Litteratur

 

 

 

 

Ny juridisk litteratur
Civilrätt
Affärsjuridiska uppsatser 2004 (Iustus 2005, 268 s.). Samlingen innehåller bidrag om personligt betalningsansvar enligt 13 kap. 17 § aktiebolagslagen, könskvotering till bolagsstyrelser, avtalsmekanismerna vid offentliga uppköpserbjudanden samt vinstandelsstiftelser (närmare bestämt spörsmål kring obligatoriskt och optionellt förvaltade vinstandelar). Sten Andersson, Svante Johansson och Rolf Skog Aktiebolagslagen. En kommentar. Del I (Norstedts 2005, lösblad). ”Gul” kommentar till den nya aktiebolagslagen.
    Fondkommission — och en ny kommissionslag. Betänkande av Fondkommissionsutredningen (SOU 2005:120, 397 s.). Håkan Göransson och Anders
Karlsson Diskrimineringslagarna. En praktisk kommentar (4 uppl. Norstedts 2006, 179 s.). Lagstiftningen mot diskriminering har utvecklats sedan förra upplagan (2002). Denna kommentar avser de olika diskrimineringslagarna på arbetslivets område.
    Jakt och fiske i samverkan. Slutbetänkande av Jakt- och fiskeutredningen (SOU 2005:116, 358 s.). Sture Johansson Entreprenadrätt och praktik (Svensk Byggtjänst 2005, 416 s.). Boken behandlar den praktiska tillämpningen av AB 04, ABT 94, AB-U 04 m.fl. centrala entreprenadjuridiska dokument. Bestämmelserna kommenteras paragrafvis med redovisning av praktiska fall. Bert Lehrberg Avtalstolkning. Tolkning av avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (4 uppl. IBA 2006, 246 s.). Hand- och lärobok. Lars-Otto Liman Entreprenad och konsulträtt (7 uppl. Svensk Byggtjänst 2005, 384 s.). I den nya utgåvan beaktas nya bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 04) och för underentreprenader (ABU 04). Krister Moberg Bolagsrevisorn. Oberoende, ansvar, sekretess (3 uppl. Norstedts 2003, 268 s.). Mycket omarbetad upplaga, bl.a. på grund av den nya aktiebolagslagen. Jan Rosén Upphovsrättens avtal. Regler för upphovsmäns, artisters, fonogram-, film- och databasproducenters, radio- och TV-bolags samt fotografers avtal (3 uppl. Norstedts 2005, 451 s.). Under de sju år som gått från föregående utgåva har bl.a. EG:s s.k. Infosocdirektiv implementerats i Sverige och upphovsrättslagen genomgått en omfattande redaktionell nyordning. Åke Saldeen Arvsrätt. En lärobok om arv, boutredning och arvskifte (3 uppl. Iustus 2006, 168 s.). Ajourförd bok för juristutbildningen. Catarina af Sandeberg Aktiebolagsrätten (Studentlitteratur 2006, 290 s.). Läro- och handbok om den nya aktiebolagslagen. Förf:s ansats är ett bolagsstyrningsperspektiv. Ulf Skorup och Tomas Underskog Hyreslagarna. Jordabalken 12 kap, hyresförhandlingslagen, förvärvslagen m.fl. författningar samt kommentarer juni 2005 (6 uppl. Dialogos 2005, 309 s.). Lagändringar

t.o.m. juni 2005 har beaktats, bl.a. nya regler om hyresgästinflytande vid ombyggnad, uthyrning i andra hand och konkursbos ansvar för hyra. Vidare redovisas ett lagförslag om avstående från besittningsskydd samt drygt 200 nya rättsfall.

 

Straffrätt
Anna Bengtsson och Stina Holmberg
Vård för unga lagöverträdare — socialtjänstens insatser (Brottsförebyggande rådet rapport 2005:13, 49 s.). Peter L. Martens och Stina Holmberg Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet (Brottsförebyggande rådet rapport 2005:17, 77 s.).
    Rattfylleri och sjöfylleri. Delbetänkande av Rattfylleriutredningen (SOU 2006:12, 414 s.). Karolin Wallström, Johanna Skinnari och Lars Korsell Otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner. Från trakasserier, hot och våld till amorös infiltration (Brottsförebyggande rådet rapport 2005:18, 193 s.).

 

Processrätt
Lotta Wahlin Medling vid brott i Sverige under 2000-talet (Brottsförebyggande rådet rapport 2005:14, 69 s.).

 

Offentlig rätt
Förenklad handläggning av medborgarförslag (Ds 2005:58, 29 s.). Förslag till ändring i kommunallagen.
    Grundlagarna och EU:s konstitution. En antologi. Red. Ulf Öberg (Jure 2006, 255 s.). Debattinlägg som publicerats på Internet och i dagspressen av politiker, jurister och samhällsvetare har samlats i denna volym. De avser frågan om och hur Sverige bör godkänna EU:s konstitution. I ett efterord summerar Gunnar Persson debatten och berör därvid den senaste rättsutvecklingen inom EU på straffrättens område. Omprövning av medborgarskap. Betänkande av Utredningen om omprövning av medborgarskap (SOU 2006:2, 200 s.). Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning av svensk lagstiftning till EG-direktiv 2004/ 83/EG angående flyktingar och andra skyddsbehövande. Betänkande av Skyddsgrundsutredningen (SOU 2006:6, 494 s.). Socialförsäkringsbalk. Del 1–3. Betänkande av Utredningen om samordning av socialförsäkringslagarna (SOU 2005:114, 1070 s.). Upphovsrätt och handlingsoffentlighet. Redovisning av uppdrag rörande 8 kap. 27 § sekretesslagen (Ds 2005:54, 63 s.). Wiweka Warnling-Nerep En introduktion till förvaltningsrätten (8 uppl. Norstedts 2006, 149 s.). Uppdaterad lärobok där avsnittet om EG utvidgats ytterligare och kapitlet om prövning av förvaltningsbeslut i allmän domstol är nytt till stor del. Åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer. Betänkande av Utredningen om åtgärdsprogram (SOU 2005:113, 241 s.). Förslag till ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen.

 

Skatterätt
Gunnar Rabe Skattelagstiftning. Lagar och andra författningar som de lyder den 1 januari 2006 (uppl. 06:1 Norstedts 2006, 937 s.). Utgåvan avser 2006 och 2007 års taxering. Gunnar Rabe och Ingrid Melbi Det svenska skattesystemet (19 uppl. Norstedts 2006, 566 s.). Boken behandlar individ- och företagsbeskattningen. Bl.a. regler om fåmansföretag (de s.k. 3:12reglerna) har förändrats.

 

Utländsk och internationell rätt
Ove Bring och Said Mahmoudi Internationell våldsanvändning och folkrätt (Norstedts 2006, 208 s.). Boken innehåller fem texter av Bring och sex av Mahmoudi som de skrivit om bruk av våld i allmänhet och om konkreta fall av internationell våldsanvändning i synnerhet. Torsten Seth Internationella affärstvister (4 uppl. Iustus 2006, 109 s.). Översikt över det regelsystem som gäller när en svensk affärspart tvingas agera i en rättslig tvist med en utländsk motpart. Avsedd som kurslitteratur i första hand.

 

Allmän och blandad juridik
Ulf Jensen, Staffan Rylander och Per Henrik Lindblom Att skriva juridik. Regler och råd (4 uppl. Iustus 2006, 120 s.). Boken behandlar de grundläggande reglerna för juridiskt skrivarbete från disposition och språklig stil över dokumentation och källredovisning till fotnotsteknik och typografi.
Göran Regner

 

 

KENNETH NORDBACK, Intermistiska åtgärder i EG-rättsliga mål. Om gemenskapsrättens inverkan på det provisoriska rättsskyddet i svensk civil- och förvaltningsprocess, Iustus förlag, 2005, avk. avh. 360 s.

 

Inledning
För att travestera en någorlunda känd reklamslogan; ”Plötsligt händer det!” På kort tid har svensk juridisk litteratur berikats med två arbeten rörande interimistiska domstolsavgöranden. Peter Westberg utkom år 2004 med ”Det provisoriska rättsskyddet i tvistemål” i fyra band; anmält av Lars Eklycke i JT 2004–05, s. 703. Året därpå föreligger Kenneth Nordbacks ovan angivna avhandling.1 Det kan utan vidare slås fast att detta är välkomna bidrag.2 Frågor kring kvarstad och andra säkerhetsåtgärder är ju som bekant sedan tidigare sparsamt kommenterade i den

 

1 Efter att ha färdigställt denna recension har ytterligare ett nummer av JT hamnat på mitt hallgolv. Uppplockat därifrån kan jag konstatera att Peter Westberg, opponent vid Kenneth Nordbacks disputation, i detta nummer (JT 2005–06 s. 237) redan skrivit en utförligare och betydligt mer insiktsfull recension av Kenneth Nordbacks bok. 2 Av intresse även för svenskt vidkommande är också Marcus Norrgårds finländska avhandling, Interimistiska förbud i immaterialrätten, 2002.

svenska juridiska litteraturen. Och nu kommer det två verk som — med förvisso helt skilda infallsvinklar — behandlar samma frågor. Här skall givetvis inte utrymme ägnas åt någon jämförelse mellan de båda nämnda titlarna, men det måste ändå påpekas att skillnaderna mellan de båda verken i vissa hänseenden är fundamentala, trots att ämnet i grund och botten kan sägas vara detsamma.

 

Ansats
Den spontana reaktionen när man tar del av titeln på boken är att den handlar om EG-rätt, dvs. är av tämligen begränsat intresse för en praktiskt verksam svensk jurist, t.ex. en svensk domare. Men när man tar del av undertiteln ökar intresset märkbart. Nu verkar det vara frågan om ”riktig” juridik även om den gemenskapsrättsliga anstrykningen alltjämt finns kvar. Men så visar sig inte vara fallet. Boken är begränsad till EG-rättsliga förhållanden eller som Kenneth Nordback själv uttrycker det ”EG-rättsliga mål”, varmed avses mål som på

ett eller annat sätt aktualiserar gemenskapsrättsliga frågor. Det är två typfall som Kenneth Nordback fokuserar på; dels fall där den nationella rättens förenlighet med EG-rätten är ifrågasatt, dels fall där det görs gällande att en gemenskapsrättsakt är ogiltig. Genomgående är att boken avhandlar frågor rörande förutsättningarna för att i Sverige kunna erhålla ett provisoriskt rättsskydd vad gäller EG-rättsliga anspråk. Kenneth Nordback uttrycker sin uppgift som att den är att analysera och diskutera hur EG-rätten påverkar det provisoriska rättsskyddet i svensk domstol.3 Boken handlar emellertid inte om — vilket Nordbacks egen beskrivning av forskningsuppgiften och undertiteln kan sägas antyda — hur EG-rätten har påverkat möjligheterna att i rent inhemska fall erhålla ett provisoriskt rättsskydd. Såtillvida kan undertiteln sägas vara missvisande. Vid ett mer ingående studium av boken visar det sig emellertid att man ändå kan dra vissa slutsatser rörande frågor som är rent nationella. I vart fall kan man givetvis — och det är inte illa — hämta europeisk inspiration och europeiska argument och föra över detta till ett renodlat svenskt processuellt sammanhang. Av det skälet är boken värdefull även för den som enbart hanterar frågor rörande provisoriskt rättsskydd inom ramen för nationell rätt. Och i den bemärkelsen är Kenneth Nordbacks framställning betydligt bredare — och har därmed större användbarhet — än vad han själv anger.4 Som ett enstaka exempel på det senare kan nämnas de resonemang som förs om betydelsen

 

3 Se s. 4 och s. 343. 4 På s. 4–6 kan man annars läsa vad boken inte behandlar.

av allmänna rättssäkerhetsskäl och proportionalitetsprövningar (se t.ex. s. 304 f. i slutordet s. 351). Här lyfts rättssäkerhetsmyntets båda sidor fram. Ofta beskrivs rättssäkerhet som att en domstolsprövning är omgärdad av garantier rörande delgivning, frister för ”skäligt rådrum”, plikt att kommunicera motparts inlagor, god tid för eftertanke och överväganden m.m. Kort och gott; den som inte har rätten på sin sida förses med ett batteri av skyddsregler. I viss mån skall det givetvis vara så, men har då inte den som har rätten på sin sida ett befogat intresse av ett snabbt avgörande utan att motpartens ges ett flertal frister och formella möjligheter att (i onödan) berika processmaterialet? Svaret är självklart ja; ”sen rättvisa är ingen rättvisa” är ett gammalt, men många gånger, träffande talesätt. I den ”interimistiska processen” ställs detta — inte sällan på ett dramatiskt sätt — på sin spets. Och som Kenneth Nordback framhåller, och som av honom beskrivs som domstolens dilemma, kan det uppkomma stora skador oavsett vilket beslut som fattas i ett sådant sammanhang (se s. 313). Det kan med andra ord innebära att ett uteblivet eller fördröjt beslut kan få stora menliga konsekvenser. Man kan alltså från en domstols sida inte välja en ”försiktig” linje och försvara den med att man månar om rättssäkerheten. Den försiktiga hållningen kan lika gärna äventyra rättssäkerheten. Detta dilemma kan lyftas upp på ett ”högre” — eller möjligtvis ”annat” — plan där man ställer flexibilitet mot förutsebarhet. Och det gör Kenneth Nordback (se s. 351). Rättssäkerhet är alltså inte något som ”drar” åt enbart det ena hållet. Myntet har två sidor. Frågan är hur förutsebar man

bör kräva att slantsinglingen är. I boken behandlar Kenneth Nordback detta ur ett perspektiv av normkonflikt; (klar) nationell rätt kontra (oklar) EG-rätt. Men konflikten — eller rättssäkerhetssynen — kan överföras till ett mer vardagligt nationellt plan. Det skulle t.ex. innebära hur man väger bedömningar i de två huvudfrågorna (uttryckt i termer från 15 kap. rättegångsbalken) rörande ”sannolika skäl” och sabotagerisk”. Nya argument och utvecklande av kända argument rörande detta kan med fördel hämtas från Kenneth Nordbacks bok.

 

Kort om innehållet
En stor del av innehållet (2, 4 och 5 kap.) upptas av en analys och en diskussion kring tre välkända rättsfall från EGdomstolen; Factortame I, Zuckerfabrik och Atlanta. Dessa tre kapitel kan vart och ett faktiskt läsas helt fristående. I så fall får man (bland annat) ta del av tre ingående och intressanta rättsfallsanalyser. I 2 kap. (Factortame I) är huvudfrågan nationell (svensk) domstols kompetens att besluta interimistiskt i EGrättsliga mål. I 4 kap. (Zuckerfabrik) och 5 kap. (Atlanta) behandlas frågan om vilka krav som EG-rätten i EG-rättsliga mål ställer för bifall till ett interimistiskt yrkande och om dessa krav kan sägas vara gemensamma inom ramen för EG-rätten, oavsett i vilket medlemsland frågan prövas. Återigen kan man här påstå att Kenneth Nordbacks bok ”spiller över” sina egna ramar i det att man här får en god inblick i hur EG-domstolen rent allmänt resonerar när den tillämpar central EG-rätt. Dessa tre kapitel kan alltså vart och ett för sig — och givetvis även sammantagna —

fungera som en ”fördjupningskurs” i EG-rätt. Men inte nog med det; även kapitlen 3 och 6 är rent EGrättsliga. I 3 kap. behandlas EGdomstolens praxis i allmänhet. Här berörs sådana centrala EGrättsliga frågor som EG-rättens krav på ett effektivt rättsligt skydd genom en effektiv domstolskontroll (effektivitetsprincipen) och likvärdighetsprincipen. Kapitlet är späckat med hänvisningar till och kortare redogörelser för mer eller mindre klassiska EG-rättsfall. Men fram förallt dras generella slutsatser av betydelse för syftet med boken från dessa fall. Dessa redogörelser avslutas med en avstämning rörande frågan om de svenska reglerna motsvarar EG-rättens krav. Kapitlet avslutas sedan med ett avsnitt där författaren särskilt behandlar förhandsavgöranden vid interimistiska förfaranden. 6 kap. handlar enligt sin något kryptiska huvudrubrik om ”mer om normkonflikter och några återstående frågor”. Under den rubriken diskuteras inledningsvis (avsnitt 6.1–6.2) frågor så som uppenbarhetsrekvisitet i 11 kap. 14 § regeringsformen och dess betydelse i ett ”europeiskt” perspektiv, det EG-rättsliga uppenbarhetskravet i anslutning till artikel 230 i EG-fördraget, den EG-rättsliga proportionalitetsprincipen och domstolskontrollen av nationell (svensk) lagstiftning. Så långt kan kapitlet sägas vara av allmän karaktär. Från avsnitt 6.3 och framåt fokuseras dock intresset mer på interimistiska frågor och härmed blir också perspektivet mer processrättsligt, alltjämt dock i en EG-rättslig kontext. Behandlingen av denna ”EG-processrätt” är emellertid av vidare intresse i det att Kenneth Nordback här behandlar frågor som rent allmänt förknippas med

”kvarstadsprocessen”, som t.ex. sannolikhetsbedömningar, presumtioner, intresseavvägningar och rättssäkerhetsaspekter. I mina svenska ögon ligger bokens tyngdpunkt här.
    Avslutningsvis innehåller boken i 7 kap. en summerande sammanfattning, som i pedagogisk bemärkelse är alldeles utmärkt. Kort, koncentrerat och fokuserat sammanfattar författaren här sina rön. Han gör det bl.a. med att återknyta till de frågor han själv ställde i inledningen av boken. Framställningen får på så vis sin pedagogiska inramning.

 

Sammanfattande omdöme
Det sammanfattande omdömet från min sida får i korthet bli följande.

 

 

1.Trots den eventuellt missvisande undertiteln kan boken med fördel användas för den som letar argument i renodlat nationella tvister rörande säkerhetsåtgärder.

 

2.Alldeles bortsett från allt vad undertitlar beträffar innehåller boken en förträfflig redogörelse för och analys av central EG-rätt.

 

3.Sist, men inte minst, är det mycket välkommet med ett bidrag av så hög kvalitet inom det säkerhetsprocessuella området; ett bra ämnesval för en avhandling kort och gott! Mikael Mellqvist

 

 

LA CONFECTION DE LA LOI. Rapport du groupe de travail de l´Académie des sciences morales et politiques sous la direction de Roland Drago, Paris 2005, Presses universitaires de France, hft 308 s., ISBN 2 13 054618 8.

Frågan hur 2000-talets europeiska stater skall angripa alla de problem som gäller lagstiftningens samhälleliga roll, hur och av vilka organ lagar skall förberedas och utarbetas och hur författningar på olika nivåer skall utformas i fråga om disposition och språk — det är ett spörsmål som tränger sig på med allt större kraft i alla berörda länder. I Frankrike har problemen länge varit föremål för omfattande kvalificerade studier och diskussion, främst inom Académie des sciences morales et politiques. Bland de fem akademier som utgör Institut de France (där Académie française är den mest kända) är det denna som har rätts- och samhällsvetenskaperna, liksom historia och de flesta humanistiska discipliner, inom sitt ansvarsområde. Artikelsamlingen ”La Confection de la loi” är ett resultat av akademiens arbete; bidragen utgör tillsammans en slutrapport av den arbetsgrupp som akademien år 2001 tillsatte med akademiledamoten professor Roland Drago som ordförande. Drago, som för övrigt i sin egenskap av sekreterare i det franska Société de législation comparée spelade en aktiv och betydelsefull roll för genomförandet av de första fransknordiska juristdagarna 1971, inleder volymen med en historisk översikt. Redan denna ger en belysande bild av den komplexitet — och den tröghet — som kännetecknar varje reformförsök i ett sextiomiljonersland med en stark levande och av en inflytel-

serik juristkår bevakad rätts- och lagstiftningstradition.
    Trots alla olikheter i övrigt finns mellan Frankrike och Sverige i ett av de hänseenden som här är av vikt en likhet som kan te sig ytlig men som inte kan frånkännas ideologisk — eller försiktigare uttryckt: lagstiftningsideologisk — betydelse. Det är det förhållandet att den privaträttsliga lagstiftning som brukar betecknas som central trots alla förändringar bygger på ett enhetligt numera starkt åldrat lagverk, som i innehållsmässigt men kanske i ännu högre grad i språkligt hänseende under lång tid har haft en påtaglig mönsterbildande karaktär och som bland annat står i skarp motsättning till den Europeiska gemenskapens rättsakter i båda dessa avseenden.
    Naturligt nog är åtskilliga bidrag i ”La Confection de la loi” starkt påverkade av strukturella egenheter i det franska rättssystemet och har därför ett tämligen begränsat intresse för utländska läsare. Den rätts- och idéhistoriska artikeln om lagstiftningslärans uppkomst och utveckling (”Genèse et développement de la légistique” , s. 9–44, av professor J.-P. Duprat) hör till dem som har större bredd, även om de komparativa inslagen inte är särskilt omfattande eller ingående. Man kan notera en viss fixering vid common law-systemet som främsta konkurrent till den franska traditionen och en viss knapphet i diskussionen av idéer och erfarenheter från annat håll, bland annat den tyska rätten, som eljest kunde te sig som ett naturligt jämförelseobjekt. Allt som allt ger artikeln en pedagogiskt klar men också idérik, och nyanserad framställning av lagstiftningens problem i ett genomreglerat men också ständigt regelbehövande modernt samhälle. I den andra huvuddelen av boken, som har rubriken ”Metoder för framställning av lagar” (”Méthodes de la confection des lois”) redogör ett antal experter, var och en inom sitt område, för de många organ som är aktörer i ett lagstiftningsärende. Det är oundvikligt att framställningen i denna del handlar om uppgifter, inbördes revirgränser och tekniska procedurer som är bestämda av de många institutionernas av lag eller praxis fastlagda särskilda roll i det komplicerade maskineriet. Den tredje delen är mer generellt problemorienterad, som dess rubrik antyder ( ”Les enjeux de la confection des lois” - ”enjeu”, som egentligen betyder ”insats” i spel, är sedan några årtionden ett flitigt använt modeord, vars innebörd kommit att ligga ganska nära det i svenskan lika flitigt brukade och missbrukade ”utmaning”). Här kommer enskilda författares idéer och förslag till tals. I ett par essäistiska avslutningskapitel skisseras tänkbara generella lösningar på det problem vars allt större tyngd var ett av de främsta motiven för akademiens initiativ att inrätta sin arbetsgrupp: den oöverskådliga mängden av ofullständigt samordnade författningar. I inledningskapitlet anges 20 000–22 000 som en sannolik siffra för de egentliga lagarnas antal; därtill kommer 80 000– 90 000 förordningar. Det låter imponerande, men fenomenet torde inte vara unikt för Frankrike.
Stig Strömholm

 

 

 

JEAN-FRANÇOIS BURGELIN OCH PAUL LOMBARD, Le procès de la justice, Paris 2003, Plon, hft 162 s., ISBN 2 259 19789 2.

 

Två framstående franska jurister, generalprokuratorn vid Högsta domstolen (Cour de cassation) Jean-François Burgelin och Parisadvokaten Paul Lombard, företar sig i denna korta men mycket innehållsrika bok att med konkret kritik och åtminstone försök till konkreta förslag peka på det franska rättsväsendets djupa kris och starka reformbehov. Boken utgör nyttig läsning även för svenska jurister. Otvivelaktigt är en del av de krisfenomen som de båda författarna pekar på specifika för det franska systemet. På det strukturella och organisatoriska planet gäller det inte minst den traditionella delningen mellan ”stående” och ”sittande” domstolsjurister. De förra, med deras direkta kontakt med och beroende av den politiska makten, har hamnat i en alltmer svårspelad roll. I fråga om verksamhet och förfarande drabbas framför allt den franska straffprocessen, med dess egenartade rollfördelning mellan åklagaren och den ”förundersökningsledare” som utgöres av en domare, ”le juge d´instruction”, vid den domstol där målet är eller väntas bli anhängigt. Andra problem är blott alltför välkända i alla europeiska länder — arbetsvolymens ansvällning är kanske det mest påtagliga — men det mentala avståndet mellan rättsväsendet och stora medborgargrupper, särskilt invandrare från andra kulturer och den ungdom som nog ibland, i ett traditionellt juristperspektiv, också kan te sig som ett främmande folk, är minst lika viktigt. Den insiktsfulla och intelligenta behandling som Burgelin och Lombard ger dessa frågor tillhandahåller naturligt nog inte några i detalj utarbetade lösningar, men den uppdrar riktlinjer och därtill tankeväckande och nyttig hjärngymnastik inför problem som stundom kan väcka känslor av uppgivenhet. Vilka möjligheter har den västeuropeiska rättsstaten att hävda sin egenart och sina väletablerade och skenbart starka men i realiteten både bräckliga och hotade värden i dagens mångkulturella smältdegel?
Stig Strömholm