Några aspekter på mångkulturens utmaningar — med särskilt fokus på islamisk rätt

 

 

Av jur. dr MOSA SAYED

Sveriges omvandling till ett mångkulturellt, mångreligiöst och normativt pluralistiskt samhälle medför nya typer av utmaningar för den svenska rättsordningen. I mötet mellan kulturer betraktas sharialagar som en av de frågor som ger upphov till svårlösta problem och spänningar. Synen på sharia och den islamiska rättsordningen kantas dock av förutfattade meningar som behöver problematiseras mer grundligt. I artikel lyfter författaren fyra kritiska utgångspunkter som bör beaktas för att begripa den komplexitet som kännetecknar mötet mellan svensk och islamisk rätt.

 


1 Inledning
1.1 Bakgrund
Det var inte länge sedan Sverige definierades som ett homogent land med avseende på befolkningens religiösa och kulturella sammansättning. Under de senaste 40–50 åren har dock det svenska samhället genomgått omvälvande förändringar, inte minst genom invandring från länder utanför den ”kristna världen”.1 Detta har förändrat det svenska religionslandskapet som kommit att utmana den vedertagna svenska religionsförståelsen, som primärt definierat religion och religionsutövning utifrån andlighet, trosfrågor och spiritualitet.2 Dessa samhällsförändringar har medfört att religionen på nytt har tagit plats i det offentliga rummet.3 Vi jurister ser det i de domstolsavgöranden och rättsliga sammanhang där religionen på olika sätt utgör en referenspunkt för parterna eller tvisten. I den svenska juridiska litteraturen har också intresset för dessa frågor, och den betydelse som en

 

1 År 1930, vid den sista svenska folkräkningen som efterfrågade religiös tillhörighet, uppgav 15 personer att de var muslimer, se Svanberg och Westerlund, Från invandrarreligion till blågul islam? 50 år av organiserad muslimsk närvaro, Blågul islam (red. Svanberg och Westerlund), Nora, 1999 s. 13. I SOU 2009:52 s. 26 uppskattades däremot antalet muslimer i Sverige till någonstans mellan 350 000 och 400 000. 2 För en närmare beskrivning av frågans komplexitet, se verket Mänskliga rättigheter och religion (red. Andersson, Dan-Erik och Modée, Johan), Liber, 2011. 3 Mycket forskning bedrivs idag med anledning av ”religionernas återkomst”. Det idag största pågående projektet i Norden på detta fält är Impact of Religon: Challenges for Society, Law and Democracy, vid Uppsala Universitet. Impact-projektet är en så kallad excellenssatsning för forskning finansierat av Vetenskapsrådet. Projektet leds av bland annat professor Maarit Jänterä-Jareborg vid den Juridiska institutionen i Uppsala, som tillika är en av initiativtagarna till detta multidisciplinära forskningsprojekt. Författaren är forskare inom aktuellt forskningsprojekt.

878 Mosa Sayed SvJT 2013 persons kultur och religion spelar i rättsliga sammanhang, vuxit sig allt starkare.4 När religionen utgör en för parterna viktig referensram i rättsliga sammanhang medför det nya typer av utmaningar, inte minst i spänningen mellan sekulära och religiösa världsuppfattningar. I debattens centrum står ofta frågan om mänskliga rättigheter. Hur ska vi hantera religionsbaserade traditioner som uppfattas kränka de mänskliga rättigheterna? En ytterligare dimension i denna problematik är att religionsutövning i sig är en mänsklig rättighet skyddad som en absolut rättighet i svensk grundlag (rättigheten kan inte underkastas begränsningar).
    Inom ramen för nämnda problematik aktualiseras också bestämmelserna i den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, som i sig presenterar komplexa dimensioner med hänsyn till den normativa pluralitet som förorsakas av det mångkulturella samhället. I Europadomstolens praxis lyfts ofta fram det särskilda skydd som minoritetsgrupper är i behov av. Det åligger konventionsstaterna att skydda minoritetsgrupper, deras identitet och livsstil — för att bland annat bevara samhällets mångfald.5 Även om minoritetstillhörighet inte per automatik leder till undantag från statens lag, kan minoritetsskyddet, enligt Europadomstolen, ha implikationer på hur statens lag tolkas i förhållande till minoritetsgrupper. Detta hänsynstagande kan ske inom såväl gällande lagstiftning som vid beslutsfattande i det enskilda fallet.6 En sådan, av Europadomstolen förespråkad tolkning och rättstillämpning kan exempelvis föranleda att en konventionsstat är tvungen att ge samma civilrättsliga status åt ett informellt religiöst eller kulturellt äktenskap som ett enligt statens lag

 

4 Exempelvis anser Bogdan, med anledning av EU:s nya arvsförordning, att avseende personer med anknytning till islamiskt präglade arvsordningar borde arvsförordningen ha utgått från medborgarskapet och inte, såsom skett, hemvistet som primär anknytningsfaktum. Den stora skiljelinjen mellan islamiska och västerländska rättsordningar ligger på arvsrättens område. Genom att utgå från medborgarskapet som anknytningsfaktum skulle regleringen oftare kunna leda till en tillämpning av den islamiska arvsordningen i internationellt privaträttsliga fall, något som förefaller vara önskvärt hos Bogdan. Enligt Bogdan är det möjligt att kombinera en sådan regel med en lagvalsfrihet som kan utnyttjas av de som inte vill fördela arvet enligt den islamiska lagen i medborgarskapslandet (genom att exempelvis föreskriva om hemvistlandets lag istället), se Bogdan, Michael, Some Reflections on Multiculturalism, Application of Islamic Law, Legal Pluralism and the New EU Succession Regulation, A Commitment to Private International Law — Essays in honour of Hans van Loon, Intersentia, 2013 s. 65 f. I ämnet se också Sayed, Mosa, Islam och arvsrätt i det mångkulturella Sverige. En internationellt och jämförande studie, Iustus, 2009. För vidare diskussion om verkan av och de utmaningar som följer av mötet mellan religiösa rättsordningar och västerländska rättsordningar se Jänterä-Jareborg, Maarit, Religious Personal Laws, Freedom of Religion, Human Rights and Public Policy in Private International Law, The 90th Birtday of Boutros Boutros-Ghali, A Tribute of the Curatorium to Its President, Hague Academy of International Law, 2012 s. 155–170. 5 Chapman mot Storbritannien, mål nr 27238/95, meddelat den 18 januari 2001. 6 Buckley mot Storbritannien, mål nr 20348/92, meddelat den 29 september 1996.

SvJT 2013 Några aspekter på mångkulturens utmaningar 879 giltigt äktenskap (med avseende på arv, pensionsrättigheter med mera, för den ”efterlevande maken”).7

1.2 Sharialagar i Väst
Det mångkulturella och mångreligiösa samhällets utmaningar, och de svåra spänningar som är förknippade med dessa utmaningar, kopplas inte sällan till den nya muslimska närvaron i Västeuropa. Mötet mellan islamiska rättsprinciper (så kallade sharialagar) och rättsuppfattningar som bygger på sekulära värderingar har identifierats vara särskilt svåra att förena. Det som ofta lyfts fram i detta sammanhang, och som ofta anses kränka grundläggande svenska värderingar, är kvinnans ställning i det islamiska rättssystemet, såsom de islamiska äktenskaps- och skilsmässoreglerna, arvsreglerna, klädesplagg (såsom slöjan i olika varianter). Därutöver kopplas också vissa illiberala värderingar med grupper som identifieras på religiös grund. Det kan handla om allt från konservativa värderingar i frågor om abort, homosexualitet, könssegregering till omskärelse av pojkar som av många betraktas som en kränkning av barnets autonoma frihet.
    Diskriminering av kvinnor, negativa uppfattningar om abort, homosexuellas rättigheter och barnets rätt till autonomi kränker principen om individuell frihet som är en av de mest centrala principerna i den svenska rättsordningen. I den svenska kontexten lyfts individens frihet upp närmast som ett ideal när vi har att konstruera lagar och föreskrifter. Framsteg och utveckling i en rättsordning mäts, enligt det svenska synsättet, med det utrymme som ges individen. Ett exempel på ett rättsområde som präglas av detta synsätt är den svenska familjerätten som kännetecknas av en ambition att frigöra individen från familjen.8 Istället har staten kommit att överta familjens historiska ansvar för de individuella familjemedlemmarna.9 Men en bärande tanke, som präglar hela rättsordningen, är att lagen ska frigöras från religionen. Bara sekulära, alltså utom-religiösa, värderingar ska styra det som enligt lagen är rätt och orätt. Här tror jag att vi särskilt tydligt

 

7 Munoz Diaz mot Spanien, mål nr 49151/07, meddelat den 8 mars 2010. I detta fall hade två romer ingått ett äktenskap enligt romska traditioner och riter som inte uppfyllde kraven på äktenskap enligt spansk nationell rätt. Efter mannens död uppkom fråga om relationen skulle ges samma verkan som ett enligt spansk rätt civilrättsligt giltigt äktenskap. Spanska domstolar besvarade denna fråga nekande, varpå den efterlevande maken väckte talan vid Europadomstolen. Vid en prövning av en relations civilrättsliga verkan är det, enligt Europadomstolen, av vikt att konventionsstaterna tar hänsyn till inblandade parters goda tro, med hänsyn taget till varje persons sociala och kulturella kontext. Med beaktande av förutsättningarna i aktuellt fall ansåg Europadomstolen i Munoz Diaz att spanska domstolar borde ha gett det informella äktenskapet samma verkan som ett civilrättsligt giltigt äktenskap. 8 Jänterä-Jareborg, Maarit, On the Cooperation Between Religious and State Institutions in Family matters — Nordic Experiences, Family Religion and Law: Cultural Encounters in Europe (red. Shah, Rohe och Foblets), Ashgate, under publikation! 9 Singer, Anna, Familjerätten — en kulturyttring, Familj, religion, rätt. En antologi om kulturella spänningar i familjen — med Sverige och Turkiet som exempel (red. Singer, Jänterä-Jareborg och Schlytter), Iustus förlag, 2010 s. 244.

880 Mosa Sayed SvJT 2013 kan identifiera kärnan i den presenterade spänningen mellan islamisk och svensk rätt. När vissa religiösa traditioner inte gör skillnad med religion och rätt, och därutöver, anses ge uttryck för värderingar som exempelvis kränker individens frihet, då kommer religionen att hamna i kollissionskurs med de normer som kommer till uttryck i statens lag.

 

1.3 Problemställningar och disposition
Jag skulle vilja anlägga fyra kritiska perspektiv, som i artikeln kommer att behandlas var för sig, på det nu beskrivna mötet mellan islamisk och svensk rätt. Det finns många, riktiga och oriktiga, förutfattade meningar om muslimer och om vad sharia är för något. I analysen av de problem som islamisk rätt ger upphov till i en västerländsk kontext, såsom i mötet med den svenska rättsordningen, behöver man beakta några grundläggande faktorer och anlägga flera olika perspektiv när man diskuterar islam och muslimer.
    För det första bör man i diskussionen om sharia i Väst ta hänsyn till att de personer som definieras som muslimer i regel är en mycket heterogen grupp. Detta har avgörande betydelse för hur sharia uppfattas av muslimer.
    För det andra blir det svårt att uppmärksamma alla de nyanser och den komplexitet som är förknippad med sharia i Väst om man inte också utgår från att islamisk rätt till sin natur är en extrem form av ”juristernas lag”. Lagen formerades och konstruerades på basis av religiösa texter av enskilda rättslärda inom ramen för de så kallade islamiska rättsskolorna. Den islamiska rättstraditionen kännetecknades därför av en stor variationsrikedom, mångfacetterade tolkningar och oenighet om lagens innehåll i snart sagt alla rättsfrågor. Idag pågår också många inom-muslimska debatter om den roll och betydelse som sharia ska tillåtas ha i islamiskt färgade rättsordningar. Den turbulenta tid som följt den ”arabiska våren” runt om i den islamiska världen illustrerar på ett tydligt sätt de många intressekonflikter som finns i många av de rättsordningar som definieras som muslimska.
    För det tredje kommer vi alltid stå inför tolkningsproblem när vi ska avgränsa de normer och värderingar som hör (och inte hör) till sharia. Utöver de mångskiftande tolkningar som finns inom den islamiska rättstraditionen sker ofta en sammanblandning av islamiska normer, det vill säga ställningstaganden som på ett eller annat sätt legitimeras på basis av de islamiska rättskällorna, och normer som grundar sig på traditionella och kulturella överväganden, och som följaktligen saknar grund i islams heliga texter. Värderingar som en viss muslimsk grupp hyser eller traditioner som utövas av en viss muslimsk grupp kan mycket väl vara ifrågasatt av de flesta muslimer. En religiös person är med andra ord alltid mer än sin religion.
    För det fjärde behöver vi beakta alla de mekanismer som påverkar hur en religiös rättstradition utövas i ett sammanhang där anhängar-

SvJT 2013 Några aspekter på mångkulturens utmaningar 881 na lever som minoritet med vissa begränsningar. Minoritetsrollen medför alltid utmaningar för den egna religionen. Mötet mellan kulturer ger inte sällan upphov till hybridartade sätt att betrakta den egna identiteten. Muslimer i Sverige präglas av de svenska förhållandena på ett sätt som påverkar hur den egna religionen och normsystemet tolkas och praktiseras. Islam anpassas på så sätt till de svenska förhållandena. Det är därför som vi idag exempelvis kan använda uttryck som blågul islam.10 Eller till och med tala om svensk-muslimer med avseende på personer i Sverige som själva identifierar som muslimer.

 

2 De fyra perspektiven
2.1 Muslimer är en heterogen grupp
I debatten om sharia och mötet mellan islamiska rättsprinciper och västerländska rättsordningar bör man således beakta att muslimer utgörs av en mycket brokig skara av människor. Det har betydelse för tolkningen av det som benämns som islamisk rätt. Det finns en nära koppling mellan migration, befolkningsrörelser över landsgränser och hur islamisk rätt aktualiseras i Sverige. Innebörden av islam och islamiska rättstraditioner i den svenska rättsliga kontexten, exempelvis på det sätt som svenska domstolar och myndigheter kommer i kontakt med islamisk rätt, är liktydigt med hur denna rättstradition förstås och praktiseras av svenska muslimer samt i relevanta fall, hur lagen är konstruerad i vissa islamiskt färgade rättsordningar.
    Svenska muslimer är i regel en mycket heterogen grupp med avseende på språk, etnicitet, nationell härkomst, social, ekonomisk och kulturell bakgrund.11 Inom de svensk-muslimska grupperna finns personer som är djupt involverade i liberala, konservativa eller socialistiska sammanslutningar. Andra definierar sig som feminister. Och vissa är djupt troende personer som låter de islamiska lärorna, tolkade på olika sätt, genomsyra varje handling i det dagliga livet. Det säger sig självt att sharians innebörd inte kommer att vara densamma för alla dessa kategorier av muslimer.
    Vi behöver också beakta den alltid förekommande inom-muslimska dialogen och kampen om tolkningsföreträde för att det ska vara möjligt att förstå att mötet mellan rättskulturer alltid inbegriper flera dimensioner. När och på vilket sätt sharia utövas eller åberopas i konkreta tvister varierar beroende på de målsättningar som parterna har i ett konkret fall. Ett exempel på detta är alla de sätt på hur den islamiska morgongåvan (mahr) används. Den kan användas dels i rent ekonomiska syften, på ett sätt som påminner om förmögenhetsutjämning mellan makar i svensk familjerätt, dels som ett skyddsinstrument för muslimska kvinnor i äktenskap och i samband med skilsmässa. I

 

10 Se exempelvis antologin Från invandrarreligion till blågul islam? Muslimer i Sverige, (red. Svanberg och Westerlund), Nora 1999. 11 Sayed, Mosa, Islam och arvsrätt i det mångkulturella Sverige — en internationellt privaträttslig och jämförande studie s. 70 ff.

882 Mosa Sayed SvJT 2013 svensk rättspraxis har mahr med hänsyn till institutets ekonomiska följder ibland kvalificerats som underhåll (RH 1993:116) och ibland som en del av makarnas förmögenhetsförhållanden (RH 2005:66). Men studier visar också att i fall där en eller båda makarna är etnisk svensk och har konverterat till islam, synes morgongåvan sällan syfta till att justera makarnas egendomsförhållanden på ett sätt som tillgodoser hustruns ekonomiska behov och försörjning efter äktenskap. Morgongåvan bestäms i dessa fall istället till ett symboliskt värde såsom ett smycke, en koran eller en möbel.12 Så även om vissa muslimer i familjerättsliga sammanhang styrs av islamiska normer, i exempelvis frågor om äktenskaps ingående, underhåll, skilsmässa, vårdnad av barn osv., kommer innebörden av sharia i det konkreta fallet att variera beroende på parternas förståelser. Vi får inte glömma att den svensk-muslimska befolkningen präglas av en stor heterogenitet.

 

2.2 Islamisk rätt som en mångfacetterad rättstradition
Sharia har sin grund i muslimernas och islams heliga skrift koranen och i profeten Muhammeds levnadssätt, som många muslimer betraktar som normerande. Lagen vilar med andra ord, enligt den islamiska uppfattningen, på uppenbarad text eller gudomligt inspirerande handlingar. Trots rättskällornas himmelska karaktär är det mesta som hänför sig till sharian tolkningar som enskilda jurister har gjort inom ramen för de så kallade islamiska rättsskolorna.13 Det kanske mest signifikanta med den traditionella islamiska rättstraditionen är att den inte var underkastad statens eller den politiska maktens auktoritet.14 Lagstiftningskompetensen låg hos enskilda jurister, istället för hos den politiska makten.
    Vi har således att göra med en rättstradition som, först och främst, kännetecknas av att enskilda rättsvetare, teologer och religiöst lärda varit de som definierat innehållet i den islamiska sharia. Genom att lagen kom att utvecklades i händerna på enskilda män och kvinnor, verksamma över hela det islamiska riket, kom också lokala traditioner (urf), sedvänjor och platsbundna sociala sammanhang att influera rättsskapandet och det som uppfattades vara en del av sharian. Sedan den formativa perioden start på 700–800-talen, när den islamiska lagen började ta form, har den islamiska världen fram till idag utvecklats i olika riktningar med anledning av politiska, ekonomiska och andra händelser. När vi talar om islamisk rätt behöver vi därför beakta, inte bara den roll som enskilda jurister har i traditionen, utan

 

12 Sayed, Mosa, The Muslim Dower (Mahr) in Europe — With Special Reference to Sweden, European Challenges in Contemporary Family Law (red. Boeli-Woelki och Sverdrup), Intersentia, 2008 s. 190. 13 För en introduktion till den islamiska rättstraditionen se bland flera Vikør, Knut S, Between God and the Sultan, A History of Islamic Law, Oxford University Press, 2005. 14 Hallaq, Wael, An Introduction to Islamic Law, Cambridge University Press, 2009 s. 7.

SvJT 2013 Några aspekter på mångkulturens utmaningar 883 också lagens över tusenåriga historia och de skillnader som kan uppstå av att lagen utvecklades och praktiseras i ett stort geografiskt område som omfattar Indonesien i öster och Tunisien i väster.
    Det är med andra ord viktigt att ta i beaktande att islamisk rätt till sin natur är juristernas lag och att en analys av mötet mellan islamisk och svensk rätt och eventuella spänningar som det kan ge upphov till alltid bör ske med beaktande av att rättsliga ståndpunkter sällan är givna inom den islamiska gemenskapen. Den islamiska lagen är mångfasetterad, den rymmer många olika tolkningar som ibland till och med kan stå i motsatsförhållande till varandra. Den inommuslimska debatten, kampen om tolkningsföreträde, den rika litteraturen och den dynamik som finns inom den islamiska rättstraditionen glöms ofta bort vid ”shariadiskussioner”.

 

2.3 Vem har rätt att definiera sharia?
Det ovan sagda leder oss till den mycket svåra följdfrågan om alla traditioner som praktiseras av muslimska grupperingar per automatik kan anses ge uttryck för det islamiska normsystemet. Men andra ord, vem har rätt att definiera islam och vem bör ges tolkningsföreträde i definitionen av det islamiska normsystemet? När en ”muslim” handlar på ett visst sätt, handlar han eller hon alltid i islams namn? Många svenska muslimer har exempelvis ursprung i länder som präglas av patriarkala strukturer, exempelvis genom att familjen ofta får fylla den roll som staten fyller i Sverige. Detta har naturligtvis betydelse för hur de islamiska texterna kommer att tolkas i denna kontext. På senare tid har rättslärda, inte minst muslimska kvinnor, visat att de familjerättsliga reglerna i koranen kan få olika innebörder, beroende på tolkarens utgångspunkter.15 Men så torde det vara även avseende grundläggande moralvärderingar. En ”muslim” är alltid mer än sin religion! Vad som präglat vissa värderingar behöver med andra ord inte vara grundade i tolkningar inom den egna religiösa traditionen.
    Här skulle jag vilja vända blicken mot en nyligen publicerad studie från Storbritannien.16 Studien syftade till att utreda om de fanns skillnader i grundläggande moralfrågor, såsom i synen på abort, mellan den brittiska befolkningen som definierar sig som religiös och de som inte anser sig vara religiösa. Flera intressanta slutsatser kan dras av denna studie. För det första belyser studien att skillnaden i moraluppfattning mellan de som identifierar sig med en religion och de som inte är religiösa i verkligheten inte är särskilt stora. Exempelvis är 43 % av de som identifierar sig med en religion för abortlagstiftning-

 

15 Se exempelvis Wadud, Amina, Qur´an and Woman, Reading the Sacred Text from a Woman´s Perspective, Oxford University Press, 1999. 16 The Westminster Faith Debates 2013: Religion in Personal Life, genomförd av religionssociologen Linda Woodhead. Studien återfinns på följande internetadress: http://www.religionandsociety.org.uk/uploads/docs/2013_05/1368520681_Sum mary_Press_Releases_WFD2.pdf (besöktes senast 19 juni 2013).

884 Mosa Sayed SvJT 2013 en i Storbritannien samtidigt som siffran för de som inte identifierar sig med en religion är 46 %. För det andra visar studien att det inom den befolkningsgrupp som identifierar sig med en religion råder stora skillnader i graden av religiositet. Vidare pekar studien på att det finns ett samband mellan konservativa och illiberala värderingar och stark religiös tro. Stark religiös tro definierades i studien med att en person hyser en stark övertygelse om Guds existens samt tror på heliga religiösa skrifter som han eller hon konsulterar i det dagliga beslutsfattandet. Denna grupp ansåg att den egna religionen hade ett starkt budskap om abortförbud. Av samtliga personer som identifierar sig med religion var det endast 8 % som passade in i profilen starkt religiösa. En tredjedel av denna grupp (om 8 %) hyste ett starkt abortmotstånd. Studien innebär att de flesta britter, såväl religiösa som icke religiösa, baserar sina ställningstaganden på annat än religiös urkund. Även de flesta religiösa personer verkar i första hand grunda sina beslut på det egna omdömet (snarare än religiösa texter).
    Studien implicerar således att den starkt troende gruppen, som inkluderar gruppen av ”starka” abortmotståndare, vilar sina ställningstaganden på lärorna i sin religion (religiösa texter och annat religiöst betydelsefullt material). För den muslimska gruppen finner jag detta förbryllande eftersom koranen inte någonstans talar om abort i den mening som begreppet används idag. De islamiska abortreglerna har istället konstruerats av rättslärda inom ramen för de islamiska rättsskolorna.17 Även om abort betraktas som en oönskad företeelse är det ingen rättsskola som kategoriskt förbjuder abort. De flesta klassiska tolkningar intar istället en pragmatisk hållning till abort. Något som återspeglas i dagens abortlagstiftningar i den muslimska världen (där, exempelvis, Tunisien sedan 1973 haft tillgång till fri abort fram till den tolfte graviditetsveckan).18 De moraliska ståndpunkter som vissa religiösa grupper har behöver med andra ord inte sammanfalla med det som står i den islamiska lagens rättskällor. Det här tror jag påminner oss om att alltid vara kritiskt granskande och att beakta alla de mekanismer som konstruerar det som kallas för islamisk rätt.

 

2.4 Sharians roll för muslimer i ”diaspora”
En ytterligare aspekt som behöver beaktas i mötet mellan islamisk och svensk rätt är den intrikata frågan om sharians roll och det innehåll som den bör få för muslimer som lever utanför islamiskt präglade rättsordningar. Denna fråga har betydelse för såväl muslimer som för majoritetssamhället i mötet med sin minoritetsbefolkning. Att leva som minoritet, med verkliga eller upplevda rättsliga begränsningar, medför särskilda utmaningar för hur man tolkar den egna rättstraditionen. Ett illustrerande exempel från den europeiska historien är

 

17 Sayed, Mosa, Abort inom den islamiska rättstraditionen, Working paper, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet, 2013. 18 Sayed, Abort inom den islamiska rättstraditionen s. 25.

SvJT 2013 Några aspekter på mångkulturens utmaningar 885 hur judiska grupper hanterat sin minoritetsroll i ett samhälle som ofta bemött dem med misstänksamhet, våld och ibland förintelse. Inom den judiska rättstraditionen (talmudisk rätt) erbjuds särskilda mekanismer som möjliggjort att det judiska normsystemet i mycket lämnat möjligheter till integration, och vid behov assimilation, i majoritetssamhällets normuppfattning.19 Historien om islam visar att så även varit fallet med sharian som i många sammanhang utövats som en minoritetslag. I tidig islamisk historia var islam och muslimer alltid i minoritet, även om muslimer många gånger var en dominant minoritetsgrupp i meningen att de hade den politiska makten.
    Den muslimska närvaron som minoritetsreligion i Europa idag är i ett historiskt perspektiv inte en helt ny företeelse. Redan på 1500-talet behövde islamiska rättslärda utfärda fatwor, rättsliga ställningstaganden, för de muslimer som levde i Spanien efter de kristnas återerövrande av Iberiska halvön (La Reconquista). De s.k. morisko, de spanska muslimerna, levde under hårt tryck under det nya kristna styret under vilket de bland annat utsattes för förföljelse, tvångskonvertering och till slut deportering.20 Omkring 300 000 muslimer uppskatttas ha deporterats från Spanien mellan åren 1609–1614.21 De fatwor som utfärdades för de spanska muslimerna förordade assimilering. De kunde frångå alla sina religiösa plikter och bryta mot sharians föreskrifter genom att exempelvis inta griskött, alkohol, ta ränta och tillbe andra gudar än Allah.22 Dessa fatwor baserades på grundläggande principer (maximer) och mål som ligger till grund för sharian (kallade qawaid al-sharia/fiqqiya och maqasid al-sharia).23 Den islamiska lagen har bland annat till syfte att ”underlätta” i svårigheter och att förhindra sådant som upplevs som skada. De svåra förhållanden som präglade livet för de spanska muslimerna under denna period medförde att lagen inte behövde följas — fatworna befallde de spanska muslimerna att skydda sina liv genom att öppet avsäga sin religion till förmån för endast ”en tro i hjärtat” som inte behövde manifesteras. Situationen i Spanien är naturligtvis extrem och kan inte jämföras med hur muslimer har det i Europa idag. Men min poäng är att man i diskussionen om islamisk rätt i Väst ofta missar den inom-muslimska debatten om de syften som ligger bakom lagen och hur dessa kan tolkas i ett sammanhang där muslimer lever som minoritet med vissa begränsningar.

 

 

19 I judisk rätt finns exempelvis principen om ”statens lag är lagen” (dina demalkhuta dina), se Novak, David, Jewish Marriage and Civil Law: A Two-Way Street, The George Washington Law Review, vol 68:1059, 2000 s. 1061 ff. 20 Se exempelvis Harvey, L.P., Muslims in Spain, University Press of Chicago, 2005. 21 Harvey, Muslims in Spain s. 1. 22 Se exempelvis den mycket välkända fatwan från muftin av Oran från 1504 som adresserade muslimernas situation i Spanien, Harvey, Muslims in Spain s. 60 ff. 23 Avseende sharians grundsatser (al-qawaid) se Kamali, Mohammad Hashim, Legal Maxims and Other Genres of Litterature in Islamic Jurisprudence, Arab Law Quarterly, 20:1, 2006 s. 77–101.

886 Mosa Sayed SvJT 2013 3 Avslutande sammanfattning
Syftet med de perspektiv som presenterats ovan är inte att förneka de rättsliga problem som sharia medför i den svenska kontexten och inte heller förringa de värdekonflikter som mötet mellan svensk och islamisk rätt ger upphov till. Mitt syfte har snarare varit att betona behovet av att beakta alla de faktorer som konstituerar islamisk rätt och muslimer i Sverige. Om så inte sker tenderar alla analyser av de eventuella spänningar som mötet mellan islamisk och svensk rätt kan ge upphov till att bli missvisande. En sådan utgångspunkt kan också leda till slutsatser som är ”utpekande” eller ”klandrande”, på felaktiga grunder. Om muslimer onyanserat tillskrivs generella moralvärderingar eller vissa givna religiösa och kulturella värderingar kan det leda till känslor av stigma och utanförskap. Historien visar att stigmatiserade minoritetsgrupper kan reagera olika på stigma. I värsta fall kan en stigmatiserad minoritetsgrupp sluta sig inom den egna gruppen och hålla fast vid de tolkningar som mest avviker från majoritetssamhällets värderingar.