Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 2014

 


I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2014. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 mars 2015. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2014.

 


Statsrätt
Vilandeförklarade ändringar i regeringsformen har antagits slutligt, och ändringar har gjorts i vallagen. Ändringarna syftar främst till att säkerställa att det blir en bättre spegling mellan fördelningen av mandaten i riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige och hur väljarna har röstat i hela valområdet. Valkretsindelade kommuner får ett system med utjämningsmandat och en småpartispärr. Nytt är att alla partier som vill delta i val måste anmäla det på förhand. På så vis får väljarna bättre förutsättningar att veta vilka partier som ställer upp i ett val. Det införs även ett obligatoriskt krav på att den som nomineras som kandidat själv ger sitt samtycke till att hon eller han är valbar. För att underlätta för väljare att skilja på olika valsedlar får partierna trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna. Vidare ändras valkretsindelningen i Västra Götalands län vid val till riksdagen. Lagändringarna ska tillämpas första gången vid det ordinarie valet till riksdagen 2018 (SFS 1384 f.).

 

Yttrandefrihet och informationsfrihet
Vilandeförklarade ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har antagits slutligt. Ändringarna innebär att det territoriella tillämpningsområdet för dessa grundlagar har inskränkts. Innebörden är att en skrift eller en teknisk upptagning inte ska anses vara utgiven i Sverige om den har skickats härifrån till enskilda mottagare i utlandet och inte har spritts i Sverige. Syftet med ändringarna är att utvidga möjligheten för Sverige att delta i internationellt rättsligt samarbete. Ändringarna innebär vidare att det har tydliggjorts att det s.k. korrespondentskyddet för meddelare, anskaffare och den som på något annat sätt medverkar till en framställning i en periodisk skrift som författare eller annan upphovsman endast gäller om meddelandet lämnades eller anskaffandet ägde rum i Sverige (SFS 1359 f.).

SvJT 2015 Lagstiftning i riksdagen hösten 2014 159 Andra vilandeförklarade ändringar i tryckfrihetsförordningen har antagits slutligt. De innebär att brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift beskrivs på likalydande sätt i tryckfrihetsförordningen och i brottsbalken. Även vissa andra språkliga ändringar har gjorts (SFS 1370).

 

Konsumenträtt
Det är vanligt att ett tidsbestämt avtal förlängs om en konsument inte säger upp avtalet till avtalstidens utgång, s.k. automatisk avtalsförlängning. Konsekvensen för konsumenten kan då bli att han eller hon av förbiseende blir fortsatt bunden av avtalet, ofta under en längre tid. För att stärka konsumentskyddet har en ny lag, lagen om konsumentskydd vid automatisk avtalsförlängning, antagits. Lagen innebär att en näringsidkare ska påminna en konsument om att avtalet kommer att förlängas om det inte sägs upp. Påminnelsen ska vara skriftlig och lämnas senast en månad före den tidpunkt då avtalet senast måste sägas upp. Om näringsidkaren inte påminner konsumenten, ska konsumenten ha rätt att säga upp avtalet. På vissa områden finns det särskilda bestämmelser om förlängning av avtal. Lagen ska inte tillämpas på dessa områden eller om konsumenten efter en förlängning ändå kan säga upp avtalet med högst tre månaders uppsägningstid (SFS 1449).

 

Fastighetsrätt
Genom ändringar i fastighetsbildningslagen och lagen om äganderättsutredning och legalisering har det blivit möjligt att ansöka om lantmäteriförrättning elektroniskt. Möjligheten till elektronisk ansökan finns i alla slags förrättningar och omfattar därmed bl.a. fastighetsreglering, avstyckning, inrättande av gemensamhetsanläggning och upplåtelse av ledningsrätt. Även andra handlingar än själva ansökan kan lämnas in elektroniskt. En sakägare som anlitar ett ombud är inte alltid tvungen att visa upp ombudets fullmakt i original (SFS 1342 f.).

 

Transporträtt
I EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar får resenärer vissa rättigheter och transportörer vissa skyldigheter. Det handlar bl.a. om rätt till ersättning och information vid förseningar och krav på åtgärder för att underlätta resandet för personer med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet. Bestämmelserna är direkt tillämpliga i Sverige. Medlemsstaterna ska utse tillsynsmyndigheter och fastställa sanktioner som ska gälla vid överträdelser av förordningarna. Bestämmelser om tillsyn och sanktioner har införts i en ny lag, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar (SFS 1344).
    Enligt ändringar i lagen om infrastrukturavgifter på väg har det införts ett användningsförbud för en bilägare som inte betalar in sina infra-

160 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2015 strukturavgifter eller sådana avgifter som påförts på grund av för sent betalade infrastrukturavgifter. Förbudet gäller om bilägaren har en total skuld som uppgår till minst 5 000 kronor under förutsättning att det gått mer än sex månader sedan förfallotiden för beloppet gick ut. En polisman eller en bilinspektör ska ta hand om fordonets registreringsskyltar om en bil används trots att ett användningsförbud inträtt. Förbudet gäller till dess att den totala avgiftsskuld som har lett till förbudet har betalats. Vissa undantag från användningsförbudet gäller.
Lagen om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter har utvidgats till att också omfatta statens fordringar på avgifter enligt den först nämnda lagen. I lagstiftningsärendet har även ändringar gjorts i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 1561 f.).
    Också i lagen om trängselskatt har det införts ett användningsförbud för en bilägare om denna betalar in sin trängselskatt för sent. Som huvudregel får en bilägare inte använda sin bil om hon eller han har en total skuld på trängselskatt som uppgår till mer än 5 000 kronor. Dessutom ska det ha gått mer än sex månader sedan förfallotiden för beloppet gick ut. Om en bil används trots ett meddelat användningsförbud ska en polisman eller en bilinspektör ta hand om fordonets registreringsskyltar (SFS 1501).
    Genom en ändring i yrkestrafiklagen har regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om sanktionsavgifter för överträdelse av bestämmelserna om cabotagetransport på väg enligt en EU-förordning. Syftet med en övergång till sanktionsavgifter i stället för böter är att sanktionsavgifter anses vara ett mer effektivt styrmedel mot överträdelser som begås i näringsverksamhet (SFS 1395).
    I en ny lag, lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd, anges vilka åtgärder som får vidtas för att säkerställa efterlevnaden av polismäns eller tulltjänstemäns hindrande av fortsatt färd samt polismäns beslut om att fordon eller fordonståg inte får fortsätta färden. En polisman eller tulltjänsteman får omhänderta bl.a. fordonsnycklar eller föremål som behövs för färden. Om det av särskilda skäl kan antas att ett omhändertagande av sådan egendom inte är tillräckligt får Polismyndigheten eller Tullverket besluta att fordonet eller fordonståget ska förses med klampning. En åtgärd ska i normalfallet få bestå i högst 24 timmar, men om fordonet medför en påtaglig fara för trafiksäkerheten ska åtgärden upphöra först när det inte längre finns skäl för den. Vissa ändringar har också gjorts i lagen om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. (SFS 1437 f.). Taxitrafiklagen har ändrats i olika avseenden. Den som har taxitrafiktillstånd och som tillämpar ett jämförpris på över 500 kronor ska se till att en prisuppgift lämnas som anger ett högsta pris för färden. Uppgiften ska lämnas när färden beställs. Vidare får ett taxifordons registreringsskylt tas om hand av en polis om taxameterutrustningen inte uppfyller föreskrivna krav. Därutöver har ändringar gjorts i de regler som gäller taxiförarlegitimation (SFS 1396).

SvJT 2015 Lagstiftning i riksdagen hösten 2014 161 Arbetsrätt
Ändringar har gjorts i lagen om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen med innebörden att inspektionen ska få behandla personuppgifter om det behövs för tillsyn över handläggning av och rutiner för handläggning av ärenden hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som rör åtgärder inom aktivitetsstödet och utvecklingsersättningen. Inspektionen ska även få behandla personuppgifter om det behövs för uppföljning av åtgärderna (SFS 1589).

 

Straffrätt
En ändring i lagen om brottsofferfond innebär att avgiften till Brottsofferfonden har höjts från 500 kronor till 800 kronor. Vidare har avgiften för den som verkställer ett fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll höjts från 50 kronor per dag som verkställigheten ska pågå, dock högst 6 000 kronor för hela verkställighetsperioden, till 80 kronor per dag som verkställigheten ska pågå, dock högst 9 600 kronor för hela verkställighetsperioden (SFS 1571).

 

Processrätt m.m.
Före den 1 januari 2015 fanns bestämmelser om hemliga tvångsmedel i tidsbegränsade lagar. Bestämmelserna i den tidsbegränsade lagen om hemlig rumsavlyssning har permanentats och flyttats till rättegångsbalken. Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott har permanentats med vissa justeringar. Tillstånd till hemlig rumsavlyssning ska kunna meddelas även vid utredning av spioneri och s.k. statsstyrt företagsspioneri. Förutsättningarna för att använda hemliga tvångsmedel i syfte att förhindra brott har ändrats. Om en påtaglig risk för brottslig verksamhet av vissa slag kan knytas till en organisation eller grupp ska tvångsmedel kunna användas mot någon som tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen, om han eller hon kan befaras medvetet främja den brottsliga verksamheten. Åklagaren ska i undantagsfall kunna meddela tillfälliga beslut om andra hemliga tvångsmedel än hemlig rumsavlyssning. I syfte att stärka rättssäkerheten och integritetsskyddet har ändringar gjorts som bl.a. innebär att förbudet mot att avlyssna vissa samtal har utvidgats, att de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemlig rumsavlyssning och preventiva tvångsmedel som huvudregel ska omfattas av regeringens årliga redovisning till riksdagen om användningen av hemliga tvångsmedel och att möjligheten för domstolar att fatta beslut om hemliga tvångsmedel utan att ett offentligt ombud har medverkat har tagits bort. Giltigheten av den tidsbegränsade bestämmelsen i lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet har förlängts till utgången av 2016 (SFS 1419 f.).

162 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2015 Genom ändringar i bl.a. rättegångsbalken har vissa befogenheter inom utredningsverksamheten getts till civilanställda utredare vid Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Civilanställda utredare vid dessa myndigheter har fått möjlighet att hålla fler slags förhör, delge information om förenklad delgivning och besluta om förverkande i vissa fall. Ändringar i körkortslagen, lagen om överlastavgift m.fl. lagar innebär att bilinspektörer har getts befogenhet att bl.a. besluta om avgifter och att få meddela förbud mot fortsatt färd (SFS 1409 f.).
    EU har antagit två förordningar om tillämplig lag på privaträttens område. Rom I-förordningen gäller för avtalsförpliktelser. Rom IIförordningen gäller för andra typer av privaträttsliga förpliktelser, t.ex. skadestånd. Genom förordningarna skapas ett gemensamt regelverk som är direkt tillämpligt inom EU. I syfte att undanröja konflikter mellan svensk lag och förordningarna har ändringar gjorts i bl.a. lagen om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal och sjölagen (SFS 1451 f.).
    I syfte att öka stabiliteten på finansmarknaden har en ändring gjorts i konkurslagen som innebär att möjligheten för ett konkursbo att begära återgång av vissa rättshandlingar har begränsats. En sådan möjlighet finns inte om rättshandlingen avser finansiella instrument, valuta, visst guld eller vissa kreditfordringar (SFS 1456).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
För att i svensk rätt genomföra det omarbetade skyddsgrundsdirektivet har ändringar gjorts i utlänningslagen. Lagändringarna innebär bl.a. att det anges i lag vilka aktörer som kan erbjuda skydd mot förföljelse och annan behandling som utgör grund för skyddsbehov samt att sådant skydd måste vara effektivt och inte av tillfällig natur. Det anges också i lag att skyddsbehövande i vissa fall inte ska upphöra att vara skyddsbehövande, trots att förutsättningarna för ett upphörande är uppfyllda. En förälder till ett ogift barn som är skyddsbehövande eller en annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe ska ha rätt till uppehållstillstånd om han eller hon befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslutet om barnets asylansökan. När tidsbegränsade uppehållstillstånd förnyas för skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar ska giltighetstiden som huvudregel vara minst två år (SFS 1400).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Ändringar i smittskyddslagen och lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa har antagits som innebär att Folkhälsomyndigheten övertar Socialstyrelsens uppgifter enligt de båda lagarna. Vidare har vissa bestämmelser i smittskyddslagen moderniserats. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2015 (SFS 1549 f.).

 

SvJT 2015 Lagstiftning i riksdagen hösten 2014 163 Lagstiftning om utbildning
En ändring i studiestödslagen innebär att studiemedlens totalbelopp höjs med 1 001 kronor per studiemånad för en heltidsstuderande (SFS 1580).

Monica Hall och Bengt Billquist