Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 2009

 


I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2009. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 januari 2010.
Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2009 när inte annat anges.

 


Statsrätt
Med anledning av Lissabonfördragets ikraftträdande och de nya uppgifter i EU-samarbetet som fördraget ger de nationella parlamenten har ändringar gjorts i riksdagsordningen. Ändringarna innebär bl.a. att riksdagen ska pröva om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen ska göras av det utskott i riksdagen som besitter den sakliga kompetensen på det område som utkastet till lagstiftningsakt gäller. Utskottet kan begära att regeringen lämnar information om sin bedömning av subsidiaritetsfrågan. Om utskottet kommer fram till att det aktuella utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen ska utskottet avge ett utlåtande till kammaren med förslag om att riksdagen ska avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Utskottet ska också avge ett utlåtande till kammaren om minst fem ledamöter av utskottet begär det. Kammaren beslutar därefter om riksdagen ska avge ett motiverat yttrande eller inte. Konstitutionsutskottet ska följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (SFS 1332).
    Genom ändringar i bl.a. lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter har reglerna för riksdagsledamöternas ålderpension, sjukpension och efterlevandeförmåner ändrats. Utgångspunkten för det nya systemet är att pensionsförmånerna ska beräknas på samma sätt oavsett ledamotens ålder och att all tjänstgöringstid ska ge rätt till pension (SFS 1582 f.). Riksdagen har godkänt protokoll nr 14a till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Genom protokollet ändras domförhetsreglerna för Europadomstolen i syfte att möjliggöra en effektivisering av förfarandet i domstolen i avvaktan på att det tidigare av riksdagen godkända protokoll nr 14 träder i kraft. De ändrade reglerna innebär att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller avskriva målet. Enligt nuvarande ordning krävs i dessa fall sju respektive tre domare. För att Europadomstolen snarast möjligt ska kunna tillämpa de nya reglerna i mål mot Sverige har riksdagen godkänt en förklaring om förtida tilllämpning av protokoll 14a. För att i svensk rätt införliva de änd-

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen hösten 2009 301 ringar av Europakonventionen som protokollet innebär har en ändring gjorts i lagen om den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Ändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1540).
    Riksdagen har godkänt att Sverige ratificerar FN:s konvention om immunitet för stater och deras egendom. Konventionen anger som allmän princip att en stat åtnjuter immunitet i förhållande till andra staters domstolar med de undantag som följer av konventionen. Konventionen innehåller också bestämmelser om bl.a. staters immunitet mot tvångsåtgärder i samband med domstolsförfaranden och om hur delgivning ska ske med en annan stat. För att införliva konventionen i svensk rätt har antagits en lag om immunitet för stater och deras egendom samt beslutats vissa följdändringar. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1514 f.).
    Som en konsekvens av att Europolkonventionen vid utgången av 2009 ersatts av rådets beslut av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) har en ändring gjorts i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Ändringen innebär att Europol, Europols direktör och biträdande direktörer och personal ska ha den immunitet och de privilegier som följer av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier. I likhet med vad som gällt sedan tidigare omfattar immuniteten inte personal från Europol som deltar i gemensamma utredningsgrupper (SFS 1279).
    Genom ändringar i lagen om statsbudgeten har det gjorts obligatoriskt för regeringen att i budgetpropositionen dels lämnaförslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret, dels redovisa sina bedömningar av ramarna för utgiftsområdena för det andra och tredje tillkommande budgetåret (SFS 1444).

 

Kommunalrätt
I syfte att stärka den kommunala revisionens oberoende har beslutats ändringar i kommunallagens bestämmelser om valbarhet för revisorer. Lagändringarna innebär att den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige inte är valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 (SFS 2010:51). Sedan den 1 mars 2009 får kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för. Beslutade ändringar i lagen om kommunal redovisning innehåller regler för hur kommunerna och landstingen ska redovisa sådana bidrag till statlig infrastruktur (SFS 1319).

 

Offentlighet och sekretess
En ändring i offentlighets- och sekretesslagen innebär att sekretess gäller vid ägarprövning i fondbolag och centrala värdepappersförvarare på samma sätt som vid ägarprövning i fråga om andra typer av finansiella företag (SFS 1419).

 

Annan offentlig rätt
Ändringar i lagen om Svenska kyrkan och lagen om trossamfund rör registret över trossamfund och innebär att enbart en kontaktperson för varje trossamfund ska registreras. Enligt nuvarande regler registreras alla som ingår i styrelsen eller motsvarande organ. För andra trossamfund än Svenska kyrkan ska också uppgifter om en kontaktperson för var-

302 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 je registrerad organisatorisk del föras in i registret. Svenska kyrkan får lämna uppgifter om en kontaktperson för enskilda församlingar, kyrkliga samfälligheter eller stift. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2010 (SFS 1234, 1236).
    Begreppet tv-avgift har ändrats till radio- och tv-avgift. Ändringar har gjorts i lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst samt i socialtjänstlagen och offentlighets- och sekretesslagen. Enligt ändringar i den förstnämnda lagen har avgiftsskyldigheten förändrats för en statlig myndighet, en kommun, ett företag m.fl. som i fortsättningen ska betala endast en radio- och tv-avgift oavsett hur många tvmottagare de har (SFS 1233, 1235, 1270).

 

Familjerätt
I oktober 2007 antogs i Lugano en konvention om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Konventionen — som ersätter den nuvarande Luganokonventionen från 1988 — gäller mellan EU, å den ena sidan, och EFTA-staterna Island, Norge och Schweiz, å den andra sidan. Den innehåller bestämmelser om vilket lands domstol som ska pröva privaträttsliga mål när parterna är bosatta i olika konventionsstater och om erkännande och verkställighet av avgöranden från andra konventionsstater. Till skillnad från sin föregångare är den nya Luganokonventionen direkt tillämplig i Sverige. Riksdagen har beslutat de lagändringar som föranletts av den nya konventionen. Bland annat har beslutats att lagen om Luganokonventionen, varigenom den tidigare Luganokonventionen införlivats i svensk rätt, på sikt ska upphävas. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1305 f.).

 

Finansmarknadslagstiftning
Under hösten 2008 inrättades en stabilitetsfond i syfte att bl.a. finansiera statliga stödåtgärder till kreditinstitut. För att tillföra fonden de medel som behövs har riksdagen beslutat ändringar i lagen om statligt stöd till kreditinstitut som innebär att det införts en stabilitetsavgift som ska betalas av de kreditinstitut och andra företag som omfattas av stödsystemet (SFS 1418).

 

Näringsrätt
För att genomföra direktivet om tjänster på den inre marknaden har antagits en ny horisontell lag om tjänster på den inre marknaden och beslutats om förändringar i sammanlagt 13 lagar inom de tjänsteområden som berörs av direktivets tillämpningsområde. Direktivet innehåller bestämmelser om administrativ förenkling, etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänsteleverantörer, tjänstemottagarnas rättigheter och tjänsternas kvalitet. Direktivet innehåller också bestämmelser om administrativt samarbete mellan EU-länderna. Syftet med direktivet är att stimulera tjänstesektorn genom att förenkla etablering och fri rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stärka tjänstemottagarnas intressen (SFS 1079 f.). Genom ändringar i ellagen har beslutats om tydligare krav på åtskillnad mellan företag som bedriver nätverksamhet och företag som bedriver elproduktion eller handel med el inom samma koncern. Det gäller såväl organisation som beslutsfattande. Genom lagändringarna ska Sverige leva upp till EU:s krav i det s.k.

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen hösten 2009 303 elmarknadsdirektivet (SFS 1045).

 

Konkurrensrätt
Konkurrenslagen har ändrats så att Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Förbud får dock inte meddelas när det gäller förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt. Även en konkurrenssnedvridande verksamhet som en kommun eller ett landsting bedriver får förbjudas. Förbud får dock inte meddelas om verksamheten är förenlig med lag. Om Konkurrensverket för ett visst fall beslutar att inte väcka talan får detta i stället göras av ett företag som berörs av förfarandet eller verksamheten (SFS 1280).

 

Transporträtt
Körkortslagen, yrkestrafiklagen, lagen om vägtrafikregister och lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer m.fl. lagar har ändrats. Genom ändringarna övertar Transportstyrelsen länsstyrelsernas uppgifter när det gäller körkorts- och yrkestrafikfrågor. Dessa frågor har därmed i huvudsak samlats inom en och samma myndighet. Också reglerna för överklagande- och forumfrågor i körkorts- och yrkestrafikärenden har ändrats. Vidare har vägtrafikregistret fått till ändamål att tillhandahålla uppgifter om den som bedriver förvärvsmässig transportverksamhet på väg. Uppgifterna ska användas för statens kontroll av att bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare följs. Vidare har regeringen fått ett bemyndigande att meddela föreskrifter om sanktionsavgifter enligt bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare (SFS 2009:1349 f.). Genom ändringar i fordonslagen och lagen om vägtrafikregister har de lagändringar genomförts som krävs för att fordonsbesiktningen ska kunna konkurrensutsättas. Behörig myndighet ska få föreskriva bl.a. vad som ska ingå i en besiktning, krav på utrustning samt kompetens hos besiktningsteknikern. Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, ska ackreditera besiktningsorganen. Förutom tekniska krav ska för ackreditering också krav ställas av allmän karaktär, t.ex. vad gäller oberoende och gott anseende. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2010 (SFS 2010:39).

 

Arbetsrätt
Tidsbegränsade förändringar i reglerna för arbetslöshetsförsäkringen till stöd för personer som har varit långvarigt sjukfrånvarande har genomförts. Förändringarna ska göra det lättare för dem som fr.o.m. januari 2010 inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. De nya reglerna återfinns i lagen om arbetslöshetsförsäkring. De tidsbegränsade regeländringarna slutar att gälla den 31 januari 2013 (SFS 1596 f.). Semesterlagen har kompletterats med en ny beräkningsregel för semesterlön, sammalöneregeln. Den innebär att arbetstagaren under semestern får sin ordinarie lön och ett semestertillägg.

304 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 Den gamla regeln, procentregeln, kommer att finnas kvar i en något förenklad form. Andra ändringar i lagen gäller semesterlönegrundande frånvaro, rätten till semesterledighet vid kortare anställning och semesterledighet vid deltid och oregelbunden arbetstid. Dessutom har reglerna om beräkning av semesterlön för sparad semester ändrats. Syftet med ändringarna är att förenkla lagen både i sak och språk. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2010 (SFS 1439 f.).

 

Miljörätt
Miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen har avskaffats genom att 33 kap. miljöbalken har upphävts. Bakgrunden är att försäkringarna har använts i mycket liten utsträckning (SFS 1210).
    När ersättning bestäms enligt 31 kap. miljöbalken på grund av beslut om områdesskydd m.m. ska inte längre något toleransavdrag göras. Motsvarande förändringar har gjorts i fråga om ersättning enligt skogsvårdslagen grund av beslut som rör avverkning i fjällnära skog. Ändringar i 7 kap. miljöbalken innebär att en kommun får besluta om att bilda vissa typer av biotopskyddsområden och att dispens får ges även i fråga om biotopskyddsområden som har beslutats i särskilda fall (SFS 1320, 1322).
    Ändringar har genomförts i systemet för handel med utsläppsrätter. Genom ändringarna i lagen om handel med utsläppsrätter och miljöbalken har ett EUdirektiv på området genomförts. Avsikten är att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Direktivet avser den handelsperiod som börjar

2013, och vissa av bestämmelserna träder i kraft först då (SFS 1324 f.). Riksdagen har godkänt att Sverige ansluter sig till barlastvattenkonventionen. Konventionen har till syfte att förebygga, begränsa och slutligen eliminera spridning av skadliga vattenlevande organismer och patogener genom kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment. En ny lag, barlastvattenlagen, har antagits för att genomföra konventionen och ändringar har samtidigt gjorts i miljöbalken, fartygssäkerhetslagen och lagen om Sveriges ekonomiska zon. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Trafikutskottet har utgått från att regeringen aktivt verkar för konventionens snara ikraftträdande (SFS 1165 f.).

 

Lagstiftning om jordbruk, jakt och fiske
Den nuvarande frivilliga verksamheten med uppspårning och avlivning av vilt som har skadats vid sammanstötning med motorfordon — eftersök — har reglerats närmare genom ändringar i jaktlagen. Polisen har fått ett huvudansvar för organisation och samordning av verksamheten och svarar för föreskrifter om polismyndighetens medverkan vid eftersök. Polismyndigheten har fått befogenhet att ge ett uppdrag om eftersök efter att det har gjorts en anmälan om en viltolycka. Eftersök får ske på annans jaktmark. Straffsanktionen för underlåtenhet att anmäla en kollision mellan motorfordon och vilt har utvidgats till att avse även tillfällen när någon skada på djuret inte har kunnat konstateras (SFS 1261). En ny organisation för veterinär service liksom en ny organisation vid utbrott av smittsamma

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen hösten 2009 305 djursjukdomar har börjat gälla. En ny lag om officiella veterinärer har antagits och ändringar har genomförts i ett flertal lagar, bl.a. lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor, djurskyddslagen, epizootilagen, lagen om provtagning på djur, m.m. och lagen om kontroll av husdjur, m.m. Av EU:s lagstiftning följer att ett flertal myndighetsutövande uppgifter ska utföras av en officiell veterinär. Enligt den nya lagen om officiella veterinärer kan privatpraktiserande veterinärer förordnas som officiella veterinärer (SFS 1254 f.).
    Viltvårdsnämnderna och rovdjursgrupperna har tagits bort och ersatts av viltförvaltningsdelegationer. En ändring har gjorts i jaktlagen (SFS 1262).
    En ny lag om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel har ersatt lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, m.m. Lagen kompletterar dels EU-förordningar som innehåller bestämmelser om geografiska beteckningar, ursprungsbeteckningar, traditionella uttryck och garanterade traditionella specialiteter, dels EU-rättsliga bestämmelser om kontroll. Den nya lagen omfattar även kontroll av skyddade beteckningar för vin och spritdrycker. Bestämmelserna i den nuvarande lagen på området har i sak förts över till den nya lagen, men anpassats till motsvarande bestämmelser i livsmedelslagen m.fl. lagar. Nya bestämmelser har införts för att underlätta kontrollen (SFS 1424).

 

Ordning och säkerhet
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till polisdatalagen har ändrats på så sätt att den övergångstid under vilken register i polisens verksamhet får föras med stöd av Datainspektionens tillstånd förlängts till utgången av juni 2012 (SFS 1303).

 

Straffrätt
För att i Sverige genomföra ett inom EU antaget rambeslut har riksdagen antagit en lag om erkännande och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen samt beslutat vissa följdändringar i bl.a. lagen om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom. Den nya lagen reglerar både svenska beslut om bötesstraff som sänds över till en annan medlemsstat för verkställighet där och bötesstraff från en annan medlemsstat som ska verkställas i Sverige. Kronofogdemyndigheten är behörig att ansöka om verkställighet av svenska böter utomlands (SFS 1427, 1429 f.). Genom att tillträda Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen har Sverige bl.a. åtagit sig att straffbelägga vissa gärningar och att kunna döma över vissa brott som riktas mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. För att fullgöra dessa förpliktelser har ändringar gjorts i brottsbalken och lagen om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen. Ändringarna innebär bl.a. att vissa straffbestämmelser i brottsbalken som omfattar gärningar som riktas mot svensk eller viss utländsk rättskipande verksamhet har utvidgats till att omfatta också gärningar som tar sikte Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. Det gäller t.ex. osann utsaga inför en internationell domstol, övergrepp i rättssak och skyddande av brottsling. Lagändringarna innebär också att det beträffande brott som riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning och som begåtts utom riket

306 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 har införts en särskild reglering som innebär att det inte uppställs något krav på s.k. dubbel straffbarhet för att kunna döma vid svensk domstol (SFS 1282 f.).
    Enligt ändringar i rättegångsbalken och lagen om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. har det införts bestämmelser som anger till vem ett beslagtaget föremål ska lämnas ut när beslaget hävts. Om det inte finns någon som föremålet kan lämnas ut till eller det inte har hämtats ut inom en viss tid, får den myndighet som förvarar föremålet sälja det för statens räkning eller förstöra det (SFS 1171 f.).

 

Processrätt
Genom ändringar i rättegångsbalken och rättshjälpslagen ska ett rättsligt biträdes rätt till ersättning av allmänna medel endast i undantagsfall omfatta de merkostnader för tidsspillan och utlägg som uppstår på grund av att biträdet har sin verksamhet på en avlägsen ort. För att det inte ska råda osäkerhet om i vilken omfattning ersättning betalas av allmänna medel ska den domstol eller förvaltningsmyndighet som förordnar ett rättsligt biträde på begäran lämna förhandsbesked i frågan om ersättningen får avse merkostnader som uppkommer på grund av avstånd. För att skapa möjlighet för den enskilde och biträdet att komma överens om att den enskilde helt eller delvis ska stå för de skäliga merkostnader som uppkommer och som inte ersätts av allmänna medel har det införts ett begränsat undantag från förbudet för biträden att förbehålla sig eller ta emot ersättning av den enskilde utöver vad som ersätts av staten (SFS 1252 f.).
    Med anledning av att benämningen för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans

fr.o.m. den 15 februari 2010 ändrats från länsrätt till förvaltningsrätt har ytterligare följdändringar beslutats i bl.a. äktenskapsbalken, namnlagen och folkbokföringslagen (SFS 2010:8).

 

Utlänningslagstiftning
För att i svensk rätt genomföra skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet har ändringar gjorts i utlänningslagen och lagen om särskild utlänningskontroll m.fl. lagar. Ändringarna innebär bl.a. att utlänningslagen anpassats till skyddsgrundsdirektivets statusreglering. Det har även införts två kategorier av skyddsbehövande: alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. Bestämmelser om uteslutande från att anses som flykting respektive annan skyddsbehövande har införts. Ändringarna innebär också att det i vissa fall ska vara möjligt att vägra en flykting uppehållstillstånd. Därutöver innebär lagändringarna att reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter har ändrats. De flesta ärenden med säkerhetsaspekter ska kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska dock handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll (SFS 1539, 1542 f., 1550)

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område har hälso- och sjukvården och dess personal ålagts en skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd, bl.a. om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har t.ex. en psy-

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen hösten 2009 307 kisk sjukdom eller en allvarlig fysisk sjukdom. Kommuners och landstings skyldighet när det gäller gemensam individuell planering och gemensamma överenskommelser om samarbete som gäller personer med psykisk funktionsnedsättning har reglerats i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen (SFS 979 f.).

 

Socialrätt
Ändringar i lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. innebär att bostadstillägget har höjts för personer som uppbär aktivitets- eller sjukersättning. Andra ändringar i samma lag och ändringar i lagen om bostadsbidrag och lagen om underhållsstöd innebär att den schablonintäkt som läggs till inkomstslaget kapital för en person som har beviljats uppskov med beskattning av en realisationsvinst vid försäljning av privatbostad inte ska ingå i den bidragsgrundande inkomsten vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer, bostadsbidrag eller återbetalningsskyldighet av underhållsstöd (SFS 1486 f.).
    En lag med anledning av inrättande av Pensionsmyndigheten har antagits. Från och med den 1 januari 2010 har den nya myndigheten övertagit viss verksamhet från Försäkringskassan och all verksamhet från Premiepensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten ansvarar bl.a. för administrationen av inkomstpension, tilläggspension, premiepension, garantipension och efterlevandepension. I samma lagstiftningsärende har följdändringar och anpassningar gjorts i ett trettiotal författningar (SFS 986 f.).
    Enligt ändringar i lagen om sjuklön har Försäkringskassan fått möjlighet att meddela beslut om särskilt högriskskydd avseende ersättning för sjuklönekostnader när den sökande uppburit eller bedömts ha haft rätt till aktivitetsersättning. Ändringar i lagen om ersättning och ledighet för närståendevård innebär att högsta antalet dagar som berättigar till närståendepenning utökats från 60 till 100 dagar. Andra i samma lagstiftningsärende gjorda ändringar i lagen om allmän försäkring, föräldraledighetslagen och semesterlagen innebär bl.a. att Försäkringskassan fått möjlighet att besluta att en annan försäkrad, som avstår från förvärvsarbete, ska få rätt till tillfällig föräldrapenning för att vårda ett barn i stället för en ensamstående förälder som inte kan vårda barnet på grund av egen sjukdom eller smitta (SFS 1048 f.). Ett för socialförsäkringen och studiestödssystemet gemensamt förmögenhetsbegrepp har införts. Vad som ska anses som förmögenhet och hur denna ska värderas regleras i en ny lag om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner. Lagen innebär bl.a. att förmögenhetsprövningen inom underhållsstödet har avskaffats. Följdändringar har samtidigt gjorts i lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl., lagen om bostadsbidrag och lagen om underhållsstöd. (SFS 1053 f.). För att i större utsträckning anpassa premiepensionssystemet till pensionsspararnas kunskaper och engagemang för förvaltningen av premiepensionen har ändringar gjorts i bl.a. lagen om inkomstgrundad ålderspension och lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Lagändringarna innebär bl.a. att Premiesparfonden lagts ned och ersatts med ett förvalsalternativ där pensionsspararens medel placeras i fonder enligt en fördelning som bestäms utifrån pensionsspararens ålder.

308 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 Det ska också vara möjligt att aktivt välja detta förvalsalternativ. Flertalet av lagändringarna träder i kraft den 3 maj 2010 (SFS 1458).
    Ändringar i lagen om allmän försäkring innebär bl.a. att en försäkrad i vissa fall, utöver de 914 dagar som tidigare kunde betalas ut i form av sjukpenning och förlängd sjukpenning, ska kunna få ytterligare dagar med förlängd sjukpenning. Detta gäller bl.a. när den försäkrade vårdas intagen på sjukhus eller på annat sätt får omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus. Vidare innebär ändringarna att en person vars sjuk- eller aktivitetsersättning upphört ska kunna återfå sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning ska då kunna betalas ut tidigast efter tre kalendermånader från det att sjuk- eller aktivitetsersättningen upphört (SFS 1454).
    Andra beslutade ändringar i samma lag innebär att den prövning mot hela arbetsmarknaden som enligt tidigare regler skedde efter 180 dagar i sjukperioden numera ska kunna skjutas upp i fler fall än tidigare. När den försäkrade haft sin arbetsförmåga nedsatt under 365 dagar ska prövningen ske mot hela arbetsmarknaden om det inte kan anses oskäligt. Lagändringarna innebär vidare att den som är arbetsoförmögen till följd av en allvarlig sjukdom ska kunna få sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten även om sådan sjukpenning redan lämnats för 364 dagar (SFS 1531). Lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om arbetslöshetskassor har ändrats. Enligt de nya bestämmelserna i den förstnämnda lagen ska en ansökan om arbetslöshetsersättning göras hos arbetslöshetskassan inom nio månader från den sista dagen i den tidsperiod som ansökan avser för att inte rätten till ersättning ska vara förlorad. Undantag kan göras när det finns synnerliga skäl. I den sistnämnda lagen innebär förändringarna att en kassaföreståndare kan vara föreståndare i mer än en arbetslöshetskassa. Enligt de nya bestämmelserna får en kassas styrelse uppdra åt föreståndaren att fatta beslut i ärenden om uteslutning av en medlem och om frånkännande av rätt till arbetslöshetsersättning. Vidare gäller en tidsgräns om tolv månader för korrigeringar av en arbetslöshetskassas avgifter till staten. En ny regel innebär att en arbetslöshetskassa, på begäran av Statistiska centralbyrån (SCB), ska lämna uppgifter om medlemskap och medlemmars ersättning till SCB. En hänvisning till en EU-förordning har ändrats men denna förändring träder inte i kraft förrän den 1 maj 2010 (SFS 1437 f.).

 

Lagstiftning om utbildning
Totalbeloppet (studiebidrag och studielån) per studiemånad för heltidsstuderande uppgår 2009 till ca 8 500 kr. Av detta är cirka en tredjedel studiebidrag. Totalbeloppet har genom ändringar i studiestödslagen höjts med 431 kr per studiemånad. Av detta är 40 kr bidrag och 391 kr studielån. Det s.k. fribeloppet höjs fr.o.m. den 1 januari 2011 med ca 30 000 kr. Det innebär att en heltidsstudent ska kunna tjäna ca 136 000 kr under ett kalenderår utan att det påverkar studiemedlet (SFS 1535). Genom bl.a. ändringar i skollagen har den svenska gymnasieskolan reformerats. Den nya gymnasieskolan ska ha 18 nationella program, varav 12 yrkesförberedande och 6 högskole-

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen hösten 2009 309 förberedande program. Kärnämnen byter namn till gymnasiegemensamma ämnen som ska kunna variera i omfattning mellan de olika programmen. Alla elever på yrkesprogram ska ges möjlighet att få grundläggande behörighet till högskoleutbildning. Ett nytt gymnasiegemensamt ämne blir historia. Två nya examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Olika behörighetsregler ska gälla för yrkesprogram och de högskoleförberedande programmen. Krav införs på att en elev ska vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 mars 2010 och kommer att tilllämpas på utbildningar som börjar efter den 1 juli 2011 (SFS 1037 f.). Lagen om Vetenskapsrådet har ändrats så att de elektorer som utser forskarledamöter i rådets styrelse inte längre väljs utan i stället utses vid de universitet och högskolor som regeringen bestämmer (SFS 1272).
    Genom ändringar i skollagen kommer kommuner och landsting att vara skyldiga att se till att nyanställda rektorer genomgår en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som är jämställd med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att anställningen har tillträtts och vara genomförd inom fyra år efter dagen för tillträdet. Enskilda huvudmän ska ha motsvarande skyldighet när det gäller rektorer vid fristående skolor. Lagändringarna träder i kraft den 15 mars 2010 (SFS 1521).


    Regeringen avser att föreslå att möjligheten till föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång permanentas som ett reguljärt inslag i en ny skollag. Lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång har fått förlängd giltighet till utgången av juni 2011 i avvaktan på detta (SFS 1530).

 

Försvarslagstiftning
I syfte att förstärka integritetsskyddet vid signalspaning har antagits en lag om Försvarsunderrättelsedomstol och gjorts ändringar i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, offentlighets- och sekretesslagen samt säkerhetsskyddslagen. Ändringarna innebär bl.a. att det i lag närmare har angetts för vilka preciserade ändamål verksamheten får bedrivas och att endast regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten får inrikta signalspaningen. Begränsningen att trafik mellan avsändare och mottagare i Sverige inte får inhämtas har tydliggjorts. Tillstånd till signalspaning ska prövas av en ny domstol, Försvarsunderrättelsedomstolen, på ansökan av signalspaningsmyndigheten. Vid prövningen i domstolen ska integritetsskyddsombud närvara. En enskild ska underrättas om det vid signalspaning använts sökbegrepp som är direkt hänförliga till honom eller henne, såvida inte sekretess gäller för uppgiften. Vidare har enskilda fått möjlighet att till kontrollmyndigheten anmäla om de anser sig ha varit föremål för otillåten signalspaning. Kontrollmyndigheten har då skyldighet att utreda detta (SFS 966 f., 1020 f.)
Bengt Billquist och Monica Hall