Hotbilden mot Sverige

Av polisöverintendenten NILS KÄRRLANDER

Låg hotbild men förhöjd risk för terrorattentat
Hotbilden mot Sverige är generellt sett låg. Det finns dock en förhöjd risk för terrorattentat, framför allt mot utländska intressen i Sverige. Underrättelsehotet från vissa främmande makter kvarstår, även om intresset under senare år förskjutits från militära frågor till politik och teknologi. Hotet från inhemska politiskt extrema grupper är litet, men tendensen till ökad våldsanvändning är oroande.

Nya terroristnätverk är svåra att upptäcka
Risken för ett större terrorattentat i Sverige är begränsad. Däremot är risken för attentat mot vissa utländska intressen i Sverige förhöjd. Det finns också en risk att terrorister och deras sympatisörer bedriver stödjande verksamhet i Sverige. Hotet kommer främst från islamistiska extremistgrupper.
    Den islamistiskt motiverade terrorismen decentraliseras för närvarande. Fram till den 11 september 2001 karaktäriserades den av en global och relativt sammanhängande nätverksstruktur. Nu består den till stor del av regionala och mer eller mindre självständiga nätverk, vilket försvårar säkerhetstjänsternas arbete. Det finns också en tydlig och farlig radikalisering i vissa islamiska kretsar i Europa och även i Sverige. Det finns också personer i Sverige som på olika sätt stödjer terror i andra länder, till exempel genom finansiering.

Underrättelseverksamhet bedrivs i Sverige
Det pågår underrättelseverksamhet riktad mot Sverige och svenska intressen. Inhämtning riktas idag främst mot politiska förhållanden och avancerad teknologi, inklusive försvarsteknologi. De aktörer som är verksamma i Sverige bedriver en bred och systematisk verksamhet.
    Utvecklingen i omvärlden, framför allt det ökade terrorhotet, har gjort att behovet av underrättelser ökat. I många länder har underrättelsetjänsterna fått ökade resurser och bredare mandat. På sikt kan detta leda till att fler utländska underrättelseaktörer frestas att bedriva illegala operationer i Sverige.

Fler använder olagliga metoder för att nå politiska mål
Den inhemska politiska extremismen är i dag inget allvarligt och konkret hot mot Sveriges demokratiska statsskick. Tendensen till ökad användning av våld och olagliga metoder i den politiska kampen är dock oroande. Hotet mot allmän ordning och säkerhet, enskilda personer och egendom är större idag än tidigare.

Vit makt-miljön har blivit allt mer synlig i det svenska samhället. Grupper inom miljön samverkar och genomför fler angrepp mot vänsteraktivister än tidigare. Även inom den autonoma miljön har våldsbenägenheten tilltagit de senaste åren, och våldet riktar sig där främst mot vit makt-anhängare. I samband med större demonstrationer har autonoma aktivister också gjort sig skyldiga till upplopp och skadegörelse.

Kunskap och material från Sverige kan användas till massförstörelsevapen
Det globala hotet om spridning av massförstörelsevapen är fortsatt stort. Uppmärksamheten riktas främst mot Iran och Nordkorea och deras nukleära program. Det finns också en farhåga att icke-statliga aktörer har ambitionen att utföra attentat med kemiska ämnen, biologiska substanser eller radiologiskt material.
    Det finns inget riktat hot mot Sverige, men sannolikt används Sverige för inhämtning av material som ska användas vid framställning. Svensk teknologi och teknisk kompetens är attraktiva. Risk finns även att Sverige utnyttjas som transiteringsland, det vill säga som genomgångsland vid transport av produkter.

Gränsöverskridande hot kräver ökat samarbete
Allt fler av de säkerhetshot som riktas mot Sverige är gränsöverskridande, i många fall av global natur. Denna trend gör det internationella säkerhetssamarbetet allt mer viktigt, framför allt vad gäller kampen mot terrorism och arbetet för att förhindra spridning av massförstörelsevapen.