Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen våren 2009

 

 


I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2009. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 oktober 2009. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2009.

 


Kommunalrätt
Genom antagandet av lagen om vissa kommunala befogenheter och ett antal ändringar i kommunallagen m.fl. lagar har de kompetensutvidgande s.k. smålagarna sammanförts i en gemensam lag. De nya reglerna innebär bl.a. att kommuner och landsting fått ökade möjligheter att bidra till utbyggnad av statlig väg och järnväg, lämna bidrag till högskoleverksamhet och vara med och finansiera projekt inom ramen för EU:s strukturfonder och program. Ändringarna innebär också ett förtydligande och vissa förändringar av kommunernas möjligheter att använda kommunala lokaler till näringsverksamhet (SFS 47 f.).

Offentlighet och sekretess
En offentlighets- och sekretesslag har antagits som ersätter 1980 års sekretesslag. Den nya lagen är en omarbetning av den tidigare sekretesslagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Följdändringar har samtidigt gjorts i ett stort antal lagar (SFS 400 f.).
    Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen m.fl. lagar innebär att den sekretess som i dag gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer kompletterats så att det framgår att även uppgifter som hänför sig till hanteringen av en fredstida kris omfattas (SFS 613 f.). Enligt en ändring i offentlighets- och sekretesslagen ska sekretess gälla hos Myndigheten för yrkeshögskolan för uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgifterna röjs (SFS 676).

Annan offentlig rätt
I syfte att underlätta för statliga myndigheter, landsting och kommuner att samverka om medborgarkontor och förenkla hanteringen av samtjänstavtal har ändringar gjorts i lagen om samtjänst vid medborgarkontor.
Ändringarna rör bl.a. kravet på regeringens godkännande, kravet på att handläggare ska namnges i avtalet samt begränsningarna avseende vilka typer av beslut som får fattas av handläggare i samtjänst (SFS 314). Genom lagen om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete och ändringar i bl.a. årsredovisningslagen och revisionslagen har till en EG-förordning komplette-

996 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2009 rande regler införts avseende ett samarbetsinstrument på gemenskapsnivå med status som juridisk person. En gruppering ska ha som syfte att underlätta och främja gränsöverskridande, interregionalt eller transnationellt samarbete. En gruppering ska bestå av medlemmar som finns på minst två medlemsstaters territorier och kan bildas av bl.a. stater, kommuner och statliga förvaltningsmyndigheter. Frågor om bl.a. en svensk medlems deltagande i en gruppering prövas av regeringen. Regeringen får till en gruppering överlåta förvaltningsuppgifter gällande program för territoriellt samarbete som delvis finansieras av EU. Bolagsverket för register över grupperingar med säte i Sverige (SFS 701 f. och 707).
    Med anledning av en ledamotsstadga som antagits av Europaparlamentet har tillämpningsområdet för lagen om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet inskränkts så att den endast i undantagsfall gäller för de svenska ledamöter som fullgör uppdrag i Europaparlamentet. Enligt de nya reglerna ska Europaparlamentet i stället för medlemsländerna betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner (SFS 677 f.).
    I syfte att lösa problemet med att personnummer för vissa födelsetider redan har eller kan komma att ta slut har ändringar gjorts i bl.a. folkbokföringslagen som innebär att Skatteverket, i de fall det saknas födelsenummer att tilldela för en viss födelsetid, får möjlighet att i stället för födelsedagen ange en närliggande dag i samma månad (SFS 272 f.).
    För att ytterligare höja säkerheten i pass har passlagen ändrats. Svenska pass ska förses med s.k. biometriska uppgifter i form av fingeravtryck. Den som söker pass ska låta passmyndigheten ta fingeravtryck som lagras i passet. Undantag från skyldigheten att lämna fingeravtryck kan göras bl.a. för barn under 12 år. Fingeravtrycken sparas endast i passet. När passet har lämnats ut ska fingeravtrycken och de biometriska data som tagits fram ur dessa omedelbart förstöras och får inte lagras eller sökas med hjälp av automatiserad databehandling (SFS 387). Genom den nya språklagen har svenskan befästs som huvudspråk i Sverige och slagits fast att finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska har ställning som nationella minoritetsspråk. Även teckenspråkets ställning har markerats genom lagen. I lagen finns grundläggande bestämmelser om det allmännas ansvar för den enskildes tillgång till språk. Lagen syftar till att värna den språkliga mångfalden i Sverige. Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och klart (SFS 600). För att förtydliga de nationella minoriteternas rättigheter har antagits en lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk och gjorts ändringar i sametingslagen och socialtjänstlagen. Den nya lagen innehåller bl.a. allmänna bestämmelser rörande samtliga nationella minoriteter, bestämmelser om utvidgning av förvaltningsområdena för finska och samiska samt bestämmelser om rätt att använda finska, meänkieli och samiska. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 (SFS 724 f.).

Familjerätt
En persons kön har inte längre betydelse för möjligheten att gifta sig. Äktenskapsbalken och andra författningar som rör makar har därför gjorts könsneutrala. Lagen

SvJT 2009 Lagstiftning i riksdagen våren 2009 997 om registrerat partnerskap har upphävts, men redan registrerade partner ska kunna fortsätta att vara det om de vill. De som i stället önskar vara gifta har möjlighet att omvandla sitt registrerade partnerskap till ett äktenskap, vilket kan ske genom en enkel anmälan eller genom vigsel. I samma lagstiftningsärende beslutades ändringar rörande vigselverksamheten som bl.a. innebär att lagfarna domare i tingsrätt inte längre har kvar uppgiften att förrätta vigslar (SFS 253 f.).
    Enligt ändringar i lagen om internationell adoptionsförmedling kan myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) ge en auktoriserad sammanslutning auktorisation för att arbeta med adoptionsförmedling i en viss del av ett annat land eller med en viss adoptionskontakt. Tidigare har MIA bara kunnat ge auktorisation för ett helt land. Vidare ska MIA göra sin bedömning av en auktoriserad sammanslutnings sidoverksamhet i det sammanhang som gäller sammanslutningens auktorisation för ett visst land eller en viss del av ett land eller med en viss adoptionskontakt. Tidigare har denna bedömning ingått i prövningen av auktorisation för sammanslutningens arbete i Sverige. Det har också införts en regel i lagen om att det ska stå klart att adoptionssammanslutningen kommer att förmedla adoptioner på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt, utan vinstintresse och med barnets bästa som främsta riktmärke (SFS 289).

 

Allmän förmögenhetsrätt
En ny kommissionslag har antagits som ersätter den nuvarande lagen från 1914. Den nya lagen innebär bl.a. att parternas allmänna skyldigheter mot varandra har klargjorts. Det gäller framför allt villkoren för när kommissionären själv får träda in som motpart till kommittenten och bestämmandet av det pris som kommissionären ska redovisa till kommittenten. Detta har betydelse t.ex. vid kommissionshandel med värdepapper, där priserna snabbt växlar. Vidare har förutsättningarna för kommissionärens rätt till provision preciserats. Regleringen av kommissionärens säkerhetsrätt i kommittentens egendom och i fordringarna mot tredje man har förtydligats. Kommissionärens rätt till uppsägningstid vid varaktiga kommissionsuppdrag har förstärkts i de flesta fall. De nuvarande bestämmelserna om kommissionärens rätt till schabloniserad efterprovision och ersättning för investeringar har bytts ut mot regler om avgångsvederlag. Därutöver har bestämmelserna om förtida uppsägning och skadestånd förenklats (SFS 865).

Fastighetsrätt
Genom ändringar i jordabalken m.fl. lagar har det blivit möjligt att inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt, s.k. ägarlägenheter. En ägarlägenhet är en tredimensionell fastighet av särskilt slag, ägarlägenhetsfastighet, avsedd att rymma endast en bostadslägenhet. De regler som gäller för bildande och nyttjande av andra tredimensionella fastigheter gäller också för ägarlägenhetsfastigheter. För att en ägarlägenhetsfastighet ska kunna bildas förutsätts dock att det därigenom åstadkoms en sammanhållen enhet om minst tre sådana fastigheter. Ägarlägenheter kan bildas antingen i nyuppförda byggnader eller genom ombildning av äldre

998 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2009 byggnader under förutsättning att det aktuella utrymmet inte har använts som bostadslägenhet under de senaste åtta åren (SFS 180 f.).
    Ändringar i bl. a. fastighetsbildningslagen innebär att det införts en kompletterande lantmäteriåtgärd, särskild gränsutmärkning, för att göra det möjligt att märka ut fastighetsgränser på marken i fler fall och på ett mer rättssäkert sätt än tidigare regler medgett. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 (SFS 562 f.).

Associationsrätt
För att förbättra tillsynen över stiftelser och genomföra lättnader för stiftelser när det gäller bokföring och revision har bl.a. stiftelselagen ändrats. Lagändringarna syftar också till att motverka förekomsten av missbruk av stiftelseformen och öka förutsättningarna att komma till rätta med missbruk i samband med insamlande verksamhet. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 (SFS 244 f.).
    För att i svensk rätt genomföra ett EG-direktiv med ändringar i de fjärde och sjunde bolagsdirektiven har ändringar gjorts i årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag m.fl. lagar. Ändringarna innebär bl.a. att noterade aktiebolag ska upprätta en bolagsstyrningsrapport samt att nya bestämmelser införts om redovisning av ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och om redovisning av transaktioner med närstående (SFS 33 f.).
    För att i svensk rätt genomföra ett EG-direktiv om revisorer och revision som syftar till att stärka allmänhetens förtroende för den lagstadgade revisionen har ändringar gjorts i bl.a. revisorslagen och aktiebolagslagen. De nya reglerna innebär att företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska ha ett revisionsutskott med uppgift att bereda styrelsens arbete med kontrollen av företagets finansiella rapportering (SFS 564 f.).

Immaterialrätt
Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och de andra lagarna på immaterialrättens område har ändrats för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter. De nya reglerna är en anpassning till det EGdirektiv som gäller civilrättsliga sanktioner för att skydda immateriella rättigheter (Ipred). Målet är en hög, likvärdig och enhetlig skyddsnivå för immateriella rättigheter på den inre marknaden. Ändringarna innebär bl.a. att den som har rätten till musik, film, litteratur och dataspel har fått större möjligheter att ingripa mot olaglig fildelning som sker via Internet. Domstol kan vid vite förelägga en Internetleverantör att ge rättighetshavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer (informationsföreläggande). Det krävs att rättighetshavaren visar sannolika skäl för att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella adressen. Domstolen ska väga rättighetshavarens behov av information mot den enskildes integritet. Det krävs att det är fråga om intrång av en viss omfattning för att uppgiften ska få lämnas ut. Lagändringarna avser också bl.a. insamlande och behandling av personuppgifter om intrångsgörare, offentliggörande av domstolsavgörande, skadestånd och korrigeringsåtgärder (SFS 109 f.).

SvJT 2009 Lagstiftning i riksdagen våren 2009 999 Näringsrätt
För att i svensk rätt genomföra ett EG-direktiv om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle har lagen om kärnteknisk verksamhet, strålskyddslagen och lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ändrats. Lagändringarna innebär bl.a. att alla gränsöverskridande transporter av kärnavfall, använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall från, till eller genom Sverige måste tillståndsprövas (SFS 328 f.).
    Ett system med elcertifikat infördes den 1 maj 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. I lagen om elcertifikat har ändringar genomförts som innebär att investeringar i ökad produktionskapacitet ska ge möjlighet till elcertifikat i ytterligare 15 år, dock längst t.o.m. utgången av 2030. De nya reglerna innebär också att aktörer i vissa fall kan begära förhandsbesked om möjligheterna till godkännande för tilldelning av elcertifikat (SFS 269).
    Nya bestämmelser i ellagen innebär att det ska göras en förhandsprövning av tarifferna för överföring av el och anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Förhandsprövningen sker genom att en intäktsram fastställs i förväg. Med intäktsram avses de samlade intäkter som en koncessionshavare högst får ha under en tillsynsperiod. Den första tillsynsperioden ska inledas den 1 januari 2012. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 respektive den 1 januari 2012 och har till del sin utgångspunkt i elmarknadsdirektivet (SFS 892).
    En ny reglering av balansansvaret på elmarknaden och motsvarande reglering på naturgasmarknaden har införts. Ändringar har skett i ellagen och naturgaslagen (SFS 580 f.). En mindre ändring i ellagen har genomförts för att anpassa svensk lagstiftning till EG:s s.k. elförsörjningsdirektiv. Syftet med direktivet är att trygga elförsörjningen och att garantera en tillräcklig nivå av produktionskapacitet, en tillräcklig balans mellan utbud och efterfrågan och en lämplig nivå av överföringsförmåga mellan medlemsstaterna (SFS 582).

 

Finansmarknadslagstiftning
En ändring i lagen om värdepappersmarknaden innebär att en börs i sitt regelverk inte får ställa krav som med hänsyn till regelns ändamål, EG-rätten och övriga omständigheter är oskäliga. Bakgrunden till ändringen är att den svenska värdepappersmarknaden har blivit alltmer internationaliserad, och syftet är att förhindra att oskäliga krav ställs på noterade företag och deltagare som en följd av negativ regelpåverkan från utlandet (SFS 588). I syfte att i svensk rätt genomföra det s.k. tredje penningtvättsdirektivet har en lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism antagits som ersätter penningtvättslagen från 1993. Följdändringar har gjorts i bl.a. lagen om ekonomiska föreningar, stiftelselagen och revisionslagen. Ändringarna innebär att en rad nya aktörer kommer att omfattas av reglerna, t.ex. registrerade revisionsbolag, bolagsbildare och företagsförmedlare. Kraven skärps på aktörerna att utifrån en riskbaserad utgångspunkt lära känna sin kund. Misstänkta transaktioner ska utan dröjsmål rapporteras till finanspolisen för vidare utredning. Finansinspektionen ska samordna tillsynen (SFS 62 f.).

1000 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2009 Ändringar i lagen om bank- och finansieringsrörelse innebär att säljstödjande finansiering under vissa förutsättningar ska undantas från tillståndsplikt enligt lagen. Säljstödjande finansiering innebär att ett företag i en koncern tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av varor och tjänster som framställs eller säljs av ett annat företag i samma koncern. Ändringarna innebär också att företag som indirekt lånar upp medel från allmänheten för sin kreditgivningsverksamhet inte längre ska anses driva tillståndspliktig finansieringsrörelse (SFS 616 f.).
    För att i svensk rätt genomföra ett EG-direktiv om förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn har ändringar gjorts i bl.a. försäkringsrörelselagen, lagen om handel med finansiella instrument, lagen om kontoföring av finansiella instrument, lagen om bank- och finansieringsrörelse samt lagen om värdepappersmarknaden. Ändringarna gäller den prövning som ska göras vid vissa större förvärv av aktier eller andelar i kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsföretag, s.k. ägarprövning, och de syftar till att tydliggöra vilka kriterier som varje lands myndighet får väga in vid ägarprövningar och hur handläggningen ska gå till (SFS 350 f.).
    På grund av variationer i kronans kurs mot euron har en ändring gjorts i lagen om insättningsgaranti som innebär att insättningsgarantin uppgår till 500 000 kr eller det högre belopp som motsvarar 50 000 euro då rätten till ersättning inträder (SFS 698).
    En lag om femtioöresmyntets upphörande som lagligt betalningsmedel har antagits som innebär att myntet upphör att gälla som lagligt betalningsmedel den 30 september 2010. Ändringar har i samma lagstiftningsärende gjorts i lagen om avrundning av vissa öresbelopp som innebär att avrundningen, efter att femtioöringen tagits ur myntcirkulationen, sker till närmaste krontal. Sistnämnda förändring träder i kraft den 1 oktober 2010 (SFS 282 f.). För att i svensk rätt genomföra ett EG-direktiv om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar har ändringar gjorts i bl.a. försäkringsrörelselagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Ändringarna innebär att ett svenskt företag i princip ska få delta i en gränsöverskridande fusion endast om de utländska företag som deltar i fusionen har en företagsform som motsvarar de svenska företagsformer som det svenska företaget kan ingå en icke gränsöverskridande fusion med (SFS 708 f.).

Transporträtt och lagstiftning om kommunikation
Genom ändringar i fartygssäkerhetslagen har reglerna om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation anpassats till EGförordningen om genomförande av internationella säkerhetsorganisationskoden (ISM-koden). Anpassningen innebär inte några förändringar i sak för de fartyg och rederier som redan omfattades av bestämmelserna om godkänd säkerhetsorganisation (SFS 59). Nya regler som gäller behörigheten att köra mopeder, snöskotrar och terränghjulingar har antagits. Några av nyheterna är krav på körkort för moped klass I (EU-mopeder) och krav på förarbevis för moped klass II, skoter och terränghjuling. Moped klass I (EU-mopeder) ska få kö-

SvJT 2009 Lagstiftning i riksdagen våren 2009 1001 ras av alla som har fyllt 15 år och har körkort med den nya behörigheten AM eller annan behörighet. Moped klass II ska få köras av alla som har fyllt 15 år och har ett förarbevis för moped klass II, ett körkort eller ett traktorkort. Snöskoter och terränghjuling ska få köras av alla som har fyllt 16 år och har ett förarbevis för snöskoter respektive terränghjuling. Förarprovet för moped klass I är ett kunskapsprov som ordnas av en myndighet (Vägverket). Förarprovet för moped klass II, snöskoter och terränghjuling är ett kunskapsprov som ordnas av privata aktörer. Förutom att en lag om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar har införts har ändringar gjorts i körkortslagen, lagen om straff för vissa trafikbrott, lagen om trafikskolor, lagen om vägtrafikregister och lagen om vägtrafikdefinitioner (SFS 121 f. och 189).
    Svenska regler har anpassats till ett EG-direktiv om en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon. Anpassningen har skett genom ändringar i fordonslagen, lagen om överlastavgift, lagen om vägtrafikdefinitioner, lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen, lagen om trängselskatt, vägtrafikskattelagen och lagen om vägtrafikregister (SFS 224 f.).
    Vissa ändringar har skett i järnvägslagen med anledning av att marknaden för persontrafik på järnväg ska öppnas, vilket innebär att SJ AB:s ensamrätt att utföra persontrafik på kommersiell grund försvinner. Öppningen sker stegvis, delvis genom förordningsändring. Först öppnades marknaden för veckosluts- och helgtrafik. Därefter skedde det för internationell persontrafik; därigenom genomförs EGdirektivet om marknadsöppning för internationell persontrafik. Slutligen kommer marknaden för persontrafik på järnväg att öppnas helt fr.o.m. den 1 oktober 2010. För att underlätta för resenärer att hitta information om resealternativ är de som utför eller organiserar trafik skyldiga att lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation. De är även skyldiga att lämna nödvändiga uppgifter för uppföljning och utvärdering av utvecklingen på persontrafikmarknaden till den myndighet regeringen bestämmer (SFS 693 f.). I lagen om elektronisk kommunikation har rätten att överklaga beslut utvidgats. En mindre utvidgning av området för det särskilda tvistlösningsförfarandet mellan teleoperatörer har också gjorts. Vidare har ett bemyndigande vidgats som gäller att meddela föreskrifter om vissa allmänna skyldigheter när det gäller tjänster till slutanvändare till att även avse vilka uppgifter som ska omfattas av dessa skyldigheter (SFS 546). Andra ändringar i lagen om elektronisk kommunikation innebär att tidpunkten för när signalspaning i kablar ska starta har senarelagts till den 1 december 2009 (SFS 578).

 

Arbetsrätt
Arbetsmiljölagen har ändrats. Elevers och studerandes rätt till deltagande i arbetsmiljöarbetet har förstärkts och förtydligats. Även yngre elever, elever i särskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) har givits rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Arbetsmiljö-

1002 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2009 skyddet för utomstående arbetskraft, bl.a. arbetskraft som hyrs in från bemanningsföretag, har förstärkts genom en utvidgning av skyddsombudens befogenheter. Vidare har benämningen arbetsmiljöombud införts som en alternativ benämning på skyddsombud. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 (SFS 870 f.).
    Ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om arbetslöshetskassor har gjort inträdet i arbetslöshetskassan lättare liksom möjligheterna att få ersättning. De nya reglerna innebär bl.a. att kravet på att en person ska ha arbete eller arbetat viss tid för att vara medlem i arbetslöshetskassan har slopats. Den som söker medlemskap i a-kassan under 2009 ska få medlemsvillkoret uppfyllt redan efter sex i stället för tolv månaders medlemskap, vilket innebär att man kan få arbetslöshetsersättning efter att ha varit medlem sex månader. Vidare innebär regeländringarna att a-kassorna ska ta hänsyn till vissa socialförsäkringsförmåner när de beräknar arbetslöshetsersättningen för personer som har varit tillfälligt eller delvis frånvarande från arbetet före arbetslösheten. Arbetslöshetskassornas beslut om medlemsavgifter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (SFS 665 f.).

Miljörätt
Miljöbalken och plan- och bygglagen m.fl. lagar har ändrats med syfte att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. Ändringarna avser en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen. Med ut-

gångspunkt från ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet har kommunerna fått ansvar för att i översiktsplanen redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, inom vilka vissa lättnader i strandskyddet avses att gälla. Redovisningen ska vara vägledande vid prövningar av upphävande- och dispensfrågor. Genom lagändringarna ökar det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Kommunerna har fått huvudansvaret för att pröva frågor om upphävande av och dispens från strandskyddet. Länsstyrelsen ska bevaka strandskyddets intressen vid kommunal planläggning och överpröva kommunala beslut om upphävanden och dispenser. Vissa av bestämmelserna om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen har inte trätt i kraft, utan det sker först den 1 februari 2010 (SFS 530 f.). Genom ändringar i miljöbalken, plan- och bygglagen samt ellagen har prövningen av vindkraftverk förenklats. Kravet på detaljplan har i vissa fall avskaffats. Det krävs dock fortfarande en detaljplan när vindkraftverk ska uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Förändringar har också genomförts vad gäller uppförandet av vindkraftverk inom den obrutna kusten (SFS 651 f.). Genom en ändring i miljöbalken har det blivit möjligt att vidta åtgärder som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark. Det ska vara fråga om åtgärder som leder till en höjning av en parks natur- eller kulturvärden eller som tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse. En förutsättning är att parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett

SvJT 2009 Lagstiftning i riksdagen våren 2009 1003 obetydligt intrång eller en obetydlig skada (SFS 293).
    I miljöbalken och lagen om vissa torvfyndigheter har införts nya regler för naturgrus- och torvtäkter för att stärka skyddet av naturgrus och våtmarker (SFS 649 f.).
    Flygutsläppsdirektivet har genomförts genom ändringar i lagen om handel med utsläppsrätter. EG-direktivet innebär att flyg till eller från EU ska omfattas av handelssystemet med utsläppsrätter för växthusgaser. Flygbolagen måste övervaka koldioxidutsläppen för dessa flyg och för varje år kunna redovisa utsläppsrätter som täcker de faktiska utsläppen. Övervakningen av utsläppen ska börja 2010, och fr.o.m. 2012 måste utsläppen omfattas av utsläppsrätter. Utsläppsrätter kommer att tilldelas gratis efter ansökan men också efter auktionering. Flygbolag med begränsad verksamhet inom EU och sportflygningar ingår inte i handelssystemet (SFS 685).
    En ändring i lagen om energideklaration för byggnader innebär att en energideklaration för en tredimensionell fastighet i ett byggnadskomplex får bestå av en gemensam deklaration för hela byggnadskomplexet om detta har ett gemensamt värmesystem (SFS 579).

Lagstiftning om jordbruk och fiske
Den nya lagen om överlåtbara fiskerättigheter har som syfte att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. De överlåtbara fiskerättigheterna ska avse fiske efter sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Av den del av den nationella fiskekvoten som görs tillgänglig för pelagiskt fiske genom individuella kvoter, får Fiskeriverket för yrkesfiskare med fartygstillstånd bestämma en överlåtbar andel (fiskerättigheter). Fiskerättigheter får överlåtas till en annan yrkesfiskare med fartygstillstånd, om överlåtelsen inte motverkar syftet med lagen. Fiskeriverket ska godkänna överlåtelserna. För att motverka en alltför stor ägarkoncentration begränsas en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter. En överlåtbar fiskerättighet ska vara tidsbegränsad och kan dras in eller begränsas om innehavarens fartygstillstånd återkallas eller begränsas (SFS 866). Lagen om behörighet att utöva veterinäryrket kommer att ersättas med en lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Genom den nya lagen legitimeras, förutom veterinärer, även djursjukvårdare. Den skyddade yrkestiteln ska vara djursjukskötare. För hovslagare införs regler om behörighet genom godkännande. Yrkesutövare av humanmedicinska legitimationsyrken, t.ex. tandläkare och sjukgymnaster, ska också kunna bli godkända för yrkesverksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. De behörighetsreglerade yrkesutövarna får benämningen djurhälsopersonal. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2010 (SFS 302 f.). Genom den nya lagen om djurskyddskontrollregister har ett centralt register inrättats med uppgifter om personer som är föremål för djurskyddskontroll. Registret ska bidra till en effektivare kontroll på djurskyddsområdet och till en ökad samordning av kontrollmyndigheterna. Det ska även kunna användas till att förbättra kontrollen av de s.k. tvärvillkoren och olika ekonomiska stöd på jordbruksområdet. Registret förs av Statens jordbruksverk (SFS 619).

 

1004 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2009 Ordning och säkerhet
För att i svensk rätt genomföra ett EG-direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare har ändringar gjorts i lagen om bevakningsföretag. Det har bl.a. införts särskilda bestämmelser om auktorisation av bevakningsföretag och godkännande av personal hos auktoriserade bevakningsföretag (SFS 311).
    Vissa lagändringar har gjorts för att öka skyddet mot ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. Ändringar i lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang innebär att även polisen fått rätt att ansöka om tillträdesförbud. Tidigare var det enbart idrottsorganisationer och specialidrottsförbund som hade rätt att göra det. Vidare innebär ändringarna att åklagaren getts möjlighet att meddela interimistiska beslut om tillträdesförbud, om ett slutligt avgörande av frågan om tillträdesförbud av särskilda skäl inte kan avvaktas. Ändringar i ordningslagen innebär att det införts straffsanktionerade förbud mot att på idrottsanläggning, och under pågående idrottsarrangemang, inneha eller använda pyrotekniska varor och mot att obehörigen beträda spelplanen eller att kasta in föremål på denna. Ändringar i lagen om belastningsregister innebär att ett interimistiskt beslut om tillträdesförbud inte ska registreras i belastningsregistret (SFS 100 f.). Polislagen har ändrats för att ge polisen bättre möjligheter att ingripa mot vissa former av allvarligare ordningsstörningar, t.ex. i samband med idrottsevenemang eller andra situationer där deltagare i en folksamling går till våldsamt angrepp mot person eller egendom. Ändringarna innebär att deltagare i en ordningsstörande folksamling ska kunna avlägsnas längre sträckor och under längre tid än som hittills varit möjligt. Ett sådant utvidgat avlägsnande får ske om en åtgärd enligt nuvarande bestämmelser är otillräcklig för att ordningen ska kunna upprätthållas. Ett utvidgat avlägsnande får inte verkställas på ett sådant sätt att rörelsefriheten för deltagarna i folksamlingen inskränks längre tid än två timmar (SFS 389).

Straffrätt
I syfte att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord och en höjd straffnivå för det tidsbestämda straffet för detta brott har ändringar gjorts i bl.a. brottsbalken. Straffskalan för mord har ändrats från fängelse i 10 år eller på livstid till fängelse i lägst 10 år och högst 18 år eller på livstid. Ett höjt straffmaximum till 18 år har införts också för andra brott för vilka det är föreskrivet fängelse på både viss tid och livstid, t.ex. människorov, grov mordbrand, grovt sabotage, grovt spioneri, folkrättsbrott, folkmord och terroristbrott. Vidare ska det tidsbestämda fängelsestraffet få bestämmas till högst 18 år även vid flerfaldig brottslighet och återfall i särskilt allvarlig brottslighet. Den som har begått ett mord eller något av de andra brotten före 21 års ålder får dömas till fängelse i upp till 14 år för brottet i stället för som tidigare högst 10 år (SFS 396 f.). Andra ändringar i brottsbalken syftar till att ytterligare förstärka det straffrättsliga skyddet för barn mot att utsättas för sexuella övergrepp. Det har införts en ny straffbestämmelse som tar sikte på kontakter med barn, exempelvis genom Internet, som syftar till att möjliggöra sexuella övergrepp vid ett fysiskt sammanträffande med barnet. Bestämmel-

SvJT 2009 Lagstiftning i riksdagen våren 2009 1005 sen omfattar den som, i syfte att mot ett barn under 15 år begå vissa sexualbrott, kommer överens med barnet om ett sammanträffande och därefter vidtar någon åtgärd som är ägnad att främja att ett sådant sammanträffande kommer till stånd (SFS 343).

 

Processrätt
Ändringar i bl.a. rättegångsbalken och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar innebär att de lagstadgade kraven på att Högsta domstolen och Regeringsrätten ska vara indelade i avdelningar har tagits bort. I stället har överlåtits åt domstolarna att besluta om indelning i avdelningar. Vidare har sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten ändrats på så sätt att sammansättningen med fem ledamöter förbehålls för prövning i sak av sådana frågor som utgör domstolarnas centrala rättskipande uppgifter. I övriga fall har det överlämnats åt domstolarna att för varje mål eller ärende besluta sammansättningen. Regeln om halvt plenum för Högsta domstolen har tagits bort. Därutöver har sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten anpassats så att de blivit mer likartade (SFS 344 f.).
    Benämningen för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans har ändrats från länsrätt till förvaltningsrätt genom ändringar i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och följdändringar i ett stort antal lagar. Det nya namnet på en allmän förvaltningsdomstol i första instans är efter ändringarna ”Förvaltningsrätten i” följt av namnet på kansliorten. Lagändringarna träder i kraft den 15 februari 2010 (SFS 773 f.).


    Forumregeln i 20 kap. 8 § miljöbalken har ändrats så att mål om tillstånd till verksamhet vid anläggningar som ingår i ett sammanhängande system för att ta hand om och slutförvara använt kärnbränsle eller kärnavfall ska prövas av en miljödomstol inom vars område någon av anläggningarna är belägen eller avses vara belägen (SFS 120).

 

Utlänningslagstiftning
En lag om försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare har antagits. Syftet med verksamheten är att pröva i vilken utsträckning en prestationsbaserad ersättning inom sfiundervisningen kan bidra till att nyanlända invandrare lär sig svenska snabbare och därmed förbättrar sina möjligheter att få arbete (SFS 657).

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Ändringar har genomförts i lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik.
Vid ingående av samverkansavtal och vårdavtal ska landstinget tilllämpa lagen om offentlig upphandling eller lagen om valfrihetssystem. Det är enligt de nya reglerna möjligt för läkare och sjukgymnaster att säga upp sin rätt till ersättning när de överlåter sin verksamhet. Syftet är att göra det möjligt för den läkare eller sjukgymnast som tar över verksamheten att ingå samverkansavtal med landstinget. Det kallas för ersättningsetablering och ska anmälas till landstinget. Landstinget ska i sin tur publicera en ansökningsinbjudan som ska ange bl.a. vilka villkor som det nya samverkansavtalet ska innehålla. Landstinget ska ingå ett samverkansavtal med den läkare eller sjukgymnast som er-

1006 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2009 bjudit högsta pris för verksamheten och som uppfyller vissa andra krav (SFS 79 f.). Lagen om medicintekniska produkter har anpassats till EGdirektiv om medicinteknik m.m. Ändringarna träder i kraft den 21 mars 2010 (SFS 271).
    I hälso- och sjukvårdslagen har nya bestämmelser införts som innebär att ett vårdvalssystem ska införas i hela landet, något som redan finns i flera landsting men på frivillig väg. Syftet med vårdvalssystemet är att öka patienternas valfrihet och underlätta för nya vårdgivare att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. Reformen innebär att varje patient själv får välja vilken vårdcentral han eller hon vill gå till. Varje enskilt landsting får besluta vilka krav man ska ställa på vårdgivarna. Alla som uppfyller kraven har rätt att etablera sig inom primärvården med offentlig ersättning. Grunderna i vårdvalssystemet är att ersättningen följer patientens val och att privata och offentliga vårdgivare behandlas lika. Varje landsting får besluta om ersättningens närmare utformning.
    I samma lagstiftningsärende har kravet på att den fasta läkarkontakten i primärvården ska vara specialist i allmänmedicin tagits bort. Därmed kan fler läkare söka sig till primärvården och motverka den läkarbrist som råder på många håll. Denna ändring gäller redan. Övriga lagändringar träder i kraft den 1 januari 2010 (SFS 139 f.).
    En omreglering har skett av apoteksmarknaden. Apotekets monopol har ersatts av ett system där Läkemedelsverket kan ge tillstånd att driva apotek. Apoteket AB:s ensamrätt att bedriva detaljhandel med vissa läkemedel och varor har därmed upphört. För att få tillstånd att driva apotek ska vissa krav uppfyllas. Bland annat ska det finnas farmaceuter på apoteket och information samt rådgivning ska kunna ges. Det ska också finnas en läkemedelsansvarig som ansvarar för verksamheten. Reformen genomfördes genom antagandet av två nya lagar, lagen om handel med läkemedel och apoteksdatalagen, men omfattade också ändringar i läkemedelslagen, lagen om kontroll av narkotika, lagen om receptregister, lagen om läkemedelskommittéer, lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, lagen om läkemedelsförmåner m.m., lagen om läkemedelsförteckning och lagen om detaljhandel med nikotinläkemedel (SFS 366 f.). Vissa receptfria läkemedel kommer att få säljas på andra platser än apotek. Det gäller läkemedel som är lämpliga för egenvård, där allvarliga biverkningar är sällsynta och där hänsyn har tagits till både patientsäkerhet och folkhälsa. Läkemedelsverket ska pröva och besluta vilka läkemedel som ska få säljas. Den som säljer receptfria läkemedel ska ha egenkontrollprogram för verksamheten, och näringsidkaren ska kunna ge information om var köparen kan få farmaceutisk rådgivning. Den nya lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och de ändringar som gjorts i läkemedelslagen, lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och lagen om handel med läkemedel börjar gälla den 1 november 2009 (SFS 730 f.). Även legitimerade sjuksköterskor utan behörighet att skriva ut läkemedel har i vissa fall fått rätt att få tillgång till uppgifterna i läkemedelsförteckningen. De nya reglerna återfinns i lagen om läkemedelsförteckning (SFS 393).

SvJT 2009 Lagstiftning i riksdagen våren 2009 1007 Influensa A (H1N1) av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009 har angivits som en allmänfarlig sjukdom i bilaga 1 till smittskyddslagen (SFS 860).

 

Socialrätt
Den 1 januari 2010 förs länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) över till Socialstyrelsen och samordnas med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Det införs samtidigt möjligheter i socialtjänstlagen och LSS att bl.a. utfärda föreläggande att avhjälpa sådana missförhållanden som har betydelse för enskildas möjligheter att få de insatser de har rätt till. Tillsynen av Statens institutionsstyrelses institutioner blir också en uppgift för Socialstyrelsen. Ändringar har skett i socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, lagen om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn samt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SFS 595 f. och 601).
    Genom en förändring av socialtjänstlagen förtydligas socialnämndens ansvar att erbjuda stöd för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stöder en närstående som har funktionshinder (SFS 549).
    Ändringar i bl.a. lagen om kommunalt vårdnadsbidrag och lagen om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration syftar till att minska felaktiga utbetalningar från kommunerna, öka effektiviteten samt förbättra servicen till enskilda. Ändringarna innebär att Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och socialnämnderna ska lämna ut vissa uppgifter till den kommunala nämnd som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag samt att informationsutbytet mellan Försäkringskassan och kommunen kan ske genom s.k. direktåtkomst (SFS 550 f.).

 

Lagstiftning om utbildning
Högskolelagen har ändrats så att det i högskolans samlade uppgifter ingår att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta (SFS 45). En lag om yrkeshögskolan har införts och skollagen har ändrats. Eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte är högskoleutbildningar har fått gemensamma regler och ska kallas yrkeshögskolan. Lagändringarna syftar bl.a. till eftergymnasiala yrkesutbildningar som ska svara mot arbetslivets behov och att utbildningarna ska hålla hög kvalitet. Lagen om yrkeshögskolan har börjat gälla den 15 april 2009 och gäller för utbildningar som påbörjats efter den 1 juli 2009. Lagen om kvalificerad yrkesutbildning upphör samtidigt att gälla. Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla under en övergångsperiod. I skollagen har bestämmelserna om påbyggnadsutbildning tagits bort (SFS 128 f.). Genom ändringar i bl.a. skollagen har införts en barnomsorgspeng, ett kommunalt bidrag, som ska följa med barnen oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer. Kommunerna har skyldighet att godkänna förskolor, fritidshem och alternativa former av pedagogisk omsorg i enskild regi under förutsättning att verksamheten har samma kva-

1008 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2009 litet och säkerhet som motsvarande offentliga verksamhet. Kommunerna är skyldiga att ge en barnomsorgspeng till en godkänd verksamhet om den är öppen för alla barn som ska tas emot i motsvarande offentlig verksamhet med vissa undantag. Som förutsättning gäller att verksamheten inte medför påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet. I verksamheten får inte heller tas ut oskäligt höga avgifter. Från den 1 juli 2010 blir kommunerna vidare skyldiga att anordna allmän förskola även för treåringar (SFS 337 f.).
    Ändringar har skett i skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. En kommuns bidrag för ett barn i enskild verksamhet eller en elev i en fristående skola ska bestämmas enligt likabehandlingsprincipen. Bidraget ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Lagändringarna ska tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010 (SFS 670 f.).
    Behandlingen av personuppgifter i Centrala studiestödsnämndens (CSN) studiestödsverksamhet regleras i en ny lag, studiestödsdatalagen. Lagen som träder i kraft den 1 januari 2010 ska gälla utöver personuppgiftslagens bestämmelser om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter (SFS 287).
    Efter förändringar i bl.a. högskolelagen kommer kårobligatoriet att avskaffas och ett nytt system för studentinflytande att införas. Studentkårer vid ett universitet eller en högskola får även fortsättningsvis rätt att utse studentrepresentanter i universitetets eller högskolans styrelse och andra organ inom lärosätet där studentrepresentanter ska utses. Universitetet eller högskolan ska efter ansökan utse en studentsammanslutning att vara studentkår. En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid lärosätet. Medlemskap i en studentkår blir frivilligt. Vissa krav ställs på en studentkår avseende syfte, verksamhetsområde, medlemskap, organisation och förutsättningar att representera studenterna. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2010 (SFS 766 f.). Specialskola är en skola för barn och ungdomar med dövhet eller hörselskada. Elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning och elever med grav språkstörning ska också tas emot i specialskolan. Skollagen har ändrats så att möjligheterna till ytterligare skolgång har utökats för vissa elever (SFS 333). Alla högskolor ska få möjlighet att ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Examenstillstånd kommer att ges inom avgränsade områden som är smalare än dagens vetenskapsområden. Högskoleverket ska kunna dra in möjligheten att utfärda en examen på forskarnivå inom ett visst område för både universitet och högskolor, om det finns brister i utbildningens kvalitet. De nya reglerna i högskolelagen och lagen om tillstånd att utfärda vissa examina börjar gälla den 1 januari 2010 (SFS 764 f.). Universitet och högskolor ska få utfärda en gemensam examen tillsammans med ett eller flera svenska eller utländska lärosäten. Universitet och högskolor ska också få överlåta vissa förvaltningsuppgifter till ett annat läro-

SvJT 2009 Lagstiftning i riksdagen våren 2009 1009 säte — svenskt eller utländskt. De nya reglerna i högskolelagen börjar gälla den 1 januari 2010 och tillämpas på utbildningar som börjar efter juni 2010 (SFS 695). 

Monica Hall och Bengt Billquist