Notiser

 

En änkekassa upphör 

Efter 175 års verksamhet upphör en organisation med det något otympliga namnet Pensionsinrättningen för Städernas i Skåne tjänstemäns änkor och barn (understödsförening). Kassan (den benämning som i fortsättningen kommer att användas) bildades vid ett konstituerande sammanträde den 5 december 1838 av representanter för magistraterna i Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad, Ystad, Landskrona, Ängelholm, Skanör med Falsterbo och Simrishamn. Trelleborg saknade vid denna tidpunkt stadsprivilegier (sådana erhölls först 1865) och synes aldrig ha varit med i kassan. Ängelholm, Skanör med Falsterbo och Simrishamn lades i samband med att 1942 års rättegångsbalk trädde i kraft under landsrätt, och deras representanter i kassan försvann successivt.
    Sedan en lag om understödsföreningar införts år 1912 registrerades kassan som sådan förening i början av 1927 och fick därmed Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. En ny lag om understödsföreningar tillkom 1938 och innebar bl.a. att Pensionsstyrelsen blev tillsynsmyndighet. Den uppgiften har sedermera övertagits av Finansinspektionen.
    Kassans ändamål angavs i stadgarna till att meddela pension åt medlemmarnas änkor och efterlevande barn. Medlemmarna grupperades i fyra, senare fem klasser med olika avgift och därmed sammanhängande olika pensionsbelopp. Barn åtnjöt i princip pensionsrätt, son till 20 och dotter till 24 års ålder. Dessutom förelåg pensionsrätt för ogift dotter efter 50 års ålder förutsatt att pensionsberättigad

änka inte fanns — att sådana ”gamla mamseller” var i behov av understöd ansågs tydligen självklart i mitten av 1800-talet, vilket läsare av Fredrika Bremers böcker torde ha lätt att förstå. Kassans tillkomst har samband med att något pensionssystem inte existerade. En ämbetsman, speciellt en domare, utövade sitt arbete på livstid, och vid hans död riskerade änka och barn att råka i nödläge. De utgående pensionsbeloppen — på 1800talet några hundralappar om året — förefaller i dag häpnadsväckande låga men var med dåtida penningvärde alls inte utan betydelse. För en understödsförening utmärkande är att den måste ha ett någorlunda stabilt medlemsantal. För kassans del gällde att nytillkommande innehavare av de ämbeten och tjänster som var uppförda på magistratens stat var skyldiga att bli medlemmar. År 1965 upphörde emellertid magistraterna, och kassans stadgar blev då radikalt förändrade. Några nya medlemmar kunde i fortsättningen inte intagas, all avgiftsbetalning upphörde och pensionernas grundbelopp frystes vid då aktuell nivå. Tillsynen kvarstod visserligen, men benämningen understödsförening var i fortsättningen starkt missvisande. En självklar konsekvens av stadgeändringarna är att antalet medlemmar stadigt sjunkit. Enligt beslut av tillsynsmyndigheten år 1944 skulle antalet vara minst 75. Eftersom reglerna för likvidation var ytterst föråldrade ansökte direktionen om dispens, vilket bifölls, och vid slutet av år 2003 hade antalet medlemmar nedgått till 33. Ett försök att genom permutation avveckla kas-

SvJT 2013 Notiser 227 san avvisades av Kammarkollegiet, som inte ansåg reglerna om stiftelser tillämpliga — försiktigtvis dock utan att påstå att kassan längre kunde anses som understödsförening.
    År 2011, då antalet medlemmar sjunkit till 18, framlade direktionen ett nytt förslag till avveckling. Förslaget innebar att förmånsbeloppen höjdes till 40 gånger grundbeloppet med en utbetalning i slutet av vartdera av åren 2012 och 2013, vilket borde leda till att kassans medel var förbrukade efter reducerad utbetalning år 2014. Förslaget bifölls av årsmötet och lämnades utan erinran av Finansinspektionen. I slutet av år 2012 skedde utbetalning enligt beslutet. Antalet medlemmar i kassan hade då sjunkit till 12, medan antalet förmånstagare — som varit relativt oförändrat på grund av nytillkommande efterlevande — uppgick till 30. Utbetalningarna uppgick som mest till 27 360 kr och som lägst till 997 kr, med skatteavdrag 30 procent i samtliga fall. Bedömningen att 2014 blir det sista betalningsåret synes fortfarande rimlig.


    Pensionskassor av den konstruktion som kassan haft eller liknande torde inte ha varit helt ovanliga. Som exempel kan nämnas att Hovrätten över Skåne och Blekinge haft och förmodligen fortfarande har en egen kassa och att den tidigare rådhusrätten i Lund också hade en liknande inrättning, som dock efter permutation överlämnades till Lunds kommun. Detta skedde före stiftelselagens tillkomst, vilket kan vara en förklaring till Kammarkollegiets inställning vid det tillfället.

Karl-Olof Lidin

 

228 Notiser SvJT 2013Viggo Hagstrøm in Memoriam
Viggo Hagstrøms liv avslutades alltför tidigt den 19 januari 2013, någon månad före 59-årsdagen. Det Viggo kom att uträtta under sin livstid framstår dock som påtagligt mer än vad de flesta brukar hinna med under ett väsentligt längre yrkesliv. Viggos intressen var mångfacetterade, men han var först och främst en framstående rättsvetenskapsman. Han startade sin karriär tidigt med det utmärkta arbetet Culpanormen år 1976. Med den epokgörande doktorsavhandlingen Offentligrettslig erstatningsansvar från år 1985 tog en lysande karriär sin början, som redan 1988 ledde fram till en professur i privaträtt vid Institutt for privatrett vid Universitetet i Oslo. Viggos karriär ledde spikrakt fram till en ledande ställning i nordisk rättsvetenskap. Att han hade stora intressen utanför juridiken kan envar vittna om som i samtal med Viggo t.ex. råkade komma in på ämnet konst och då särskilt norskt måleri. Viggos intresse för konst ledde också till att han kom att inta en ledande ställning även i norskt kulturliv.
    Vid en ytlig betraktelse framstod Viggo som en man som levde i det förflutna, omgiven av en lysande konstsamling och som redan i unga år omgärdades av studentikosa legender som endast forna tiders professorer brukade föräras. Viggo var emellertid en motsatsernas man. Vad som vid en första anblick kunde framstå som en världsfrånvänd herre i Marcel Prousts anda med utsökt konstsmak, visade sig snabbt vara en i hög grad internationellt engagerad jurist med fast förankring i det praktiska rättslivets behov. Inte heller saknades ett engagemang i samtidsfrågor. Han var exempelvis en av de första som förde in 1980-talets Aids-epidemi som en rättslig fråga.


    Under den konservativa ytan fanns en alltid lika engagerad rättspolitiker. Han drog sig inte för att kritisera konservativa tendenser i norskt rättstänkande, vilket utmärkt väl illustreras av hans korta men dräpande framställning CISG — Implementation in Norway, an approach not advisable. Det var i det internationella engagemanget som Viggos verkliga originalitet framträdde. Hans intresse för komparativ rätt och vilja att delta i den internationella diskussionen, vilket bl.a. manifesterade sig i hans deltagande vid utvecklingen av det europeiskt kodifikationsförslaget på civilrättens område (DCFR), gjorde honom till en auktoritet även i andra rättsordningar. Den svenska Högsta domstolen citerade honom t.ex. ofta och såg honom som en auktoritet inom doktrinen i lika hög grad som framstående svenska kolleger. Hans lärobok i köprätt visar på betydande pedagogiska talanger. Särskilt lyckat var hans magnum opus Obligasjonsrett, som utkom i sin andra upplaga 2011 och som är ett av de viktigaste försöken att sammanfatta den centrala förmögenhetsrätten som gjorts i Norden under de senaste årtiondena och ett arbete som kommer att leva länge. Viggos stil och anslag var hans högst egna även om han anslöt till en magnifik nordisk tradition på obligationsrättens område som går tillbaka till Jul. Lassen, Fredrik Stang, Henry Ussing och Per Augdahl och tider då det var väsentligt enklare än idag att ta ett fast helhetsgrepp på den centrala förmögenhetsrätten. Viggos stora verk gör att hans övriga insatser lätt kommer i skymundan. Det finns dock all anledning att nämna det mångåriga redaktörskapet för TfR, en strid ström uppsatser, talrika inlägg på internationella konferenser, en outtröttlig vilja att delta i såväl den nordiska som

SvJT 2013 Notiser 229 den utomnordiska diskussionen på privaträttens område, hans många insatser för att få fram nya generationer forskare och hans förmåga att hålla sig underrättad om det praktiska rättslivets villkor. Han var vidare en auktoritet inom skiljemannarätten. Som ordförande i Bankklagenemnda deltog han också i praxisutvecklingen beträffande konsumenters skydd på de finan-

siella marknaderna. Denna bredd gjorde Viggo till en av Norges mest originella rättsvetare som förhoppningsvis kommer att tjäna som förebild för yngre kolleger under lång tid. Det kommer säkert att vävas nya myter kring denna lika originella som kreativa person som hann bidra med så mycket.

Johnny Herre
Jan Kleineman

Personalnotiser

 

 

 

 

Hovrätterna
Hovrätten för Västra Sverige har förordnat hovrättsfiskalen Anna Aspling till hovrättsassessor (2012-12-13), hovrättsfiskalen Jonas Martinsson till hovrättsassessor (2013-0122). Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Nils Sjöblom till hovrättsassessor (2013-01-01), hovrättsfiskalen Jonas Brunberg till hovrättsassessor (2013-01-02), hovrättsfiskalen Evelina Säfwe till hovrättsassessor (2013-01-29). Hovrätten över Skåne och Blekinge har förordnat hovrättsfiskalen Jonna Wiborn till hovrättsassessor (2013-01-10). Hovrätten för Nedre Norrland har förordnat hovrättsfiskalen Christian Malmqvist till hovrättsassessor (201302-01).

 

Kammarrätterna
Regeringen har utnämnt kammarrättsrådet Petter Classon att vara kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning i Kammarrätten i Göteborg (201301-17). Kammarrätten i Jönköping har förordnat kammarrättsfiskalerna Eva Elvingsson, Linda Svärd och Johanna
Ekbäck till kammarrättsassessorer (2013-02-01). Kammarrätten i Göteborg har förordnat kammarrättsfiskalen Åse
Nevhage till kammarrättsassessor (2013-01-24).

 

Tingsrätterna
Regeringen har utnämnt rådmannen Carina Asplin att vara rådman i Uppsala tingsrätt (2013-01-17),

ämnesrådet Maria Hellberg, ämnesrådet Stefan Johansson och justitiesekreteraren Olof Wetterqvist att vara rådmän i Stockholms tingsrätt (2013-01-31).

 

Förvaltningsrätterna
Regeringen har utnämnt advokaten Tomas Kjellgren och länsassessorn Kristina André Lilja att vara rådmän i Förvaltningsrätten i Linköping (2013-01-17).

 

Sveriges Advokatsamfund
Till nya ledamöter har antagits Malin Albert, Setterwalls Advokatbyrå AB, Stockholm, Staffan
Anderberg, Staffan Anderberg AB, Helsingborg, Annelie Andersson,
Foyen Advokatfirma AB, Göteborg, Oskar Belani, Advokatfirman Vinge KB, Stockholm, Sara
Brunström, Gernandt & Danielsson Advokatbyrå KB, Stockholm, Nesrin Budakci, Wiklanders Advokatbyrå AB, Stockholm, Malin
Carlsson, Gärde Wesslau Advokatbyrå i Jönköping HB, Jönköping, Lisa Cronberg, Gärde Wesslau Advokatbyrå i Skåne AB, Helsingborg, Vivienne Dahlstrand,
Advokatfirman LA PARTNERS AB, Malmö, Patrik Danielsson,
Gernandt & Danielsson Advokatbyrå KB, Stockholm, Emma Demuth, Amber Advokater Halmstad Handelsbolag, Halmstad, Madeleine Edqvist, Advokatfirman Lindahl KB, Malmö, Jennie
Eklund, Advokatfirman Glimstedt Jönköping AB, Jönköping, Fredrik
Engström, Engström & Hellman AB, Göteborg, Erik Erling, ErlingAdvokater AB, Malmö, Martin Fagerlund, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Stockholm, Mehrnoosh Aknooni
Ficks, Hannes Snellman Advokatbyrå AB, Stockholm, Karl Guterstam, Mannheimer Swartling Ad-

SvJT 2013 Personalnotiser 231 vokatbyrå AB, Stockholm, Daniel
Gutman, Gernandt & Danielsson Advokatbyrå KB, Stockholm, Andreas Hannah, Malmströms Advokatbyrå, Jönköping, Kristian
Hermanrud, Andulf Advokat AB, Stockholm, Anna Hofling, Advokatfirman Vinge KB, Göteborg, Ludvig Holm, Advokatfirman Lindahl KB, Stockholm, Helena
Höök, Advokatfirman Vinge KB, Stockholm, Sofia Idéhn, Linklaters Advokatbyrå AB, Stockholm, Josefin Isaksson, Hannes Snellman Advokatbyrå AB, Stockholm, Erik
Jansson, Advokatfirman Inter i Stockholm U & B AB, Stockholm, Anders Karlsson, Foyen Advokatfirma AB, Stockholm, Sandra Kristensen, Gärde Wesslau Advokatbyrå HB, Borås, Björn
Landström, Hannes Snellman Advokatbyrå AB, Stockholm, Peter Larsson, Hannes Snellman Advokatbyrå AB, Stockholm, Ingrid Legnerfält, Grünberger Advokatbyrå AB, Falun, Mina Lindgren, White & Case Advokataktiebolag, Stockholm, Emma Kero
Ljungberg, Advokatfirman Vinge KB, Göteborg, Anna Mann, Ad-

vokatfirman Wåhlin, AB, Göteborg, Moraleh Mizani, Adacta Advokatbyrå AB, Malmö, Johan
Månsson, Rosengrens Advokatbyrå i Göteborg AB, Göteborg, Ulrika Nordenvik, Advokatbyrån Gulliksson AB, Lund, Anders Olsson, Linklaters Advokatbyrå AB, Stockholm, Sara Ottosson, Advokatfirman Åberg i Göteborg Aktiebolag, Göteborg, Anna Persson,
Hannes Snellman Advokatbyrå AB, Stockholm, Joakim Persson,
Advokatfirman Kjällgren i Lidköping AB, Lidköping, Karl
Potapoff, Juristgruppen Lege AB, Stockholm, Karin Rajala, AB Advokatbyrån Bäverbrandt, Järfälla, Ellen Sederholm, Advokatfirma DLA Nordic KB, Stockholm, Magnus Stéen, Advokatfirman Lindahl KB, Helsingborg, Liana
Thorkildsen, Hannes Snellman Advokatbyrå AB, Stockholm, Jakob Wijkander, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Malmö, Johannes Wårdman, Wistrand Advokatbyrå, Göteborg (2013-01-25).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

232 Notiser SvJT 2013 I detta häfte (s. 129–232) har medverkat bl.a.
Dag Mattsson, justitieråd
Gustaf Almkvist, jur. kand.
Niklas Elofsson, jur. kand.
K-G Ekeberg, f.d. lagman
Hans Danelius, f.d. justitieråd
Monica Hall, kanslichef
Bengt Billquist, utskottsråd
Thomas Bull, justitieråd
Karl-Olof Lidin, f.d. lagman
Johnny Herre, justitieråd
Jan Kleineman, professor