara får utövas efter tillstånd av Finansinspektionen samt att en försäkringsmäklare skall uppfylla särskilda krav på kunskap och kompetens. Därutöver innebär ändringarna att försäkringsförmedlaren skall anpassa sin rådgivning efter kundens önskemål och behov samt rekommendera lösningar som är lämpliga för kunden. Finansinspektionen skall utöva tillsyn över alla försäkringsförmedlare medan Bolagsverket skall sköta registreringen (SFS 405 ff.). I samband med att riksdagen godkänt en överenskommelse mellan de nordiska länderna om folkbokföring har antagits lag om överenskommelse mellan Danmark, Fin-

land, Island, Norge och Sverige om folkbokföring samt beslutats en ändring i folkbokföringslagen. Den nya lagstiftningen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 267 ff.).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i ordningslagen. Ändringarna, som trätt i kraft den 1 april 2005, gäller bl.a. ansökningar om tillstånd till tävling eller uppvisning av fordon på väg, säkerhet för tivolianordningar, förbud att beträda spårfordons utsida samt prövningstillstånd vid överklagande av beslut av länsrätt (SFS 68).
    I syfte att höja säkerheten i pass har riksdagen beslutat ändringar i passlagen. Ändringarna innebär att svenska pass förses med s.k. biometriska uppgifter som kan utgöra underlag för datorstödd jämförelse och identifiering. Vidare innebär ändringarna att giltighetstiden för vanligt pass begränsats från tio till fem år också för personer som är över 18 år samt att personer som avtjänar bl.a. fängelsestraff om minst ett år inte kan få ett nytt pass. Ändringarna träder i kraft den 1 oktober 2005.
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Ändringarna, som trätt i kraft den 30 juni 2005, är en följd av ändringar i ett direktiv om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (Svecio II-direktivet). (SFS 349).
    I samband med att riksdagen godkänt tilläggsprotokollet mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet har beslutats ändringar i lagen om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg. Ändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

    Riksdagen har beslutat ändringar i bl.a. jämställdhetslagen och lagen om förbud mot diskriminering. Lagändringarna syftar till att stärka skyddet mot könsdiskriminering så att det kommer i nivå med skyddet mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Diskrimineringsgrunden kön har lagts till i det diskrimineringsförbud som avser socialförsäkringssystemet, vid arbetsförmedling och yrkespraktik, för medlemskap i fack-, arbetsgivar-, och yrkesföreningar samt vid handel med varor, tjänster och bostäder. Vidare har införts ett uttryckligt förbud mot att ge instruktioner att diskriminera (SFS 476 ff.). Under våren 2005 beslutade ändringar i lagen om kungörande av lagar och andra författningar har möjliggjort att samtliga föreskrifter om lokal trafikreglering samlas i en central, rikstäckande databas för trafikföreskrifter (SFS 517). Genom en under våren 2005 antagen lag om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till den ideella föreningen Synskadades Riksförbund har föreningens verksamhet avseende tilldelning och återtagande av ledarhund reglerats i lag. I sekretesslagen har samtidigt införts bestämmelser om att sekretess skall gälla i denna verksamhet för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller denne närstående lider men om uppgiften röjs. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2006 (SFS 340 f.). Riksdagen har beslutat ändringar i livsmedelslagen och djurskyddslagen. Genom lagändringarna, som syftar till att inom ramen för nuvarande tillsynsorganisation stärka den lokala djurskydds- och livsmedelstillsynen, har det blivit möjligt

att en kommuns tillsynsansvar utförs av en annan kommun. Om en kommun grovt eller under en längre tid har åsidosatt sina tillsynsskyldigheter när det gäller en viss verksamhet kan regeringen vidare, på ansökan av Livsmedelsverket eller en länsstyrelse, besluta att tillsynen över verksamheten skall föras över till Livsmedelsverket eller länsstyrelsen.
    Återutförsel av livsmedel som förvaras på en gränskontrollstation och som kan orsaka allvarliga personskador kan också förbjudas. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen har också blivit tydligare och stärkts (SFS 337 f.).
    Under våren 2005 beslutade ändringar i epizootilagen och ordningslagen syftar till att i svensk rätt genomföra ett direktiv om gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 april 2005 (SFS 102 f.).

 

Konsumenträtt
Riksdagen har antagit en distans- och hemförsäljningslag och beslutat ändringar i försäkringsavtalslagen, lagen om tillfällig försäljning och lagen om handelsagentur. Lagstiftningen syftar i huvudsak till att i svensk rätt genomföra ett EG-direktiv om distansförsäljning av finansiella tjänster. Med distansavtal avses avtal som ingås exempelvis per telefon eller via Internet. Den nya lagen bygger i stor utsträckning på den tidigare lagen om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal. Tillämpningsområdet har dock utvidgats till att omfatta — utöver distansavtal om varor och icke finansiella tjänster — distansavtal om finansiella tjänster såsom försäkring, kredit och betalning. I den nya lagen finns bestämmelser om bl.a. näringsidkarens informationsskyldighet och konsumentens ångerrätt. Lagstiftningen har trätt i kraft den 1 april 2005 (SFS 59 f. och 63 f.). Under våren 2005 beslutade ändringar i konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen innebär att den tvååriga preskriptionstiden vid fel i varor och tjänster har förlängts till tre år. Vidare har produktansvaret enligt konsumenttjänstlagen begränsats något i syfte att samordna ansvaret enligt de båda lagarna. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 april 2005 (61 ff.).

 

Familjerätt
Riksdagen har våren 2005 beslutat lagändringar som innebär att assisterad befruktning med donerade spermier enligt lagen om insemination och lagen om befruktning utanför kroppen får utföras också beträffande en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna. Den registrerade partnerna eller sambon skall — tillsammans med den befruktade kvinnan — anses som föräldrar till det barn som föds, förutsatt att hon har samtyckt till behandlingen och att det är sannolikt att barnet har avlats genom den. Genom samtidigt beslutade ändringar i föräldrabalken skall föräldraskapet fastställas genom bekräftelse eller dom. Föräldraskapet skall inte gälla barn som kommer till genom assisterad befruktning utanför tillämpningen av inseminationslagen och lagen om befruktning utanför kroppen. Därutöver har bestämmelserna i föräldrabalken om fastställande av faderskap genom dom anpassats till DNA-tekniken. I vissa bestämmelser om sambor i föräldrabalken, ärvdabalken och jordabalken har tydiggjorts att även sambor av samma kön omfattas (SFS 434 ff.). Riksdagen har antagit en lag om god man för ensamkommande barn och beslutat ändringar i bl.a. föräldrabalken, utlänningslagen och la-

gen om vissa internationella förhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. Innebörden av den nya lagen är att en god man skyndsamt skall kunna förordnas för barn som av flyktingskäl eller andra skäl kommer ensamma till Sverige eller blir ensamma efter ankomsten hit. Den gode mannen skall svara för barnet i såväl förmyndares som vårdnadshavares ställe. Ett godmansförordnande meddelas av överförmyndaren i den kommun där barnet vistas. I föräldrabalken har vidare införts en ny grund för utseende av särskild vårdnadshavare, nämligen att föräldern varaktigt inte kan ta hand om barnet. Denna nya grund är tillämplig även i rent nationella förhållanden (SFS 429 ff.).
    Under våren 2005 har riksdagen antagit en lag om dödförklaring och beslutat ändringar i ärvdabalken och lagen om kriterier för bestämmande av människans död. Den nya lagen innehåller bestämmelser om beviskrav och tidsfrister i ärenden om dödförklaring och innebär i huvudsak följande. Om någon är försvunnen och det är utrett att denne är död får dödförklaring ske omedelbart. Är det inte utrett att den försvunne är död, men föreligger det med hänsyn till omständigheterna en hög grad av sannolikhet för att så är fallet, får frågan om dödförklaring tas upp tidigast ett år efter försvinnandet. Frågan får dock tas upp omedelbart om försvinnandet skett i samband med en naturkatastrof eller stor olycka och det finns en mycket hög grad av sannolikhet för att den försvunne är död. I övriga fall får frågan tas upp tidigast fem år efter försvinnandet. Beslut om dödförklaring fattas av Skatteverket, och kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Lagstiftningen har trätt i kraft den 1 april 2005 (SFS 130 ff.).

 

Associationsrätt
Som ett led i strategin för samhällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten har riksdagen beslutat vissa ändringar i stiftelselagen samt i lagen om handelsbolag och enkla bolag. Ändringarna innebär bl.a. att stiftelser som inte har någon behörig företrädare i Sverige skall bemyndiga en person som bor i Sverige att på stiftelsens vägnar ta emot delgivning (SFS 246 f.). Riksdagen har antagit en ny aktiebolagslag, som ersätter 1975 års aktiebolagslag, samt beslutat ändringar i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m., lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen om kontoföring av finansiella instrument. Den nya aktiebolagslagen utgör slutpunken i ett reformarbete på det aktiebolagsrättsliga området som pågått sedan början av 1990-talet. Bland nyheterna kan nämnas ändrade regler om bolagsbildning, införande av en möjlighet att i kupongbolag besluta om samtyckes- och förköpsförbehåll samt en utförligare reglering av s.k. tvångsinlösen av minoritetsaktier, bl.a. genom uttryckliga bestämmelser om lösenbeloppets bestämmande. Vidare har införts bestämmelser om delning av aktiebolag. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2006. För att i svensk rätt genomföra några ändringar i EG:s fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv samt i bank- och försäkringsdirektiven har riksdagen beslutat ändringar i årsredovisningslagen. Ändringarna innebär bl.a. ett uttryckligt krav på att förvaltningsberättelsen skall innehålla en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför samt förtydliganden om upplysningar om för-

hållanden som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. De nya reglerna har trätt i kraft den 1 maj 2005 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2005 (SFS 192).

 

Immaterialrätt
Två WIPO-fördrag från år 1996, dels WIPO-fördraget om upphovsrätt, dels WIPO-fördraget om framföranden och fonogram samt direktivet om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället har medfört omfattande ändringar i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt följdändringar i lagen om medling i vissa upphovsrättstvister. Ändringarna syftar till att värna upphovsrätten, framför allt i den digitala miljön. I lagen har införts en uttrycklig ensamrätt för upphovsmän att överföra sina verk till allmänheten. Alla tillgängliggöranden av verk på Internet, eller andra tillgängliggöranden på distans, benämns som en överföring till allmänheten och kräver upphovsmännens tillstånd. Skyddet för vissa av upphovsrätten närstående rättigheter — nämligen skyddet för utövande konstnärer (exempelvis musiker och sångare) vad gäller deras framförande av ett verk, för fonogram- och filmproducenter och för radio- och televisionsföretag — har förstärkts och även dessa rättighetshavares tillstånd krävs för att tillgängliggöra deras prestationer på närverk som Internet på ett sådant sätt att enskilda kan få del av prestationerna från en plats och vid en tidpunkt som de själva bestämmer. Rätten att framställa kopior för enskilt bruk gäller även fortsättningsvis, men dock i något begränsad form. Bl.a. är kopiering för privat bruk inte tillåten om det exemplar som är den egentliga för-

lagan till kopian framställts eller gjorts tillgänglig utan upphovsmannens tillstånd. Kopiering av litterära verk får avse endast begränsade delar av ett sådant verk eller sådana verk med begränsat omfång. Hela böcker får således inte kopieras annars än i undantagsfall. Vidare innebär ändringarna att kassettersättning höjts och anpassats till den digitala tekniken samtidigt som en möjlighet till nedsättning införts. För att underlätta för utbildningsväsendet att använda upphovsrättsligt skyddat material har reglerna om avtalslicens utvidgats till att också omfatta framställning av digitala exemplar av verk. Därutöver har nya avtalslicenser införts vissa nyttjanden av bibliotek och arkiv samt för vissa former för framställning av exemplar inom bl.a. myndigheter och företag. Tigare inskränkningar som gett möjlighet till framställning av exemplar till personer med funktionshinder har utvidgats. Nya bestämmelser om skydd för tekniska åtgärder har införts. Bestämmelserna innebär bl.a. att det numera är straffbart att tillverka eller sälja produkter, eller tillhandahålla tjänster, som huvudsakligen är utformade för att kringgå en digital eller analog spärr, eller annan teknisk åtgärd, som hindrar eller begränsar framställning av exemplar eller tillgängliggörande för allmänheten av upphovsrättsligt skyddade verk. Själva kringgåendet av den tekniska åtgärden är också förbjudet. Bestämmelserna syftar bl.a. till att ge upphovsmännen och till upphovsmännen närstående rättighetshavare ökat skydd mot otillåtna förfoganden med deras skyddade verk och prestationer i den digitala miljön, exempelvis på närverk som Internet. Ett annat syfte är att stimulera handel med upphovsrättsligt skyddade verk i denna miljö (SFS 359 och 361).

 

Ersättningsrätt
Riksdagen har antagit en ny försäkringsavtalslag samt beslutat följdändringar i ett stort antal lagar. Den nya lagen, som träder i kraft den 1 januari 2006 och då ersätter 1927 års lag om försäkringsavtal och 1980 års konsumentförsäkringslag, är en samlad lag för stora delar av försäkringsavtalsrätten. I lagen regleras konsumentförsäkringar (exempelvis hemförsäkringar, villaförsäkringar, fordonsförsäkringar och reseförsäkringar), företagsförsäkringar och personförsäkringar (exempelvis livförsäkringar, sjukförsäkringar och olycksfallsförsäkringar). Den reglerar även gruppförsäkringar och kollektivavtalsgrundande försäkringar. Som huvudregel är lagen tvingande till försäkringstagarens eller den försäkrades förmån. Möjlighet att frångå lagens skydd genom avtal gäller framför allt företagsförsäkringen. I lagen finns bestämmelser om bl.a. vad försäkringsbolagen är skyldiga att informera om före och efter avtal, när försäkringstagaren och försäkringsbolaget får säga upp försäkringen samt vilka begränsningar som försäkringsbolaget får ställa upp för sitt ansvar. Vidare finns regler om när och hur premien behöver betalas, hur försäkringsersättningen skall beräknas samt hur skaderegeringen skall gå till. Därutöver innehåller den nya försäkringsavtalslagen bestämmelser om vem som har rätt till försäkringsersättningen, hur försäkringstagaren kan förfoga över sin personförsäkring, exempelvis genom ett förmånstagarförordnade samt vilket skydd som finns mot utmätning. Bland nyheterna kan vidare nämnas en rätt till försäkring också vid personförsäkringar. Försäkringsbolagen får vägra någon att teckna försäkring exempelvis vid en sjukförsäkring bara om det finns särskilda skäl. Om någon vägras en försäkring får han eller hon möjlighet att få sin rätt prövad i domstol. En annan nyhet som kan framhållas är att försäkringstagaren fått en lagstadgad rätt att — om försäkringens art inte hindrar det — återköpa en personförsäkring för att t.ex. flytta försäkringen till ett annat bolag. Väsentligt är också att det införts lagstiftning för gruppförsäkringar och kollektivavtalsgrundande försäkringar (SFS 104 ff.). I samband med att riksdagen godkänt 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja har antagits en lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna samt beslutats ändringar i lagen om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja, lagen om immunitet och privilegier i vissa fall och sjölagen. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 253 ff.).

 

Fastighetsrätt
Med herrelösa fastigheter brukar man avse fastigheter som ägs av upplösta juridiska personer. Riksdagen har, i syfte att motverka uppkomsten av herrelösa fastigheter och att skapa regler för hanteringen av sådana fastigheter, beslutat ändringar expropriationslagen och konkurslagen. Lagändringarna innebär att det blivit möjligt att utse en god man för upplösta juridiska personer i mål och ärenden om expropriation. Härigenom kan herrelösa fastigheter exproprieras. Motsvarande gäller även för inlösen enligt plan- och bygglagen. Vidare har införts en regel om att konkursförvaltare som lägger ut av egna medel för att försöka sälja fastigheter i sista hand får sina utlägg ersatta av staten. Därutöver har införts regler om ansvaret för konkurskostnader när en konkurs upphävs av högre rätt (SFS 189 f.).

 

Plan- och bygglagstiftning
Genom ändringar i plan- och bygglagen har regeringen givits möjlighet att meddela föreskrifter om undantag för viss tid från vissa av lagens bestämmelser om det inträffat en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller egendom (SFS 252).

 

Miljörätt
Riksdagen har antagit lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ och beslutat ändringar i bl.a. sekretesslagen, väglagen, lagen om byggande av järnväg, lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, luftfartslagen och minerallagen. Lagstiftningen är föranledd av godkännandet av den s.k. Århuskonventionen och syftar även till att i svensk rätt genomföra två direktiv om allmänhetens tillgång till miljöinformation. Den nya lagen innehåller bestämmelser om rätt att ta del av miljöinformation även i de fall informationen finns hos annan än en myndighet. Lagändringarna innebär att miljöorganisationer givits rätt att överklaga vissa tillståndsbeslut. Lagstiftningen har trätt i kraft den 15 maj 2005 (SFS 181 ff.).
    I syfte att anpassa svensk rätt till det s.k. MKB-direktivet har riksdagen beslutat ändringar bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i plan- och bygglagen. Genom i samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. är det möjligt för Boverket att, efter bemyndigande från regeringen, meddela närmare föreskrifter om utformningen av säkerhetsåtgärder för vissa anläggningar. Lagstiftningen har trätt i kraft den 1 maj 2005 (SFS 149 f.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i bl.a. miljöbalken, luftfartslagen, lagen om kontinentalsockeln, väglagen, lagen om vissa torvfyndigheter, plan- och bygglagen, lagen om byggande av järnväg och lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Det övergripande syftet bakom lagändringarna är att göra miljöprövningen enklare och snabbare utan att åsidosätta hälso- och miljöskyddskrav. Lagändringarna gäller miljökonsekvensbeskrivningar och samrådsförfarande vid tillståndsprövning av verksamheter, tillståndsprövningens omfattning när miljöfarlig verksamhet ändras eller utökas, prövningen av vattenverksamheter och täkter samt regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning av vissa större verksamheter. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 augusti 2005.

 

Insolvensrätt
Under våren 2005 beslutade ändringar i lönegarantilagen innebär att staten skall svara för betalning av arbetstagares fordran hos arbetsgivare som i ett annat land i Europeiska unionen eller ett land inom Europeiska samarbetsområdet än Sverige är föremål för sådant insolvensförfarande som avses i lönegarantidirektivet. Betalning enligt garantin lämnas endast om arbetstagaren för arbetsgivarens räkning utför eller utförde sitt arbete främst i Sverige. I sådana fall skall samma bestämmelser i lönegarantilagen tillämpas som om det rörde sig om en konkurs i Sverige. Ansökan om utbetalning av ersättning enligt garantin i gränsöverskridande fall prövas av tillsynsmyndigheten. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om europabolag gäller rätten att i vissa fall motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte. Lagändringarna träder i kraft den 7 oktober 2005. Andra under våren 2005 beslutade ändringar i lönegarantilagen innebär att statlig lönegaranti införts vid företagsrekonstruktion. De nya bestämmelserna skall tilllämpas om beslutet om företagsrekonstruktion fattats på grund av en

ansökan om företagsrekonstruktion som inkommit till tingsrätten den 1 juni 2005 eller senare (SFS 273).

 

Straffrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ändringarna innebär att användningen av intensivövervakning med elektronisk kontroll utökats inom ramen för olika försöksverksamheter. Fler intagna har fått möjlighet att avtjäna den sista delen av straffet genom sådan övervakning, och möjligheten att avtjäna korta fängelsestraff genom intensivövervakning har utökats till strafftider upp till sex månader. I samma lag har samtidigt införts en möjlighet att överklaga övervakningsnämnds beslut om övervakning till dess samhällstjänsten fullgjorts samt beslutats en ändring i lagen om beräkning av lagstadgad tid. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 april 2005 (SFS 42).
    Riksdagen har beslutat ändringar i brottsbalken som syftar till att öka skyddet mot sexuella kränkningar och att ytterligare förstärka den sexuella integriteten och självbestämmanderätten. Straffmaximum för vissa sexualbrott har därvid höjts. Särskilda straffbestämmelser har införts om bl.a. våldtäkt mot barn och sexuella övergrepp mot barn där kravet på tvång slopats. Preskriptionstiden för viss allvarliga sexualbrott mot barn har förlängts genom att tiden börjar löpa först från den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Därutöver har lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster arbetats in i brottsbalken samtidigt som lagens tillämpningsområde utvidgats något. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 april 2005 (SFS 90 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i bestämmelserna om bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer i brottsbalken samt andra ändringar i konkurslagen, skuldsaneringslagen och lagen om företagsrekonstruktion. Ändringarna innebär bl.a. att grovt bokföringsbrott har fått en egen rubricering och maximistraffet höjts från fyra till sex års fängelse. Även maximistraffet för ringa bokföringsbrott har höjts, från böter till fängelse i sex månader. Vidare har uppsåtlig underlåtenhet av en gäldenär att medverka till att utländska tillgångar som ingår i ett konkursbo tillförs ett svenskt konkursbo kriminaliserats. Därutöver har bestämmelserna om oredighet och vårdslöshet mot borgenär renodlats genom att reglerna om uppsåtliga respektive grovt oaktsamma brott mot upplysningsplikten förts över till en särskild straffbestämmelse, försvårande av konkurs eller exekutiv försäljning. Vidare har reglerna om straffansvaret för brott mot upplysningsplikten i konkurs anpassats till Europakonventionen genom att en ansvarsfrihetsgrund införts för det fall att gäldenären vid konkurs haft rätt att vägra yttra sig och omständigheterna innebär skälig ursäkt för honom eller henne (SFS 242 ff.). I samband med att riksdagen godkänt ett avtal om ändring i avtalet om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat av den 13 maj 1987 har beslutats ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 549). Riksdagen har genom ett stort antal lagändringar beslutat utökade möjligheter att förverka utbyte av och hjälpmedel vid brott m.m. Beslutet omfattar bl.a. ändringar i brottsbalkens bestämmelser om förverkande av utbyte och hjälpmedel som innebär att bestämmelserna

skall vara tillämpliga på alla brott enligt andra lagar eller författningar för vilka det är föreskrivet fängelse i mer än ett år. Undantag har dock gjorts för utbyte av brott enligt skattelagen. Vidare har förverkandebestämmelserna i vissa författningar med specialrättsliga bestämmelser utvidgats. Vad gäller de immaterialrättsliga författningarna, bl.a. lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, patentlagen, mönsterskyddslagen och firmalagen, har införts särskilda förverkandebestämmelser. Även brottsbalkens bestämmelser om förverkande av ersättning för kostnader i samband med brott har gjorts tilllämpliga på alla brott med mer än ett års fängelse i straffskalan. Också egendom som varit avsedd att användas vid brott skall kunna förverkas, om brottet har fullbordats eller förfarandet utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse eller stämpling. Därutöver innebär ändringarna att egendom som har trätt i stället för utbyte, avkastning av utbyte eller avkastning av det som trätt i stället för utbytet skall kunna förverkas. Ändringarna syftar bl.a. till att uppfylla åtagandena inom Europeiska unionen att utvidga möjligheterna att förverka hjälpmedel och vinning vid brott. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. innebär att polisman i vissa fall får besluta om att förstöra beslagtagen alkohol (SFS 282 ff.).
    Riksdagen har antagit lag om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang samt beslutat följdändringar i lagen om belastningsregister. Innebörden av den nya lagen är att en person får förbjudas att få tillträde till och vistas på en inhägnad plats huvudsakligen avsedd för idrottsutövning när idrottsarrangemang anordnas på platsen av en idrottsorganisation (tillträdesförbud). Den som bryter mot ett tillträdesförbud döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Tillträdesförbud får beslutas, om det på grund av särskilda omständigheter finns risk att personen kommer att begå brott under ett kommande idrottsarrangemang. Tillträdesförbudet skall gälla för viss tid, högst ett år, men kan förlängas med som mest ett år i taget. Beslut om tillträdesförbud fattas av allmän åklagare efter ansökan av den idrottsorganisation som anordnar det eller de arrangemang som förbundet avses skydda eller av specialidrottsförbund inom Sveriges Riksidrottsförbund för den aktuella idrottsverksamheten. Åklagarens beslut kan prövas av allmän domstol (SFS 321 f.). I samband med att riksdagen godkänt ett antal internationella överenskommelser som syftar till att utveckla det internationella straffrättsliga samarbetet med Förenta staterna har beslutats ändringar i lagen om utlämning för brott och i lagen om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Lagändringarna avser regler om oplanerade mellanlandningar i Sverige i samband med flygtransport av personer som utlämnas eller överlämnas mellan två andra stater (SFS 502 f.). Under våren 2005 har riksdagen godkänt ett fakultativt protokoll till FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och i samband därmed beslutat ändringar i lagen med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m.m. och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Ändringarna i den förstnämnda lagen innebär i huvudsak att lagens tillämpningsområde utvidgats till att även avse det godkända protokollet och att lagens rubrik ändrats till lag om vissa internationella åtaganden mot tortyr m.m. (SFS 511 ff.).

I samband med att riksdagen godkänt beslutet av företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, av den 10 november 2004 om privilegier och immunitet för Europeiska försvarsbyrån och dess anställda har riksdagen beslutat ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 368).

 

Processrätt
Riksdagen har antagit lag om rätt för
Justitiekanslern att överklaga vissa beslut samt beslutat ändringar i rättegångsbalken, sekretesslagen, rättshjälpslagen och lagen om offentligt biträde. Den nya lagstiftningen syftar till att förbättra det statliga ersättningssystemet så att det blir mer effektivt och tillförlitligt. Bl.a. har det allmännas rätt att överklaga beslut som fattats av domstolar och andra myndigheter om exempelvis ersättningar av allmänna medel till rättsliga biträden utökats något och flyttats från Domstolsverket till Justitiekanslern. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 april 2005 (SFS 72 ff.).
    Riksdagen har antagit en lag om rättsintyg i anledning av brott, som träder i kraft den 1 januari 2006. Den nya lagen syftar till att höja kvaliteten på de rättsintyg som utfärdas i anledning av brott och innebörden är att Rättsmedicinalverket fått huvudansvaret för verksamheten med utfärdande av rättsintyg. Rättsmedicinalverket skall ta ut en avgift för rättsintyg som utfärdas genom verkets försorg. Även landstingen får ta ut en avgift för sådana rättsintyg som utfärdas av läkare inom den offentligt bedrivna vården. Betalningsskyldig är den myndighet som har beslutat inhämta intyget (SFS 225).
    Under våren 2005 beslutade ändringar i rättegångsbalken innebär att Högsta domstolen med tre ledamöter kan avgöra ytterligare ett antal frågor som tidigare kunde avgöras endast med fem ledamöter, bl.a. frågor om beviljande av prövningstillstånd i hovrätt. Vidare har införts något utökade möjligheter för Högsta domstolen att pröva ansökningar om resning och återställande av försutten tid eller klagan över domvilla med endast en ledamot (SFS 195). Riksdagen har beslutat ändringar i rättegångsbalken, lagen om hemlig kameraövervakning och lagen om särskild utlänningskontroll som innebär en reglering av de brottsförebyggande myndigheternas användning av sådan överskottsinformation som kommer fram vid användning av hemliga tvångsmedel. Överskottsinformation om ett annat brott, än det som låg till grund för beslutet om hemliga tvångsmedel, får normalt användas för att utreda det andra brottet. När det gäller överskottsinformation om mindre allvarliga brott får dock förundersökning inledas på grund av informationen bara om fängelse i ett år eller därutöver är föreskrivet för brottet och det kan antas att brottet inte föranleder endast böter eller om det finns särskilda skäl. Uppgifter om förestående brott får användas för att förhindra brott. Andra ändringar gäller förfarandet rörande upptagningar eller uppteckningar från hemlig tvångsmedelsanvändning. En samtidigt beslutad ändring i vapenlagen gäller vapen som en företrädare för en annan statsmyndighet medför vid resa för tjänsteändamål genom Sverige (SFS 504 ff.). Under våren 2005 beslutade ändringar i bl.a. rättegångsbalken, äktenskapsbalken, föräldrabalken, jordabalken och miljöbalken samt ett 20tal lagar innebär betydande förändringar i det processuella regelverket. Ändringarna innebär sammanfattningsvis följande. Försöksverksamheten med videokonferens

permanentas och utvecklas. Berättelser som vittnen och andra lämnar i bevissyfte dokumenteras med videoteknik. För att åstadkomma en ökad flexibilitet och därmed i större omfattning kunna anpassa handläggningen av ett mål till vad som behövs i det enskilda fallet uppmjukas kravet på muntlighet samt enhetligare regler för sammanträden. Partenas ansvar för att driva målet framåt betonas. I syfte att få till stånd en mer ändamålsenlig hovrättsprocess utvidgas systemet med prövningstillstånd till att omfatta flertalet slag tvistemål och domstolsärenden som överklagas från tingsrätt till hovrätt. Hovrätten får i större utsträckning än tidigare grunda sin prövning på samma material som legat till grund för tingsrätten avgörande varmed tydliggörs att tyngdpunkten i rättsskipningen skall ligga i första instans. Ändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
    I samband med att riksdagen godkänt konventionen den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater, ett tilläggsprotokoll till konventionen samt ett avtal mellan EU och Island och Norge har beslutats lagändringar som behövs för att Sverige skall leva upp till de åtaganden som ett tillträde till dessa överenskommelser medför. I lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål har införts vissa tillägg till bestämmelserna om telefonförhör och förhör genom videokonferens. Vidare har införts två nya former av rättslig hjälp, nämligen tekniskt bistånd med hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt tillstånd till gränsöverskridande hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. I bank- och finansmarknadsrättslig lagstiftning — bl.a. lagen om värdepappersrörelse, lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen om bank- och finansieringsrörelse — har införts bestämmelser om ett straffsanktionerat meddelandeförbud för den bank eller det finansiella företag som lämnat ut uppgifterna samt för dess anställda och styrelseledamöter (SFS 485 ff.). För att i svensk rätt genomföra ett av riksdagen år 2003 godkänt rambeslut har våren 2005 antagits lag om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut. Med frysningsbeslut avses i rambeslutet sådana beslut som fattats i syfte att säkra bevismaterial eller verkställighet av förverkandebeslut — för svensk del närmast beslag och kvarstad som har meddelats i ett sådant syfte. Den nya lagen möjliggör att ta i beslag föremål som finns i utlandet och som därför inte är tillgängliga för den som beslutar om beslaget. I den nya lagen finns också bestämmelser om förutsättningarna för att ett frysningsbeslut, som med stöd av rambeslutet översänts till Sverige från en annan medlemsstat, skall kunna erkännas och verkställas här. Därutöver finns regler om förfarandet när sådana frågor prövas i Sverige (SFS 500).

 

Näringsrätt
Riksdagen har, i syfte att i svensk rätt genomföra det s.k. transparensdirektivet, antagit lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. och beslutat ändringar i lagen om marknadsdomstol, lagen om kommunal redovisning och bokföringslagen. Lagstiftningen har trätt i kraft den 1 augusti 2005 (SFS ). Våren 2005 beslutade ändringar i konkurrenslagen innebär att kretsen skadeståndsberättigade vid överträdelser av konkurrenslagen har utvidgats genom att den tidigare begränsningen — att den skadelidande skall vara ett annat företag eller en tidigare avtalspart — tagits bort. Lagändringarna innebär vi-

dare att lagens skadeståndsregler skall vara tillämpliga även vid överträdelser av artikel 81 och 82 i EGfördraget. Preskriptionstiden för skadeståndsanspråk har också förlängts från fem år till tio år. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 augusti 2005.
    Under våren 2005 beslutade ändringar i minerallagen gäller bl.a. informationen till sakägarna, exempelvis fastighetsägare och arrendatorer, och deras möjligheter att påverka hur undersökningsarbetet utförs, inlösen av fastigheter samt bergmästarens befogenhet att ställa villkor vid meddelande av undersökningstillstånd. Vidare har införts en generell uttrycklig skyldighet att utföra undersökningsarbete så att minsta skada vållas på natur- och kulturmiljön. En särskild ersättning, s.k. mineralersättning, skall också betalas av gruvföretaget till ägare av fastigheter som ligger inom koncessionsområdet och till staten. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 maj 2005 (SFS 161).
    Riksdagen har beslutat ändringar i jordförvärvslagen. Ändringarna gäller främst bestämmelserna om tillstånd vid förvärv av lantbruksegendom i glesbygd och om juridiska personers förvärv av lantbruksegendom (SFS 423).
    I syfte att förhindra s.k. skogsklipperi har riksdagen beslutat ändringar i skogsvårdslagen. Härigenom har den skogsägare som ställt säkerhet för fullgörande av återväxtåtgärder enligt lagen blivit solidariskt ansvarig med en förvärvare av fastigheten för sådana kostnader som uppkommer om åtgärderna utförs på ägarens bekostnad efter beslut av skogsvårdsstyrelsen. Vidare har införts ett förbud mot att avverka skog innan jordförvärvstillstånd meddelats i de fall sådant tillstånd krävs (SFS 390).
    Riksdagen har antagit en ny naturgaslag som ersatt 2000 års naturgaslag. Genom den nya lagen genomförs i svensk rätt EG:s reviderade gasmarknadsdirektiv. Lagen innebär bl.a. en ökad marknadsöppning och krav på juridisk åtskillnad mellan verksamhet som överför naturgas och verksamhet som bedriver handel med naturgas. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i ellagen är föranledda av EG:s reviderade elmarknadsdirektiv. Sistnämnda lagändringar innebär bl.a. mer preciserade bestämmelser om utformningen av nättariffer och krav på elleverantörer att på fakturor och vid marknadsföring ange sammansättningen av de energikällor som använts vid elproduktionen (SFS 403 f.).

 

Transporträtt och lagstiftning om kommunikationer
Riksdagen har, med anledning av den storm som drabbade södra Sverige i januari 2005, beslutat ändringar i lagen om elektronisk kommunikation. Genom lagändringarna har den nuvarande skyldigheten för den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig fast telefonitjänst att uppfylla rimliga krav på bl.a. god funktion och säkerhet utvidgats till att även gälla annat än fast telefoni, exempelvis mobil telefoni och Internet (SFS 240).

 

Socialrätt
Riksdagen har antagit en lag om konvention mellan Sverige och Turkiet om social trygghet. Den nya lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 234). Under våren 2005 beslutade ändringar i lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring gäller bl.a. sjukpenninggrundande inkomst och beräkning av livränta. De nya bestämmelserna har huvudsakligen trätt i kraft den 1 juli 2005 (SFS 334 f.).
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om inkomstgrundad ålders-

pension och flera andra lagar på socialrättens område. Ändringarna gäller bl.a. beräkningen av inkomstbasbeloppet (SFS 328 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om underhållsstöd som innebär att underhållsstödet höjts med 100 kronor per månad och barn samtidigt som den bidragsskyldiges grundavdrag höjts till 100 000 kronor. Vidare innebär ändringarna ändrade regler för dygnsberäkningen av umgängesrättsavdrag, och motsvarande ändring har införts i föräldrabalken. Andra ändringar gäller en metod för nettoberäkning av underhållsstödet och återbetalningsskyldighetens storlek utifrån vad som är bestämt i dom eller avtal om umgänge. Ändringarna i lagen om underhållsstöd träder i kraft den 1 november 2005 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 januari 2006. Ändringarna i föräldrabalken träder i kraft den 1 februari 2006 (SFS 463 f.).
    Under våren 2005 beslutade ändringar i alkohollagen innebär att straffskalorna för grov olovlig försäljning och grov olovlig tillverkning av alkoholdrycker höjts. Vidare har införts ett straffsanktionerat förbud mot att förvara alkohol i butiker (SFS 470).
    Godkännandet av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll har föranlett ändringar i tobakslagen. Härigenom har även ett EGdirektiv om reklam för och sponsring till förmån för tobaksvaror och en rådsrekommendation om förebyggande av rökning och om initiativ för en effektiv tobakskontroll genomförts i svensk rätt. Lagändringarna innebär i huvudsak följande. På varje försäljningsställe för tobaksvaror skall det finnas en tydlig och klart synbar skylt med information om förbudet mot att sälja eller lämna ut sådana varor till den som inte har fyllt 18 år. Tobaksvaror som säljs till konsumenter skall tillhandahållas på ett sådant sätt att det går att kontrollera mottagarens ålder. Sådana varor får inte tillhandahållas i form av lösa cigaretter eller i förpackningar om färre än 19 cigaretter. All marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter har förbjudits, med undantag för marknadsföring som endast består i tillhandahållande av varor för försäljning, grundlagsskyddad rätt till spridning av tryckta skrifter eller tekniska upptagningar och kommersiella meddelanden på försäljningsstället som inte är påträngande, uppsökande eller som uppmanar till tobaksbruk. Tidigare gällande regler om förbud mot kommersiella annonser i tryckta skrifter och i radio- och TV-program har vidare utvidgats till att omfatta även andra upptagningar som faller under yttrandefrihetsgrundlagens tillämpning. Tillverkare, partihandlare och importörer av tobaksvaror får inte sponsra ett evenemang eller en verksamhet dit allmänheten har tillträde eller som kan antas få gränsöverskridande effekt, om sponsringen kan antas medföra att avsättningen av tobaksvaror främjas. Vidare har tillverkare, partihandlare och importörer av tobaksvaror skall också, till Statens folkhälsoinstitut, lämna uppgifter om de kostnader man haft för reklam, marknadsföring och sponsring för sådana varor. Kommunerna har fått ansvar för tillsyn över tobaksreklam vid försäljningsställen. Konsumentverket är alltjämt central tillsynsmyndighet för marknadsföring av tobaksvaror på försäljningsställen. Den som säljer tobaksvaror till konsumenter skall utöva s.k. egentillsyn i enlighet med vad som redan gäller i fråga om försäljning av folköl (SFS 369). En av riksdagen under våren 2005 antagen lag om beräkning av

inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade innebär att den ersättning som enligt regeringsbeslut utbetalas till personer som antas ha skadats av läkemedelssubstansen talidomid inte skall beaktas vid beräkningen av vissa inkomstprövade socialförsäkringsförmåner, studiestöd, kommunala bidrag och avgifter (SFS 466).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om bostadsbidrag som gäller beräkningen av bostadsbidrag för i första hand barnfamiljer. Lagändringarna innebär bl.a. en höjning av det särskilda bidraget för hemmavarande barn och en ny bevisbörderegel vad gäller frågan om det föreligger ett samboförhållande eller ej. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2005 (SFS 465).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Riksdagen har beslutat ändringar i hälso- och sjukvårdslagen. Lagändringarna innebär i huvudsak följande. Uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård som ges vid ett regionsjukhus eller en regionklinik får inte överlämnas till någon annan. Varje landsting skall driva minst ett sjukhus i det egna landstinget i egen regi. Överlämnar landstinget driften av hälso- och sjukvård vid övriga sjukhus skall avtalet därom innehålla villkor om att verksamheten skall drivas utan syfte att ge vinst åt ägare eller motsvarande intressent och att vården skall bedrivas uteslutande med offentlig finansiering och vårdavgifter. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006 (SFS 534).
    I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har införts dels en uttrycklig bestämmelse om att verksamheten skall vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande skall utvecklas och säkras, dels en anmälningsskyldighet beträffande allvarliga missförhållanden som rör enskild som får insats enligt lagen. Samtidigt beslutade ändringar som också omfattar sekretesslagen och socialtjänstlagen gäller dokumentation av ärenden och beslut, insynsrätt i sådan dokumentation samt förvaring, gallring och omhändertagande av personakter i enskild verksamhet (SFS 125 ff.). Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om vård av missbrukare i vissa fall, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och polislagen. Lagändringarna gäller bl.a. polisens möjlighet att fatta beslut om omedelbart omhändertagande av en person, underställning av beslut om omhändertagande samt möjligheten att använda urin-, blod- och utandningsprov vid kontroll av drogpåverkan. Vidare har i de båda vårdlagarna införts en sekretessbrytande regel som gör det möjligt för Statens institutionsstyrelse att inhämta uppgifter för uppföljning av vården (SFS 467 ff.). Genom en under våren 2005 antagen lag om läkemedelsförteckning har inrättats ett nytt personregister med uppgift om de förskrivna läkemedel som en viss patient hämtar ut på apotek. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i lagen om receptregister är föranledda av att ett hos Socialstyrelsen inrättat läkemedelsregister i form av ett hälsodataregister (SFS 258 f.). Med anledning av den naturkatastrof som drabbade Sydostasien i december 2004 har riksdagen beslutat ändringar i lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Innebörden av lagändringen är att vävnadsprover ur PKU-banken får användas för identifiering av avlidna vid olyckor eller andra händelser där ett stort antal människor har avlidit. Lagändringen har trätt i kraft den 10 januari 2005 och upphör att gälla den 30 juni 2006 (SFS 1).

Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om psykiatrisk tvångsvård. Härigenom har även läkare i enskild verksamhet, som enligt avtal med landsting har till uppgift att utföra undersökningar för vårdintyg, givits möjlighet att besluta om omhändertagande av en patient för att en sådan undersökning skall kunna ske. Samtidigt beslutade ändringar i hälso- och sjukvårdslagen gäller villkoren vid överlämnande av uppgift som sjukvårdsmannen ansvarar för till annan (SFS 372 f.).
    Två EG-förordningar om narkotikaprekursorer har föranlett ändringar i lagen om kontroll av narkotika. Lagändringarna har trätt i kraft den 18 augusti 2005. Genom samtidigt beslutade ändringar i lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor har det blivit möjligt att klassificera ett ämne som används som drog samtidigt som det har ett industriellt användningsområde som hälsofarlig vara. Sistnämnda lagändringar träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 471 f.).
    En under våren 2005 antagen lag om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling syftar till att i lag reglera utbetalning av stöd för kvalitetsutveckling inom vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen (SFS 375).

 

Arbetsrätt
EG:s arbetstidsdirektiv har föranlett ändringar i arbetstidslagen. Härigenom har lagen tillförts nya bestämmelser om bl.a. högsta genomsnittlig arbetstid, arbetstid för nattarbetande samt sammanhängande dygnsvila och kompensationsledighet vid tillfälliga undantag från veckoviloregeln (SFS 165).
    Riksdagen har, i syfte att i svensk rätt genomföra det s.k. vägarbetsdirektivet antagit lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete och beslutat följdändringar i arbetstidslagen, arbetsmiljölagen och lagen om utstationering av arbetstagare. Den nya lagstiftningen innehåller bestämmelser som gäller arbetstiden för s.k. mobila arbetstagare, dvs. arbetstagare som ingår i personalstyrka som förflyttar sig och är anställd av ett företag som utför person- eller varutransport på väg (SFS 395 ff.). För att i svensk rätt genomföra det s.k. flygarbetstidsdirektivet har riksdagen antagit lag om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget och beslutat ändringar i arbetstidslagen och lagen om utstationering av arbetstagare. Lagstiftningen innehåller minimiregler för flygpersonal om dels årsarbetstid, dels ledighet på stationeringsorten (SFS 426 ff.). En under våren 2005 beslutad ändring i lagen om medbestämmande i arbetslivet innebär att arbetsgivaren fortlöpande skall lämna information om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt och om riktlinjerna för personalpolitiken till arbetstagarorganisationerna även om arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal. Lagändringen är föranledd av ett direktiv om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i EU (SFS 392).

 

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
För att i svensk rätt genomföra EGdirektivet om ställande av finansiell säkerhet (säkerhetsdirektivet) har riksdagen beslutat ändringar i konkurslagen, lagen om handel med finansiella instrument, lagen om företagsrekonstruktion samt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 maj 2005 (SFS 196 ff.). Riksdagen har våren 2005 beslutat ändringar i lagen om insättningsgaranti. Ändringarna gäller avgiftsuttaget för banker och andra institut som omfattas av avgiftsgarantin (SFS 257).

För att i svensk rätt genomföra EG-direktivet om insiderhandel med finansiella instrument har riksdagen antagit lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument samt beslutat ändringar i bl.a. sekretesslagen, lagen om handel med finansiella instrument, lagen om börs- och clearingverksamhet och lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Begreppet marknadsmissbruk i den nya lagen omfattar insiderhandel, röjande av insiderinformation och otillbörlig marknadspåverkan. Genom lagen utses Finansinspektionen till behörig myndighet i enlighet med direktivet. Ekobrottsmyndighetens utredningsansvar för marknadsmissbruk inträder tidigare. Vidare innebär den nya lagstiftningen att straffansvaret för insiderbrott har utvidgats och att ett nytt brott, otillbörlig marknadspåverkan, införts. Ändringarna i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument innebär att förbudet mot korttidshandel ersatts med ett generellt förbud för vissa personer med insynsställning att handla med bolagets aktier under trettio dagar före varje delårsrapport (SFS 377 ff.). Under våren 2005 beslutade ändringar i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag gäller Finansinspektionens granskning av metoder för att mäta bl.a. kreditrisker (SFS 543).

 

Lagstiftning på utbildningsområdet
Riksdagen har beslutat ändringar i bl.a. studiestödslagen och lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Genom lagändringarna införs ett tilläggsbidrag till studerande med barn. Vidare höjs åldersgränsen för att kunna få studiemedel och rekryteringsbidrag från 50 år till 54 år. Reglerna om tilläggsbidrag träder i kraft den 1 januari 2006 och reglerna om förstärkt studiestöd för äldre den 1 juli 2006.
Lars Haglind och Anders Norin