Notiser
Henrik Zahle in memoriam
En av den nordiska rättsvetenskapens främsta företrädare i vår tid, professor Henrik Zahle, Köpenhamn, har avlidit, 62 år gammal. Det finns två kategorier av juristprofessorer. En betonar rättsliga teorier och metoder och ser som sin uppgift att konstruera perspektiv, modeller och system. En annan är mer praktisk i sina ansatser och studerar hur juridiken fungerar i praktiken. Den senare finner analysen i den rättsliga praktiken. Henrik Zahle passade inte in denna typ av kategorisering. Han var inte ”antingen, eller”, han var ”både och” — han var både en teoretiker och en praktiker.
Hans yrkeskarriär bevisar detta påstående. Efter juristexamen i Köpenhamn 1968 tjänstgjorde han först som praktiserande jurist och gick därefter tillbaka till universitetet, där han disputerade 1976 på en ovanligt teoretisk och omstridd avhandling i processrätt Om det juridiske bevis. Till bevisrättens mysterier återvände han därefter gång efter annan, och de sysselsatte honom också under hans sista år. Efter ett par år som praktiserande domare i Roskilde (1976–77) utsågs han 1979 till professor i offentlig rätt i Köpenhamn. Han innehade denna tjänst till 1996. Hans opus magnum på detta område blev Dansk forfatningsret, som utkommit i tre upplagor. Sistnämnda år gick han över till en professur i rättsfilosofi, men lämnade denna befattning 1999 för att på nytt bli praktiker, nu som domare i den danska Højesteret. Efter tre år på domarbänken återvände han till juridiska fakulteten i Köpenhamn och tillträdde professuren i rättsfilosofi. Med stort engagemang utvärderade han sin domarerfarenhet i den delvis fiktiva boken Omsorg for retfærdighed (2003), anmäld i SvJT 2005, 544 ff.
Han stod mitt i flera spännande forskningsprojekt, när han efter en kortare tids sjukdom avled den 15 juli i år. Henrik Zahles bidrag till vår tids rättsvetenskap framstod som allt mer viktiga och angelägna. Redan 1986 lanserade han i festskriftsartikeln Polycentri i retskildelæren teorier om rättslig pluralism och rättens polycentri, vilka koncept blev viktiga bidrag till den postmoderna rätten. Tillsammans med sina kolleger vid köpenhamnsfakulteten Kirsten Ketscher och Hanne Pedersen utvecklade han tankarna om polycentrin till en viktig nordisk rättsdiskurs, vars forskningsresultat presenterades i antologin Legal Polycentricity. Consequences of Pluralism in Law (1995). Rättens fragmentering kom att betraktas som ett signifikant fenomen i den senmoderna välfärdsstaten. Denna fragmentering identifierade på nytt religionen och kyrkorätten i det alltmer sekulariserade samhället. Henrik Zahle lyfte fram sambanden mellan rätt och religion. Han handledde doktorander i kyrkorätt, och han var också engagerad i det danska Selskab for Kirkeret. Jag minns hur imponerad jag blev av hans stringenta presentation vid en konferens som Selskabet arrangerade i samarbete med RoskildeUniversitetscenter. Som företrädare för författningsrätten både kritiserade och försvarade han den gällande rätten, kyrkorätten likaväl som rättens soft law-principer i form av rättigheter och rättvisa. När Henrik Zahle 2002 återvände efter sina år i Højesteret höll han en installationsföreläsning över ämnet ”Hvad skal jeg gøre i denne sag?” Retsfilosofien meelem videnskab og praksis, i vilken han programmatiskt presenterade de forskningsprojekt han ansåg ange-