Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen våren 2010

 


I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2010. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 september 2010. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2010.

 


Statsrätt
Omfattande ändringar har beslutats i regeringsformen. De innebär bl.a. att det införts en ny bestämmelse om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val, att konstitutionsutskottets rätt att få tillgång till handlingar i sin granskningsverksamhet utvidgats, att uppenbarhetskravet vid lagprövning tagits bort och att domstolarnas självständiga ställning markerats. Vidare har beslutats ändringar som syftar till att stärka och tydliggöra enskildas skydd mot intrång i fri- och rättigheterna från det allmännas sida, bl.a. har införts en ny bestämmelse om skydd för enskilda mot betydande integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning. Huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande har tydliggjorts och grundlagsskyddet mot diskriminering har utvidgats till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning. Bestämmelser om skydd för forskningens frihet och om att en rättegång ska vara rättvis och genomföras inom skälig tid har också införts. Bestämmelserna om kommuner och landsting har samlats i ett eget kapitel, och det har införts en proportionalitetsprincip som innebär att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Ändringarna är vilandeförklarade och avsedda att träda i kraft den 1 januari 2011. Ytterligare ändringar har beslutats i bestämmelserna i regeringsformen liksom i riksdagsordningen som gäller den statliga revisionen. Enligt ändringarna ska Riksrevisionen, som är en myndighet under riksdagen, lämna sina effektivitetsgranskningar direkt till riksdagen som svarar för att de lämnas vidare till regeringen för yttrande. Regeringen ska därefter, senast inom tre månader, redogöra för riksdagen för vilka åtgärder man vidtagit eller avser att vidta med anledning av en granskningsrapport. Styrelsen vid Riksrevisionen har avskaffats i sin nuvarande form och ersatts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Den av riksrevisorerna som ska svara för den administrativa ledningen har fått ett utökat ansvar och ska benämnas riksrevisor med administrativt ansvar. Ändringarna är vilandeförklarade och avsedda att träda i kraft den 1 januari 2011. Genom ändringar i lagen om statsbudgeten har det införts en skyldighet för regeringen att lämna förslag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmål) till riksdagen samt att vid minst två tillfällen under budgetåret redovisa för riksdagen hur målet uppnås (SFS 716).

772 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 Enligt ändringar i lagen om Sveriges riksbank har Riksbanken getts rätt att ge ut mynt i valören 2 kr och sedlar i valören 200 kr. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 (SFS 635).
    En ny lag om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland har antagits och delar av överenskommelsen har genomförts genom ändringar i fiskelagen. Vidare har beslutats vissa följdändringar i miljöbalken, lagen om flottning i allmän flottled och lagen om fiskearrenden samt att viss lagstiftning kopplad till den äldre gränsälvsöverenskommelsen ska upphävas. Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 897 m.fl.).
    En ny lag om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer har antagits. Enligt lagen ska en kvinnoorganisation för varje politiskt parti som är representerat i riksdagen kunna få stöd. Med kvinnoorganisation avses bl.a. en ideell förening som är ansluten till ett politiskt parti och som har som ändamål att stärka kvinnors ställning i samhället och som har en demokratisk uppbyggnad (SFS 473).

 

Tryck- och yttrandefrihet
Genom ändringar i bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden har det klargjorts att vad som undantas är det som fortsättningsvis kommer att definieras som barnpornografibrott i brottsbalken. Ändringarna är vilandeförklarade och är avsedda att träda i kraft den 1 januari 2011. Regeringen har samtidigt lagt fram förslag till ändringar i brottsbalken som innebär att det ska införas en ny form av straffbar befattning med pornografiska bilder av barn.


    Riksdagen avser att ta ställning till det förslaget under hösten 2010. Digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska enligt ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen omfattas av den lagens skydd. Undantaget från censurförbudet har utvidgats så att det tillåter lagregler om granskning och godkännande av digital bio på samma sätt som för traditionell biograffilm. Det har tydliggjorts att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin yttrandefrihet. Ändringar om detta har även gjorts i tryckfrihetsförordningen. Grundlagsändringarna är vilandeförklarade och avsedda att träda i kraft den 1 januari 2011. Enligt en ändring i tryckfrihetsförordningen har slagits fast att säkerhetskopior som förvaras endast i syfte att möjliggöra återskapandet av information som gått förlorad i en myndighets IT-system till följd av t.ex. ett systemhaveri ska undantas från begreppet allmän handling. Ändringen är vilandeförklarad och avsedd att träda i kraft den 1 januari 2011.

 

Offentlighet och sekretess
Genom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen har sekretess införts i ärenden om anställning av myndighetschefer vid förvaltningsmyndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Sekretess ska gälla för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats identitet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men. Sekretessen ska gälla i högst tio år. Regeringen ska kunna besluta om att vissa anställningsärenden inte ska omfattas av sekretess (SFS 85). Ett skydd för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden vid Skatteverkets handläggning av ärenden enligt lagen om dödför-

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen våren 2010 773 klaring har införts genom en annan ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 88).
    En ytterligare ändring i offentlighets- och sekretesslagen innebär att en sekretessbrytande bestämmelse inte längre ska gälla för verksamhet i patientnämnder (SFS 214).

Annan offentlig rätt
En ny radio- och tv-lag har antagits som ersätter den nuvarande lagen från 1996. Den nya lagstiftningen innebär att förtydliganden har gjorts när det gäller annons- och reklambegreppen och att det införts ett regelsystem för nya annonstekniker. Vidare har omfattningen av tillståndsplikten för sändningar av ljudradio och tvprogram minskats, tillståndsplikt har införts för att sända sökbar text-tv och det har införts en möjlighet att i vissa fall kunna överlåta tillstånd för att sända tv och sökbar text-tv. Därutöver har ett helt nytt regelsystem för kommersiell radio införts (SFS 696 m.fl.).
    Försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne och Västra Götalands län har gjorts om till att gälla permanent. Verksamheten regleras genom en ny lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Lagen omfattar Gotlands, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2011 (SFS 630 f.).
    En lag om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting har antagits som innebär att kommuner och landsting ska få anordna säkerhetskontroll vid sina offentliga sammanträden. Säkerhetskontroll ska kunna genomföras om det vid ett offentligt sammanträde finns anledning att befara att brott kommer att förövas som innebär en allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom (SFS 294 f.).


    Genom antagandet av en lag om konsulära katastrofinsatser har reglerats vilket ansvar svenska staten har för att bistå svenskar som drabbas av kris- eller katastrofsituationer utomlands. Utgångspunkten är att den enskilde har ett grundläggande ansvar vid vistelse utomlands. Staten ska i huvudsak ha ett ansvar för att ha en organisation och en beredskap för att kunna gripa in och stötta enskilda vid kris- eller katastrofsituationer utomlands då många människor med anknytning till Sverige drabbas. Statens ansvar är sekundärt och det kompletterar övriga aktörers insatser. Den enskilde resenären blir, om staten skulle ingripa, skyldig att betala statens kostnader som direkt kommer honom eller henne till godo och som bör kunna täckas av en eventuell reseförsäkring (SFS 813). Ändringar av de bestämmelser i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser som rör möjligheten att bilda samordningsförbund som sträcker sig över länsgränserna innebär att möjligheterna att vara medlem i ett samordningsförbund har utvidgats. Kommuner och landsting i olika län ska kunna vara medlemmar i ett och samma samordningsförbund (SFS 350 f.).

Familjerätt
Genom ändringar i föräldrabalken har domstol, när den beslutar om umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med, getts en möjlighet att besluta att en person som socialnämnden utser ska medverka vid umgänget, s.k. umgängesstöd (SFS 740).

 

Allmän förmögenhetsrätt
En lag om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, t.ex. ett kontokort eller en bankdosa, har antagits. Lagen ersätter 34 § i 1992 års konsumentkreditlag. Genom

774 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 den nya lagen har det klargjorts vilka skyldigheter en kontohavare har vid användningen av ett betalningsinstrument och vad som gäller för betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner (SFS 738 f.).

Fastighetsrätt
Beslutade ändringar i hyreslagen (12 kap. jordabalken) och hyresförhandlingslagen innebär att de allmännyttiga kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll ersatts med en normerande roll för kollektivt framförhandlade hyror. Det har också införts en skyddsregel mot att kraftiga hyreshöjningar får ett för snabbt genomslag. I samma lagstiftningsärende har antagits en lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som ersätter lagen om allmännyttiga bostadsföretag från 2002. Enligt den nya lagen ska ett kommunalt bostadsaktiebolag i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. De allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer, vilket bl.a. innebär ett avsteg från självkostnadsprincipen i kommunallagen. Den nya lagen innehåller också bestämmelser om vissa begränsningar av värdeöverföringar från bolagen. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2011 (SFS 810 f., 879).
    Ändringar i expropriationslagen m.fl. lagar innebär att den ersättning som betalas vid expropriation och andra åtgärder där fastigheter tas i anspråk med tvång höjts. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten och har sin bakgrund i att de exproprierande numera allt oftare utgörs av enskilda, som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Expropriationslagens presumtionsregel, som begränsar rätten till ersättning för s.k. förväntningsvärden, har upphävts. Därigenom kommer ersättningen vid expropriation att bestämmas närmare fastighetens marknadsvärde och omfatta även den del av marknadsvärdet som beror på förväntningar om en ändring av fastighetens tillåtna användningssätt. Vidare ska det inte längre göras något s.k. toleransavdrag från expropriationsersättningen eller från skadestånd enligt miljöbalken för miljöskada. I sådana fall ska ersättningen fortsättningsvis motsvara hela den ersättningsgilla skadan. Generellt ska det göras ett schablonpåslag expropriationsersättningen med 25 procent av fastighetens marknadsvärde eller marknadsvärdesminskning (SFS 832 f.). Förköpslagen har upphävts med hänvisning bl.a. till att lagen har spelat ut sin roll som ett medel att tillgodose kommunernas behov av mark för tätbebyggelse och att lagen medfört att ett stort antal fastighetsöverlåtelser fördröjts och att det uppkommit olägenheter och kostnader för fastighetsmarknaden och dess parter. Ändringar till följd av upphävandet har gjorts i jordabalken och jordförvärvslagen (SFS 265 f). Lagen om förvärv av hyresfastigheter m.m. har också upphävts, och i syfte att tillvarata hyresgästernas intressen av en god fastighetsförvaltning har bostadsförvaltningslagen skärpts (SFS 24 f.).

 

Plan- och bygglagstiftning
En ny plan- och bygglag har antagits som ersätter den nuvarande lagen från 1987 och lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. Samtidigt har följdändringar beslutats i ett stort antal lagar. Den nya lagen syftar till att förenkla plan- och byggprocessen samtidigt

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen våren 2010 775 som kontrollen av byggandet skärps. För att underlätta tillämpningen har språket i den nya lagen moderniserats och viktiga termer definierats. Nya bestämmelser innebär att miljö- och klimataspekter ska beaktas vid planläggning och byggande. Hänsyn ska också tas till förutsättningarna för telekommunikation och annan informationsteknik. Översiktsplanens strategiska funktion har stärkts liksom kravet på aktualitetsprövning av planen. Kraven på detaljplanens utformning har nyanserats i förenklande syfte. En möjlighet att begära planbesked har införts. Krav på att detaljplan måste föregås av ett program har slopats. En handläggningstid på högst tio veckor ska gälla för bygglov. En ny skyldighet ska gälla att i bygglov pröva krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det generella kravet på bygganmälan före byggstart har slopats. Bygg-, rivnings- eller markåtgärder ska föregås av ett startbesked och innan ett byggnadsverk får tas i bruk krävs ett slutbesked. Som en följd av genomförande av tjänstedirektivet har införts krav på certifiering av kontrollansvariga och sakkunniga. En byggsanktionsavgift ersätter de nuvarande tre avgiftsmöjligheterna. För att undvika dubbla förfaranden finns bestämmelser om samordning av handläggning av vissa ärenden enligt plan- och bygglagen och andra lagar. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 2 maj 2011 (SFS 900 f.).

 

Immaterialrätt
En ny lag om auktorisation av patentombud gäller. En ändring i rättegångsbalken innebär att auktoriserade patentombud och deras biträden hänförs till den grupp av yrkesverksamma som endast i vissa fall får höras som vittnen (SFS 1052, 1056).

Ersättningsrätt
Ändringar i skadeståndslagen avser att en förälder som har vårdnaden om ett barn i vissa fall blir skyldig att ersätta skador som barnet orsakar genom brott. Syftet med ändringarna är att tydliggöra att föräldrarna har huvudansvaret för sina barn och ungdomar. Ansvaret förutsätter inte att föräldern varit vårdslös. Ansvaret omfattar person- och sakskador och skada genom kränkning. Förälderns ansvar är begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet för varje skadehändelse. Skadeståndsansvaret ska undantagsvis kunna jämkas (SFS 703 f.). Riksdagen har beslutat att godkänna 2004 års ändringsprotokoll till Pariskonventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område och dess tilläggskonvention. Samtidigt har de lagändringar gjorts som behövs för att Sverige ska klara de åtaganden som följer av de internationella reglerna. En ny lag om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor har antagits som ersätter 1968 års atomansvarighetslag. I den nya lagen har införts ett obegränsat ansvar för innehavare av kärntekniska anläggningar och innehavare av kärnkraftsreaktorer ska finansiera ansvaret upp till 1 200 miljoner euro, t.ex. genom en ansvarsförsäkring. För andra kärntekniska anläggningar ska innehavaren som huvudregel finansiera ansvaret upp till 700 miljoner euro. Den nya regleringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 950 f.).

 

Associationsrätt
Genom en ändring i aktiebolagslagen har kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänkts från nuvarande 100 000 kr till 50 000 kr (SFS 89). Andra ändringar i aktiebolagslagen innebär att små privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska

776 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 ha en revisor eller inte. Ändringarna syftar till att aktiebolagen så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. Revisionsplikten har inskränkts även för vissa andra företag, bl.a. handelsbolag. Ett aktiebolag som inte är revisionspliktigt och som vill välja bort revision ska fatta ett beslut med den innebörden. Den fasta mandattiden för revisorer i bl.a. aktiebolag har ändrats från fyra år till ett år. Det gränsvärde som avgör om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek har höjts. Detsamma gäller det gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen och för att ange i vilka fall det ställs krav på särskilda kvalifikationer hos revisorn. Skatteverket har getts möjlighet att under löpande beskattningsår förelägga ett företag att lämna uppgifter eller visa upp handlingar för kontroll av att dokumentationsskyldigheten enligt vissa lagar fullgjorts. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2010 (SFS 834 f.). För att i svensk rätt genomföra ett EU-direktiv har ändringar gjorts i bl.a. årsredovisningslagen. Ändringarna innebär bl.a. att ett moderföretag inte ska behöva upprätta koncernredovisning, om samtliga dotterföretag är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild av ställningen och resultatet för koncernen. Andra ändringar i samma lagstiftningsärende gäller tidpunkten för tilllämpningen av de nya bestämmelserna om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde som riksdagen tidigare beslutat om. Ändringarna innebär att värderingsbestämmelserna ska kunna tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2011 (SFS 686 f.).

Näringsrätt
Genom ändringar i lagen om kärnteknisk verksamhet och i miljöbalken tas förbudet mot att uppföra nya kärnkraftsreaktorer bort och skapas förutsättningar för ett generationsskifte i det svenska kärnkraftsbeståndet. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011. Lagen om kärnkraftens avveckling har upphört att gälla (SFS 945 f.). I syfte att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter har antagits en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Genom lagstiftningen genomförs ett EU-direktiv i svensk rätt. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om avgifter och andra villkor avseende vidareutnyttjande av handlingar från myndigheter (SFS 565 f.). Genom ändringar i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon har regeringen (eller myndighet) givits bemyndigande att få meddela föreskrifter om avgifter för kontroll av mätdon och färdigförpackade varor som omfattas av tillsyn enligt lagen. Vissa redaktionella ändringar har också gjorts för att tydliggöra att svensk rätt är förenlig med EU-rätten (SFS 489). Lagen om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m. har ändrats. Den tidigare lydelsen av lagen hänvisade endast till EU-förordningar som gäller EU:s strukturfondsprogram och de organ och kommittéer som nämns i de förordningarna. Lagändringen innebär bl.a. att hänvisningar också görs till EUförordningarna som gäller det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI) och att organ och kommittéer som berörs i de förordningarna anges i lagen (SFS 115).

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen våren 2010 777 Genom ändringar i ellagen har reglerna för förnybar elproduktion förenklats. De innebär bl.a. att vissa små elproducenter slipper betala nätavgift för sin inmatning av el och att de kan slippa att upprätta risk- och sårbarhetsanalys och en s.k. övervakningsplan (SFS 164). Lagen om elcertifikat har ändrats och riksdagen har godkänt ett nytt mål för ökningen av förnybar el. Lagändringarna innebär att elcertifikatssystemet förlängs t.o.m. 2035 och att kvotpliktsnivåerna fr.o.m. 2013 anpassas till det nya målet för produktion av förnybar el (SFS 490). Lagen om effektreserv har ändrats och fått förlängd giltighetstid fram t.o.m. den 15 mars 2020. Ändringarna innebär en successiv övergång till en marknadslösning genom en nedtrappning av den centralt upphandlade effektreservens omfattning med början 2011 och fram t.o.m. den 15 mars 2020. Regeringen avser att meddela föreskrifter om effektreservens storlek och om hur stor andel av reserven som ska skapas genom avtal om minskad elförbrukning. Ändringarna innebär vidare att den systemansvariga myndigheten ska kunna ingå avtal om minskad elförbrukning även med elleverantörer och inte endast med elanvändare (SFS 491).
    För att genomföra artikel 15 om ursprungsgarantier för el och artikel 16 om åtkomst till och drift av el- och gasnäten i det s.k. förnybartdirektivet har en ny lag om ursprungsgarantier för el och ändringar i ellagen och i naturgaslagen antagits. Den nya lagen innebär att elproducenter på begäran kan få ursprungsgarantier utfärdade för att visa den producerade elens ursprung, oavsett vilket energislag som använts vid produktionen. Lagstiftningen träder i kraft den 1 december 2010 (SFS 601 f.).

Lagen om ekodesign har ändrats så att den blir tillämplig även i de fall då Europeiska kommissionen antar s.k. genomförandeåtgärder i form av förordningar (SFS 285).

 

Konkurrensrätt
Lagen om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn har anpassats till en EU-förordning. Genom anpassningen kommer samma materiella regler att gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn, oavsett om Sveriges eller EU:s konkurrensrätt är tillämplig i det enskilda fallet. Lagändringarna träder i kraft den 1 oktober 2010. Vidare har lagen om näringsförbud, lagen om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas statsstödsregler, lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. och konkurrenslagen anpassats till Lissabonfördraget (SFS 639 f.). Genom ändringar i lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster har ett EU-direktiv genomförts i svensk rätt. Ändringarna innebär bl.a. att bestämmelser om avtalsspärr har införts, dvs. en period under vilken en upphandlande myndighet eller enhet inte får ingå avtal. Vidare ska allmän förvaltningsdomstol, på talan av en leverantör, kunna ogiltigförklara ett avtal samt, på talan av tillsynsmyndigheten, kunna påföra upphandlande myndigheter och enheter en sanktionsavgift (upphandlingsskadeavgift). Det har också införts en bestämmelse som anger att upphandlande myndigheter och enheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn i sina upphandlingar om upphandlingens art motiverar det (SFS 571 f.). Andra ändringar i lagen om offentlig upphandling innebär att statliga och kommunala myndigheter, under förutsättning att vissa villkor

778 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 är uppfyllda, inte behöver tillämpa lagen när de anskaffar varor eller tjänster m.m. från en leverantör som är en juridisk person som de äger eller är medlemmar i eller en gemensam nämnd som de har tillsatt. De nya bestämmelserna, som är en temporär lösning, gäller till utgången av december 2012 (SFS 569 f.).

Finansmarknadslagstiftning
En lag om betaltjänster har införts. Den nya lagen innehåller bl.a. bestämmelser om vilken information som ska ges i samband med tillhandahållande och genomförande av betaltjänster och vilka krav som ska ställas i samband med att betalningstransaktioner genomförs. Lagen innehåller också bestämmelser om vilka institut som får tillhandahålla betaltjänster och hur deras betaltjänstverksamhet ska drivas (SFS 751 m.fl.).
    För att komplettera en EUförordning har en lag om kreditvärderingsinstitut antagits. Den nya lagen träder i kraft den 7 december 2010 (SFS 1010).
    Nya bestämmelser har införts i lagen om utgivning av säkerställda obligationer som tydliggör vilka befogenheter konkursförvaltaren har vid ett emittentinstituts obestånd (SFS 320).
    I syfte att stärka den enskildes personliga integritet vid kreditupplysningsverksamhet har beslutats vissa ändringar i kreditupplysningslagen. Ändringarna innebär bl.a. att beställaren av en kreditupplysning ska ha ett legitimt behov av informationen, att fullständig information om kreditupplysningen (kreditupplysningskopia) ska sändas till den som avses med upplysningen samt att en rättelse eller komplettering ska sändas till var och en som under den senaste tolvmånadersperioden tagit del av oriktiga eller missvisande uppgifter. Ändringarna innebär också att

s.k. omfrågeuppgifter ska gallras senast efter ett år. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 (SFS 1073).

 

Transporträtt och lagstiftning om kommunikation
En ny luftfartslag har antagits som ersätter den nuvarande från 1957. Till stor del innebär den nya luftfartslagen en modernisering och anpassning till den utveckling som skett på luftfartsområdet det senaste halvseklet samt till Sveriges medlemskap i EU. De flesta civilrättsliga bestämmelser rörande luftfart har samlats i en ny lag om lufttransporter. Vidare har införts promillegränser för flygfylleri utifrån de principer som gäller för vägtrafik, det har införts en nollgräns för narkotika för personer som utför göromål av betydelse för flygsäkerheten och straffskalan för passagerare som inte följer anvisningar från befälhavaren om ordningen ombord har skärpts (SFS 500 f.). Lagen om luftfartsskydd har ändrats för att vara anpassad till en ny EU-förordning om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten. Ändringarna är av redaktionell karaktär (SFS 99). Postlagen har ersatts med en ny lag med samma namn. Den nya lagen syftar till att genomföra EU:s postdirektiv från 2008. Enligt lagen ska den samhällsomfattande posttjänsten ha samma omfattning och kvalitet som hittills. Det innebär bl.a. att någon tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten inte behöver utses om tjänsten kan säkerställas på annat sätt och lagens krav på tjänsten uppfylls. Lagen innehåller uttryckliga bestämmelser om att prissättningen av den samhällsomfattande posttjänsten ska vara öppen för insyn, icke-diskriminerande och kostnadsorienterad samt främja ett effektivt tillhandahållande av tjänsten. Lagen innehåller också regler

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen våren 2010 779 om bl.a. postal infrastruktur och klagomålshantering (SFS 1045 f.).
    En ny lag om kollektivtrafik och ett antal lagändringar har genomförts med syfte att modernisera kollektivtrafiklagstiftningen och anpassa den till EU:s nya regelverk. Lagstiftningen innebär att kollektivtrafikföretag fritt och inom alla geografiska marknadssegment får etablera kommersiell kollektivtrafik. Riksdagen har tidigare beslutat att öppna marknaden för persontrafik på järnväg fr.o.m. den 1 oktober 2010. Nu avskaffas även den begränsning som hindrat kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. De nya reglerna innebär bl.a. att strategiska beslut om kollektivtrafik, som i dag ofta fattas av länstrafikbolag, ska fattas i förvaltningsform för ökad insyn och bättre samordning med annan samhällsplanering. För att underlätta för resenärernas planering blir även kommersiella kollektivtrafikföretag skyldiga att lämna information om sitt utbud till ett gemensamt system för trafikantinformation. Den nya lagen liksom lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2012 (SFS 1065 f.).
    Ett antal lagar har ändrats med anledning av att Trafikverket inrättats, bl.a. väglagen, lagen om allmän kameraövervakning, yrkestrafiklagen och lagen om vägtrafikregister. Trafikverket har till uppgift att ur ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för att funktionalitet, effektivitet och hållbarhet uppnås i det samlade transportsystemet. Också inrättandet av den nya myndigheten Trafikanalys, som är regeringens utvärderings- och analysorgan för frågor inom hela transportområdet, har föranlett lagändringar, också de i huvudsak avseende byte av myndighetsnamn (SFS 91 f.). Lagen om elektronisk kommunikation och offentlighets- och sekretesslagen har ändrats. Ändringarna avser en modernisering och effektivisering av reglerna för tillstånd att använda radiosändare. Tillstånd att använda sådana sändare kan avse inte bara rätt att använda en viss radiosändare, utan också en generell rätt att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme. När efterfrågan på tillstånd att använda radiosändare överstiger utbudet, ska tillstånd som utgångspunkt alltid fördelas efter ett allmänt inbjudningsförfarande. Tillstånd att använda radiosändare ska kunna hyras ut efter medgivande av tillståndsmyndigheten. Regeringen (eller myndighet) får i vissa fall meddela föreskrifter om undantag från kravet på medgivande vid uthyrning. Sekretess gäller i viss utsträckning i ärenden om meddelande av tillstånd att använda radiosändare efter allmän inbjudan. Det särskilda tvistlösningsförfarandet i lagen om elektronisk kommunikation omfattar alla tvister som rör villkor för samtrafik eller andra former av tillträde. I riksdagen förtydligades att förändringen av omfånget av detta förfarande gäller alla tvister som ytterst grundar sig på lagen (SFS 497 f.). Ändringar har genomförts i körkortslagen vad gäller en läkares anmälningsplikt av förare som bedöms vara medicinskt olämpliga att framföra körkortspliktiga motorfordon. I samma lag har kravet på att en introduktionsutbildning vid privat övningskörning måste genomgås tillsammans av körkortsaspiranten och handledaren tagits bort. En ändring i lagen om vägtrafikdefinitioner innebär att vissa eldrivna mindre fordon ska betraktas som cykel. Ikraftträdande av definitionslagen sker den dag regeringen bestämmer (SFS 757, 799). Körkortslagen, yrkestrafiklagen, lagen om yrkesförarkompetens och lagen

780 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 om vägtrafikregister har ändrats. Ändringarna innebär bl.a. att ålderskrav för att få framföra buss förvärvsmässigt och för att få taxiförarlegitimation under vissa förutsättningar sänks till 18 år. Ett krav är genomgången förarutbildning för persontransporter med buss inom gymnasieskolan eller motsvarande utbildning (SFS 485 f.).

 

Arbetsrätt
En facklig stridsåtgärd mot en utländsk arbetsgivare i syfte att få till stånd ett kollektivavtal för arbetstagare som utstationeras i Sverige får vidtas endast under vissa förutsättningar, vilket regleras i en ny bestämmelse i lagen om utstationering av arbetstagare. De villkor som den svenska arbetstagarorganisationen kräver ska motsvara villkoren i ett centralt branschavtal som tillämpas i Sverige på motsvarande arbetstagare, endast avse minimilön eller andra minimivillkor på vissa områden och vara förmånligare för arbetstagarna än det som följer av lag. En sådan stridsåtgärd får inte vidtas om arbetsgivaren visar att arbetstagarna redan har villkor som är minst lika förmånliga som minimivillkoren i ett svenskt, centralt branschavtal. En stridsåtgärd som vidtas trots att dessa förutsättningar inte är uppfyllda ska anses olovlig. Nya lagbestämmelser avser också att Arbetsmiljöverket ska bistå med information om kollektivavtalsvillkor som kan komma att bli tillämpliga vid en utstationering och att en arbetstagarorganisation ska lämna in sådana kollektivavtalsvillkor till Arbetsmiljöverket som organisationen kan komma att gå till strid för. Bakgrunden till lagändringarna är EU-domstolens dom i det s.k. Lavalmålet (SFS 228 f.).
    En ny lag om valfrihet hos Arbetsförmedlingen har antagits. Lagen innebär att Arbetsförmedlingen ska erbjuda ett s.k. valfrihetssystem för tjänster som upphandlas inom förmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Valfrihetssystemet innebär att den arbetssökande själv får välja bland de leverantörer som Arbetsförmedlingen tecknat avtal med t.ex. i fråga om jobbcoacher. Vidare har genomförts att bestämmelserna om facklig vetorätt i lagen om medbestämmande i arbetslivet ska vara tillämpliga vid ett upphandlingsförfarande enligt lagen om valfrihetssystem på motsvarande sätt som vid upphandling som görs enligt lagen om offentlig upphandling (SFS 536 f.). Förändringar har skett av lagen om arbetslöshetsförsäkring som syftar till att göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. De innebär bl.a. att nya företagare som lägger ned verksamheten inom två år ska kunna få sin ersättning baserad på inkomst av tidigare anställning. Förändringarna berör även dem som bedriver näringsverksamhet vid sidan om en heltidsanställning eller - företagande. Deras sidoverksamhet ska kunna bedömas som bisyssla, oavsett vilken inkomst den genererat. De nya bestämmelserna innebär även utökade möjligheter till tillfälligt uppehåll i näringsverksamhet (SFS 445). När det gäller ersättning vid sjukdom ska sjömän på fartyg i inre fart inte längre omfattas av rätten till lön vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller skada enligt sjömanslagen. I stället ska rätten till ersättning gälla enligt samma regler som gäller för landanställda. För sjömän på fartyg som huvudsakligen går i när- och fjärrfart behålls rätten till lön så länge sjömännen är ombord; för annan tid ska rätten till ersättning gälla enligt samma regler som gäller för landanställda — dock utan någon karensdag. Vidare har ett bemyndigande givits regering-

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen våren 2010 781 en (eller myndighet) att meddela föreskrifter om att personal som ingår i säkerhetsbesättningen och tillhör däcks- eller maskinpersonalen ska kunna vara anställda även av någon annan än redaren eller ägaren till fartyget. Detta avses underlätta bl.a. användningen av bemanningsföretag. Ändringar har skett i sjömanslagen, socialförsäkringsbalken, lagen om sjuklön och fartygssäkerhetslagen. Bemyndigandet har trätt i kraft. Lagändringarna i övrigt träder i kraft den 1 januari och den 1 februari 2011 (SFS 341 f.).

Miljörätt
Miljöbalken har ändrats vad gäller åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer. Ett förtydligande har gjorts av att det är myndigheter och kommunerna som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs. Vidare stadgas att miljökvalitetsnormerna ska ha olika rättsverkan beroende på om de är gränsvärdesnormer eller andra normer. De möjligheter som miljöbalken ger i fråga om att ställa längre gående krav för att följa en miljökvalitetsnorm ska bara gälla gränsvärdesnormer. Åtgärdsprogram ska vara vägledande för behovet av sådana krav. Av de åtgärdsprogram som tas fram för att följa en miljökvalitetsnorm ska det framgå hur kraven på förbättringar fördelas mellan olika typer av källor och åtgärder, hur stora förbättringar varje åtgärd innebär och hur åtgärderna är avsedda att finansieras. Också reglerna om miljöorganisationers talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken har ändrats. De nya reglerna innebär att talerätten utvidgats. Ändringen är föranledd av ett avgörande från EU-domstolen. Följdändringar har skett i lagar som hänvisar till balkens bestämmelser (SFS 882 f.).
    EU-direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor antogs i april 2009. Direktivet är ett medel för att uppnå EU:s mål att 20 procent av unionens bruttoenergianvändning ska tillgodoses genom energi från förnybara energikällor senast 2020 och att andelen energi från förnybara energikällor när det gäller alla former av transporter år 2020 ska uppgå till minst 10 procent av den slutliga energianvändningen i transporter i varje medlemsstat. Bland de förnybara energikällorna ingår biodrivmedel och flytande biobränslen. För dessa energikällor anges i direktivet vissa kriterier som de måste uppfylla för att användningen av energikällorna ska få beaktas vid uppnåendet av målet. Dessutom anges i direktivet att endast biodrivmedel och flytande biobränslen som uppfyller dessa kriterier får beaktas vid uppfyllandet av kvoter för energi från förnybara energikällor. Genom en ny lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen genomförs direktivets bestämmelser om hållbarhetskriterier för dessa ändamål. Vissa ändringar i lagen om elcertifikat har gjorts som innebär att lagen anpassas till direktivets bestämmelser om hållbarhetskriterier, vilka ändringar träder i kraft först den 1 januari 2011 (SFS 598 f.). I miljöbalken har införts en ny straffbestämmelse om otillåten avfallstransport. Genom lagändringen straffsanktioneras överträdelser av vissa artiklar i EU-förordningen om transport av avfall. Vidare har ändringar gjorts i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.

Det har tagits in en ny bestämmelse i lagen om att den kan dömas till böter som bryter mot vissa angivna artiklar i två EUförordningar om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp m.m. (SFS 209 f.). Miljöbalkens regler om kemiska produkter och straff har ändrats

782 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 med anledning av dels att en ny EU-förordning om klassificering och märkning av kemikalier har trätt i kraft, dels att vissa regler om att släppa ut på marknaden och att använda kemiska produkter och varor har förts över från ett EUdirektiv till EU:s kemikalieregistreringsförordning (SFS 742).

 

Lagstiftning om skogsbruk
Skogsvårdslagen har ändrats, främst vad den gäller skyddsskog, svårföryngrad skog och fjällnära skog. Kravet på tillstånd för avverkning av skog inom skyddsskog och svårföryngrad skog har upphävts och ersatts med lagens generella krav på att underrätta Skogsstyrelsen om planerade avverkningar. När det gäller den fjällnära skogen ska det även fortsättningsvis krävas tillstånd för att avverka skog. Vidare gäller även i fortsättningen skyldigheten för skogsbruket att bereda berörda samebyar tillfälle till samråd före avverkning inom renskötselns åretruntmarker. En bestämmelse har införts om att det inom området för renskötselns åretruntmarker ska vara förbjudet att avverka skog bl.a. om avverkningen medför ett sådant väsentligt bortfall av renbete att möjligheterna att hålla tillåtet renantal påverkas (SFS 930).

 

Straffrätt
Ändringar i brottsbalken innebär att åtalspreskription, påföljdspreskription och absolut preskription för mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord samt terroristbrott som begås genom mord eller dråp har avskaffats beträffande vuxna lagöverträdare. Även försök till mord, dråp, folkmord samt terroristbrott som begås genom mord eller dråp har beträffande vuxna lagöverträdare undantagits från preskription. Därutöver har preskriptionstiden för könsstympning som begås mot barn förlängts på så sätt att preskriptionstiden börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Ändringen omfattar också försök till sådant brott. Ändringarna såvitt gäller avskaffande av preskription för vissa allvarliga brott respektive förlängning av preskriptionstiden för könsstympning av barn gäller också för begångna brott som vid lagens ikraftträdande ännu inte hade preskriberats. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i polisdatalagen avser att uppgifter i spårregistret som hänför sig till mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord samt terroristbrott, som begås genom mord eller dråp, ska gallras senast 70 år efter registreringen i stället för som i dag, 30 år. (SFS 60 f.). Andra ändringar i brottsbalken syftar till att höja straffen för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död, att öka spännvidden mellan straffen för brotten i allmänhet och att skärpa straffen vid återfall i brott. Straffen har höjts generellt för allvarliga våldsbrott genom att det vid bedömningen av straffvärdet särskilt ska beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Straffskalan för grov misshandel, som är fängelse i lägst ett och högst tio år, har delats upp. För misshandelsbrott som är att anse som synnerligen grovt döms till fängelse i lägst fyra och högst tio år. För annan grov misshandel döms till fängelse i lägst ett och högst sex år. Straffminimum för utpressning, grovt brott, och för vållande till annans död, grovt brott, har höjts från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter har getts ett ökat genomslag vid straffvärdesbedömningen av brott i allmänhet. Det har också förtydligats att återfall i brott ska beaktas i skärpande rikt-

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen våren 2010 783 ning vid bestämmande av straff (SFS 370).
    Genom ytterligare ändringar i brottsbalken har utformningen av människohandelsbrottet ändrats. Kravet på att gärningsmannen genom en handelsåtgärd tar kontroll över offret — det s.k. kontrollrekvisitet — har tagits bort. Vidare har kravet på dubbel straffbarhet för att svensk domstol ska kunna döma över människohandel som begåtts utomlands avskaffats. En samtidigt beslutad ändring i offentlighets- och sekretesslagen innebär att sekretess i vissa fall kommer att gälla hos domstol i mål om ansvar för människorov och människohandel (SFS 371 f.).
    Riksdagen har beslutat att godkänna Europarådets konvention om förebyggande av terrorism samt beslutat de lagändringar som krävs för att Sverige ska uppfylla åtagandena enligt konventionen. Bland annat har en lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet antagits. Genom lagen har bl.a. införts ett särskilt straffansvar för den som i ett meddelande till allmänheten uppmanar eller annars försöker förleda till särskilt allvarlig brottslighet (offentlig uppmaning). Lagstiftningen träder i kraft den 1 december 2010 (SFS 299 f.).
    Straffansvaret för sjöfylleri har utvidgats genom att det införts en fast, nedre promillegräns på 0,2 promille alkohol i blodet eller motsvarande alkoholkoncentration i utandningsluften. Ändringar har gjorts i sjölagen och lagen om alkoholutandningsprov. Det utvidgade straffansvaret gäller den som framför ett fartyg eller i övrigt på ett fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss, förutsatt att fartyget antingen med motordrift kan framföras med en hastighet om minst 15 knop eller har ett skrov med en största längd av minst tio meter. Även straffansvaret för grovt sjöfylleri har utvidgats så att ansvar kan följa direkt vid en alkoholkoncentration om minst 1,0 promille i blodet eller motsvarande i utandningsluften, förutsatt att fartyget har sådan hastighetskapacitet eller är av sådan storlek att det omfattas av den nedre promillegränsen. Vidare har införts en möjlighet för polismän och tjänstemän vid Kustbevakningen att ta rutinmässiga alkoholutandningsprov (SFS 296 f.).

Ordning och säkerhet
En ny polisdatalag har antagits som ersätter den nuvarande lagen från 1998. Den nya lagen syftar till att ge polisen möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. Lagen reglerar, med några få undantag, all behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet vid Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna och Ekobrottsmyndigheten. Lagen gäller i stället för personuppgiftslagen och innehåller hänvisningar till de bestämmelser i personuppgiftslagen som ska vara tillämpliga i polisens brottsbekämpande verksamhet. Den externa tillsynen över polisens behandling av personuppgifter ska utövas av både Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. I samma lagstiftningsärende har också antagits en lag om polisens allmänna spaningsregister. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 mars 2012 (SFS 361 f.). Med anledning av ett rådsbeslut och två EU-förordningar om inrättandet av en andra generation av Schengens informationssystem (SIS II) har ändringar beslutats i bl.a. lagen om Schengens informationssystem. Grunden för inrättan-

784 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 det av SIS II är att det nuvarande systemet anses vara tekniskt föråldrat och sakna den kapacitet som krävs med hänsyn till kommande behov. Ändringarna innebär att ett antal nya kategorier av uppgifter kan registreras för att öka effektiviteten i brottsbekämpningen. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 380 f.).
    Reglerna om gallring av uppgifter om unga lagöverträdare i lagen om belastningsregister har ändrats. Uppgifter i belastningsregistret om skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård, överlämnande till vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall, ungdomstjänst och om att någon enligt 30 kap. 6 § brottsbalken har förklarats fri från påföljd ska gallras ur registret fem år efter domen eller beslutet, om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten för brottet eller brotten. I dag gallras uppgifterna efter tio år (SFS 540).
    Det har på försök införts en möjlighet för av polisen förordnade trafiknykterhetskontrollanter att i hamnar ta rutinmässiga alkoholutandningsprov på förare av motordrivet fordon. Förslaget syftar till att möjliggöra fler trafiknykterhetskontroller i anslutning till ankommande trafik i hamnar. En lag om försöksverksamhet med trafiknykterhetskontrollanter i hamnar har antagits som gäller t.o.m. den 30 juni 2013 (SFS 374).
    Ändringar har gjorts i lagen om internationellt polisiärt samarbete med anledning av rådsbeslutet om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet, det s.k. Prümrådsbeslutet (SFS 378).
    Med anledning av en ny EUförordning har beslutats ändringar i bl.a. lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Med sådana produkter avses produkter, inbegripet programvara och teknik, som kan användas för både civila och militära ändamål samt alla varor som kan användas både för icke-explosiva ändamål och för att på något sätt bidra vid tillverkningen av kärnvapen eller andra kärnladdningar. Ändringarna rör bl.a. verkställandet av EUförordningen, räckvidden av tillståndsplikten och förbud samt exporttillstånd och tillstånd till förmedlingstjänster (SFS 1017 f.). En ny lag om brandfarliga och explosiva varor har antagits som ersätter den nuvarande lagen från 1988. Enligt den nya lagen ska bl.a. tillståndshanteringen beträffande explosiva varor i fortsättningen skötas av kommunerna, i stället för som i dag av polismyndigheten (SFS 1011 f.).

 

Processrätt
I syfte att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen av miljömålen, målen enligt plan- och bygglagen och fastighetsmålen har en ny lag om mark- och miljödomstolar antagits samt beslutats ändringar i ett stort antal lagar. Den nya lagstiftningen innebär att det till de nya domstolarna förs de mål som enligt nuvarande ordning handläggs i miljödomstol, huvuddelen av de mål enligt plan- och bygglagen som enligt nuvarande ordning handläggs i förvaltningsrätt och hos regeringen samt huvuddelen av de mål som enligt nuvarande ordning handläggs i fastighetsdomstol. De mål som handläggs i mark- och miljödomstolarna ska överklagas till den nuvarande Miljööverdomstolen som bytt namn till Mark- och miljööverdomstolen. När det gäller handläggningen innebär förslaget att rättegångsbalkens regler som utgångspunkt gäller för de mål där mark- och miljödomstol utgör första instans,

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen våren 2010 785 medan bestämmelserna i lagen om domstolsärenden som utgångspunkt gäller i de mål som har överklagats till en mark- och miljödomstol. Därutöver har beslutats regler om prejudikatbildningen för de mål som ska handläggas i mark- och miljödomstolarna. Lagstiftningen träder i kraft den 2 maj 2011 (SFS 921 f.).
    En ny fängelse- och häkteslagstiftning har antagits som bl.a. innebär att en fängelselag ersätter lagen om kriminalvård i anstalt från 1974 samt att en häkteslag ersätter lagen om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. från 1976. Alla intagna ska få en plan för hur fängelsevistelsen bäst anpassas till deras behov, kraven för att få permission förtydligas, Kriminalvården ska få nya kontrollmöjligheter som t.ex. innebär att besökaren och den intagne ska kunna hållas åtskilda av glasrutor, speciella restriktioner för häktade ska kunna överklagas och Kriminalvårdsnämnden avskaffas. Lagstiftningen träder i kraft den 1 april 2011 (SFS 610 f.).
    Enligt förändringar i rättegångsbalken m.fl. lagar har vittnesplikten för advokater som inte är försvarare och deras biträden återställts till vad som gällde före 1998. Vidare innebär ändringarna att återbetalningsskyldigheten för kostnader för offentlig försvarare utvidgats till att avse även den som godkänner ett strafföreläggande. Beslut om återbetalningsskyldighet ska fattas av den domstol som har förordnat offentlig försvarare för den misstänkte. Därutöver har fristen för att påbörja huvudförhandling i mål med häktade eller anhållna i tingsrätt förlängts från en till två veckor (SFS 575 f.).
    I syfte att brott begångna av barn under 15 år ska utredas i större utsträckning och mer effektivt har lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ändrats. Enligt de nya reglerna ska polisen alltid inleda en utredning när ett barn under 15 år misstänks för ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse ett år, vilket inkluderar bl.a. mord, dråp, grov misshandel, rån och våldtäkt. Är det fråga om sådana brott har det också införts en möjlighet till kroppsbesiktning av barnet (SFS 478). Lagen om hemlig rumsavlyssning och lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska fortsätta att gälla t.o.m. den 31 december 2012 (SFS 405 f.).

Lagstiftning om migration
Genom ändringar i utlänningslagen har det uppställts ett försörjningskrav som villkor för att uppehållstillstånd ska beviljas en utlänning på grund av anknytning till en person i Sverige. Försörjningskravet innebär att anknytningspersonen ska kunna försörja sig och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Vissa undantag från försörjningskravet finns (SFS 175). Andra ändringar i utlänningslagen innebär att det i högre grad blivit möjligt för föräldrar och barn att beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning när de redan befinner sig i Sverige i de fall det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts före inresan (SFS 440). Det har blivit möjligt att bevilja en utländsk skyddsperson, dvs. vittnen och andra hotade personer, ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst ett år och därefter permanent uppehållstillstånd. Ändringar har beslutats i utlänningslagen och lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (SFS 532 f.). En ny lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och följdändringar i ett antal lagar har antagits. Lagen om introduktions-

786 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar upphör. Arbetsförmedlingen ska överta kommunernas ansvar för att samordna introduktionen och vara stödjande och pådrivande. Kommunerna ska dock även fortsättningsvis ha en central roll vad gäller nyanländas etablering bl.a. i fråga om bostadsförsörjning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och insatser för barn och ungdomar. Kommunerna ska också ha ansvar för att erbjuda samhällsorientering. Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal med nyanlända och vid behov anvisa lämplig bosättningskommun samt upprätta en individuell plan med insatser (etableringsplan). Målgruppen för insatserna ska i stort vara densamma som i nuvarande system. Arbetsförmedlingen ska vidare tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en av Arbetsförmedlingen godkänd och kontrakterad leverantör av vissa tjänster (etableringslots). En nyanländ som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan har rätt till ersättning. Kommunernas mottagande bygger liksom i dag på frivilliga överenskommelser, men vissa ändringar har gjorts. Flertalet förändringar träder i kraft den 1 december 2010 (SFS 197 f.).
    En ny lag om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare (sfi-bonus) har antagits. Lagen syftar till att få fler nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska och därmed förbättra sina möjligheter att få ett arbete och innehåller regler om rätten till sfi-bonus, kommunernas ansvar för att besluta om och att betala ut sfi-bonus och regler om överklagande. Sfi-bonusen ska vara skattefri och inte beaktas vid beräkningen av ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen och

vissa andra ersättningar (SFS 538 f.).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område har ändrats med syfte att stärka patientens ställning. Den nationella vårdgarantin, som utgjort en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, regleras i lag. Landstinget ska se till att patienten får vård hos en annan vårdgivare om landstinget inte uppfyller tidsgränserna. Patienten ska ges individuellt anpassad information om vårdgarantin. Landstingen ska rapportera uppgifter om väntetider till en nationell databas. Den begränsning i patientens rätt till behandling utanför det landsting där denne är bosatt har tagits bort. Vårdgivare och de enskilda yrkesutövarna får ett ansvar för att ge patienten individuellt anpassad information om möjligheterna att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade vården. Om det behövs eller om en patient begär det ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten, vilken ordning ersätter den nuvarande funktionen patientansvarig läkare. Hälso- och sjukvårdens skyldighet att medverka till att patienten kan få en förnyad medicinsk bedömning utökas. Lagens begränsning att skyldigheten endast gäller när vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning för det medicinska ställningstagandet har tagits bort (SFS 243 f.). Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område kommer att upphävas och ersättas av en ny patientsäkerhetslag. Den nya lagen innehåller att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, som bl.a. innebär att utreda händelser i verksamhe-

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen våren 2010 787 ten som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet samt att till Socialstyrelsen rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten. Disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av en utökad klagomålshantering hos Socialstyrelsen med en möjlighet att rikta kritik mot yrkesutövare. Staten får utökade möjligheter att tillgripa skyddsåtgärden prövotid. Bestämmelserna om återkallelse av legitimation och annan behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården förändras, bl.a. på så sätt att det tydliggörs att även allvarlig brottslighet utan samband med yrkesutövningen ska kunna utgöra grund för återkallelse. Vidare införs en skyldighet för apotekspersonal att anmäla till Socialstyrelsen om förskrivning av t.ex. narkotiska läkemedel skäligen kan befaras stå i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2011 (SFS 659 f.).
    Genom en ny paragraf i hälso- och sjukvårdslagen stadgas att nya diagnos- och behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården som kan påverka patientens människovärde och integritet ska granskas ur individ- och samhällsetiska aspekter innan de börjar användas. Vårdgivarna har ansvaret för granskningen (SFS 211). Hälso- och sjukvårdslagen har också förtydligats vad gäller att landsting och kommuner får ta ut avgifter med anledning av att patienter uteblir från avtalade besök. Genom en ytterligare ändring i den lagen och ändringar i tandvårdslagen, lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik ska sådana avgifter och avgifter för utförd vård tas ut av patientens förmyndare om patienten är under 18 år när vården ges eller när han eller hon uteblir från ett avtalat besök. Om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av den underårige. I ytterligare lagar har följdändringar genomförts (SFS 245 f.). I lagen om handel med läkemedel har införts ett krav på att den som har tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel till konsumenter ska ha ett hos Läkemedelsverket registrerat varumärke för öppenvårdsapotek (apotekssymbolen) väl synligt på apoteket. En ändring i läkemedelslagen innebär att tillverkning av extemporeläkemedel ska få ske även på andra platser än på sjukhusapotek och öppenvårdsapotek, nämligen på s.k. extemporeapotek (SFS 268 och 270). Den influensa som började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009 betraktas fr.o.m. den 1 juni 2010 inte längre som en allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen enligt en ändring i lagen (SFS 334). Ändringar har genomförts i kemedelslagen, lagen om receptregister, lagen om läkemedelsförteckning och patientdatalagen. Apotekens Service AB ska lämna ut uppgifter om uttag av läkemedel och andra varor till landstingen. Genom att landstingen ges tillgång till dessa uppgifter förbättras möjligheterna för landstingen att öka kvaliteten och effektiviteten i läkemedelsförskrivningen. Alla uppgifter om patientens identitet ska vara krypterade på ett sådant sätt att identiteten är skyddad vid utlämnandet till landstingen, och detta skydd ska bestå även hos landstingen. Vidare ska receptregistret få innehålla uppgifter om förskrivarkod oavsett om förskrivningen avser narkotiska läkemedel eller inte, och läkemedelsförteckningen ska få innehålla uppgifter om förskrivarens namn,

788 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 yrke, specialitet och arbetsplats (SFS 410 f.).
    Övergångsbestämmelserna till lagen om statligt tandvårdsstöd har ändrats så att den s.k. fyramånadersregeln för rätten till ersättning inte längre ska gälla tandvårdsåtgärder som omfattas av en förhandsprövning som har begärts före den 1 juli 2008 (SFS 336). Tobakslagen har ändrats med syfte att förbättra efterlevnaden av bestämmelserna om åldersgräns och att effektivisera tillsynen. Bland annat har kraven skärpts på näringsidkare som bedriver försäljning så att denna inte får påbörjas förrän en anmälan har gjorts till kommunen. Kommunen kan genom de nya bestämmelserna meddela försäljningsförbud vid allvarliga eller upprepade överträdelser av lagen (SFS 682).

 

Socialrätt
En socialförsäkringsbalk har antagits som ersätter ungefär 30 gällande socialförsäkringslagar. Tillämpningsområdet för balken omfattar i princip samtliga de socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Balken är indelad i åtta avdelningar. Även en lag om införande av socialförsäkringsbalken har antagits. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2011 (SFS 110 f.).
    Från och med den 1 juli 2010 har flerbarnstillägget höjts med 50 kr per månad för det andra barnet, 100 kr per månad för det tredje barnet, 150 kr per månad för det fjärde barnet och med 200 kr per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Ändringar har gjorts i lagen om allmänna barnbidrag (SFS 681).
    Förändringar för företagare i de sociala trygghetssystemen, bl.a. sjuk- och föräldraförsäkringen har gjorts genom ändringar i lagen om allmän försäkring. Ändringarna innebär en ökad likabehandling av företagare och anställda när det gäller beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst (SFS 418 f.). Ändringar i socialtjänstlagen innebär att det i socialtjänstens barnavårdsutredningar blivit möjligt för utredaren att tala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Detsamma gäller i utredningar på initiativ av socialnämnden om överflyttning av vårdnaden på grund av att vårdnadshavaren brister i omsorgen om barnet eller då ett barn stadigvarande fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet (SFS 741). Socialtjänstlagen har också förtydligats vad gäller att en kommun inte får göra ekonomiska behovsprövningar av andra biståndsinsatser än ekonomiskt bistånd om kommunens rätt att ta ut avgift för insatsen regleras i lagen. Det rör framför allt biståndsinsatser som hemtjänst och plats i särskilt boende (SFS 52). En bestämmelse har införts i socialtjänstlagen som anger en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Värdegrunden innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. En bestämmelse har också införts om att den äldre personen, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Genom en ändring i lagen om vissa kommunala befogenheter får kommunen lämna kompensation till en person när denna inte har fått bistånd enligt socialtjänstlagen inom skälig tid eller i enlighet med beslut av socialnämnden eller ett avgörande av en domstol. Kompensation får även lämnas när socialnämnden inte fullgjort en garanti som lämnats

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen våren 2010 789 till personen att inom en viss tid eller på ett visst sätt tillhandahålla personen bistånd. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2011 (SFS 427 f.).
    Den s.k. lex Sarah har ändrats så att det i socialtjänstlagen stadgas att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse (Sis) ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Motsvarande har införts i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Var och en som fullgör uppgifter inom dessa verksamheter ska vara skyldig att rapportera om missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden, till berörd nämnd, till Sis ledning eller, i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, till den som bedriver verksamheten. Rapporteringsskyldigheten uppkommer redan i förhållande till någon som kan komma i fråga för en insats. Skyldigheten gäller inte för frivilligarbetare. Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera berörd nämnd om rapporten. I nämnda lagar har införts en skyldighet för nämnden, Sis ledning och den som bedriver en yrkesmässig enskild verksamhet att utan dröjsmål avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande. Ett allvarligt missförhållande, eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska också snarast anmälas till Socialstyrelsen. I huvudsak träder ändringarna i kraft den 1 juli 2011 (SFS 429 f.). Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har ändrats så att det ska krävas tillstånd för att få bedriva verksamhet med personlig assistans och att assistansberättigade som är arbetsgivare åt sina assistenter ska vara skyldiga att anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen. Vidare har införts en bestämmelse i lagen som innebär att när åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Därtill har införts regler som innebär att en person som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt, ska få detta beviljat endast under förutsättning att möjligheterna att tillgodose behovet genom bostadsanpassning eller andra hjälpmedel har utretts. Vidare har antagits ändringar som avser främst kommunernas ansvar, exempelvis rätt för den enskilde att vid ett personligt sammanträffande med socialnämnden framföra uppgifter i ett ärende. En ny lag om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder har antagits. De nya lagreglerna träder i kraft den 1 januari 2011 (SFS 479 f.).

Lagstiftning om utbildning
En ny skollag har antagits liksom följdändringar i ett flertal lagar. Lagen ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet fr.o.m. den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen tillämpas på utbildning fr.o.m. den 1 juli 2012. Regleringen avser att utgöra en tydlig och enkel struktur, som i så stor utsträckning som möjligt är gemensam för alla skol- och verksamhetsformer och alla huvudmän. De nya reglerna innebär bl.a. följande. Förskolan blir en egen skolform, och de fristående skolorna och förskolorna blir en del av skolväsendet. Samma regler ska således gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bl.a. att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg. Endast behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag. För elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram finns i

790 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2010 dag ett individuellt program. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram. Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas med syfte att öka rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter får sin ställning stärkt. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya former för ingripande. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig (SFS:800 f.).
    Genom ändringar i den nu gällande skollagen möjliggörs för huvudmännen för det offentliga skolväsendet för vuxna att vid utbildning på entreprenad även lämna över den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter. Sådan myndighetsutövning ska endast få överlämnas om uppdragstagaren fått rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet, s.k. betygsrätt. Ändringarna innebär vidare att en folkhögskola under vissa förutsättningar kan få genomföra utbildning som motsvarar svenskundervisning för invandrare (sfi) (SFS 252).
    Genom ytterligare ändringar i den nu gällande skollagen har bestämmelserna om prövning inför godkännande av fristående skolor förtydligats. Nya regler gäller även för bestämmandet av bidrag till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg av annat slag än förskola och fritidshem (pedagogisk omsorg). Bidragen ska bestämmas på samma sätt som bidrag till övrig enskild förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och fristående skolor. Enskilda huvudmän för pedagogisk omsorg har vidare fått rätt att överklaga kommunens beslut om bidragets storlek till allmän förvaltningsdomstol (SFS 699). En bestämmelse har införts i högskolelagen som innebär att högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för svenska medborgare och för medborgare i länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt i Schweiz. Syftet är att värna om den avgiftsfrihet som av tradition gäller i den svenska högskolan. I lagen har intagits en bestämmelse om att regeringen (eller myndighet) meddelar föreskrifter om studieavgifter för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå vid svenska högskolor för studenter som inte är medborgare i en stat inom EES eller i Schweiz. Studieavgifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska komma att tas ut för utbildning som bedrivs efter den 31 juli 2011 (SFS 298). Kravet i högskolelagen på att det vid universitet och högskolor där lärarexamen utfärdas ska finnas ett särskilt organ med ansvar för lärarutbildning och för forskning som anknyter till sådan utbildning har tagits bort. Lagändringen träder i kraft den 31 december 2010 (SFS 385). Högskolelagen och lagen om tillstånd att utfärda vissa examina har ändrats med syfte att öka friheten för statliga universitet och högskolor inom ramen för den nuvarande myndighetsformen. Ändringarna innebär långtgående avregleringar

SvJT 2010 Lagstiftning i riksdagen våren 2010 791 när det gäller organisation, läraranställningar och utbildning. Lärosätena ska själva få bestämma sin interna organisation. Beslut i vissa frågor som kräver en bedömning av utbildning och forskning ska dock fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Studentinflytandet tryggas. Vid sidan av professorer och lektorer ska lärosätena själva få bestämma vilka kategorier av lärare som ska anställas och vilka behörighetskrav och bedömningsgrunder som bör gälla för dessa lärare. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 (SFS 701 f.).

 

Försvarslagstiftning
Ändringar i bl.a. lagen om totalförsvarsplikt innebär att försvarets personalförsörjning i första hand ska vila på frivillighet och inte längre huvudsakligen på en totalförsvarsplikt. Totalförsvarsplikten kvarstår i grunden, men skyldigheten att genomgå mönstring och skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt är beroende av att regeringen med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap först har beslutat om det. Vidare omfattar skyldigheten att mönstra samt att fullgöra värnplikt och civilplikt såväl kvinnor som män. I samma lagstiftningsärende har antagits en lag om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser som ersätter lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten från 1999. Den nya lagen med följdändringar träder i kraft den 1 januari 2011 (SFS 448 f.). Det har antagits en skyddslag som ska ersätta lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. från 1990. Enligt den nya lagen kan fler verksamheter bli skyddsobjekt. Det gäller byggnader, andra anläggningar och områden som används eller är avsedda för Sveriges försörjning med sedlar och mynt, verksamhet till upprätthållande av allmän ordning och säkerhet samt verksamhet som bedrivs inom kriminalvården. Genom den nya lagen har militära skyddsområden avskaffats. Militära anläggningar som är viktiga för att skydda Sverige och områden av särskild militär betydelse kan i stället bli skyddsobjekt (SFS 305 f.).
Bengt Billquist och Monica Hall