Från lagstiftningsarbetet
Lagstiftning i riksdagen våren 2013
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under våren 2013. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 september 2013. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2013.
Statsrätt
Riksdagen har godkänt ett irländskt protokoll som ska fogas till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Protokollet införlivas i svensk rätt genom en ändring i lagen med anledning av Sveriges anslutning till
Europeiska unionen. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 297).
Annan offentlig rätt
Ändringar som beslutats i bl.a. folkbokföringslagen innebär att folkbokföring inte längre ska ske i en territoriell församling inom Svenska kyrkan. I stället ska folkbokföring ske på fastighet, eventuell lägenhet och i kommun. Dessutom ska en ny indelning, benämnd distrikt, införas i folkbokföringsdatabasen. Indelningen ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan har införts genom ändringar i begravningslagen. Några undantag finns. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2014 (SFS 379 f.).
En ny lag, lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler, har införts. I lagen upplyses om och regleras stödgivares och stödmottagares skyldigheter
när s.k. olagligt statsstöd har lämnats. Med olagligt statsstöd avses när statligt stöd som omfattas av artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har lämnats utan att anmälningsskyldigheten till Europeiska kommissionen enligt artikel 108.3 i fördraget har iakttagits. Vidare har bestämmelserna om revisorsgranskning i lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. mildrats (SFS 388 f.). Ett normgivningsbemyndigande införs i arkivlagen som innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att vissa kommunala arkivmyndigheter får fullgöra arkivuppgifter avseende handlingar från statliga myndigheter och sådana organ som står under tillsyn av den statliga arkivmyndigheten. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2014 (SFS 537). En ny lag, lagen om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering, har antagits. Den nya lagen gäller när en upphandlande myndighet har beslutat att tillämpa valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering av enskilda i myndighetens elektroniska tjänster (SFS 311). Riksdagen har godkänt ett avtal mellan Sveriges regering och PLO, till förmån för den pales-
tinska myndigheten och gjort en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Avtalet ger den palestinska myndighetens representation och dess personal samma privilegier, immunitet, undantag och förmåner som diplomatiska representationer i Stockholm har enligt Wienkonventionen (SFS 173).
Ytterligare en ändring har gjorts i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta med anledning av ett avtal som regeringen har ingått om inrättande av ett sekretariat för Nordliga dimensionens partnerskap för hälsa och socialt välbefinnande (NDPHS)(SFS 175).
Partibidragsnämnden har fått ett delvis nytt regelverk. En ny lag, lagen med instruktion för Partibidragsnämnden, har antagits (SFS 353).
Allmän förmögenhetsrätt
Lagändringar har gjorts för att genomföra ett EU-direktiv om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner. I räntelagen har det införts bestämmelser om betalningstider vid handelstransaktioner mellan näringsidkare samt mellan näringsidkare och myndigheter eller andra offentliga organ. Regler har också införts om att borgenärens rätt till dröjsmålsränta inte kan avtalas bort samt att myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent alltid är skyldiga att betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. I lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. har det införts bestämmelser om att en borgenär som drabbas av en sen betalning alltid har rätt till kompensation i form av en förseningsersättning om 450 kronor. Borgenärens rätt till förseningsersättning kan inte avtalas bort, om det inte finns särskilda skäl för
det. Vidare regleras ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder i lagen och beloppen har höjts. I lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare har det införts en bestämmelse som gör det möjligt för Marknadsdomstolen att ingripa mot oskälig sedvänja som motverkar direktivets syfte (SFS 55 f.).
Fastighetsrätt
För att motverka att det förekommer inaktuella inskrivningar i fastighetsregistret har antagits en ny lag, lagen om förnyelse av vissa inskrivningar i fastighetsregistret, och gjorts ändringar i bl.a. jordabalken. Lagändringarna innebär att mer än 50 år gamla inskrivningar av bl.a. nyttjanderätter och servitut tas bort från fastighetsregistret, om inte önskemål om förnyelse anmälts. Vidare ska rättighetshavaren vara skyldig att ansöka om dödning av inskrivningen när rättigheten upphör och inskrivningsmyndigheten ska i ökad utsträckning ta bort inaktuella inskrivningar med stöd av information från lantmäteriförrättningar (SFS 488 f.). Plan- och bygglagen har anpassats till EU-förordningen om byggprodukter. Ändringarna innebär bl.a. att när CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker en byggprodukts överensstämmelse med angivna prestanda, får typgodkännande inte meddelas och redan meddelade typgodkännanden upphör att gälla (SFS 306). Genom en annan ändring i plan- och bygglagen har gällande grunder för befrielse från byggsanktionsavgift kompletterats med en möjlighet att i ett enskilt fall sätta ned en byggsanktionsavgift som inte står i rimlig proportion till den aktuella överträdelsen (SFS 307).
Immaterialrätt
Ändringar har gjorts i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och i lagen om medling i vissa upphovsrättstvister. De syftar bl.a. till att skapa större möjligheter för användare av upphovsrättsligt skyddade verk att med en organisation som företräder upphovsmän ingå avtal som ger rätt att använda även verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen (avtalslicens). De nya reglerna avser bl.a. att öka biblioteks och arkivs möjligheter att digitalisera och tillgängliggöra de egna samlingarna och ge radio- och tv-företag rätt att ingå avtal om tillgängliggörande på begäran när det gäller offentliggjorda litterära och musikaliska verk samt offentliggjorda konstverk. Det införs vidare en ny generell avtalslicens som möjliggör heltäckande avtal även i andra fall än de som särskilt anges i lagen. Dessutom genomförs ett EU-direktiv om förlängd skyddstid för musik. Utövande konstnärers och framställares rättigheter till utgivna och offentliggjorda ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2013 (SFS 690 f.).
Associationsrätt
En ändring i aktiebolagslagen innebär att det personliga betalningsansvar som ett aktiebolags företrädare och aktieägare i vissa situationer kan få för bolagets förpliktelser inte ska kunna göras gällande lika länge som tidigare. En talan om personligt betalningsansvar måste väckas inom tre år från förpliktelsens uppkomst, men får alltid väckas inom ett år från det att förpliktelsen senast skulle ha fullgjorts. Om talan inte väckts inom dessa
tidsfrister, upphör det personliga betalningsansvaret (SFS 143). Ändringar i bl.a. revisorslagen innebär att möjligheten att bli godkänd revisor med revisorsexamen tagits bort. En godkänd revisor som före ikraftträdandet har avlagt revisorsexamen ska benämnas auktoriserad revisor. En godkänd revisor som inte har avlagt revisorsexamen behåller sin behörighet och ska även i fortsättningen benämnas godkänd revisor (SFS 217).
Näringsrätt
En ny lag, lagen om ingripande mot marknadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter, har införts. Den nya lagen ska komplettera EU:s förordning om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (även kallad Remitförordningen). En följdändring i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument har gjorts (SFS 385 f.). En rad ändringar har gjorts i naturgaslagen som bl.a. gäller en ny ordning för förhandsprövning i fråga om naturgasföretagens intäkter från överföring och lagring av naturgas samt från tillträde till en förgasningsanläggning. Ändringarna innebär att en intäktsram ska beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva den verksamhet som omfattas av intäktsramen och ger en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten. Vidare ska regeringen utse en myndighet eller en juridisk person som får ansvaret för att balansen mellan uttag och tillförsel av naturgas i det nationella naturgassystemet på kort sikt upprätthålls (systembalansansvar) (SFS 209). Ellagen har ändrats. Ändringarna syftar till att förenkla prövningen i ärenden om tillstånd att
bygga och använda starkströmsledningar (nätkoncession) och att göra prövningen mindre resurskrävande för såväl elnätsföretagen som de berörda myndigheterna (SFS 207).
Ändringar i lagen om biluthyrning har genomförts som syftar till att anpassa den svenska regleringen till EU-direktivet om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet) genom att klargöra att kravet på bosättning i Sverige för den eller de som ska vara ansvariga för uthyrningsrörelser som bedrivs i Sverige bara bör ställas om tillståndshavaren har sitt säte eller är bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (SFS 317).
Finansmarknadslagstiftning
Kravet på kungörelseförfarande har avskaffats vid Bolagsverkets
handläggning av ärenden om tvångslikvidation av en bank eller ett försäkringsföretag vars tillstånd har återkallats. Ändringar har gjorts i bl.a. lagen om bank- och finansieringsrörelse och försäkringsrörelselagen (SFS 165 f.).
För att genomföra ett EUdirektiv om extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat har ändringar gjorts i lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat m.fl. lagar. Lagändringarna ger bl.a. möjlighet att generellt förbättra tillsynen av konglomerat och koncentrera denna till grupper där tillsynsbehovet är som störst (SFS 670 f.).
En ny lag, lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, har antagits för att genomföra ett EU-direktiv. Den nya lagen innehåller bestämmelser om tillståndsplikt, verksamhetskrav och tillsyn (SFS 561).
Genom ändringar i bl.a. lagen om bank- och finansieringsrörelse och försäkringsrörelselagen har re-
geringens beslutskompetens på bank- och försäkringsområdena förts över till Finansinspektionen (SFS 455 f.). En ny lag, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, har antagits. I lagen anges att Finansinspektionen är behörig myndighet i Sverige enligt förordningen. Det finns också bestämmelser om Finansinspektionens övervaknings- och utredningsbefogenheter, samt möjligheter att besluta om sanktionsavgifter vid överträdelser av förordningen. I samma lagstiftningsärende har en ändring gjorts i offentlighets- och sekretesslagen för att sekretessskydda uppgifter om enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden som Finansinspektionen får i sin övervakning och kontroll enligt den nya lagen (SFS 287 f.).
Transporträtt och lagstiftning om kommunikation
Riksdagen har godkänt 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja och gjort ändringar i sjölagen. Ändringarna innebär att fartygets ägare är ansvarig för en skada som orsakats av förorening genom bunkerolja. Ansvaret är strikt. En redare, en person som hyr fartyget utan besättning eller en annan person som i redarens ställe har hand om fartygets drift har samma ansvar som ägaren. När det är fråga om fartyg av viss minsta storlek är ägaren skyldig att ha en ansvarsförsäkring eller en annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 328). En ny lag, lagen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter,
har antagits. Den nya lagen, som är en ramlag, innebär att EUdirektivet om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag, ITSdirektivet, genomförts i svensk rätt (SFS 315 f.). Lagen om sjöfartsskydd har ändrats bl.a. så att Transportstyrelsen får erkänna vissa organisationer som s.k. erkända sjöfartsskyddsorganisationer och överlåta vissa tillsynsuppgifter inom sjöfartsskyddet till sådana organisationer (SFS 294).
En ny lag, lagen om bevakning ombord på svenska fartyg, har antagits. Syftet med den är att möjliggöra bevakning för att skydda fartyget, besättningen, passagerarna och lasten mot angrepp av utomstående personer. Lagen gäller endast fartyg som omfattas av den internationella koden för sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar. Fartygen ska också befinna sig utanför det europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Enligt lagen kan en redare få tillstånd för beväpnad bevakning ombord på fartyg som löper en risk att utsättas för piratangrepp. Tillståndet innebär att säkerhetspersonalen har rätt att inneha vissa slag av skjutvapen och ammunition ombord (SFS 283).
Genom en ändring i fartygssäkerhetslagen har en bestämmelse tagits in som ger stöd för regeringen (eller en myndighet) att överlämna rätten att utfärda certifikat om genomgången utbildning av sjöpersonal till fysiska eller juridiska personer och att medgivandet att utfärda certifikat under vissa förutsättningar ska få återkallas (SFS 127).
Det har genomförts ändringar i lagen om elektronisk kommunikation för att komplettera en ny
EU-förordning om roaming i allmänna mobilnät i unionen så att lagen hänvisar till den nya förordningen (SFS 47).
Arbetsrätt
Sanktionssystemet på arbetstids- och arbetsmiljöområdet har förändrats. Ändringar i arbetsmiljölagen innebär att administrativa sanktionsavgifter i stor utsträckning ska ersätta straffsanktioner. En sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Det högsta beloppet för avgiften har höjts till 1 000 000 kronor. Förfarandet för uttag av de nya sanktionsavgifterna ska i princip följa den ordning som redan gäller. Ett bemyndigande för Arbetsmiljöverket att utfärda föreskrifter har ändrats. På arbetstidsområdet har arbetstidslagen, lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete, lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget och lagen om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik ändrats. På samma sätt som för arbetsmiljöområdet ska straffsanktionerna i huvudsak ersättas av sanktionsavgifter. Reglerna om sanktionsavgifter och förfarandet för uttagande av avgifterna har fått samma utformning som i arbetsmiljölagen. Beräkningsgrunden för sanktionsavgifterna i arbetstidslagarna anges dock direkt i respektive lag. Av lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete kommer att framgå att beslut om såväl förelägganden som förbud enligt lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Ändringarna i arbetsmiljö- och arbetstidslagarna träder i kraft den 1 juli 2014 (SFS 610 f.). En arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i Sverige enligt lagen om utstationering av arbetstagare har blivit skyldig att anmäla utstationeringen och att
utse och anmäla en kontaktperson här. Anmälan ska göras till Arbetsmiljöverket. Kontaktpersonen ska vara behörig att ta emot delgivningar för arbetsgivarens räkning och tillhandahålla sådana handlingar som visar att kraven i lagen är uppfyllda. Arbetsmiljöverket har fått skyldighet att utöva tillsyn över att reglerna följs. Bestämmelser om sanktionsavgift respektive vitesföreläggande mot arbetsgivare som inte fullgör sin anmälningsskyldighet har införts. Lagändringarna syftar bl.a. till att Sverige ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt det s.k. utstationeringsdirektivet (SFS 351).
I lagen om arbetslöshetsförsäkring har ändringar gjorts i de allmänna villkoren. Dessutom har förändringar gjorts av systemet för åtgärder. Förändringarna innebär att bestämmelserna om nedsättning av dagpenning har upphävts och att avstängning från rätten till ersättning är den enda åtgärden för handlingar som inte stämmer överens med villkoren i försäkringen. Förändringarna innebär också att fler åtgärdsgrunder införts, men att åtgärderna över lag mildrats. Vidare har arbetslöshetskassorna fått utökade möjligheter att hålla inne ersättning under den tid då rätten till ersättning utreds. En sökande i ett ärende om ersättning ska intyga att lämnade uppgifter är riktiga och meddela ändrade förhållanden. I lagen om arbetslöshetskassor har införts att en enskild som låtit bli att anmäla ändrade förhållanden av betydelse för rätten till ersättning ska uteslutas som medlem ur arbetslöshetskassan eller frånkännas rätten till ersättning. Andra ändringar som rör uteslutning och frånkännande samt återbetalning av statsbidrag syftar till att göra reglerna mer en-
hetliga. Lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har ändrats så att alla känsliga personuppgifter som omfattas av 13 § personuppgiftslagen ska få behandlas i en databas, om de har lämnats i ett ärende (SFS 152 f.).
Miljörätt
En ny lag, lagen om kontroll av ekologisk produktion, har antagits. Lagstiftningen om ekologisk produktion har med den nya lagen anpassats till dels nya EUförordningar på området, dels lagar på likartade områden, särskilt livsmedelslagen. Bestämmelserna i lagen om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter har sakligt blivit överförda till den nya lagen. Den nya lagen har kompletterats med ett antal bestämmelser, främst i syfte att underlätta för kontrollmyndigheterna att utöva sin kontroll. Bland annat har nya bestämmelser införts om kommunal samverkan i kontrollen, om omhändertagande av varor, om hjälp av en polismyndighet och om administrativa sanktionsavgifter. Kontrollorganens beslut ska kunna överklagas och kontrollorganen ska tillämpa vissa av förvaltningslagens bestämmelser när de utför uppgifter som innefattar myndighetsutövning mot en enskild. EUförordningarnas tillämpningsområde har utvidgats till att även gälla ekologisk vattenbruksproduktion och framställning av ekologisk jäst. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2014 (SFS 363).
Ordning och säkerhet
En ny lag, kameraövervakningslagen, har antagits som ersätter 1998 års lag och vissa bestämmelser i personuppgiftslagen. Som tidigare är utgångspunkten att det krävs tillstånd vid övervakning av platser dit allmänheten har tillträde, t.ex. gator och torg. Tillstånd ska ges om övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset. En nyhet är att det uttryckligen anges att vikt ska fästas vid om ändamålet med övervakningen är att avslöja eller utreda brott samt om teknik som främjar skyddet av enskildas personliga integritet ska användas. Större utrymme har skapats för kameraövervakning utan krav på tillstånd, bl.a. i butiker, tunnelbanan och parkeringshus. För övervakning där allmänheten inte har tillträde krävs inte heller i fortsättningen tillstånd. I den nya lagen har tydliggjorts när sådan kameraövervakning får ske. För rent privat övervakning, t.ex. i hemmet, gäller inte den nya lagen. Integritetsskyddet har förstärkts genom en skadeståndsbestämmelse som ger enskilda rätt till ersättning för skada och kränkning vid överträdelser av lagen. I samma syfte har sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärkts. Datainspektionen har fått en central tillsynsroll i syfte att göra länsstyrelsernas praxis mer enhetlig (SFS 460).
En ny lag, lagen med vissa bestämmelser om skydd för personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom Europeiska unionen, har antagits. Lagen är tillämplig på uppgifter som överförs från eller till en annan EUmedlemsstat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein i verksamheter som har till syfte att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa
påföljder. Även uppgifter från ett EU-informationssystem som avser polissamarbete eller straffrättsligt samarbete omfattas av lagen. Sådant informationsutbyte som reglerats tidigare, exempelvis utbyte med stöd av det s.k. Prümrådsbeslutet, undantas dock. Behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet omfattas inte heller av lagen. I lagen regleras bl.a. för vilka ändamål uppgifterna får behandlas och vad som gäller för den fortsatta behandlingen. Lagen anger vidare i vilka situationer personuppgifter får överföras till enskilda, till tredjeland och till internationella organ. Svenska myndigheter åläggs att följa de villkor om användningen som ställts upp av den som överfört uppgifterna eller gjort dem tillgängliga. En svensk myndighet får ange villkor som innebär användningsbegränsningar för utländska mottagare (SFS 329). En tidsbegränsad vapenamnesti har inneburit att den som innehaft ett skjutvapen eller ammunition utan att ha rätt till det inte ska dömas till ansvar för innehavet om han eller hon frivilligt lämnat in eller låtit lämna in vapnet eller ammunitionen till en polismyndighet under tiden mars–maj 2013. Skjutvapen och ammunition som har lämnats in till en polismyndighet ska som huvudregel tillfalla staten och därefter förstöras. Bestämmelserna har tagits in i en särskild lag om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott som trädde i kraft den 1 mars 2013 och som upphör att gälla den 1 september 2014 (SFS 25). Giltigheten av lagen om försöksverksamhet med trafiknykterhetskontrollanter i hamnar har förlängts till utgången av juni månad 2016 (SFS 349).
Straffrätt
Ändringar i brottsbalken syftar till att skärpa lagstiftningen och förstärka skyddet för den sexuella integriteten och den sexuella självbestämmanderätten. Bestämmelsen om våldtäkt har utvidgats. Fler fall av sexuella utnyttjanden har kriminaliserats som våldtäkt genom att begreppet ”hjälplöst tillstånd” ersatts av det vidare begreppet ”särskilt utsatt situation”. Genom ändringen har det blivit tydligt att även sådana situationer där ett offer möter övergreppet med passivitet omfattas av våldtäktsbrottet. Vidare har tillämpningsområdet för grovt sexuellt övergrepp mot barn utvidgats. Syftet är att ge domstolarna ett större utrymme att bedöma allvarliga sexuella övergrepp mot barn som grova brott. Vidare har straffminimum höjts för samma brott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Andra ändringar i brottsbalken syftar till att uppfylla Sveriges åtaganden enligt Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Ändringar har gjorts i reglerna om svensk domsrätt och åtalspreskription och de innebär dels att kravet på dubbel straffbarhet avskaffats för utnyttjande av barn för sexuell posering och köp av sexuell handling av barn, dels att preskriptionstiden förlängts för utnyttjande av barn för sexuell posering genom att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år (SFS 365).
Ett nytt brott, kränkande fotografering, har införts genom ändringar i brottsbalken. Brottet tar sikte på sådan fotografering som innebär ett intrång i den fredade sfär som enskilda bör ha rätt till i förhållande till andra enskilda. För straffansvar krävs
att fotograferingen sker olovligen och i hemlighet. Den fotograferade ska dessutom befinna sig på en plats som tillhör hans eller hennes privata miljö eller som annars är avsedd för särskilt privata förhållanden, dvs. inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. En fotografering som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig är undantagen från straffansvar. Dessutom gäller bestämmelsen inte den som fotograferar någon som ett led i en myndighets verksamhet. Även förberedelse till kränkande fotografering har kriminaliserats i vissa fall. Åklagare får väcka åtal för kränkande fotografering endast om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är motiverat från allmän synpunkt. Detsamma gäller för förberedelse till brottet. Ändringarna innebär också att brottet olaga förföljelse omfattar gärningar som utgör kränkande fotografering (SFS 366). Andra ändringar i brottsbalken rör straffbestämmelserna om urkundsförfalskning och andra förfalskningsbrott i 14 kap. och vissa av de s.k. sanningsbrotten i 15 kap. Utgångspunkten för lagändringarna är att straffskyddet för uppgifter och handlingar som förekommer i elektronisk miljö — t.ex. i ett elektroniskt intyg — bör likna det som gäller för traditionella handlingar. Med tidigare gällande reglering var det främst traditionella handlingar i pappersform som utgjorde urkunder och täcktes av straffansvaret för förfalskning. Lagändringarna innebär ett utvidgat och förtydligat urkundsbegrepp som omfattar fler handlingar som upprättats, översänts och lagrats i elektronisk form,
vilket innebär att förfalskning också av sådana handlingar kan bestraffas som urkundsförfalskning. Sanningsbrotten i 15 kap. 10–15 §§ brottsbalken har blivit uttryckligen tillämpliga på uppgifter som lämnats i elektronisk form (SFS 425).
Vidare har brottsbalken ändrats på det sättet att brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning kan omfatta fler brottstyper än tidigare. Förutom brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid och sexualbrott, ingår även skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud. Vidare har straffminimum höjts från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader (SFS 367).
Ytterligare en ändring i brottsbalken innebär att bokföringsbrott som är ringa ska få åtalas av åklagare endast om det av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt. Syftet är att göra den straffrättsliga regleringen av försenade årsredovisningar och årsbokslut mindre sträng (SFS 216).
Processrätt
Förvaltningsprocesslagen och de övriga processregler som styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna har ändrats. Med hänvisning till att tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans har ytterligare måltyper flyttats ned från kammarrätterna till förvaltningsrätterna. Det har införts tydligare grunder för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten. Ändringarna innebär vidare att kravet på att en ansöknings- eller överklagandehandling ska vara undertecknad har tagits bort och att ett ombud endast ska behöva styrka sin behörighet om rätten anser att det behövs. En möjlighet har införts för en
kammarrätt att kunna fortsätta handläggningen av ett mål även om en ledamot får förhinder. Det har införts partiellt prövningstillstånd i kammarrätten och i Migrationsöverdomstolen och möjligheterna till sådant tillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen har utökats. Dessutom har forumreglerna för mål om arbetslöshetsförsäkring ändrats för att de i så stor utsträckning som möjligt ska handläggas av en förvaltningsrätt i närheten av den enskilde (SFS 86). Rättegångsbalken har ändrats för att genomföra ett EU-direktiv om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Ändringarna innebär bl.a. att om en misstänkt eller tilltalad i ett brottmål inte behärskar svenska, ska en tolk anlitas vid sammanträden inför rätten eller vid förhör under förundersökningen. Detsamma gäller för en misstänkt eller en tilltalad som till följd av en hörselnedsättning eller talsvårigheter behöver en tolk. Domstolen eller den brottsutredande myndigheten är skyldig att översätta en handling i ett brottmål eller de viktigaste delarna av den, om en översättning är av väsentlig betydelse för att den misstänkte ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen får göras muntligen om det inte är olämpligt med hänsyn till vad handlingen eller målet rör eller någon annan omständighet. Kompetenskraven har skärpts när det gäller tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter. Om det är möjligt ska en tolk eller en översättare som är auktoriserad anlitas. Tystnadsplikt har införts för tolkar och översättare som inte är auktoriserade, när de anlitas vid en överläggning mellan en misstänkt i brottmål och försvararen
eller i övrigt vid förberedande av den misstänktes försvar. Lagändringarna träder i kraft den 1 oktober 2013 (SFS 663).
Ändringar i bl.a. lagen om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt innebär att de särskilda regler som gäller för Sveriges rättsliga samarbete med brottmålstribunalerna för f.d. Jugoslavien och för Rwanda, som är inrättade av FN:s säkerhetsråd, också gäller i förhållande till en gemensam internationell avvecklingsmekanism som ersätter tribunalerna (SFS 448).
Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
För att genomföra ett EUdirektiv om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på en medlemsstats territorium har antagits en ny lag, lagen om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige, och gjorts ändringar i bl.a. utlänningslagen. Lagstiftningen innebär bl.a. att det införts ett straffrättsligt ansvar för arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige. Oavsett om ett straffrättsligt ansvar krävs ut eller inte ska en fysisk eller juridisk person som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige betala en särskild avgift. Vidare har utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige fått en lagstadgad rätt att få lön och annan ersättning för utfört arbete. Vid en tvist om innestående ersättning ska en presumtion för viss lön och arbetstid gälla (SFS 644, 646). Utlänningslagen och lagen om allmän förvaltningsdomstol m.fl. lagar har ändrats. Ändringarna innebär att regeringens ärenden
enligt utlänningslagen om upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott har flyttats över till den ordinarie migrationsprocessen. Vidare innebär ändringarna i huvudsak följande. En utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott kan ansöka hos Migrationsverket om uppehållstillstånd eller om upphävande av utvisningsbeslutet. Om Migrationsverket finner att ansökan bör beviljas ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över ärendet till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i frågan hade kunnat överklagas. Om Migrationsverket kommer fram till att det inte finns skäl att bevilja ansökan ska den avslås. Avslagsbeslut kan överklagas till en migrationsdomstol, och domstolens beslut kan överklagas till Migrationsöverdomstolen. Prövningstillstånd krävs som regel vid överklagande till Migrationsöverdomstolen. Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen kan bevilja uppehålls- och arbetstillstånd och i vissa fall upphäva utvisningsbeslutet (SFS 648 f.). För att genomföra ett EUdirektiv har ändringar gjorts i bl.a. utlänningslagen. Det har införts ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning som betecknas EUblåkort. För att beviljas ett EUblåkort ska lönen vara minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige. Beslut om avslag på en ansökan om EU-blåkort eller ett beslut om återkallelse av EU-blåkort får överklagas. Familjemedlemmar har en rätt att återförenas med den som har EU-blåkort (SFS 606). En ny lag, lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända in-
vandrare, har införts. Enligt lagen är kommunerna skyldiga att erbjuda samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare som inte omfattas av målgruppen i lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Den nya lagen rör främst anhöriginvandrare som är skrivna i en kommun och som har fyllt 18 men inte 65 år. En följdändring i lagen om vissa kommunala befogenheter innebär att det är möjligt för kommunerna att samverka med varandra om samhällsorientering även när det gäller den utvidgade målgruppen. En ändring i lagen om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare (sfibonus) innebär att beteckningen på betygskravet för att få sfibonus anpassats så att den överensstämmer med det nya sättet att ange betygsbeteckningar i skollagen (SFS 155 f.).
Lagstiftning om hälso- och sjukvård
En ny myndighet för folkhälsofrågor — Folkhälsomyndigheten — ska bildas den 1 januari 2014. De uppgifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) ansvarar för ska övergå till den nya myndigheten. Till myndigheten ska man även föra över Socialstyrelsens uppgifter inom områdena folk- och miljöhälsorapportering och inom ramen för miljömålsarbetet samt vissa av de uppgifter som Socialstyrelsen har enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och andra författningar inom dessa områden. Förändringen innebär att FHI och SMI upphör. Inrättandet av den nya myndigheten kräver vissa lagändringar, i huvudsak med innebörden att FHI och SMI i de lagar där dessa myndigheter uttryckligen utpekas med namn er-
sätts med den nya myndighetens namn. Ändringarna i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen m.fl. lagar träder i kraft samtidigt som den nya myndigheten bildas (SFS 619 f.). En ny myndighet — Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur — ska bildas. Den nya myndigheten ska ha samma uppgifter som Apotekens Service Aktiebolag har i dag. Det innebär att Apotekens Service Aktiebolag ska upphöra. Den nya myndigheten ska verka för sådana funktioner och system som främjar en patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsdistribution på en omreglerad apoteksmarknad. De lagändringar som är nödvändiga för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014 har antagits. Ändringarna i lagen om handel med läkemedel, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel m.fl. lagar träder i kraft samma dag (SFS 619 f.). Läkemedelslagen och lagen om handel med läkemedel har ändrats. Ändringarna gäller en förstärkning av reglerna om säkerhetsövervakning och syftar till att i svensk rätt genomföra ett EUdirektiv om ändring av direktivet som gäller säkerhetsövervakning av läkemedel. Lagändringarna träder i kraft den 28 oktober 2013 (SFS 518 f.). Genom ändringar i lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall har kravet på sterilisering och förbudet mot bibehållen fortplantningsförmåga inför ändring av könstillhörighet tagits bort. Följdändringar har gjorts i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 405 f.). Två nya lagar, lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och lagen om landstingens och kommuner-
nas kostnadsansvar för viss vård i utlandet, har antagits. Vidare har ändringar gjorts i hälso- och sjukvårdslagen, lagen om läkemedelsförmåner m.m. och lagen om statligt tandvårdsstöd. I lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land anges villkor för rätt till ersättning för kostnader för gränsöverskridande vård samt hur ersättningsbeloppet ska bestämmas. Lagen innebär att ersättning ska lämnas med högst det belopp som motsvarar de faktiska vårdkostnader som har uppkommit för patienten med avdrag för ett belopp som motsvarar de avgifter som patienten skulle ha fått om vården hade getts i Sverige. Det ska även vara möjligt för patienter att söka förhandsbesked för planerad vård i ett annat land och ett sådant besked kommer som regel att vara bindande när patienten senare ansöker om ersättning för den vård som omfattas av beskedet. Försäkringskassan ska pröva ansökningar om ersättning och förhandsbesked. I lagen om landstingens och kommunernas kostnadsansvar regleras hur kostnaderna för gränsöverskridande vård ska fördelas mellan staten samt landsting och kommuner. Lagstiftningen har sin grund i ett EU-direktiv om patientrörlighet. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 oktober 2013 (SFS 513 f.).
Tre av straffbestämmelserna i miljöbalken har förändrats, vilket skett mot bakgrund av en ny EUförordning om kosmetiska produkter. Ändringarna innebär bl.a. att den som med uppsåt eller av oaktsamhet släpper ut en kosmetisk produkt på marknaden i strid med ett förbud eller en begränsning enligt vissa artiklar i EU-förordningen ska dömas till böter eller fängelse i
högst två år och att den som med uppsåt eller av oaktsamhet släpper ut en kosmetisk produkt på marknaden utan att den har genomgått en säkerhetsbedömning eller att en säkerhetsrapport har upprättats i enlighet med en viss artikel i förordningen ska dömas till böter eller fängelse i högst två år (SFS 309). En ny lag, lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, samt ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, smittskyddslagen och lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. har antagits. Den nya lagen reglerar landstingens skyldighet att erbjuda personer som vistas i Sverige utan tillstånd hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Lagen innebär att landstingen ska vara skyldiga att erbjuda vuxna personer samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande, dvs. vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Landstingen ska därutöver ges möjlighet att erbjuda vård upp till samma nivå som för bosatta. Barn som vistas i landet utan tillstånd ska erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande barn, dvs. subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård (SFS 407 f.). Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen har ändrats. Genom ändringarna har införts en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Syftet med ändringarna är att stärka samverkan
mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen (SFS 302 f.). Läkemedelslagen, lagen om handel med läkemedel och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel har ändrats i ett flertal avseenden. Syftet är att i svensk rätt genomföra ändringarna av EU:s direktiv om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel för att förhindra att förfalskade läkemedel kommer in i den lagliga försörjningskedjan. Tillämpningsområdet för läkemedelslagen utökas genom de nya reglerna. Lagändringarna omfattar bl.a. att det införts krav på en igenkännbar EU-logotyp för att underlätta för allmänheten att identifiera tillförlitliga webbplatser som lagligt bedriver distansförsäljning av läkemedel. Vissa bestämmelser i detta lagstiftningsärende är beroende av att akter antas på EU-nivå och träder därför i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 36 f.).
Socialrätt
Socialtjänstlagen har ändrats i syfte att stärka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete samt utöka socialtjänstens möjligheter att stimulera, uppmuntra och stödja biståndsmottagare till egen försörjning. Beräkningsgrunden för ekonomiskt bistånd har ändrats, så att inte hela arbetsinkomsten ska räknas in vid bedömningen av rätten till bistånd. För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Beräkningsregeln ska gälla under två år. Socialnämnden har getts utökade möj-
ligheter att anvisa en biståndsmottagare till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om denne inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Därutöver har gränsen ändrats för när hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster ska få beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd, från ett halvt prisbasbelopp till ett prisbasbelopp per kalenderår (SFS 421). Riksdagen har godkänt den nordiska konventionen om social trygghet som ersätter en konvention från 2003 och antagit en ny lag, lagen om nordisk konvention om social trygghet. Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 134). Riksdagen har godkänt konventionen om social trygghet mellan Sverige och Indien och antagit en ny lag, lagen om konvention om social trygghet mellan
Sverige och Indien. Konventionen innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 524).
Lagstiftning om utbildning
Genom en ändring i studiestödslagen har det gjorts möjligt att lämna studiemedel till en studerande trots att han eller hon har bristande äldre studieresultat, om de tidigare studierna har bedrivits för mer än tio år sedan (SFS 528). Skollagen har ändrats så att såväl den minsta totala undervisningstiden i grundskolan och motsvarande skolformer som undervisningstiden i ämnet matematik i grundskolan, ökas med 120 timmar. Vidare har grund-
skolans timplan ändrats så att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte ska få minskas till följd av vad skolan bestämmer om hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan olika ämnen (SFS 248).
I skollagen har det införts ett s.k. målsättningsstadgande om att skolhuvudmännen ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare. Det har även införts en upplysningsbestämmelse om att regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera dessa att inrätta karriärstegen förstelärare och lektor. Den reglering i skollagen som innebär att lektorer utses av Skolverket har upphävts för att skolhuvudmännen ska avgöra vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för karriärsteg för lärare. Vidare har kravet på att en lärare ska ha genomfört en introduktionsperiod om minst ett läsår eller motsvarande på heltid för att kunna få legitimation ändrats till att i stället avse en termin när det är fråga om sådana lärare som dels har avlagt examen på forskarnivå eller motsvarande utländsk examen, dels har varit verksamma som lärare vid ett universitet, vid en högskola, inom skolväsendet eller inom motsvarande utbildning i Sverige eller i ett annat land. Dessutom har skollagens bestämmelser om ekonomiskt stöd till inackordering av en elev i en gymnasiesärskola med offentlig huvudman begränsats, så att skyldigheten för elevens hemkommun att lämna sådant stöd inte ska gälla längre än t.o.m. det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Med detta rättas ett förbiseende som gjordes när rätten till inackorderingsstöd infördes (SFS 530).
Skollagen har vidare ändrats så att barn som vistas i landet utan tillstånd i huvudsak ska ha samma rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola som de barn som är bosatta i landet. Rätten till utbildning inom grundskolan och motsvarande skolformer medför inte någon skolplikt för dessa barn. Inte heller gäller kommunernas informationsskyldighet avseende förskoleklassen föräldrar till barn som vistas i landet utan tillstånd. Rätten till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola för barn som vistas i landet utan tillstånd gäller om studierna påbörjas före 18 års ålder (SFS 298 f.). Högskolelagen har ändrats så att vad som i den benämnts konstnärligt utvecklingsarbete ska omfattas av begreppen konstnärlig forskning och utvecklingsarbete (SFS 119).
Lagstiftning om kultur
Lagen om kulturminnen m.m. kommer att byta namn till kulturmiljölagen. Andra ändringar innebär bl.a. följande. Språket meänkieli ska omnämnas i hänsynsregeln om god ortnamnssed i enlighet med Sveriges åtagande vid ratificeringen av den europeiska stadgan för landsdels- och minoritetsspråk. Fornlämningsbegreppet förtydligas så att en lämning som kan antas ha tillkommit eller, i fråga om fartygslämning, förlist 1850 eller senare inte ska omfattas av den allmänna definitionen av fornlämningsbegreppet. Länsstyrelsen ska dock genom beslut i det enskilda fallet få förklara en sådan lämning för fornlämning om det finns särskilda skäl med hänsyn till dess kulturhistoriska värde. Även hundraårsgränsen för forn-
fynd, som påträffas under andra omständigheter än i eller vid en fornlämning och har samband med denna (s.k. lösfynd), kommer att ersättas med ett krav på att föremålet ska kunna antas vara från tiden före 1850. Regelverket om metallsökare förtydligas så att det står i överensstämmelse med EU-rätten och samtidigt ger skydd för kulturarvet. Det s.k. märklighetsrekvisitet, kvalifikationsgrunden för byggnadsminnesförklaring, ersätts av ett krav på att byggnaden, antingen enskilt eller som en del av ett bebyggelseområde, ska ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014 (SFS 537 m.fl.).
Monica Hall och Bengt Billquist