Rätten att bli förälder — en analys av reglerna om assisterad befruktning och adoption
Av jur. dr CAROLINE SÖRGJERD1
Makar, registrerade partner och ensamstående personer har rätt att prövas som adoptivföräldrar enligt svensk lag, men inte sambor. Makar, registrerade partner och sambor, av såväl samma kön som motsatt kön, har tillgång till assisterad befruktning inom ramen för svensk sjukvård, men inte ensamstående kvinnor. Dessa skillnader har av vissa kritiserats och lagändringar har föreslagits. Men kräver regelkoherensen och likabehandlingsprincipen att alla dessa grupper behandlas lika? Vilka krav bör lagen ställa på personer som begär samhällets hjälp att bli föräldrar genom assisterad befruktning eller adoption?
1. Inledning
1.1 Syfte och frågeställningar
Finns det en ”rätt” att bli förälder och i så fall för vem? Syftet med denna uppsats är att undersöka vem som har tillgång till assisterad befruktning och adoption enligt svensk lag samt att analysera hur gränsdragningen görs etiskt och rättsligt i detta avseende.2 En övergripande frågeställning är hur det kommer sig att föräldraskap i den politiska och samhälleliga debatten tenderar att diskuteras i termer av en ”rätt” för vuxna, när föräldraskapsregleringen skall utgå från barnets intressen och tillgodose barnets bästa. Principen om barnets bästa slås fast i Barnkonventionens tredje artikel, där det stadgas att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn.3 Ändå har familjerätten till viss del kritiserats för att präglas av ett vuxenperspektiv, där barnets bästa ibland hamnat i skymundan bakom incitamentet att stärka vuxnas rättigheter.4 Likabehandlingsargumentet kan med fördel nyanseras när det gäller frå-
1 Caroline Sörgjerd är jur. dr. vid Uppsala universitet och verksam som forskare inom det mångdisciplinära forskningsprogrammet Impact of Religion: Challenges for
Society, Law and Democracy, vilket utgör en excellenssatsning vid Uppsala universitet. 2 Ett stort tack till professor Anna Singer, Uppsala universitet, för värdefulla synpunkter på ett utkast till uppsatsen. 3 ”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.” FNs konvention om barnets rättigheter, antagen av FNs generalförsamling den 20 november 1989. Se även föräldrabalken 6 kap. 2 a §. För en ingående analys av barnets bästa, se Singer, Anna, Föräldraskap i rättslig belysning, Iustus, 2000. 4 Se Singer, Anna, Barns rätt till två föräldrar — en överspelad grundregel? JT 2009–10, s. 411 ff.