Från lagstiftningsarbetet

 

 

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 2012

 


I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har beslutats av riksdagen under hösten 2012. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 februari 2013. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för
2012.

 


Statsrätt
Riksdagen har beslutat att godkänna fördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen och gjort en ändring i lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 893).

 

Offentlighet och sekretess
Det har införts en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen om absolut sekretess för sådana uppgifter i en utländsk databas som genom direktåtkomst är elektroniskt tillgängliga för en svensk myndighet, men som myndigheten inte får behandla på grund av bestämmelser i en bindande EU-rättsakt eller i ett avtal som Sverige eller EU har ingått med en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Den tystnadsplikt som följer av den föreslagna sekretessen ska ha företräde framför rätten enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter (SFS 630).

 

Kommunalrätt
Ändringar i kommunallagen rör tillgången till kommunala föreskrifter och innebär att kommunernas och landstingens före-

skrifter som huvudregel ska kungöras genom meddelanden på den kommunala anslagstavlan. För att föreskrifterna ska vara lätt åtkomliga, ska de dessutom hållas tillgängliga på kommunernas och landstingens webbplatser på ett samlat och ordnat sätt under den tid som de är gällande. Regeringen har upphävt förordningsbestämmelser om att vissa kommunala föreskrifter ska kungöras i länets författningssamling och föras in i ortstidning. Detsamma gäller kravet på tillhandahållande av tryckta exemplar av föreskrifterna (SFS 647). Genom ändringar i lagen om kommunal redovisning och kommunallagen har det blivit möjligt för kommuner och landsting att själva utjämna intäkter över tid genom att reservera medel i resultatutjämningsreserver. Genom lagändringarna kan en del av överskottet reserveras i goda tider för att sedan användas för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur (SFS 799 f.).

 

Annan offentlig rätt
Regleringen av riksdagens nämnder har ändrats. Riksdagen har antagit lag med instruktion för
Valprövningsnämnden, lag med instruktion för Statsrådsarvodesnämn-

SvJT 2013 Lagstiftning i riksdagen hösten 2012 209 den, lag med instruktion för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, lag med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd samt lag med instruktion för
Riksdagens överklagandenämnd. Nya bestämmelser har bl.a. införts om nämndernas ledning m.m. (SFS 880 f.).
    En lag om att vissa äldre sedlar ska upphöra som lagligt betalningsmedel har antagits. Enligt den nya lagen ska vissa äldre 50- och 1 000-kronorssedlar utan s.k. folieband upphöra att vara lagliga betalningsmedel den 31 december 2013. Efter den 31 december 2013 ska bankerna under en tidsperiod kunna lösa in sedlarna hos Riksbanken. Efter den perioden kommer det att finnas möjlighet att via brev lösa in sedlarna hos Riksbanken (SFS 674).

 

Fastighetsrätt
En ändring i jordabalken innebär att den tid som hyran för nybyggda lägenheter presumeras vara skälig — om en särskild förhandlingsöverenskommelse om det träffas — har förlängts från tio till femton år. I fråga om hyra som bestämts i en förhandlingsöverenskommelse som ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser (SFS 819).
    Genom en ändring i plan- och bygglagen har övergångsperioden för kraven på kontrollansvariga enligt samma lag förlängts till utgången av juni månad 2013 (SFS 820).
    En lag om uthyrning av egen bostad har antagits. Lagen gäller när en privatperson hyr ut en egen bostadsrättslägenhet, ett en- eller tvåfamiljshus, en ägarlägenhet eller ett annat ägt boende. Vid upplåtelse enligt den nya lagen tillåts en friare hyressättning. Hyresvärden har rätt att genom hyran få ersättning för sina kostnader för bostaden. På

ansökan av hyresgästen ska hyresnämnden pröva om en avtalad hyra är för hög. Hyresavtalet gäller för obestämd tid, om parterna inte avtalar om en bestämd hyrestid. Någon möjlighet för hyresgästen att framtvinga en förlängning av hyresavtalet finns inte. Följdändringar har gjorts i jordabalken, lagen om arrendenämnder och hyresnämnder samt lagen om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt (SFS 978 f.).

 

Ersättningsrätt
En ny lag, lagen om ersättning av staten på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall, har antagits. För att övergreppen eller försummelserna ska kunna ge rätt till ersättning enligt den nya lagen ska de vara av allvarlig art och ha skett i samband med vården när personen varit omhändertagen för samhällsvård, dvs. placerad av sociala myndigheter, någon gång under tiden från den 1 januari 1920 t.o.m. den 31 december 1980. Ersättning ska lämnas med ett schablonbelopp om 250 000 kronor. En särskild nämnd beslutar i ersättningsfrågorna. Följdändringar har gjorts i offentlighets- och sekretesslagen och lagen om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner (SFS 663 f.).

 

Näringsrätt
För att genomföra vissa bestämmelser om sekretess i två EUdirektiv, elmarknadsdirektivet och gasmarknadsdirektivet, har det införts en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess ska gälla i en myndighets verksamhet som avser samarbete inom EU om tillsyn av marknaderna för el och naturgas för uppgift som har lämnats av en tillsynsmyndighet i en annan stat eller av ett mellanstatligt organ, om det kan antas att myndighet-

210 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2013 ens möjlighet att bedriva tillsyn motverkas om uppgiften röjs (SFS 689).
    En ny lag, lagen om certifiering av vissa installatörer, med bestämmelser om ett system för frivillig certifiering av installatörer av vissa värmesystem har antagits för att genomföra vissa delar av EU:s s.k. förnybartdirektiv. Certifieringen får endast utföras av certifieringsorgan som är ackrediterade för uppgiften (SFS 838). Lagen om program för energieffektivisering har upphört att gälla vid utgången av 2012 mot bakgrund av att EU:s nya riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd gör att det saknas möjlighet att inleda nya programperioder efter denna tidpunkt. Den upphävda lagen gäller fortfarande för företag som före utgången av 2012 har godkänts att delta i ett program för energieffektivisering (SFS 686).

 

Finansmarknadslagstiftning
För att anpassa svensk lagstiftning till en EU-förordning om blankning och vissa aspekter av kreditswappar har det antagits en lag med kompletterande bestämmelser till blankningsförordningen och gjorts en följdändring i offentlighets- och sekretesslagen. Blankningsförordningen syftar till att minska riskerna för att blankning eller blankningsliknande transaktioner avseende aktier eller statspapper bidrar till att skapa instabilitet på de finansiella marknaderna (SFS 735 f.).

 

Transporträtt
Körkortslagen har kompletterats med regler om när körkort med högre behörigheter ska förnyas för att se till att det görs regelbundna kontroller av körkortsinnehavarens medicinska lämplighet att köra fordon som kräver

dessa behörigheter. Vidare har definitionerna av lätt och tung motorcykel samt lätt släpfordon i lagen om vägtrafikdefinitioner ändrats så att definitionerna även fortsättningsvis kan användas i körkortslagen. Det har vidare införts en möjlighet för den vars körkortsinnehav är förenat med villkor om alkolås att efter särskilt medgivande köra vissa fordon utan att dessa är utrustade med alkolås. Vissa av ändringarna har föranletts av EU:s s.k. tredje körkortsdirektiv (SFS 874 f.).

 

Arbetsrätt
För att genomföra EU-direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag har en ny lag antagits, lagen om uthyrning av arbetstagare och ändringar gjorts i bl.a. lagen om utstationering av arbetstagare. Lagen om uthyrning av arbetstagare gäller arbetstagare som är anställda av ett bemanningsföretag i syfte att hyras ut till ett kundföretag för arbete under kundföretagets kontroll och ledning. Direktivet och lagen vilar på en s.k. likabehandlingsprincip. Den innebär att en arbetstagare som hyrs ut av ett bemanningsföretag ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor, under den tid som uppdraget varar, som om arbetstagaren hade anställts direkt av kundföretaget. Arbetsmarknadens parter har rätt att ingå kollektivavtal som avviker från likabehandlingsprincipen, under förutsättning att det övergripande skyddet för uthyrda arbetstagare enligt direktivet respekteras. I lagen om utstationering av arbetstagare har det förts in en bestämmelse som ger utökade möjligheter för arbetstagarorganisationer att vidta stridsåtgärder i syfte att genom kollektivavtal få till stånd ett för-

SvJT 2013 Lagstiftning i riksdagen hösten 2012 211 stärkt skydd för utstationerade uthyrda arbetstagare. Lagstiftningsärendet omfattar också ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet och lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft (SFS 854 f.).
    En ny lag, lagen om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har antagits. Lagen ska tillämpas i sådan verksamhet hos institutet (IFAU) som avser att främja, stödja och genom forskning genomföra studier, uppföljningar och utvärderingar. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om berättigade ändamål för personuppgiftsbehandlingen, vilka personuppgifter som får behandlas och hur uppgifterna får behandlas. Den nya lagen gäller t.o.m. den 31 december 2015 (SFS 741).

 

Diskrimineringslagstiftning
Genom ändringar i diskrimineringslagen har skyddet mot diskriminering på grund av ålder utvidgats till att omfatta fler samhällsområden. Diskriminering på grund av ålder har blivit förbjuden även inom samhällsområdena varor, tjänster och bostäder samt allmän sammankomst och offentlig tillställning, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd samt offentlig anställning. Vissa undantag från förbuden finns. På samtliga områden utom offentlig anställning hindrar förbuden inte tillämpningen av bestämmelser i lagar som föreskriver en viss ålder eller någon annan särbehandling på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. För tillträde till ett serveringsställe för yrkesmässigt

bedriven servering av alkoholdrycker är tillämpningen av nedre åldersgränser tillåten. Tillhandahållande av försäkringstjänster har undantagits från förbudet mot diskriminering på grund av ålder (SFS 673).

 

Miljörätt
Ändringar i miljöbalken har gjorts för att genomföra EU:s direktiv om industriutsläpp. Ändringarna innebär att regeringen (eller en myndighet) får meddela föreskrifter om skyldighet för verksamhetsutövare att upprätta en statusrapport som redovisar föroreningar i mark- och grundvatten inom det område där en verksamhet bedrivs eller ska bedrivas. Vidare har en bestämmelse införts om ansvar för återställande vid nedläggning av sådana verksamheter för vilka det har upprättats en statusrapport. Vid prövning av en miljöfarlig verksamhet ska hänsyn tas till de EU-referensdokument om bästa tillgängliga teknik som har tagits fram före direktivets ikraftträdande. Hänsyn till sådana äldre referensdokument kan göra det nödvändigt att ta in anpassade villkor i ett tillstånd till en miljöfarlig verksamhet. Miljöbalkens bestämmelser om vad ett tillstånd ska innehålla har ändrats så att detta är möjligt. Vidare har miljöbalken ändrats utan koppling till direktivet. Tillståndsmyndigheten har fått möjlighet att upphäva ett tillstånd till en miljöfarlig verksamhet, om tillståndsplikten har upphört eller om verksamheten slutligt har upphört. Regeringen får meddela föreskrifter om ändring av sådana verksamheter som upphört att vara tillståndspliktiga men som fortfarande bedrivs med stöd av ett tillstånd och om ändring av verksamheter med

212 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2013 frivilligt tillstånd. Ett tillägg har gjorts om vad en ansökan om ändringstillstånd ska innehålla. Vidare ska mark- och miljödomstolen som första instans pröva mål om kostnadsansvar för fastighetsägare när åtgärder för avhjälpande av en miljöskada medför en värdeökning (SFS 907). Miljöbalken har också ändrats till följd av att bl.a. EU:s fågeldirektiv har omarbetats och fått en ny beteckning (SFS 748).
    En ändring i lagen om handel med utsläppsrätter innebär att skyldigheten att överlämna utsläppsrätter inte gäller om en kontrollör har verifierat att utsläppen är avskilda och har transporterats för lagring till en anläggning för geologisk lagring av koldioxid. Två ändringar i miljöbalken har tydliggjort genomförandet av EU:s direktiv om miljöbedömningar av planer och program. Den ena ändringen innebär att det har införts en uttrycklig bestämmelse om att man ska ta hänsyn till var i en beslutsprocess som en plan eller ett program befinner sig när man avgör vilka uppgifter som ska finnas i en miljökonsekvensbeskrivning. Den andra ändringen avser en bestämmelse om vilka de antagna planerna och programmen ska hållas tillgängliga för (SFS 905 f.).
    En ändring i offentlighets- och sekretesslagens bestämmelse om skydd för djur- och växtarter innebär att uttrycket ”utrotningshotad djur- eller växtart” har tagits bort. Föremålet för sekretessen anges i stället vara djur- eller växtarter som är i behov av skydd och som det finns ett intresse av att bevara i livskraftiga bestånd (SFS 770).

Ordning och säkerhet
För att genomföra ett rambeslut som antagits inom EU som gäller organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll har ändringar gjorts i bl.a. lagen om belastningsregister. Rambeslutet är en del av det arbete som pågår inom EU för att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna på det rättsliga området. Enligt rambeslutet ska varje medlemsstat som meddelar en dom mot en annan medlemsstats medborgare informera medborgarstaten om domen. Medborgarstaten ska därefter lagra informationen. Tanken är att varje medlemsstat ska ha information om samtliga domar som har meddelats inom EU mot de egna medborgarna. Rambeslutet möjliggör också för medlemsstaterna att, via centralmyndigheterna, begära uppgifter ur varandras kriminalregister i enskilda fall. Rambeslutet omfattar flera åtgärder som medlemsstaterna redan i dag bistår varandra med. Rambeslutet öppnar dock nya, standardiserade vägar och möjligheter för ett mer rutinmässigt uppgiftsutbyte, främst när det gäller uppgifter som ska användas i brottmålsförfaranden (SFS 762 f.). Lagändringar som syftar till att förebygga ungdomsbrottslighet har gjorts i polislagen, offentlighets- och sekretesslagen samt socialtjänstlagen. Mot bakgrund av att sekretessregleringen har upplevts som ett problem vid samverkan mellan polis och socialtjänst har det införts en ny sekretessbrytande bestämmelse som innebär att en uppgift som rör en enskild som inte fyllt 21 år i vissa fall ska kunna lämnas från socialtjänsten till polisen utan hinder av sekretess. En uppgift får lämnas under förutsättning

SvJT 2013 Lagstiftning i riksdagen hösten 2012 213 att det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den unge kommer att utöva brottslig verksamhet och uppgiften kan antas bidra till att förhindra detta samt att det med hänsyn till socialtjänstens planerade eller pågående insatser för den unge eller av andra särskilda skäl inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut. Bestämmelsen omfattar inte uppgifter som avser misstankar om att den unge har begått ett visst konkret brott. Sådana uppgifter får även fortsättningsvis endast lämnas under redan tidigare gällande förutsättningar. Vidare har det klargjorts under vilka förutsättningar polisen enligt polislagen får tillfälligt omhänderta den som kan antas vara under 18 år och som anträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär en överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling. Omständigheter som ska beaktas vid riskbedömningen är om det kan befaras att den unge kommer att utsättas för brott, involveras i brottslig verksamhet eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende (SFS 802 f.).

 

Processrätt
Ändringar har gjorts i bl.a. rättegångsbalken om resningsförfarandet i brottmål. De innebär att åklagaren under vissa förutsättningar ska återuppta en förundersökning när resning i brottmål aktualiseras. Kraven för att återuppta en förundersökning har sänkts jämfört med de krav som utvecklats i praxis. Om förundersökningen om brottet inte är avslutad ska åklagaren i stället besluta att den även ska avse frågan om den tidigare tilltalades delaktighet i brottet. Vidare ska domstolen i ett ärende om resning kunna förelägga åklagaren

att vidta en viss utredningsåtgärd. Ändringarna innebär också att den tidigare tilltalade och målsäganden i vissa fall ska ha rätt till rättsligt biträde när resning aktualiserats. Om den tidigare tilltalade bedöms ha rätt till ett sådant biträde ska en offentlig försvarare förordnas. För målsäganden kan målsägandebiträde eller — om han eller hon är under 18 år — särskild företrädare för barn förordnas (SFS 658 f.).

 

Utlänningslagstiftning
Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare har ändrats så att den omfattar en anhörig till en flykting eller annan skyddsbehövande som har ansökt om uppehållstillstånd senare än två år efter det att anknytningspersonen första gången togs emot i en kommun, under förutsättning att den anhörige ansökt om uppehållstillstånd senast den 31 december 2013 och anknytningspersonen tagits emot i en kommun efter den 31 december 2008 (SFS 1000).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Ändringar har genomförts i hälso- och sjukvårdslagen, lagen om läkemedelsförmåner m.m., lagen om läkarvårdsersättning samt lagen om ersättning för sjukgymnastik. Ändringarna innebär bl.a. att högkostnadsskyddet för besök inom den öppna hälso- och sjukvården indexreglerats genom att det fastställs till en viss andel av prisbasbeloppet. Även den avgift som högst får tas ut per vårddag inom slutenvården har kopplats till prisbasbeloppet. När det gäller läkemedelsförmånerna har det införts en bestämmelse om kostnadstak för inköp av förmånsberättigade varor. Även

214 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2013 detta kostnadstak har indexreglerats. Beloppen inom den s.k. förmånstrappan har fastställts till en viss andel av kostnadstaket (SFS 926 m.fl.).

 

Socialrätt
Ändringar har gjorts i socialförsäkringsbalken. Bostadstillägget till pensionärer och föräldrapenningen på grundnivån har höjts. Det krävs inte längre något intyg om barns frånvaro från bl.a. förskola och skola för att få rätt till tillfällig föräldrapenning. Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett längden på det ursprungliga beslutet om aktivitetsersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen. Egenföretagare kan bl.a. välja en karensdag i sjukförsäkringen. Den som har valt en karensdag ska omfattas av både allmänt och särskilt högriskskydd (SFS 931 f.).
    En annan ändring i socialförsäkringsbalken gäller att betalningsskyldigheten efter anstånd med betalning av underhållsstöd ska fullgöras genom avbetalning. Om en avbetalningspost inte är betald i rätt tid, måste den bidragsskyldige senast fem månader efter det ha kommit i kapp med avbetalningsplanen. Är samtliga delposter inte betalda inom den angivna tiden förfaller hela skulden till omedelbar betalning (SFS 896). Socialavgiftslagen m.fl. lagar har ändrats. En anställd som har ingått ett socialavgiftsavtal med sin utländske arbetsgivare ska inte längre betala egenavgifter, utan i stället fullgöra arbetsgivarens skyldigheter vad avser redovisning och betalning av arbets-

givaravgifter. Vidare ska egenavgifter tas ut på samtliga avgiftspliktiga inkomster och inte bara på sådana inkomster som ska inkomstbeskattas i Sverige. Bestämmelserna om allmänt avdrag för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter har ändras på så sätt att det för avdragsrätt inte längre krävs att avgiften är knuten till en intäkt som erhållits på grund av utfört arbete (SFS 831 f.). Även lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialförsäkringsbalken har ändrats när det gäller ökad säkerhet vid beslut om och utbetalning av assistansersättning och för att motverka fusk och överutnyttjande, bl.a. har det införts skärpta krav för tillstånd att bedriva verksamhet enligt LSS liksom krav för att ersättning för personlig assistans ska lämnas. Ändringarna gäller frågor om närstående som personliga assistenter, återbetalning och återkrav av felaktigt utbetald assistansersättning samt anmälnings- och uppgiftsskyldighet. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2013 (SFS 930, 935). I enlighet med tidigare regeringsbeslut inrättas den 1 juni 2013 en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, som kommer att överta bl.a. tillsyns- och tillståndsverksamheter från Socialstyrelsen. Inspektionens uppgifter ska främst bestå av tillsyn och tillståndsgivning inom socialtjänst, verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet. Vidare ska inspektionen bl.a. ha ansvar för de register som behövs för att utöva verksamheten. En rad lagändringar har antagits som är nödvändiga för att ansvaret för verksamheterna ska kunna föras

SvJT 2013 Lagstiftning i riksdagen hösten 2012 215 över från Socialstyrelsen till Inspektionen för vård och omsorg, bl.a. i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagändringarna träder i kraft samtidigt med inspektionens inrättande (SFS 936 f.).
    Socialtjänstlagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga samt offentlighets- och sekretesslagen har ändrats. Ändringarna i främst socialtjänstlagen har gjorts i syfte att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet har stärkts genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser. Ett barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter ska hans eller hennes inställning klarläggas på annat sätt. Kriterierna för när det finns en skyldighet att anmäla eller när en anmälan bör göras av allmänheten har ändrats till att gälla när någon får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. När en anmälan som rör barn eller unga har kommit in till socialnämnden ska nämnden omedelbart göra en s.k. skyddsbedömning. Ett beslut om att inleda eller inte inleda en utredning ska i normala fall fattas inom 14 dagar. När det gäller vård utanför det egna hemmet ska socialnämnden i samband med ett beslut om placering teckna avtal med familjehemmet om nämndens och familjehemmets åtaganden under placeringen. Socialnämnden är skyldig att tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem. När vård ges i ett familjehem eller i ett hem för vård eller

boende ska socialnämnden utse en särskild socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unge, bl.a. genom regelbundna besök. Som ett led i att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas, följas upp och säkras ansvarar socialnämnden för att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden. Öppna insatser får beviljas barn som fyllt 15 år även utan vårdnadshavarens samtycke. Följdändringar har genomförts i föräldrabalken, lagen om psykiatrisk tvångsvård och smittskyddslagen (SFS 776 f.).

 

Lagstiftning om kultur
Genom ändringar i radio- och tvlagen har det blivit tillåtet med annonsavbrott som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. Vidare har lagens bestämmelse om att tv-sändningar i viss utsträckning ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning utvidgats till att omfatta även tv-sändningar i tråd, dvs. sändningar i kabel- och ip-nät (SFS 702).

 

Försvarslagstiftning
Genom en ändring i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen lagts till bland de myndigheter som tillåts inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Ändringen syftar till att förbättra Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens möjlighet att få uppgifter om utländska förhållanden på strategisk nivå avseende bl.a. internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen. Lagändringen innebär att hela det regelverk som i övrigt gäller

216 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2013 för signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ska tilllämpas även vid inriktning från Säkerhetspolisen eller Rikskriminalpolisen (SFS 801).
    För att genomföra ett EUdirektiv om skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter har det antagits en lag om beredskapslagring av olja och gjorts vissa följdändringar. Den nya lagen ska ersätta en lag från 1984 om beredskapslagring av olja och kol. Enligt den nya lagen ska Sverige ha ett beredskapslager som motsvarar antingen 90 dagars genomsnittlig daglig nettoimport eller 61 dagars genomsnittlig daglig inhemsk konsumtion av råolja eller petroleumprodukter beroende på vilken mängd som är störst.


    Sveriges beredskapslager ska bestå av lagringsbränslen. Regeringen har bemyndigats att meddela föreskrifter om vilka bränslen som ska vara lagringsbränslen. Beredskapslagret ska hållas av ekonomiska aktörer som importerar och förbrukar eller säljer lagringsbränslen i landet. Storleken på det lager som en lagringsskyldig ekonomisk aktör ska hålla bestäms varje år på grundval av hur mycket av varje lagringsbränsle som denne har sålt och förbrukat under föregående år. I lagen finns även bestämmelser om när beredskapslagret får användas och om hur lagren ska förvaras så att de alltid är tillgängliga. Statens energimyndighet ska pröva frågor om beredskapslagring av olja. Det är dock regeringen som ska besluta om användning av lager vid en försörjningskris (SFS 806 f.). Monica Hall och Bengt Billquist