Lagstiftning i riksdagen hösten 2013

 

 

Av kanslichefen MONICA HALL och utskottsrådet BENGT BILLQUIST

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2013. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 februari 2014.
Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2013.

 

Statsrätt
Det har införts ett nytt system för stöd till avgångna riksdagsledamöter inför övergången till yrkeslivet. Systemet består av ett omställningsstöd i vilket det ingår dels ett stöd för övergång till yrkesverksamhet, dels ett därtill anknutet ekonomiskt stöd. Ändringar har gjorts främst i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, och de träder i kraft den 1 maj 2014 (SFS 761).
    Genom en ändring i lagen om Lagrådet får Lagrådet bestå av högst fem avdelningar i stället för som tidigare högst fyra avdelningar (SFS 973).
    I vallagen m.fl. lagar har det gjorts ändringar som syftar till att vallokaler ska vara tillgängliga för var och en, vilket innebär att den nuvarande möjligheten för kommuner att använda förtidsröstningslokaler som inte uppfyller kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har tagits bort. Andra ändringar syftar till att underlätta för utländska unionsmedborgare att ställa upp som kandidater i val till Europaparlamentet (SFS 1159).
    Ändringar i budgetlagen innebär att regeringen har ålagts att regelbundet redovisa en utvärdering av de ekonomiska prognoser som lämnas i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen (SFS 1015).

 

Offentlighet och sekretess
En ny sekretessbestämmelse till skydd för allmänna intressen har införts i offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen innebär att sekretess ska gälla för en uppgift som en myndighet har fått från ett utländskt organ på grund av en bindande EU-rättsakt eller ett av EU ingånget eller av riksdagen godkänt avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det internationella samarbete som avses i rättsakten eller avtalet försämras om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess ska också gälla för en uppgift som en myndighet har begärt in i syfte att överlämna

den till ett utländskt organ i enlighet med en sådan rättsakt eller ett sådant avtal (SFS 972).

 

Kommunalrätt
Ändringar i kommunallagen innebär bl.a. att bestämmelserna om kommunernas och landstingens befogenhet att lämna partistöd har ändrats. Det s.k. representationskravet — som innebär att partistöd endast får ges till partier som är representerade i fullmäktige — har preciserats genom att det i en särskild bestämmelse anges att ett parti är representerat om det fått mandat i fullmäktige och vald ledamot är fastställd enligt vallagen för mandatet. Det ändamål för vilket partistöd får lämnas, nämligen att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin, har angetts i lagen. Ett nytt krav för att få lämna partistöd har införts som innebär att fullmäktige måste besluta att en mottagare av partistöd ska lämna en skriftlig redovisning som visar att stödet har använts för det nämnda ändamålet. Redovisningen ska lämnas in till fullmäktige och blir därigenom offentlig. Vidare har det minsta tillåtna antalet fullmäktigeledamöter sänkts från 31 till 21 ledamöter i kommuner med 8 000 eller färre röstberättigade invånare. I kommuner med över 8 000 till och med 16 000 röstberättigade invånare ska antalet ledamöter i fullmäktige vara minst 31. Ledamöter får delta på distans i fullmäktiges och nämndernas sammanträden i den utsträckning som kommunen eller landstinget bestämmer, under förutsättning att det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor (SFS 1053).
    För att ge kommuner och landsting rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder som staten ansvarar för har ändringar gjorts i lagen om vissa kommunala befogenheter. Ändringarna innebär att kommunernas och landstingens befogenheter att lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar har utvidgats till att även omfatta viss sjöfartsinfrastruktur (SFS 820).

 

Annan offentlig rätt
I lagen om den officiella statistiken har det tagits in bestämmelser om kvalitetskrav på den officiella statistiken. Ändringar har också gjorts i regleringen av vilka som är skyldiga att lämna uppgifter för den officiella statistiken, genom att det har införts en uppgiftsskyldighet även för kommunalförbund (SFS 945).
    Ändringar har gjorts i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. De innebär att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen har preciserats. I riktlinjerna har kommunerna blivit skyldiga att redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Genom detta har det införts ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Länsstyrelsen och andra regionala organ

har getts möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen har regeringen getts en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Vidare har bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet förts in i plan- och bygglagen som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja bl.a. vid planläggning. I dessa sammanhang ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen vara ett vägledande underlag (SFS 866 f.).
    Den 1 januari 2011 avskaffades den obligatoriska förhandsgranskningen av film. Statens medieråd granskar numera enbart de filmer som ska visas offentligt för barn och unga under 15 år för att fastställa åldersgränser för filmerna. Avgiften för att fastställa åldersgränser har sänkts genom en ändring i lagen om åldersgränser för film som ska visas offentligt. Bakgrunden är att verksamheten är avgiftsfinansierad och att avgifterna i princip ska motsvara de kostnader som Statens medieråd har för verksamheten (SFS 1132).

 

Familjerätt
Genom ändringar i lagen om dödförklaring har bl.a. kretsen av personer som kan ansöka om dödförklaring utvidgats till att även omfatta god man, förvaltare och förordnad förmyndare för den försvunne. Vidare ska Skatteverket kunna fatta beslut om upphävande av dödförklaring (SFS 782).

 

Konsumenträtt
För att genomföra ett EU-direktiv om konsumenträttigheter har ändringar gjorts i bl.a. konsumentköplagen, lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, distans- och hemförsäljningslagen och marknadsföringslagen. Ändringarna innebär bl.a. att ångerrätt har införts för konsumenter som ingår avtal på offentliga platser som gator, köpcenter och badstränder. Regler har införts om vilken informationsskyldighet näringsidkaren har vid ingående av avtal på distans och utanför affärslokaler. Vid distansavtal som ingås på en näringsidkares webbplats ska konsumenten vara bunden endast om han eller hon uttryckligen har gått med på att betala för varan eller tjänsten. Andra ändringar syftar till att stärka konsumentskyddet för alla konsumentavtal, dvs. även avtal som ingås i butik. De innebär bl.a. att ett avtalsvillkor som stipulerar att konsumenten är hänvisad till ett betalnummer för telefonkontakter med näringsidkaren efter det att ett avtal ingåtts ska anses oskäligt. Lagändringarna träder i kraft den 13 juni 2014 (SFS 2014:11 f.).

 

Ersättningsrätt
Ändringar i försäkringsavtalslagen m.fl. lagar syftar till att stärka skyddet för anspråk på försäkringsersättning. Ändringarna innebär att preskriptionstiden som huvudregel ska vara tio år. För skador som visar sig först efter lång tid finns det vissa undantagsregler. Utgångspunkten för preskriptionstiden har ändrats så att den ska vara möjlig att fastställa objektivt. Vidare har ett försäkringsbolag blivit skyldigt att löpande kontrollera om det har inträffat dödsfall som utgör försäkringsfall och att i så fall underrätta efterlevande om möjligheten till ersättning. Om försäkringsbolaget försummar detta förlängs preskriptionstiden till 30 år. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015 (SFS 1089 f.).

 

Näringsrätt
Genom en ändring i ellagen har det förtydligats att det inte är en förutsättning för avbrottsersättning att överföringen av el har avbrutits i alla faser. Ändringen har tillkommit med anledning av att vissa elnätsföretag har betalat ut avbrottsersättning endast om elavbrottet har drabbat alla faser (SFS 884). Lagen om tjänster på den inre marknaden har kompletterats med en bestämmelse som förtydligar att kommunerna är skyldiga att anmäla föreskrifter som faller under det s.k. tjänstedirektivets tillämpningsområde. Genom att kommunernas ansvar klargörs avses EU-rätten få bättre genomslag på kommunal nivå (SFS 879).

 

Finansmarknadslagstiftning
För att anpassa svensk rätt till en EU-förordning har det införts en ny lag, lagen om avgifter enligt EU:s förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag. Enligt den nya lagen får Finansinspektionen ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt EUförordningen. För att bekosta Finansinspektionens tillsyn enligt EUförordningen ska de institut som omfattas av förordningen betala en årlig avgift (SFS 1051).

 

Transporträtt
Det svenska systemet för elektroniska vägtullar har anpassats till nya EU-bestämmelser. En ny lag, lagen om elektroniska vägtullssystem, har införts och gäller den typ av elektroniska vägtullssystem där fordon registreras med hjälp av utrustning som är installerad i bilen eller bussen, en s.k. transponder. För närvarande används denna lösning på Öresundsbron och Svinesundsbron. På sikt är det också tänkt att elektroniska vägtullar ska kunna användas på de nya broar som byggs i Motala på riksväg 50 och i Sundsvall på E4. Syftet med EU-anpassningen är att samma transpondrar ska fungera i elektroniska vägtullssystem runt om i Europa. Lagen innehåller bestämmelser som bl.a. rör förmedlingen av vägtullsavgifter samt tekniska krav på vägtullssy-

stem och den utrustning som installeras i fordonet. Ett register över vägtullsområden och de företag som förmedlar betalningen införs också. Den nya lagen träder i kraft den 1 mars 2014 (SFS 1164).
    Ändringar i fartygssäkerhetslagen har antagits som krävs för att genomföra ett EU-direktiv om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart. Lagändringarna är framför allt av ramkaraktär. I lagen har det införts t.ex. krav på att fartyg ska ha gemenskapscertifikat för inlandssjöfart om de trafikerar inre vattenvägar. Kraven ska dock inte gälla om fartygen enbart trafikerar svenska inre vattenvägar. Regeringen (eller myndighet) ska ange vilka vattenområden som ska vara svenska inre vattenvägar. Transportstyrelsen ska kunna överlåta tillsynsuppgifter till s.k. erkända klassificeringssällskap. Lagändringarna träder i kraft den 1 september 2014. För fartyg som har giltiga certifikat gäller en övergångsperiod fram till senast den 30 december 2018 (SFS 986).

 

Arbetsrätt
Lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har ändrats. Ändringen innebär att Arbetsförmedlingen ska få behandla uppgifter i en databas om att en enskild har vårdats med stöd av socialtjänstlagen eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen, om uppgifterna har lämnats i ett ärende (SFS 1171).

 

Miljörätt
Normgivningsbemyndiganden för genomförandet av två EU-direktiv har införts i miljöbalken. På avfallsområdet avser bemyndigandena dels insamlingssystem för återvinning eller återanvändning av elektriska och elektroniska produkter, dels ombud som ska fullgöra en producents skyldigheter. På kemikalieområdet avser bemyndigandena kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel, undantag från förbudet mot spridning av bekämpningsmedel från luftfartyg och avgifter för utbildning i hantering av bekämpningsmedel (SFS 758).
    En ny lag, lagen om EU-miljömärket, har antagits som kompletterar en EU-förordning om ett EU-miljömärke. Den nya lagen innehåller bestämmelser om att regeringen får utse det eller de behöriga organ som för svensk del prövar ansökningar om tilldelning av EUmiljömärket och villkoren för att använda detta samt utför marknadsövervakning och kontroll av användningen av EU-miljömärket. Lagen innehåller även ett bemyndigande för regeringen (eller myndighet) att meddela föreskrifter om vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att en produkt ska få märkas med EU-miljömärket (SFS 849).
    Ändringar i lagen om energideklarationer för byggnader syftar till att göra det möjligt att införa ett nytt system med certifiering av de personer som upprättar energideklarationer (SFS 773).

 

Lagstiftning om jordbruk
Genom ändringar i växtskyddslagen har det införts nya bemyndiganden för regeringen (eller myndighet). Dessa innebär bl.a. en rätt att meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om åtgärder för att kartlägga, fastställa frihet från samt kontrollera spridningen av nya och sedan tidigare inte reglerade växtskadegörare. Ett bemyndigande gäller att meddela föreskrifter om egenkontroll för företag vars verksamhet är sådan att den kan innebära en växtskyddsrisk. Överträdelser av föreskrifter som meddelats med stöd av bemyndigandena har straffbelagts, med undantag av bemyndigandet att meddela föreskrifter om egenkontroll. Vidare har det införts ett krav i växtskyddslagen på att det ska finnas särskilda skäl för att ersättning ska kunna lämnas. Ett sådant krav fanns tidigare i förordningen om växtskydd m.m. Det har också införts ett nytt bemyndigande som ger regeringen (eller myndighet) rätt att meddela föreskrifter om sådan ersättning (SFS 1057).

 

Straffrätt
Genom ändringar i brottsbalken har preskriptionstiden för köp av sexuell handling av barn och för sexuellt ofredande som begåtts mot ett barn förlängts på så sätt att den börjar löpa först den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år (SFS 856).
    Ändringar har gjorts i lagen om kontaktförbud som innebär att det inte längre krävs att risken för brott är påtaglig för att ett kontaktförbud som gäller en gemensam bostad ska kunna meddelas. Det betyder bl.a. att det inte måste vara fråga om en akut risk för brott mot den person som förbudet avses skydda, utan att det är tillräckligt att den risken är konkret och tydlig (SFS 974).
    Genom ändringar i lagen om beräkning av strafftid m.m. har riksdagen bemyndigat regeringen (eller myndighet) att meddela föreskrifter om vissa regler som rör beräkningen av strafftid för den som dömts för ett brott. Det gäller regler för vilka åtgärder kommuner, landsting och enskilda ska vidta i samband med att en dömd person meddelar att han eller hon inte kommer att överklaga domen, en s.k. nöjdförklaring. Det gäller också regler för uppgifter som kommuner, landsting och enskilda vid icke-statliga vårdinrättningar i vissa fall ska lämna i samband med att en dom verkställs (SFS 857).
    För att genomföra delar av ett rambeslut om verkställighet av utevarodomar har det gjorts ändringar i bl.a. lagen om överlämnande från
Sverige enligt en europeisk arresteringsorder (SFS 843 f.).

 

Ordning och säkerhet
Genom ändringar i ordningslagen har skyldigheten att ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster tagits bort (SFS 939).

För att genomföra ett EU-direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi har det införts en ny lag, lagen om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Enligt den nya lagen har det införts en skyldighet för den som erbjuds en anställning, ett uppdrag eller en praktiktjänstgöring inom vissa verksamheter att på begäran visa upp ett utdrag ur belastningsregistret, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Det kan handla om både personer som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn och personer som är ledare i olika ideella barnverksamheter. I de fall som den nya lagen föreskriver har en enskild genom en ändring i lagen om belastningsregister fått rätt att få ett begränsat utdrag om sig själv ur belastningsregistret i syfte att kunna visa upp det för en arbets- eller uppdragsgivare (SFS 852 f.).

 

Processrätt
Riksdagen har godkänt det andra tilläggsprotokollet till Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och beslutat de ändringar i bl.a. rättegångsbalken som behövs för att Sverige ska uppfylla åtagandena i tilläggsprotokollet (SFS 834 f.).
    Nya bestämmelser om internationell delgivning har införts i delgivningslagen. Bestämmelserna innebär bl.a. att de ärenden om delgivning som i dag hanteras inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet) som centralmyndighet och mottagande organ för delgivningssamarbetet har flyttats över till Länsstyrelsen i Stockholms län (SFS 877).
    Giltigheten av lagen om hemlig rumsavlyssning, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott och 3 § lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet har förlängts t.o.m. den 31 december 2014 (SFS 932 f.).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Fler anhöriga än tidigare omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etableringslagen). Ändringen av lagen innebär en förlängning av den tidsgräns inom vilken en anhörig ska ha ansökt om uppehållstillstånd för att omfattas av lagen. Den anhörige ska ha ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun, under förutsättning att anknytningspersonen inte var svensk medborgare vid tidpunkten för den nyanländes ansökan om uppehållstillstånd (SFS 1083).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
En ny lag, lagen om marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring, har antagits. Lagen genomför bestämmelser om marknadsföring i ett EU-direktiv. Direktivet syftar bl.a. till att skydda späd-

barns och små barns hälsa. Den nya lagen innehåller bestämmelser om dels marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring, dels användning av modersmjölksersättning som skänkts eller sålts till förmånspris till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Marknadsföring av modersmjölksersättning är endast tillåten i vetenskapliga publikationer och publikationer inriktade på spädbarnsvård. All annan marknadsföring av modersmjölksersättning är förbjuden. Det ställs även särskilda krav på utformningen av marknadsföringen av modersmjölksersättning och tillskottsnäring. I radio- och tv-lagen har det införts bestämmelser om förbud mot produktplacering och sponsring i radio och tv när det gäller modersmjölksersättning (SFS 1054 f.). Patientsäkerhetslagen och tandvårdslagen har ändrats. De nya reglerna i patientsäkerhetslagen innebär att en ny benämning — fysioterapeut — har skapats för yrket sjukgymnast. Det blir en skyddad yrkestitel. Sjukgymnast förblir en skyddad yrkestitel. Landstingens ansvar att erbjuda möjlighet till anställning för tandläkares specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av tandläkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet regleras genom nya bestämmelser i tandvårdslagen. Vidare har genom ändringar i bl.a. steriliseringslagen vissa mindre omfattande uppgifter förts över från Socialstyrelsen till Inspektionen för vård och omsorg (SFS 1140 f.).
    Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur har ändrat namn till E-hälsomyndigheten, och ett flertal lagar, bl.a. lagen om receptregister och offentlighets- och sekretesslagen, har ändrats med anledning av namnbytet (SFS 1021 m.fl.).
    En ny lag, lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa, har införts. Lagen innebär att det har införts ett tydligt rättsligt stöd för statliga universitet och högskolor att med den enskildes uttryckliga samtycke behandla personuppgifter i syfte att skapa underlag för olika forskningsprojekt om vad arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika typer av sjukdomar och för människors hälsa i övrigt. Lagen innebär ett skydd för enskildas personliga integritet i den verksamheten. Offentlighets- och sekretesslagen har ändrats bl.a. så att det har införts en ny bestämmelse om sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i verksamheter som avser förande av eller uttag ur register enligt den nya lagen. Den nya lagen är tidsbegränsad t.o.m. den 31 december 2015 (SFS 794 f.).

 

Socialrätt
Ändringar i socialförsäkringsbalken innebär bl.a. att föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn ska få halva barnbidraget vardera. Om föräldrarna gemensamt anmäler att bara en av dem ska vara mot-

tagare betalas bidraget ut till den personen. Lagändringarna träder i kraft den 1 mars 2014 (SFS 1018).
    Andra ändringar i socialförsäkringsbalken innebär att föräldrapenning efter barnets fyraårsdag ska kunna lämnas under högst 96 dagar. För att tillgodose föräldrarnas behov av ledighet från arbetet även för äldre barn har åldersgränsen för att ta ut föräldrapenning höjts så att förmånen kan lämnas till dess att barnet har fyllt tolv år mot i dag åtta år. För att förtydliga båda föräldrarnas ansvar för barnet samt minska konflikter mellan föräldrar ska föräldrapenningens ersättningsnivåer vara delade lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad om ett barn (SFS 999).
    Genom ytterligare ändringar i socialförsäkringsbalken har det vid beräkningen av bostadstillägg för pensionärer införts ett fribelopp för arbetsinkomster uppgående till 24 000 kronor. Vidare har det särskilda bidraget i bostadsbidraget höjts (SFS 1099 f.).
    En ändring i socialtjänstlagen innebär att kommunerna kommer att bli skyldiga att ge föräldrar möjlighet att i samarbetssamtal ta upp frågor som gäller barnets försörjning. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2014 (SFS 1000).

 

Lagstiftning om utbildning
Studiestödslagen har ändrats. Fribeloppet har höjts. Vidare har det s.k. tilläggslånet inom studiemedlet höjts. Tilläggslånet ska kunna lämnas för studier på deltid. Vidare har den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjts från 54 år till 56 år. Nedtrappningen i rätten att låna inom studiemedelssystemet ska ske mellan 47 och 56 års ålder. Det innebär att åldern för rätt till studiemedel höjs med två år, liksom åldern för när nedtrappning i rätten att låna inom studiemedelssystemet ska ske. Ändringen av fribeloppet har trätt i kraft. Övriga lagändringar träder i kraft den 1 juli 2014 (SFS 1119).
    I bilagan till högskolelagen har benämningarna Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola utgått och den nya högskolans benämning, Stockholms konstnärliga högskola, införts. Ändringen innebär även att den nya högskolan enligt högskolelagen får överlåta en förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning till ett utländskt lärosäte (SFS 1117). Skollagen och lagen om införande av skollagen har ändrats. Regeringen (eller myndighet) har bemyndigats att meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet. När det gäller lärare som bedriver undervisning i vissa estetiska ämnen samt lärare som har fått en behörighetsförklaring av Skolöverstyrelsen har regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om undantag från kraven för legitimation. I fråga om lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna har övergångsperioden innan det ställs krav på legiti-

mation och behörighet förlängts t.o.m. den 30 juni 2018. När det gäller sådana speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna har regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation eller behörighet för att få bedriva undervisning. Bestämmelserna om kompletterande behörighet har förtydligats, och en bestämmelse har införts om undantag från kraven på legitimation och behörighet när det gäller undervisning i fritidshem (SFS 823 f.).
    Riksdagen har beslutat att ändra skollagen för att minska och förenkla lärarnas administrativa arbete. Genom ändringarna avses mer tid frigöras för undervisning, samtidigt som uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling och behov av stöd säkerställs. Ändringarna innebär att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner har avskaffats i årskurs 6–9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7–10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1–5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1–6 i specialskolan ska upprättas en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Motsvarande ska gälla för elever i årskurs 7–10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Utvecklingssamtal ska dock, liksom tidigare, hållas minst en gång per termin i samtliga nu nämnda skolformer och årskurser. Vidare har bestämmelserna om utvecklingssamtal ändrats så att det tydliggörs att samma information som hittills har lämnats i en skriftlig individuell utvecklingsplan ska lämnas muntligt vid utvecklingssamtalet (SFS 796).

 

Lagstiftning om kultur
Genom den nya bibliotekslagen har lagstiftningen anpassats till de omvärldsförändringar som har skett sedan den förra lagen kom till. I lagen definieras vad som avses med det allmänna biblioteksväsendet och vad som ska vara det allmänna biblioteksväsendets syfte och ändamål. Bibliotekens betydelse för att främja litteraturens ställning har lyfts fram. Vidare har bibliotekens uppdrag förtydligats och utvidgats till att omfatta särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper. Folkbiblioteken har också fått i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Vid folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur oavsett publiceringsform, dvs. oavsett om den tillhandahålls i fysisk form eller digitalt, såsom e-böcker. Vidare har ett grundläggande kvalitetskrav införts när det gäller folkbibliotekens utbud av medier och tjänster. Ansvarsfördelningen mellan olika biblioteks huvudmän har tydliggjorts.

Folkbiblioteken ska även fortsättningsvis vara ett kommunalt ansvar (SFS 801).