Om ”due diligence” — företagsbesiktningens betydelse i svensk rätt
Av ROBERT SEVENIUS*
Många advokat- och revisionsbyråer är idag behjälpliga med due diligence.
Inte lika många är behjälpliga med att förklara vad det betyder och vilka rättsverkningar förfarandet får. Artikeln avser visa några av de rättsliga betydelser förfarandet kan få vilka både rådgivare och företag har anledning att känna till.
Inledning
Begreppet due diligence används i Sverige vanligen för att beteckna besiktningen av ett målföretag inför företagsförvärv. Begreppet kan inte förklaras eller överföras till svensk rätt utan att gå vägen via såväl begreppets ursprungliga betydelse som dess moderna användning. Med översättningen företagsbesiktning1 avser denna text att ge en bredare förståelse för att due diligence har flera angelägna beröringspunkter inom förmögenhetsrätten, vilka jurister och andra rådgivare bör beakta vid genomförandet av företagsbesiktningen. Företagsbesiktning har blivit ett vanligt inslag i företagsförvärv och utgör den enskilt viktigaste förändringen av transaktionsprocessen under senare tid.2 Att analysen och diskussionen av företeelsen i svensk doktrin är begränsad bidrar till ökad osäkerhet i förvärvssituationen som ofta redan är riskfylld och komplicerad på egna meriter. 3 Texten är disponerad i två relativt fristående materiella avsnitt som föregås av en inledande historisk bakgrund och internationell utblick som beskriver begreppets ursprungliga betydelse, vilken kan kontrasteras mot det svenska. Det första materiella avsnittet utgår från företagsbesiktningen som en del av ett obligationsrättsligt förhållande, fö-
* Robert Sevenius är jur. kand. och ekon. lic. Verksam vid bl.a. Juridiska institutionen på Stockholms universitet och Avantus Corporate Finance. Under arbetet med artikeln har Jon Kihlman, Annika Melin Jakobsson, Niklas Nordh och Catarina af Sandeberg agerat bollplank och kritiker, vilka jag tackar för hjälpen å det hjärtligaste. För eventuella brister och tillkortakommanden står jag dock ensam ansvaret. 1 Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL), 13 uppl., Norstedts, 2006. 2 Calissendorff, Axel och Calissendorff, Gotthard, Utvecklingen av avtalen om förvärv av aktiebolag under senare delen av 1900-talet, Rättsvetenskapliga studier till minnet av
Tore Almén, Håstad, Torgny et al (red.), 1999 s. 75. 3 Framställningen är således inte primärt en beskrivning av företeelsen, utan det förutsätts att läsaren är någorlunda införstådd med den praktiska handläggningen vid företagsbesiktning. Sådan beskrivning kan hämtas från exempelvis Sevenius, Robert, Företagsförvärv — en introduktion, Studentlitteratur, 2003; Svernlöv, Carl, Förvärvsskolan del 2, Balans nr 4 2004 samt Pettersson, Christina och Sevenius, Robert, Due diligence en allt viktigare process — men inte någon fastställd standard, Balans nr 10, 2000.