Litteratur

 

 

 

Ny juridisk litteratur
Civilrätt
Carl Anders Svensson Den svenska marknadsföringslagstiftningen (16 uppl. Studentlitteratur 2013, 388 s.). I boken behandlas marknadsföringslagen och dess praktiska tillämpning. I denna upplaga behandlas bl.a. frågor och problem vid marknadsföring i sociala medier.
Håkan Andersson Ansvarsproblem i skadeståndsrätten. Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer. Bok I (Iustus 2013, 831 s.). Den första boken i en trilogi över skadeståndsrätten i 2000-talets praxis. Denna bok belyser frågor kring ansvarsgrunden. Sten Andersson, Svante Johansson och Rolf Skog Aktiebolagslagen. En kommentar, Del I 1– 10 kap. Del II 11–22 kap, och Del III 23–32 kap. Med supplement 8, februari 2013 (Norstedts 2013). En uppdatering av kommentaren till aktiebolagslagen från år 2006. Att hyra, från en rätt för allt färre till en möjlighet för allt fler. Slutbetänkande av Hyresbostadsutredningen (SOU 2012:88).
Bertil Bengtsson, Richard Hager och Anders Victorin Hyra och annan nyttjanderätt till fast egendom (8 uppl. Norstedts 2013, 380 s.). En redogörelse för i första hand hyresrätten, men också för reglerna om arrende, tomträtt och bostadsrätt. Denna upplaga har aktualiserats främst med hänsyn till ny lagstiftning, rättspraxis och litteratur.
Ulf Bernitz: Standardavtalsrätt (8 uppl. Norstedts 2013, 252 s.). Boken behandlar bl.a. standardavtalens funktion och förhållande till handelsbruk. Denna

upplaga har överarbetats med hänsyn bl.a. till ny rättspraxis. Erika P Björkdahl Hyra av bostad och lokal (Iustus 2013, 265 s.). I boken behandlas hyra av bostad respektive lokal med återkopplingar till hyresrättens förhållande till allmänna avtals- och kontraktsrättsliga regler. Serverin Blomstrand, Per-Anders
Broqvist och Rose-Marie Lundström
Produktansvarslagen. En kommentar m.m. (3 uppl. Norstedts 2012, 260 s.). Den nya upplagan innebär en allmän uppdatering och innefattar bl.a. en redogörelse för EU-rätten på produktansvarsområdet. Sigurd Elofsson, Robert Engstedt,
Mattias Falck och Fredrik Ljung
Insiderinformation. Hantering och kontroll (Norstedts 2013, 145 s.). En handbok med analys och jämförelse av bl.a. lagtext, regelverk och risker avseende insiderinformation samt en presentation av ett ramverk för kontroll avseende hantering av informationen. Eric W. Essén, Peter Adamsson och Anders Kylhammar Firmarätt. Företagsnamn i praktiken (4 uppl. Norstedts 2013, 247 s.). En översikt över firmalagstiftningen och kommentar till de olika bestämmelserna. Försäkring på transportområdet i krig och kris. Betänkande av 2012 års krigsförsäkringsutredning (SOU 2013:28).
Lennart Grobgeld och Anders
Norin Konsumenträtt. Regler till hjälp och skydd för konsumenterna (15 uppl. Norstedts 2013, 254 s.). I denna upplaga redogörs bl.a. för den nya konsumentkreditlagen, nya regler om

betalningsansvar vid obehörig användning av kontokort och liknande betalningsmedel samt ellagens konsumentskyddsregler. Lars Henriksson Konkurrensrättsöverträdelser. Ekonomisk analys i den juridiska processen (Norstedts 2013, 283 s.). I boken behandlas hur ekonomiska målsättningar bör och kan integreras i praktisk tillämpning av konkurrensreglerna. Leif Holmqvist och Rune Thomsson Hyreslagen. En kommentar (10 uppl. Norstedts 2013, 912 s.). Denna upplaga är uppdaterad bl.a. med kommentarer till nya regler om hyressättning, som trädde i kraft den 1 januari 2011. Leif Holmqvist och Rune Thomsson Uthyrning av egen bostad (Norstedts 2013, 74 s.). En paragrafvis kommentar till lagen om uthyrning av egen bostad. Torbjörn Ingvarsson Ogiltighet och rättsföljd (Norstedts 2012, 268 s.). I boken behandlas ogiltighetsbegreppets innebörd. Svante O. Johansson Konsumenttjänstlagen. En kommentar (Norstedts 2013, 631 s.). En fullständig paragrafvis kommentar till konsumenttjänstlagen (1985:716). Lagvalsregler på obligationsrättens område — Rom I- och Rom IIförordningarna Justitiedepartementet (Ds 2013:21). Stefan Lindskog Särskild granskning enligt aktiebolagslagen (3 uppl. Norstedts 2013, 156 s.). I boken behandlas granskningsinstitutet enligt 10 kap. 21–23 §§ aktiebolagslagen som aktiebolagsrättsligt minoritetsskydd. Marie Linton Konsumentens skydd i handeln över landgränserna (Iustus 2013, 285 s.). Boken belyser konsumentens rättsliga skydd i handeln över gränserna. Det används praktiska exempel.

Kent Löfgren, Kerstin Fagerberg,
Anders Lagerstedt, Roger Persson Österman, Bo Svensson Personligt ansvar vid likvidationsplikt, värdeöverföringar, företrädaransvar samt skattefrågor vid obestånd (5 uppl. Norstedts 2012, 216 s.). Boken beskriver de regler i aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och skatteförfarandelagen som kan medföra att aktieägare, styrelseledamöter och verkställande direktören kan göras personligen ansvariga för bolagets förpliktelser. Den nya upplagan har uppdaterats med hänsyn till lagändringar och ny praxis t.o.m. september 2012.
Rita Mårtenson, Marcus Ateva och Carl Anders Svensson Varumärket. Strategi och juridik (Studentlitteratur 2013, 284 s.). En redogörelse för betydelsen av varumärken i marknadsförings- och juridiska perspektiv samt för varumärkesskyddet och det immaterialrättsliga sanktionssystemet. Göran Nyström, Robert Ohlsson,
Erik Sjöman och Rolf Skog Takeover-reglerna. En kommentar till lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden och börsernas takeover-regler (3 uppl. Norstedts 2013, 422 s.). Denna upplaga avser rättsläget den 1 januari 2013. Prospektansvar. Finansdepartementet (Ds 2013:16).
Erik Sjöman Hembud, förköp och samtycke. En kommentar till 4 kap. 7–36 §§ aktiebolagslagen (3 uppl. Norstedts 2013, 273 s.). I den nya upplagan, som är ajourförd per den 1 september 2012, beaktas bl.a. aktuell registreringspraxis i Bolagsverket. Skriftlig bekräftelse av vissa telefonavtal. Justitiedepartementet (Ds 2013:25). Carl Svernlöf (red.), Viveca Bergstedt Sten, Stefan Bessman, Christina Ramberg, Tomas Ru-

denstam, Jacob Westin Internationella avtal — i teori och praktik (2u, Norstedts 2013, 283 s.). Efter ett inledande kapitel med historisk överblick av Carl Svernlöv behandlar övriga fem författare i varsitt kapital olika frågor kring internationella avtal. Örjan Teleman Äktenskapsförord (3 uppl. Norstedts 2012, 117 s.). I denna omarbetade upplaga beaktas flera tillkommande rättsfall och ny litteratur av betydelse för avtalsrättsliga problem i samband med äktenskapsförord. Tillstånd och medling. Betänkande av Utredningen om vissa upphovsrätts- och bolagsrättsärenden, (SOU 2013:4). Christina Wainikka Att skydda innovationer. Affärer, risker och möjligheter (Studentlitteratur 2013, 213 s.). I boken gås igenom hur immaterialrättsliga regler kan aktualiseras i förhållande till innovationer. Gösta Walin, Göran Millqvist och Annina H. Persson Panträtt (3 uppl. Norstedts 2012, 404 s.). Sedan förra upplagan av Gösta Walin 1998 har det tillkommit nya rättsfall och ny lagstiftning som påverkar patenträttsliga frågor. Viss kreditgivning till konsumenter. Finansdepartementet (Ds). Vissa frågor om gode män och förvaltare. Betänkande av Utredningen om bättre förutsättningar för gode män och förvaltare (SOU 2013:27).
Karin Åhman (red.) Allemansrätten i förändring. Symposium 2012 (Norstedts 2012, 106 s.). Skriften bygger på ett symposium vid den juridiska fakulteten vid Uppsala universitet i maj 2012. Medverkande författare är Bertil Bengtsson, Torgny Håstad, Klas Sandell, Margareta Svenning, Stefan Rubenson och Karin Åhman.

Processrätt
Brottmålsprocessen. Betänkande av Straffprocessutredningen (SOU 2013:17). Domstolsdatalag. Justitiedepartementet (Ds 2013:10). Per Olof Ekelöf, Henrik Edelstam och Mikael Pauli Rättegång I–V Supplement (12 uppl. Norstedts 2013, 84 s.). Rättegång I–V kompletteras med detta supplement som innehåller ändringar, vilka föranletts av ny lagstiftning, praxis och doktrin inom processrätten. En modernare rättegång II — en uppföljning. Betänkande av EMRutredningen (SOU 2012:93). Erkännande och verkställighet av beslut om utvidgat förverkande inom
Europeiska unionen. Justitiedepartementet (Ds 2012:51). Erkännande och verkställighet av utevarodomar inom Europeiska unionen. Justitiedepartementet (Ds 2012:53). Håkan Lavén Hur dömer domstolar i brottmål. Om domare, rättegång. bevisning och påföljder (Norstedts 2013, 216 s.). I boken beskrivs innehållet i de regelsystem som domarna arbetar efter med särskild tonvikt på principerna för bevisvärdering i brottmål. Processrättsliga konsekvenser av
Påföljdsutredningens förslag. Justitiedepartementet (Ds 2012:54). Hans Renman Återvinning enligt 4 kap. konkurslagen. En process- och insolvensrättslig manual (2 uppl. Norstedts 2013) En belysning av gällande rätt i vissa process- och insolvensrättsliga frågor som kan aktualiseras vid en återvinningsprocess i konkurs. Lars Welamson och Mikael
Mellqvist Konkurs och annan insolvensrätt (11 uppl. Norstedts 2013, 366 s.). En lärobok i insolvensrätt, främst konkursrätt. Denna upplaga som liksom den

förra har Mikael Mellqvist som författare innebär vissa omskrivningar och redigeringar. Visa avsnitt är helt nyskrivna. Bertil Wennergren och Ulrik von
Essen Förvaltningsprocesslagen m.m. (6 uppl. Norstedts 2013, 601 s.). En omarbetning av Ulrik von Essen som avser lagstiftningen från den 1 juli 2013.

 

Straffrätt
Avlyssning mot grova vapenbrott?
Betänkande av Utredningen om vissa hemliga tvångsmedel (SOU 2012:85). Behandlingen av personuppgifter vid Statens kriminaltekniska laboratorium Justitiedepartementet (Ds 2013:22) Christian Diesen och Eva F. Diesen Övergrepp mot kvinnor och barn — den rättsliga hanteringen (2 uppl. Norstedts 2013, 390 s.). En studie efter genomgång av förundersökningar och domar rörande bl.a. våldtäkt, sexuella övergrepp mot barn och kvinnomisshandel. Förlängd försöksverksamhet med trafiknykterhetskontrollanter i hamnar. Justitiedepartementet (Ds 2012:40). Förverkande av fordon vid trafikbrott. Justitiedepartementet (Ds 2012:42). Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden. Justitiedepartementet (Ds 2013:18). Internationell straffverkställighet. Betänkande av Utredningen om internationell straffverkställighet (SOU 2013:21). Stefan Kronqvist Brott och digitala bevis. En handledning (3 uppl. Norstedts 2013, 250 s.). Boken ger fakta och vägledning när det gäller IT-relaterade brott och digital bevisning. Denna upplaga innehåller bl.a. förändringar i lagstiftningen om till-

gång till elektronisk kommunikation. Kerstin Nordlöf (red.) Argumentation i nordisk straffrätt (Norstedts 2013, 256 s.). En antologi med 14 artiklar över straffprocessuella frågor av kvinnliga forskare i straffrätt verksamma i Norden. Skärpningar i vapenlagstiftningen. Betänkande av Utredningen om skärpningar i vapenlagstiftningen (SOU 2013:7). Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet. Ett förstärkt skydd för Sveriges säkerhet. Betänkande av Utredningen om förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet (SOU:2012:95). Straffansvar för eftersupning. Justitiedepartementet (Ds 2013:28).
Sveriges tillträde till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet samt vissa frågor om kontaktförbud avseende gemensam bostad. Justitiedepartementet (Ds 2012:52). Per Ole Träskman Narkotikastraffrätten (Norstedts 2012, 266 s.). I boken behandlas narkotikabrotten och påföljderna för narkotikabrott liksom kriminalpolitiken och straffrättspolitiken inom narkotikaområdet. Magnus Ulväng Brottslighetskonkurrens. Om relationer mellan regler och fall (Iustus, 2013, 881 s.). I boken behandlas frågan hur man kan skapa ett system av regler och principer för att lösa konkurrensproblem inom straffrätten. Josef Zila Specialstraffrätten. En introduktion. (7 uppl. Norstedts 2013, 106 s.). I boken förklaras uppdelningen av svensk straffrätt i allmän straffrätt och specialstraffrätt. De centrala specialstraffrättsliga lagarna behandlas mera utförligt.

Ändringar i bestämmelser om straff och administrativa sanktioner vid fiske. Landsbygdsdepartementet (Ds 2013:11).

 

Offentlig rätt
4 kap. 6 § miljöbalken. Delbetänkande av Vattenverksamhetsutredningen (SOU 2012:89). Behandlingen av personuppgifter vid Statens kriminaltekniska laboratorium Justitiedepartementet (Ds 2013:22) Ulla Björkman och Olle Lundin
Kommunen & lagen — en introduktion (4 uppl. Iustus 2012, 157 s.). I boken behandlas bl.a. den kommunala kompetensen, den kommunala beslutsprocessen och kontrollen av kommunal verksamhet. En omfattande översyn har gjorts sedan föregående upplaga. Conny Brännberg Att vara ordförande och ledare. Handbok för dig som leder möten och människor i kommun och landsting (2 uppl. Norstedts 2013, 163 s.). Boken vänder sig i huvudsak till ordföranden för möten inom kommun och landsting men är också till stora delar användbar i andra sammanhang. Thomas Bull och Fredrik Sterzel
Regeringsformen — en kommentar (2 uppl. Studentlitteratur 2013, 340 s.). I boken behandlas regeringsformen i dess lydelse efter den 1 januari 2011. Den vänder sig med en lättillgänglig framställning till bl.a. studenter i juridik. Denna andra upplaga innehåller endast ett mindre antal korrigeringar jämfört med den första upplagan 2010. Det svenska medborgarskapet. Betänkande av Medborgarskapsutredningen (SOU 2013:29). Effektivare konkurrenstillsyn. Betänkande av Utredningen om effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16).

En effektivare plan- och bygglovsprocess. Betänkande av Plangenomförandeutredningen (SOU 2013:34).
En sammanhållen svensk polis —
Följdändringar i författningar. Betänkande av Polisorganisationskommittén (SOU 2012:78). Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning. Justitiedepartementet (Ds 2013:27). En tydligare organisation för Säkerhetspolisen. Betänkande av Polisorganisationskommittén (SOU 2012:77). Ersättning för polisbevakning.
Justitiedepartementet (Ds 2013:24). Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna. Delbetänkande av Läkemedels- och apoteksutredningen (SOU 2013:23).
E-röstning och andra valfrågor. Slutbetänkande av 2011 års valllagskommitté (SOU 2013:24).
Ett effektivare plangenomförande.
Betänkande av Plangenomförandeutredningen (SOU 2012:91). Niclas Forsberg Upphandling enligt LOU, LUF, LUFS och LOV (2 uppl. Norstedts 2013, 578 s.). En redogörelse för de lagar och rättsområden man kommer i kontakt med vid genomförande av upphandling. Fysioterapeut — ny skyddad titel för sjukgymnaster. Socialdepartementet (Ds 2013:4). Lars-Göran Hessmark, Henrik
Jansson, Marianne Jernryd, Anna
Karin Lundin, Kjell Rempler och Petrus Tired Socialförsäkringsbalken. En kommentar. Avd. G. Bostadsstöd. Utgåva 2012:1 (Norstedts 2012, 126 s.). En kommentar till socialförsäkringsbalken som omfattar 93– 104 kap. Sigvard Holstad Sekretess i allmän verksamhet. En introduk-

tion till de grundläggande reglerna (5 uppl. Norstedts 2013, 326 s.). I boken lämnas en orientering om sekretessen inom polisväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, utbildningsväsendet, skatteväsendet och domstolsväsendet. I denna upplaga har framställningen setts över bl.a. med hänsyn till nya regler inom undervisningsväsendet och sjukvården.
Lars-Åke Johnsson Elevhälsan i den nya skollagen. Handbok för skolans personal (Norstedts 2013, 209 s.). En överblick över bestämmelser i skollagen och hälso- och sjukvårdslagstiftningen som rör samverkan mellan elevhälsan och den pedagogiska verksamheten i skolan. Pernilla Krusberg Hälso- och sjukvårdssekretess. Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (Norstedts 2012, 189 s.). En vägledning i frågor som rör sekretess och tystnadsplikt inom den allmänna och den enskilda hälso- och sjukvården. Ulf Lindquist och Sten Losman
Kommunallagen i lydelsen den 1 januari 2013. En handbok med lagtext och kommentarer (14 uppl. Norstedts 2013, 298 s.). Det nya i denna upplaga är främst regler om stärkt samband mellan kommunerna och deras bolag, om konjunkturutjämnande ekonomiska reserver och om kungörande av kommunala föreskrifter. Ny PBL, på rätt sätt.   Slutrapport av Utredningen om kompetensinsatser gällande en ny plan- och bygglag (SOU 2012:87). Näringsförbud — tillsyn och effektivitet. Betänkande av Utredningen om vissa frågor om näringsförbud (SOU 2012:84). Mera glädje för pengarna. Slutbetänkande av Nationell samordning mot brottslighet i sam-

band med idrottsarrangemang (SOU 2013:19).
Patientlag. Delbetänkande av Patientmaktsutredningen (SOU 2013:2). Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater. Delbetänkande av 2011 års vallagskommitté (SOU 2012:94). Regeringsbeslut av ett statsråd —
SRÄ. Betänkande av Utredningen om lagen om särskilda regeringsärenden (SOU 2013:18). Helena Rosén Andersson, Eva
Maj Mühlenbock, Henrik Willquist och Natalie Svensson Lagen om offentlig upphandling. En kommentar (Norstedts 2013, 888 s.). En traditionellt upplagd kommentar till lagen om offentlig upphandling.
Fredrik Sterzel Finansmakten i författningen (Iustus 2013, 189 s.). I boken redovisas det svenska regelverket när det gäller finansmaktens roll i författningen, såsom budgeten och budgetprocessen. Straffavgift vid bristande kreditprövning. Justitiedepartementet (Ds 2013:17). Håkan Strömberg och Bengt
Lundell Grundlagsskyddad yttrandefrihet (15 uppl. Studentlitteratur 2013, 158 s.). Denna upplaga bygger på Håkan Strömbergs Tryckfrihet och annan yttrandefrihetsrätt, 14 uppl. 2002. Andrea Sundstrand Offentlig upphandling — en introduktion (2 uppl. Studentlitteratur 2013, 247 s.). I boken beskrivs det svenska regelverket för offentlig upphandling såsom det är utformat per den 1 januari 2013. Undersökningstillstånd och arbetsplaner. Betänkande av Utredningen om översyn av vissa frågor i minerallagen (SOU 2012:73).

Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande. Justitiedepartementet (Ds 2012:60). Stefan Wahlberg Samhällsarbete — strategier för socialt arbete (2 uppl. Norstedts 2013, 377 s.). Boken innehåller en redogörelse för det professionella samhällsarbetets förutsättningar inom den offentliga sektorn. Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav — genom enhetliga och förutsägbara byggregler.
Delbetänkande av Byggkravsutredningen (SOU 2012:86). Överskottsinformation vid direktåtkomst. Delbetänkande av Informationshanteringsutredningen (SOU 2012:90). Tommy Österberg Samfälligheter. Handbok för samhällighetsföreningar (11 uppl. Norstedts 2013, 207 s.). Boken ger information och vägledning vid förvaltning av gemensamhetsanläggningar såsom vägar, gårdar, parkeringsplatser, vatten- och avloppsanläggningar m.m. Den nya upplagan är aktualiserad till den 1 januari 2013.

 

Skatterätt
Mari Andersson, Anita Saldén
Enérus och Ulf Tivéus Inkomstskattelagen. En kommentar. Del I, 1–28 kap. och Del II, 29– 67 kap. (13 uppl. Norstedts 2013, 1 913 s.). I denna upplaga kommenteras ändringar i inkomstskattelagen som beslutats under år 2013. Leif Edvardsson och Asbjörn Eriksson Övningsbok i beskattning. Beskattningen 2013 (37 uppl. Studentlitteratur 2013, 145 s.). Beaktar under år 2012 genomförd lagstiftning. Asbjörn Eriksson Praktisk beskattningsrätt. Lärobok i inkomstbeskattning (20 uppl. Studentlitteratur 2013, 564 s.). En grundläggande bok i beskattningsrätt med tyngdpunkten

lagd på företagsbeskattning och beskattning av kapitalinkomster. Förändrad hantering av importmoms. Betänkande av Importmomsutredningen (SOU 2013:1).
Bo-Göran Jansson Skatter 2013 — pension och försäkring (IFU 2013, 181 s.). I boken behandlas bl.a. hur personförsäkring behandlas i skattehänseende med tonvikt på avdragsfrågor. Daniel Jilkén, Ulrika Grip och
Johanna Dufwa Kupongskattelagen. En kommentar (Norstedts 2013, 98 s.). En kommentar till kupongskattelagens och kupongskatteförordningens bestämmelser och EU-rättens betydelse för tolkningen av dem. Sven-Olof Lodin, Gustaf Lindencrona, Peter Melz, Christer
Silfverberg och Teresa Simon
Almendal Inkomstskatt — en läro- och handbok i skatterätt. Del 1 och 2 (14 uppl. Studentlitteratur 2013, 816 s.). En lärobok i skatterätt som behandlar inkomstbeskattningen av privatpersoner och företag. I boken beskrivs strukturen och principerna för inkomstbeskattningen. Den nya upplagan är uppdaterad med hänsyn till rättsläget den 1 januari 2013. Peter Melz och Eleonor Kristoffersson Mervärdesskatt. En introduktion (17 uppl. Iustus 2013, 97 s.). I denna upplaga, till vilken Eleonor Kristoffersson har inträtt som medförfattare, har gjorts förändringar beträffande struktur och innehåll.
Robert Påhlsson Konstitutionell skatterätt (3 uppl. Iustus 2013, 131 s.). I boken behandlas bl.a. regeringsformens krav på skattelagstiftning och tillämpning av skattelag. Trängselskatt — delegation, sanktioner och utländska fordon. Slutbetänkande av 2011 års vägtullsutredning (SOU 2013:3)

Åtgärder för ett längre arbetsliv.
Betänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25)

 

Arbetsrätt
Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor. Betänkande av FunkA-utredningen (SOU 2012:92). Håkan Gabinus Göransson och Bengt Garpe Arbetsrätten. En introduktion (6 uppl. Norstedts 2013, 133 s.). En översiktlig redogörelse av svenska arbetsrätten. I den nya upplagan beaktas ny lagstiftning om uthyrning av arbetstagare.
Hans Gullberg och Karl-Ingvar
Rundqvist Arbetsmiljölagen i lydelse den 1 januari 2013 (16 uppl. Norstedts 2013, 491 s.). I boken kommenteras arbetsmiljölagstiftningen utförligt. Vidare ges en samlad översikt av regelverken på närliggande områden. I denna upplaga redovisas och kommenteras utvecklingen fram till i början av år 2013. Tommy Iseskog Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar (6 uppl. Norstedts 2013, 137 s.). I denna upplaga behandlas bl.a. införandet av den s.k. rehabiliteringskedjan i sjukförsäkringen. Kent Källström och Jonas Malmberg Anställningsförhållandet (3 uppl. Iustus 2013, 338 s.). En sammanhängande framställning över reglerna om förhållandet mellan arbetsgivare och enskilda arbetstagare. I denna upplaga har beaktats bl.a. Lissabonfördraget och Rom I-förordningen samt ändringar i semesterlagen och arbetstidslagen. Permanent utvidgad målgrupp för etableringslagen. Arbetsmarknadsdepartementet (Ds 2013:5). Tore Sigeman och Erik Sjödin
Arbetsrätten. En översikt (6 uppl. Norstedts 2013, 260 s.). En översiktlig redovisning av svensk arbetsrätt i aktuellt läge.

    Denna upplaga har ombesörjts av Erik Sjödin. Maria Steinberg Skyddsombuds- och arbetsmiljöombudsrätt (4 uppl. Norstedts 2013.). En beskrivning av olika slag av skyddsombud, deras befogenheter, val och rättsskydd samt en översikt över arbetsmiljörätten. Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen. Arbetsmarknadsdepartementet, (Ds 2013:20).

 

Allmän och blandad juridik
Ola Svensson Avtalsfrihet och rättvisa. En rättsfilosofisk studie (Juristförlaget i Lund 2012, 572 s.). En studie av frågan i vilken omfattning avtalsfrihet bör råda och hur avtalsfrihet kan förenas med kravet på rättvisa.

 

EU-rätt
Mats Melin och Joakim Nergelius
EU:s konstitution. Maktfördelningen mellan den europeiska unionen, medlemsstaterna och medborgarna (7 uppl. Norstedts 2012, 205 s.). I den nya upplagan behandlas de ändringar som tillkommit genom Lissabonfördraget samt beaktas senare avgöranden från EU-domstolen. Gemensamt konsumentskydd i
EU. Justitiedepartementet (Ds 2013:15).

 

Utländsk rätt
Eivind Kolflaath Bevisbedømmelse i praksis ((Fagbokforlaget 2013, 269 s.). Boken belyser olika sidor av bevisprövningen i norsk praxis. Peter Lødrup och John Asland
Oversikt over arveretten (7 uppl. Cappelen Damm 2013, 134 s.). En introduktion till reglerna i den norska arveloven.
Peter Lødrup och John Asland
Oversikt over erstatningsretten (8 uppl. Cappelen Damm 2013, 143 s.). En introduktion till den

norska skadeståndsrätten med utgångspunkt från bl.a.1969 års lov om skadeserstatning. Henriette Nazarian med bidrag från Anna Nylund Konkursrett (Cappelen Damm 2012, 279 s.). En introduktion till och lärobok i den norska konkursrätten.

Monica Viken Markedsundersøkelser som bevis i varemerke- og markedsføringsrett. En behandling av den juridiska hanteringen av marknadsundersökningar som bevis i Norge, Sverige och Danmark. Nils-Olof Berggren

 

 

 

 

 

JOSEP CASADEVALL, EGBERT MYJER, MICHAEL O'BOYLE, ANNA AUSTIN, Freedom of Expression, W.L.P. Wolf Legal Publishers, 2012. 572 s.

 

Sir Nicolas Bratza var brittisk domare i Europadomstolen för mänskliga rättigheter åren 1998– 2012 och president det sista året. Innan han blev ledamot av domstolen hade han som advokat drivit åtskilliga fall där. Han är en av de främsta experterna på yttrandefrihetsfrågor och har skrivit bl.a. flera uppmärksammade och uppskattade särskilda yttranden inom just det rättsområdet. Inför hans avgång från domstolen hedrade hans vänner och kolleger honom med en ovanligt intressant och betydelsefull vänbok: 36 uppsatser om yttrandefrihet med utgångspunkt från artikel 10 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.1 Boken är indelad i sex avdelningar:

 

1. Pressfrihet och privatliv
2. Yttrandefrihet och ansvarsfull journalistik
3. Yttrandefrihet för domare, advokater, vittnen och offentligt anställda
4. Anstötliga yttranden — hat, våld och blasfemi

 

1 Några bidrag handlar mest om annat eller om sådant som kopplar till artikel 10 på ett ganska vagt sätt. Andra behandlar specialområden med ett begränsat allmänintresse. Dessa bidrag förbigår jag i huvudsak.

5. Yttrandefrihet i sitt sammanhang
6. Yttrandefrihet, bedömningsmarginal och bevisfrågor

 

Jag väljer att redogöra för bokens innehåll utifrån delvis andra rubriker och håller mig väsentligen till frågor som har särskilt intresse för en svensk läsekrets. Jag avstår från att här göra korrekta hänvisningar till de rättsfall som nämns. Sådana hänvisningar finns naturligtvis i boken.

 

Allmänt om artikel 10 och konventionen
Det är tydligt att Europakonventionen, och inte minst artikel 10, har varit viktig för utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i särskilt de östeuropeiska länderna. De flesta av dem tillträdde konventionen i början av 1990talet, och åtskilliga rättsfall därefter handlar om journalisters frihet att kritisera makthavare och gränserna för yttranden av politisk art. Det lär inte vara något tvivel om att artikel 10 har bidragit på ett mycket positivt sätt till demokratiseringsprocessen. Som bekant finns åtskilligt kvar att kritisera i fråga om yttrandefrihet i flera av länderna. En anmälan som denna bör vinna på att den aktuella författ-

ningstexten återges i inledningen. Så här ser artikel 10 ut i svensk översättning:

 

1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- och biografföretag.
2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet.

 

Några utgångspunkter och grundbultar för tillämpningen lyser igenom på åtskilliga håll i bokens texter:

 

1. Europakonventionen baseras på den politiska filosofin att demokrati är det bästa samhällssystemet för att garantera respekt för grundläggande friheter och mänskliga rättigheter.
2. Demokratin kan vara effektiv bara om den fungerar inom ramen för en rättsstat. Demokratin och rättsstaten är i alla sammanhang utgångspunkter för yttrandefrihetens gränser.
3. Yttrandefriheten måste ofta balanseras mot andra intressen, inte sällan mot andra rättigheter enligt konventionen. Särskilt i senare års rättspraxis är subsidiaritetstanken tydlig i domstolens avgöranden. Den innebär att domstolen som utgångspunkt överlämnar själva balanserandet till de nationella domstolarna.

4. Staterna tillerkänns alltid en s.k. margin of appreciation, en bedömningsmarginal, när domstolen avgör om en kränkning har skett. Denna kan vara större eller mindre beroende på vilka intressen som är inblandade. Gäller saken politiska yttranden är bedömningsmarginalen mindre än om den avser frågan om kränkningar av privatlivet.

 

Förtal
Tre av uppsatserna i vänboken handlar främst om förtal.2 Rättspraxis är tydlig så till vida att journalister och redaktörer normalt skyddas enligt artikel 10 från ansvar för förtal om artikeln i fråga anses bidra till en offentlig debatt av betydelse. Yttranden ges sällan skydd om de ärekränker någon utan att lämna ett sådant bidrag. Men även andra kriterier har betydelse, som exempelvis vem den förtalade personen är, hur allvarlig anklagelsen är, vilken grund som finns för det påstående som görs och omständigheterna vid publiceringen. Många mål i Europadomstolen om förtal har handlat om mediers granskning av makthavare i Östeuropa. I en rad mål har domstolen fällt staterna, och det är tydligt att en viktig sanering har skett. Somliga nationella domar mot medieföreträdare har varit hårresande och ger klart besked om den begränsade yttrandefrihet som har funnits och levt kvar i de länder som befann sig bakom järnridån. En viktig fråga när det gäller åtal för förtal är vilka möjligheter som ges för den åtalade att för-

 

2 Se Lord Phillips of Worth Matravers, Responsible journalism and the common law (med fokus framför allt på UK), Nuala Mole, The importance of the Court´s case law in Central and Eastern Europe, och Lawrence Early, Article 10: issues of fairness, proof and evidence.

svara sig. Det har varit vanligt i vissa stater att inget försvar står till buds över huvud taget. Även om den anklagelse som en artikel innehåller är välgrundad, och även om anklagelsen därtill måste anses försvarlig från allmän synpunkt, har det blivit fällande dom. I andra fall har den åtalade för att undgå ansvar varit tvungen att bevisa att påståendet är sant. Domstolen har i många sådana mål fällt staten i fråga och betonat att den åtalade måste ha rimliga möjligheter till försvar.
    I oktober 2007 antog Europarådets parlament en resolution (1577/2007) angående avkriminalisering av ärekränkning. I resolutionen anmodas medlemsstaterna att utan dröjsmål avskaffa fängelsestraff som sanktion för kränkande yttranden.

 

Kränkningar av privatlivet
Under senare år har balansen mellan yttrandefriheten i artikel 10 och skyddet för privatlivet i artikel 8 haft en uppmärksammad plats i domstolens rättspraxis. I vänboken behandlas detta ämne särskilt i fyra av uppsatserna.3 Nästan alla känner till de båda målen mellan prinsessan Caroline von Hannover och Tyskland om inskränkningar i rätten att publicera fotografier som tagits på henne. I det första målet, år 2004, fälldes Tyskland i ett mycket omdiskuterat avgörande för att hon ansågs inte ha getts ett tillräckligt skydd mot fotografering i privata och halvprivata

 

3 Robert Walker, When is there a public interest in private life, Lady Justice Arden, Media intrusion and human rights: striking the balance, Philip Leach: Phone-hacking, the famous and a free media — balancing freedom of the press and privacy, och Päivi Hirvelä, Media professionals and penalties for defamation.

sammanhang. I ett mål som avgjordes i Grand Chamber år 2012 friades däremot Tyskland, och de flesta anser nog att det nu har skapats en någorlunda rimlig balans vad gäller fotografering och publicering av fotografier på kända människor. I 2012 års avgörande, liksom i ett avgörande samma dag i ett mål som också rörde Tyskland, lade domstolen fast sex kriterier som bör vara avgörande för hur yttrandefriheten ska vägas mot skyddet för privatlivet.

 

1. Bidrar bilden eller texten till en diskussion i ett ämne av allmänt intresse?
2. Hur välkänd är personen och vad avser bilden eller texten?
3. Hur har personen tidigare förhållit sig när det gäller skydd för privatlivet?
4. Hur har informationen inhämtats och hur sann är den?
5. Vilket innehåll, vilken form och vilka konsekvenser hade publiceringen?
6. Hur sträng sanktion ålades av den nationella domstolen?

 

Domstolen uttalar också att den kommer att vara nöjd om den nationella domstolen har gått in på alla relevanta kriterier och beaktat dem på ett tillfredsställande sätt i den avvägning som ska ske.

 

Hatiska yttranden, politik och religion
S.k. hate speech (som jag här kallar hatiska yttranden), andra yttranden i ett politiskt sammanhang och angrepp på religioner och religiösa behandlas, samlat eller åtskilt, i sex av uppsatserna i vänboken.4

 

4 Francoise Tulkens, When to say is to do: Freedom of expression and hate speech in the case-law of the European Court of Human Rights, Anthony Lester, The right to offend, Luis Lopez Guerra, Blasphemy and religious insult: offenses to religious

 

I domstolens praxis går en förhållandevis tydlig gräns mellan hatiska yttranden (ungefär: som uppmanar till våld, hot eller hat) och andra. Lite förenklat kan man säga att de förstnämnda inte skyddas av artikel 10, men däremot de senare. Även mycket fientliga eller gift-sprutande yttranden skyddas i princip om de inte uppmanar till våld, hot eller hat.
    I vad mån artikel 10 bör skydda yttranden som är kränkande för religioner har varit mycket omdiskuterat, och diskussionen fortsätter i viss mån i denna vänbok. Anthony Lester (Q.C.) är i sitt bidrag mycket kritisk till ett par avgöranden av domstolen, Otto-Preminger Institut mot Österrike (1994) och Wingrove mot UK (1996), där filmer hade förbjudits för visning på grund av att religioner ansetts kränkta med anledning av ett delvis sexuellt innehåll i ett religiöst sammanhang. Domstolen ansåg inte att förbuden kränkte yttrandefriheten enligt artikel 10 och får därmed sägas ha bidragit till en ganska långtgående frihetsinskränkning.
    Även den tidigare maltesiske domaren i Europadomstolen Giovanni Bonello är påtagligt kritisk i sin värdering av delar av domstolens praxis. Hans kritik gäller framför allt två saker: Dels gör domstolen enligt hans mening inte tillräcklig skillnad mellan farliga och icke-farliga uppmaningar till våld, dels tar den inte hänsyn till om en uppmaning till våld kan anses befogad därför att det handlar om förtryckta människor för vilka våld

feelings or attacks on freedom?, Mark E. Villiger, Article 17 ECHR and freedom of speech in Strasbourg practice, Lech Garlicki, Symbolic speech, och Giovanni Bonello, Freedom of expression and incitement to violence.

kan vara den enda återstående utvägen.

 

Meddelarskydd
Frågor som gäller meddelarskydd behandlas i tre av uppsatserna i vänboken.5 Här är det påtagligt att kraven på lojalitet mot särskilt offentliga arbetsgivare spelar mycket stor roll i många länder och också i betydande mån accepteras av domstolen. Huruvida en s.k. whistleblower utan hinder av artikel 10 får avskedas på grund av lojalitetsbrott avgörs efter en omsorgsfull avvägning av domstolen. På den här punkten är det svenska meddelarskyddet — inklusive skydd mot efterforskning, som tycks vara ovanligt i andra länder om det alls förekommer — långtgående i en europeisk jämförelse. Trenden i domstolens praxis är dock tydlig: mot ett allt bättre skydd för källor. I målet Guja mot Moldavien (2004), som var Europadomstolens första riktiga whistleblowerfall, angav domstolen sex kriterier av betydelse för bedömningen av om en meddelare får utsättas för sanktioner eller inte. Målet var dock ett mycket klart fall av kränkning av artikel 10, och det kan inte sägas ha klargjort hur långt skyddet för meddelare egentligen sträcker sig. Det finns inte heller senare domstolspraxis som klargör detta. Det är sålunda inte klart hur ett fall kommer att bedömas där det allmänna intresset av att informationen kommer fram är mycket starkt men där även intresset av att informationen hålls konfidentiell är starkt och legi-

 

5 George Nicolaou, The protection of journalists´ sources, Paul Mahoney, Free speech of civil servants and other public employees, och Anna Austin, Whistleblowers: the new watchdogs?

timt (se härom särskilt George Nicolaus uppsats och däri redovisade rättsfall).
    Även om domstolens praxis här inte är påtagligt yttrandefrihetsvänlig från ett svenskt perspektiv, är det tydligt att artikel 10 och domstolen har gjort stor nytta på meddelarskyddsområdet. Det är påfallande hur primitiva vissa staters lagar är, eller i varje fall har varit, när det gäller skydd för källor.

 

Det svenska perspektivet
Jag har i många år tjatat om att Sverige inte uppfyller konventionens krav på skydd för privatlivet (artikel 8). Det är enligt min mening uppenbart att konventionen fordrar att staternas lagar lämnar utrymme för att i vissa fall balansera skyddet för privatlivet mot yttrandefriheten. Om den som utsätts för en allvarlig kränkning av privatlivet — exempelvis oönskad publicering av nakenbilder — inte har någon möjlighet att få den skyldige lagförd, kommer Sverige vid en prövning att fällas av domstolen. Den som läser Lord Robert Walker´s, Lady Justice Arden´s och Philip Leachs uppsatser lär inte kunna sväva i tvivelsmål om detta.
    Det får nog också ifrågasättas om svensk rätt uppfyller de krav som enligt Europadomstolens praxis ställs på rätt till replik i vissa fall. Denna rätt behandlas i vänboken av den isländske domaren David Thor Björgvinsson.6 Hans sammanfattning av rättspraxis finns på s. 173 f., och i den mån det inte redan har skett finns det anledning för oss svenskar att i varje fall analysera saken närmare.
    Från ett svenskt perspektiv finns det också anledning att

 

6 David Thor Björgvinsson: The right of reply.

framhålla att vi, såvitt jag kan förstå, är ensamma i Europa om att ge yttranden på internet ett sämre rättsligt skydd än yttranden på papper. Därmed ger vi också ett sämre skydd åt exempelvis en whistleblower som kontaktar en oberoende nättidning, jämfört med den som kontaktar en papperstidning (inklusive tidningens nätredaktion). En sådan skillnad är okänd vid tilllämpningen av Europakonventionen, där det avgörande för det rättsliga skyddet i stället är — vid sidan om andra kriterier som ibland får betydelse — om det handlar om pressfrihet i egentlig mening eller inte. Jag har förespråkat att även svensk rätt ska övergå till ungefär den sortens gränsdragning och att TF och YGL därför ska ersättas med en ny yttrandefrihetsgrundlag.7

Avslutning
Några uppsatser berör viktiga ämnen kring artikel 10 utan att jag har tagit upp dem här. Jag vill dock nämna uppsatsen om yttrandefriheten på internet, där det finns skäl att särskilt framhålla det som sägs om att konventionen torde kräva att staterna har en effektiv lagreglering för att komma åt brottsliga angrepp på internet av någon som gömmer sig bakom anonymitet. De svenska bidragen är mycket läsvärda. Thomas Hammarberg har gjort en genomgång av de viktigaste aspekterna på skyddet för yttrandefriheten8 och då framhållit bl.a. de många hoten mot journalister i vissa av Europarådets medlemsländer. Det rör sig i flera länder om utomordentligt oroande förhållanden.

 

7 Se Yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande SOU 2012:55 Del 1, s. 686–693. 8 Thomas Hammarberg: Media freedom and human rights in Europe.

Tyvärr räcker nog, av olika skäl, artikel 10 inte särskilt långt där.
    Elisabet Fura och Mark Klamberg har skrivit ett mycket intressant bidrag med en komparativ analys av europeiska respektive amerikanska lagar om elektronisk övervakning.9 Uppsatsen handlar inte så mycket om yttrandefrihet men tangerar detta område och har det särskilda värdet att den är uppenbart högaktuell.
    Vänboken till Sir Nicolas Bratza är en mycket kvalificerad och nyttig genomgång av rättsläget avseende de viktigaste aspekterna av skyddet för yttrandefriheten enligt artikel 10. En stor mängd rättsfall behandlas, ofta flera gånger (dvs. av flera författare). Uppsatserna håller genomgående hög kvalitet. Den omständigheten att flera av dem ligger utanför eller i ytterkanten av ämnet gör inte så mycket i det stora hela.

 

9 Elisabet Fura and Mark Klamberg: The chilling effect of counterterrorism measures: A comparative analysis of electronic surveillance laws in Europe and the USA.

    Mig veterligen finns det inte sedan tidigare någon i princip heltäckande och någorlunda fördjupad framställning om skyddet för yttrandefriheten enligt Europakonventionen. Den här boken kan därför göra stor nytta och faktiskt fungera som ett slags handbok på området för artikel 10.

Göran Lambertz