Privat reglering av revisorsval i aktiebolag
En analys av ogiltighet enligt 9 kap. 16 a § ABL
Av docent NIKLAS ARVIDSSON1
Till följd av EU:s revisionspaket har det införts regler i aktiebolagslagen om ogiltighet av vissa avtalsvillkor och bolagsordningsbestämmelser. Reglerna lämnar många viktiga frågor rörande tillämpningsomfång och rättsverkningar obesvarade. I syfte att klargöra rättsläget analyserar artikeln dessa frågor. Analysen utvisar att lagändringen medför större konsekvenser än vad ordalydelsen vid första påseende antyder och därför kan framstå som överraskande.
1 Inledning
Den 16 april 2014 antogs inom EU nya regler om revisorer och revision i form av det så kallade revisionspaketet. Reglerna återfinns dels i en förordning2, dels i ett direktiv3 som innehåller ändringar i det så kallade revisorsdirektivet.4 Revisionspaketet har redan föranlett lagändringar i bland annat aktiebolagslagen (2005:551).5 En sådan återfinns i 9 kap. 16 a § ABL som under rubriken ”Avtalsvillkor om revisorsval” föreskriver följande: Ett avtalsvillkor som har till syfte att bolagsstämman ska välja en viss revisor eller en revisor som finns med i en viss förteckning eller liknande är ogiltigt. Detsamma gäller sådana begränsningar i bolagsordningen.6
Av ordalydelsen står klart att stadgandet innehåller två ogiltighetsregler, varav den ena reglerar bolagsordningen och den andra avtal. Däremot ger lydelsen ingen närmare vägledning i fråga om reglernas
1 Docent i civilrätt och jur.dr, Institutionen för handelsrätt, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Ett stort tack för värdefulla synpunkter riktas till Johan Adestam, Jörgen Hettne, Per Samuelsson och Erik Sjöman. 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG. Härefter: revisorsförordningen. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU om ändring av direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning. Härefter: ändringsdirektivet. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG. Härefter: revisorsdirektivet. 5 Härefter ABL. 6 Paragrafen infördes genom SFS 2016:431 och trädde i kraft den 17 juni 2016. Motsvarande bestämmelser har exempelvis även införts i 8 kap. 1 b § lagen [1987:667] om ekonomiska föreningar (SFS 2016:432).
tillämpningsomfång och rättsverkningar. Syftet med denna artikel är att analysera dessa frågor och därigenom klargöra stadgandets innebörd och konsekvenser.
Beträffande tillämpningsomfånget följer av lydelsen att ogiltigheten inte drabbar vissa till innehållet definierade bestämmelser i avtal eller bolagsordning, utan varje bestämmelse som har till syfte att bolagsstämman ska välja en viss revisor eller en revisor som finns med i en viss förteckning eller liknande. Vad som sanktioneras med ogiltighet är således till synes inte vissa bestämmelser per se, utan alla bestämmelser som förestavas av ett visst syfte. Men hur förhåller sig syftet med en bestämmelse till dess innehåll i den för 9 kap. 16 a § ABL relevanta meningen? För att hänvisningen till syftet ska fylla någon självständig funktion krävs att lagstiftaren föreställer sig att två bestämmelser med samma innehåll ska kunna behandlas olika i giltighetshänseende, beroende på skillnader i syften. Om så inte är tänkt att vara fallet följer att stadgandet, lydelsen till trots, tar sikte på vissa till innehållet definierade bestämmelser i avtal eller bolagsordning. Hur ser i så fall dessa ut? En annan fråga är om den avtalsrättsliga ogiltighetsregeln är begränsad i partsstrukturellt hänseende. Trots att det inte uttryckligen framgår står det klart att ogiltigheten kan drabba villkor i bolagets avtal, men kan den även drabba villkor i avtal som bolaget inte är part i såsom exempelvis aktieägaravtal? Även i fråga om ogiltighetens rättsverkningar uppkommer ett flertal frågor. Ska reglerna beaktas ex officio i händelse av tvist? Kan den aktiebolagsrättsliga ogiltigheten läkas genom klanderpreskription? Vad innebär ogiltigheten av ett avtalsvillkor för det övriga avtalsförhållandet? Artikeln är upplagd på följande sätt. Först redovisas relevanta EUrättsliga regler (avsnitt 2) och svenska förarbetsuttalanden (avsnitt 3). Därefter vidtar en analys av de bägge ogiltighetsreglerna. Avsnitt 4 fokuserar på gemensamma nämnare, medan reglernas särdrag uppmärksammas i avsnitt 5 (den avtalsrättsliga regeln) och avsnitt 6 (den aktiebolagsrättsliga regeln). Artikeln avslutas med några sammanfattande synpunkter (avsnitt 7).
2 Revisionspaketets bestämmelser
Den unionsrättsliga bakgrunden till stadgandet i 9 kap. 16 a § ABL består av revisorsförordningen och ändringsdirektivet. Det övergripande syftet med de nya reglerna är framförallt att förbättra revisionskvaliteten, stärka revisorernas opartiskhet, självständighet och objektivitet samt att öka allmänhetens förtroende för årsredovisningar och annan extern redovisning.7 Förordningen föreskriver i artikel 16.6 första stycket8 följande:
Avtalsvillkor som det granskade företaget överenskommer med en tredje part och som begränsar bolagsstämmans valfrihet eller valfriheten för med-
7 Se skäl 1 i revisorsförordningen och i ändringsdirektivet. 8 Härefter: förordningsbestämmelsen.
lemmar av det företaget som avses i artikel 37 i direktiv 2006/43/EU till vissa kategorier eller förteckningar över lagstadgade revisorer eller revisionsföretag vad gäller utnämningen av en specifik lagstadgad revisor eller ett revisionsföretag som ska utföra lagstadgad revision av det företaget är ogiltiga.
Enligt artikel 16.6 andra stycket i revisorsförordningen ska företag av allmänt intresse dessutom direkt och utan dröjsmål informera behörig myndighet, om tredje part försöker införa ett sådant avtalsvillkor eller på annat otillbörligt sätt försöker påverka bolagsstämmans beslut om val av lagstadgad revisor eller revisionsföretag. Ändringsdirektivet stadgar i artikel 1.309 att revisorsdirektivet i artikel 37.3 ska föreskriva det följande:
Alla avtalsklausuler som begränsar bolagsstämmans valfrihet eller valfriheten för ledamöter av det granskade företaget i enlighet med punkt 1 till vissa kategorier eller förteckningar över lagstadgade revisorer eller revisionsföretag när det gäller utnämning av en viss lagstadgad revisor eller ett visst revisionsföretag för att utföra den lagstadgade revisionen av företaget ska vara förbjudna. Alla sådana befintliga klausuler ska vara ogiltiga.
Både förordnings- och direktivbestämmelsen hänvisar till artikel 37.1 i revisorsdirektivet, i vilken det uttalas att lagstadgad revisor (eller revisionsföretag) ska utses av aktieägarna, delägarna eller medlemmarna på den granskande enhetens stämma. Sammantaget innebär detta att bägge bestämmelserna säkerställer bolagsstämmans och aktieägarnas valfrihet med avseende på revisorsval i aktiebolag. I likhet med EUförordningar i allmänhet är förordningsbestämmelsen direkt tillämplig i svensk rätt,10 men i gengäld begränsar den sig till att avse företag av allmänt intresse,det vill säga noterade företag och vissa finansiella företag.11 Direktivbestämmelsen gäller däremot alla företag som omfattas av krav på lagstadgad revision och har följaktligen ett mycket vidare tillämpningsomfång.
Den svenska språkversionen av direktivbestämmelsen föreskriver att de utpekade avtalsklausulerna ska vara förbjudna och att alla befintliga sådana klausuler ska vara ogiltiga. Likalydande krav följer även av de danska, engelska, franska, italienska, litauiska och tyska språkversionerna.12 Lydelsen med dess krav på förbud och ogiltighet föranleder
9 Härefter: direktivbestämmelsen. 10 Enligt artikel 44 i revisorsförordningen ska artikel 16.6 tillämpas först från och med den 17 juni 2017. 11 Se artikel 2 i revisorsförordningen. Enligt artikel 3 använder förordningen den definition av ”företag av allmänt intresse” som fastställs i artikel 2.13 i revisorsdirektivet (ändrad enligt artikel 1.2 f i ändringsdirektivet). Inom ramen för revisorslagen (2001:883) finns ytterligare en definition i 2 § p. 9. 12 Enligt EU-domstolens rättspraxis kan en språkversion av en unionsrättslig bestämmelse inte ensam ligga till grund för tolkningen eller tillmätas större betydelse än övriga språkversioner. Unionsbestämmelserna ska tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt mot bakgrund av de olika versionerna på samtliga unionens språk, se t.ex. dom av den 29 april 2015, Léger, C‑528/13, EU:C:2015:288, punkt 35. Jag har dessvärre inte haft möjlighet att kontrollera alla språkversioner.
frågan om direktivbestämmelsen kräver något mer än att avtalsklausulerna ska vara ogiltiga. Analytiskt är det viktigt att skilja mellan förbudsregler och ogiltighetsregler. Att ett visst avtalsvillkor är ogiltigt innebär inte nödvändigtvis att det är förbjudet och att ett visst avtalsvillkor är förbjudet innebär inte nödvändigtvis att det är ogiltigt.13 Exempelvis kan det till och med vara straffbart att ingå en viss typ av avtal utan att avtalen, om de ändå träffas, är ogiltiga. Men det finns även ett vidare förbudsbegrepp, i enlighet med vilket ogiltigheten av ett avtalsvillkor under vissa omständigheter kan sägas innebära att villkoret är förbjudet. Ogiltigheten betraktas då som en sanktion för överträdelser av ett implicit förbud.14 Frågan blir då hur direktivbestämmelsen ska tolkas i detta hänseende. Om direktivet använder det snäva förbudsbegreppet följer att det kräver av den nationella rätten att de utpekade avtalsklausulerna både förbjuds och förklaras vara ogiltiga (varvid ogiltighet inte i sig implicerar förbud). Eftersom 9 kap. 16 a § ABL inte innehåller något förbud och tiden för implementering gått ut strider svensk rätt i så fall mot direktivet. Nerep, Adestam och Samuelsson ifrågasätter i linje med detta om svensk rätt uppfyller direktivets krav på att förbjuda villkoren.15 Även enligt min mening är rättsläget på denna punkt oklart.16 För egen del anser jag dock övervägande skäl tala för att direktivbestämmelsen använder det vida förbudsbegreppet och att civilrättsliga ogiltighetsregler följaktligen är tillräckliga för att uppfylla direktivets krav, förutsatt att ogiltigheten enligt nationell rätt ska beaktas ex officio.17
3 Förarbetena
Regeringen beslutade i mars 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga vilka lagändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till revisionspaketet. Utredningen antog namnet Utredningen om
13 Se t.ex. NJA 1997 s. 93, Grönfors & Dotevall, Avtalslagen. En kommentar (2016-0623, Zeteo), kommentaren till 3 kap. under kapitelrubriken, Nial, Om förvärv i strid mot legala förbud TfR (1936) s. 1 ff., Andersson, Legala förbud och ogiltighet TfR (1999) s. 533 ff., Arvidsson, Aktieägaravtal. Särskilt om besluts- och överlåtelsebindningar (2010) s. 222 f. och s. 235 ff. samt Ingvarsson, Ogiltighet och rättsföljd (2012) s. 165 ff. 14 Vid diskussioner om ogiltighet pga. otillåtet avtalsinnehåll används ibland detta förbudsbegrepp. Jfr t.ex. Adlercreutz, Gorton & Lindell–Frantz, Avtalsrätt I, 14:e uppl. (2016) s. 319. Att avtalsinnehållet är förbjudet (otillåtet) är då strikt talat inte en grund för, utan en följd av ogiltigheten. Ibland används emellertid det snävare förbudsbegreppet. Så är t.ex. fallet i prop. 2003/04:70 s. 46, där det uttalas att avtal som i sig innefattar en korruptionshandling betraktas som ogiltigt redan på den grunden att avtalets innehåll är otillåtet. Eftersom ”korruptionshandlingar” i den åsyftade meningen refererar till kriminaliserade handlingar (se a.a. s. 42) följer förbudet mot avtalsinnehållet i detta fall inte av den påstådda ogiltigheten, utan av de straffbud, varigenom kriminaliseringen skett. 15 Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag [2005:551] 9 kap. 16 a §, Lexino 2016-08-19. 16 Det kan nämnas att jag inte har företagit någon undersökning av hur direktivbestämmelsen implementerats i övriga medlemsstater. 17 Så är enligt svensk rätt fallet med 9 kap. 16 a § ABL. Se nedan under avsnitt 4.3.
EU:s revisionspaket och har överlämnat ett delbetänkande och ett slutbetänkande.18 I delbetänkandet föreslog utredningen att det i 9 kap. 8 § ABL skulle föreskrivas att bestämmelser ”i bolagsordningen och villkor i avtal som begränsar stämmans val till vissa kategorier av eller förteckningar över revisorer är ogiltiga”.19 Utredningen framhöll att det krävs en implementering i det aktuella hänseendet eftersom direktivbestämmelsen har ett vidare tillämpningsomfång än förordningsbestämmelsen.20 I lagrådsremissen föreslog regeringen den sedermera gällande lydelsen och avvek därmed från utredningsförslaget.21 Regeringens förslag avstyrktes helt av Lagrådet, som ansåg att syftet med EU-reglerna redan var uppnått genom befintlig svensk rätt och att förslaget således ”slår in öppna dörrar”.22 Enligt Lagrådet tar EU-reglerna endast sikte på villkor i avtal som det granskade företaget är part i och inte till exempel avtal i vilka aktieägarna inbördes kommer överens om hur de ska rösta i fråga om revisorsval. Denna uppfattning innebär också att befintlig svensk rätt redan uppfyller direktivbestämmelsens krav.23 Som illustrerande exempel nämnde Lagrådet att om det granskade bolaget ansöker om lån i en bank och banken ställer som villkor för lånet att den stämmovalde revisorn ska hämtas från ett visst revisionsnätverk, så kan bolagsledningen inte agera på egen hand utan måste inhämta bemyndigande från stämman eller stämmans efterföljande godkännande innan låneavtalet kan ingås. Skulle bolagsstämmans godkännande inhämtas blir avtalen bindande, men i gengäld ansåg Lagrådet att syftet med EU-regleringen då redan måste anses uppnått. Vad slutligen beträffar bolagsordningsbestämmelser framhöll Lagrådet att ändringar av bolagsordningen enligt svensk rätt faller under stämmans exklusiva kompetens och att EU-regleringen därför tillåter begränsningar i bolagsordningen.24 Regeringen instämde inte i Lagrådets uppfattningar. Vad gäller befintlig svensk rätt ansåg regeringen visserligen att det står stämman fritt att välja den behöriga revisor som stämman önskar, oavsett vilka åtaganden som till exempel styrelsen gjort. Men direktivbestämmelsen syftar enligt regeringen inte endast till att säkerställa att avgörandet formellt sett ligger i stämmans händer, utan innebär i stället att vissa avtalsvillkor är ogiltiga. Med anspelning på det av Lagrådet anförda exemplet framhöll regeringen att kompetensfördelningen mellan bolagsorganen torde spela mindre roll om ett för företaget väsent-
18 Delbetänkandet heter Nya regler för revisorer och revision och återfinns i SOU 2015:49. Slutbetänkandet heter Revisorns skadeståndsansvar och återfinns i SOU 2016:34. 19 SOU 2015:49 s. 74. 20 SOU 2015:49 s. 513 ff. 21 Se prop. 2015/16:162, bilaga 9. Varför regeringen inte anammade utredningens förslag diskuteras nedan under avsnitt 4.2. 22 A.a. s. 588 f. 23 Ibid. 24 Ibid.
ligt lån är försett med ett villkor som innebär att lånet förfaller, om inte företaget väljer eller behåller en viss revisor.25 I stark kontrast till Lagrådets uppfattning uttalade regeringen vidare att direktivbestämmelsen inte heller torde begränsa sig till företagets avtal. Dessutom torde den enligt regeringen även omfatta bolagsordningsbestämmelser.26 Mot denna bakgrund framhöll regeringen att dess förslag innebär att bestämmelser om ogiltighet av avtalsvillkor som begränsar stämmans valfrihet tas in i bland annat ABL samt att det bör förtydligas att även avtalsvillkor som har till syfte att stämman ska välja en viss revisor omfattas av ogiltigheten.27 I specialmotiveringen uttalade regeringen att det föreslagna stadgandet med ”avtal” avser alla avtal, oavsett om de träffas mellan bolaget och en tredje part eller mellan två tredje parter, och att stadgandet därmed reglerar exempelvis låneavtal och aktieägaravtal. Vidare uttalades att stadgandet förhindrar att ”det avtalas om” att bolaget ska välja en viss revisor eller en revisor tillhörig en viss i avtalet angiven grupp såsom de fyra stora revisionsbyråerna. Beträffande rättsverkningarna tillades att det förhållandet att ett avtalsvillkor är ogiltigt inte innebär att förekomsten av ett sådant villkor leder till att valet av revisor i sig blir ogiltigt, utan endast att stämman inte är bunden av villkoret vid revisorsvalet.28
4 Gemensamma nämnare
4.1 Allmänt
Stadgandet i 9 kap. 16 a § ABL innehåller två olika ogiltighetsregler: en avtalsrättslig och en aktiebolagsrättslig. Reglerna analyseras under separata avsnitt nedan.29 Vissa frågor är emellertid gemensamma för dem och för att undvika onödiga upprepningar kan dessa lämpligen behandlas redan här.
4.2 Tillämpningsomfång
Av utformningen står klart att bägge reglerna är tillämpliga på alla svenska aktiebolag, oavsett om bolaget är privat eller publikt etc. Klart är också att bägge reglerna omfattar alla bolagsstämmobeslut om revisorsval. Reglerna är följaktligen tillämpliga på eventuella beslut att utse en andra (eller tredje osv.) bolagsrevisor. Av hänvisningen i 9 kap. 2 § ABL följer att reglerna även torde omfatta stämmobeslut om val av revisorssuppleant. Däremot reglerar de inte beslut om val av lekmannarevisor.30 Eftersom minoritetsrevisor och särskild granskare inte väljs av stämman omfattar reglerna inte heller utseendet av dessa.31
25 A.a. s. 166. 26 A.a. s. 167. 27 Ibid. 28 A.a. s. 261. 29 Se avsnitt 5 och 6. 30 Se 10 kap. 1 § andra stycket ABL. 31 Minoritetsrevisor och särskild granskare utses av Bolagsverket, se 9 kap. 9 § och 10 kap. 22 § ABL.
Vidare följer av lydelsen att ogiltigheten drabbar avtalsvillkor och bolagsordningsbestämmelser som ”har till syfte att” bolagsstämman ”ska välja” en viss revisor eller en revisor som finns med i en viss förteckning eller liknande. Detta föranleder två generella frågor. Den ena är hur syftet med bestämmelser i avtal och bolagsordning förhåller sig till deras innehåll och den andra är om stadgandet även är tilllämpligt på bestämmelser i avtal eller bolagsordning som har till syfte att bolagsstämman inte ska välja en viss revisor etc.
I bägge dessa hänseenden skiljer sig det svenska stadgandet från EU-reglernas utformning. EU-reglerna ogiltigförklarar begränsningar av bolagsstämmans eller aktieägarnas ”valfrihet” i fråga om utnämning av revisor. Tydligt är att denna valfrihet även begränsas av bestämmelser som går ut på att viss revisor inte ska väljas. Med tanke bland annat på principen om direktivkonform tolkning kan det knappast råda något tvivel om att även det svenska stadgandet ska förstås på motsvarande sätt.32 Därutöver tar EU-reglerna sikte på till innehållet definierade bestämmelser, medan det svenska stadgandet förbjuder bestämmelser — vilka som helst — som har ett på visst sätt specificerat syfte. Men denna skillnad är förmodligen skenbar. Av stadgandets tillkomsthistoria framgår att utredningsförslaget tog sikte på innehållet och att omformuleringen i termer av syftet tillkom på initiativ av regeringen. Trots detta diskuteras frågan inte i propositionen. Däremot påpekade regeringen att förslaget innebär att bestämmelser om ogiltighet av avtalsvillkor ”som begränsar stämmans valfrihet” tas in i lagstiftningen samt att det ”bör förtydligas” att ”även” avtalsvillkor som har till syfte att stämman ska välja en viss revisor omfattas av ogiltigheten.33 Dessa uttalanden kan knappast uppfattas på annat sätt än att regeringen föredragit en omformulering för att inte begränsa stadgandet till avtalsvillkor och bolagsordningsbestämmelser som inskränker stämmans valfrihet. En sådan begränsning skulle till exempel ha inneburit att den svenska ogiltighetsregeln — i strid mot Sveriges skyldigheter enligt regeringens tolkning av direktivbestämmelsen — inte omfattade åtaganden av aktieägare att rösta för att en viss revisor väljs etc. Sådana åtaganden inskränker ju inte stämmans, men väl aktieägarnas valfrihet. Anledningen till den språkliga utformningen i detta hänseende tycks alltså vara hänförlig till svårigheter att precisera exakt vilka avtalsvillkor och bolagsordningsbestämmelser som är ogiltiga, utöver begränsningar av stämmans valfrihet. Detta innebär att ogiltig-
32 Beträffande principen om direktivkonform tolkning, se bl.a. dom av den 13 november 1990, Marleasing, C‑106/89, EU:C:1990:395, punkt 8 och dom av den 5 oktober 2004, Pfeiffer m.fl., C‑397/01–C‑403/01, EU:C:2004:584, punkt 110 ff. samt dom av den 3 maj 2005, Berlusconi m.fl., C‑387/02, C‑391/02 och C‑403/02, EU:C:2005:270 (där direktivkonform tolkning inte var möjligt p.g.a. rättssäkerhetsskäl). 33 Prop. 2015/16:162 s. 167.
heten, ordalydelsen till trots, inte är villkorad av syftet och att stadgandet följaktligen måste omtolkas.34 Vidare kan framhållas att tillämpningsomfånget även begränsas av reglernas syften. Enligt regeringen syftar stadgandet i 9 kap. 16 a § ABL till att motverka konkurrensbegränsningar.35 Frånvaron av sådana begränsningar utgör emellertid inget egenvärde. Det innebär att ogiltighetsreglerna syftar till att främja de värden som är instrumentellt knutna till en välfungerande konkurrens såsom ökad kvalitet och effektivitet på marknaden för revisionstjänster. I förlängningen motiveras reglerna således av en strävan efter att främja viktiga samhällsintressen. Till följd av detta ska stadgandet inte tolkas på ett sådant sätt att det ogiltigförklarar krav, i avtal eller bolagsordning, som inte motverkar dessa ändamål. Sålunda uttalade regeringen särskilt att stadgandet inte hindrar uppställandet av krav på att revisorn ska vara auktoriserad eller ha annan kompetens.36
4.3 Ogiltighetens processrättsliga status
De civilrättsliga verkningarna av den i 9 kap. 16 a § ABL föreskrivna ogiltigheten skiljer sig åt mellan den avtalsrättsliga och den aktiebolagsrättsliga ogiltighetsregeln och diskuteras därför nedan. I processuellt hänseende har de däremot en gemensam nämnare. Som ovan framhållits syftar reglerna väsentligen till att främja samhällsintressen. Det innebär att de inte faller under den processrättsliga dispositionsprincipen i 17 kap. 3 § RB, utan tvärtom ska beaktas ex officio.37 Med tanke på det bakomliggande direktivets syften kräver säkerligen även EU-rätten att parterna inte tillåts förfoga över ogiltighetsreglerna.38
5 Den avtalsrättsliga regeln
5.1 Tillämpningsomfång
5.1.1 Avtalsvillkor Den avtalsrättsliga ogiltighetsregeln tar sikte på syftet med ”avtalsvillkor”. Termen används av allt att döma i samma vida betydelse som den har inom lagstiftningen i stort. Det innebär att regeln omfattar allt avtalsinnehåll i snäv mening; det vill säga allt som följer av en vederbörlig tolkning av avtalet.39 Några avgränsningsproblem uppkommer alltså inte i detta hänseende: vad än ett avtal innehåller är det ogiltigt, om och i den mån avtalsinnehållet har det angivna syftet. Detta hindrar inte att svåra frågor kan uppkomma i fråga om rätts-
34 Jfr Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag [2005:551] 9 kap. 16 a §, Lexino 2016-08-19. Författarna skriver där att det framstår som oklart vilken betydelse det har att stadgandet tar sikte på syftet med avtalsvillkor och bolagsordningsbestämmelser. 35 Se prop. 2015/16:162 s. 261. 36 Ibid. Se även a.a. s. 167. 37 Se t.ex. NJA 1997 s. 93 (s. 96) och Munukka, Civil Law Consequences of Corruption in Sweden, i: The Civil Law Consequences of Corruption (2009) s. 271 ff. (s. 281). 38 Jfr t.ex. dom den 14 december 1995, Peterbroeck, mål C-312/93, EU:C:1995:437. 39 Se t.ex. prop. 1975/76:81 s. 108.
verkningarna, beroende bland annat på vad det är för slags avtalsvillkor som drabbas av ogiltigheten och hur det ogiltiga villkoret samspelar med avtalets övriga innehåll.40
5.1.2 Partsstrukturen Ordalydelsen av 9 kap. 16 a § första meningen ABL ställer inga uttryckliga krav på partsstrukturen utan är öppen inför tolkningen att ogiltighetssanktionen även kan drabba avtalsförhållanden som bolaget inte är part i. Av regeringens uttalanden i propositionen står också klart att regeln ska tolkas på detta sätt.41 En särskild fråga är om den svenska rätten i detta hänseende går längre än EU-rätten. Förordningsbestämmelsen inskränker sig till företagets avtal. Att så är fallet följer uttryckligen av dess lydelse.42 Till skillnad från regeringen ansåg Lagrådet även att direktivbestämmelsen begränsar sig till företagets avtal.43 Mycket talar emellertid för att direktivbestämmelsen saknar en sådan begränsning. En iögonfallande skillnad jämfört med förordningsbestämmelsen är att direktivbestämmelsen inte uttryckligen begränsar sig till företagets avtal. Med tanke på förordningsbestämmelsens avfattning borde en sådan begränsning ha föreskrivits uttryckligen även i direktivet, om den hade varit åsyftad. Direktivbestämmelsen torde därför kräva en nationell ogiltighetsregel som utöver bolagets avtal även reglerar avtal varigenom aktieägare inbördes eller gentemot tredje part åtar sig att på stämman rösta eller inte rösta på visst sätt ifråga om val av revisor.
5.1.3 Fyra regler Frågan är då under vilka villkor ett avtalsvillkor är ogiltigt enligt 9 kap. 16 a § första meningen ABL. Lydelsen till trots knyter ogiltighetssanktionen an till avtalsinnehållet och inte till syftet.44 Såvitt jag kan se innehåller stadgandet åtminstone fyra olika avtalsrättsliga ogiltighetsregler. Den första är följande:
Regel R1 Alla ställföreträdare saknar kompetens att påföra aktiebolaget skyldigheter att välja eller inte välja en viss revisor eller en revisor som finns med i en viss förteckning eller liknande.
Med ”kompetens” åsyftas då möjligheten att genom rättshandlingar åstadkomma rättsverkningar i enlighet med rättshandlingarnas innehåll. Att ställföreträdare saknar nämnda kompetens innebär följaktligen att eventuella avtalsförpliktelser för bolaget att exempelvis välja en viss revisor är ogiltiga. Betraktat utifrån perspektivet hos bolagets
40 Se nedan under avsnitt 5.2.6. 41 Se prop. 2015/16:162 s. 261 och s. 167. 42 Se även skäl 19 till revisorsförordningen. 43 Se prop. 2015/16:162 s. 588. 44 Se ovan under avsnitt 4.2.
medkontrahenter innebär R1 att var och en är förhindrad att genom avtal med bolaget skaffa sig rättigheter att bolaget ska välja eller inte välja en viss revisor etc.
Det kan framhållas att R1 inte bara följer av 9 kap. 16 a § första meningen ABL, utan även av grunderna för 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL.45 Regeringen har på denna punkt missuppfattat innebörden av gällande rätt. Syftet med 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL är inte endast att säkerställa att vissa avgöranden ”formellt sett” ligger i stämmans händer,46 utan även att staka ut ovillkorliga gränser för aktiebolagets avtalsbundenhet. Av grunderna för första stycket första meningen följer att alla ställföreträdare saknar kompetens att påföra bolaget förpliktelser att fatta eller inte fatta beslut som faller inom stämmans exklusiva kompetens.47
Anta att styrelsen ingår ett avtal med en långivare och att avtalet föreskriver att långivaren har rätt att bestämma vem bolaget ska välja som revisor. I så fall följer såväl av R1 och därmed av 9 kap. 16 a § första meningen ABL som av 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL att den avtalade skyldigheten för bolaget — och långivarens motsvarande kravrätt — är ogiltig. Som nedan utvecklas kan långivaren däremot i bolagsordningen ges rätt att utse en revisor (förutsatt att minst en även utses av bolagsstämman).48
R1 delar alltså tillämpningsomfång med dessa mer generella regler. I detta hänseende har Lagrådet fog för sin uppfattning att lagförslaget slår in öppna dörrar.49 Men till skillnad från vad Lagrådet antar innebär det inte att lagändringen är överflödig. Anledningen är framförallt att stadgandet i 9 kap. 16 a § ABL innehåller flera regler som, till skillnad från R1, inte följer av tidigare gällande rätt. Dessutom skiljer sig R1 från 8 kap. 42 § ABL på det sättet att R1 ska beaktas ex officio.50 Ytterligare en regel som följer av 9 kap. 16 a § ABL kan konstrueras med utgångspunkt i det av regeringen diskuterade exemplet om att ett för företaget väsentligt lån är försett med ett villkor som innebär att lånet förfaller, om inte företaget väljer en viss revisor.51 Revisorsvalet tillhör visserligen stämmans exklusiva kompetens, men i detta exempel innehåller avtalet ingen skyldighet för bolaget att välja viss revisor. Underlåtenhet att välja den avtalsutpekade revisorn är i stället enligt avtalet ett villkor för uppkomsten av en annan skyldighet, nämligen att omedelbart återbetala lånet och denna skyldighet handlar inte om en fråga som faller inom stämmans exklusiva kompetens.
45 Anledningen till att R1 inte följer direkt av 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL är att bestämmelsen enligt ordalydelsen inte reglerar rättshandlingar som företas av VD. 46 Se prop. 2015/16:162 s. 166. 47 Se t.ex. prop. 1993/94:196 s. 125, Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag [2005:551] 8 kap. 4 § under avsnitt 3.3, Lexino 2015-09-22 och Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, 5 uppl. (2015) s. 92. 48 Se nedan under avsnitt 6.2. 49 Se prop. 2015/16:162 s. 588. 50 Se ovan under avsnitt 4.3. 51 Prop. 2015/16:162 s. 166.
I likhet med regeringen har jag svårt att se att ett sådant avtalsvillkor skulle vara ogiltigt redan enligt 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL eller dess grunder. Mot bakgrund av lagtextens utformning och regeringens uttalanden står däremot klart att avtalsvillkoret är ogiltigt enligt 9 kap. 16 a § första meningen ABL: det kan utan tvekan sägas syfta till att bolagsstämman ska välja en viss revisor.52 Det sagda innebär enligt min mening mer generellt att 9 kap. 16 a § första meningen ABL, utöver R1, även innehåller följande regel:
Regel R2 Alla ställföreträdare saknar kompetens att för bolaget villkora uppkomsten av skyldigheter (eller upphörandet av rättigheter) av att en viss revisor väljs eller inte väljs etc.
Betraktat utifrån perspektivet hos bolagets medkontrahenter medför R2 även att var och en är förhindrad att genom avtal med bolaget villkora uppkomsten av rättigheter av att bolaget väljer eller inte väljer viss revisor etc.
Gemensamt för R1 och R2 är att bägge handlar om aktiebolagets avtal. Men tillämpningsomfånget hos den avtalsrättsliga ogiltighetsregeln begränsar sig inte till avtal som aktiebolaget är part i. Tolkad i ljuset av direktivbestämmelsen och regeringens uttalanden i propositionen innehåller den även följande regel:
Regel R3 Aktieägare saknar kompetens att påföra sig själva förpliktelser att på bolagsstämma rösta eller inte rösta för att en viss revisor väljs etc.
Betraktat utifrån perspektivet hos aktieägares medkontrahenter medför R3 även att var och en är förhindrad att genom avtal med aktieägare tillförsäkra sig rättigheter att aktieägarna ska eller inte ska rösta för att en viss revisor väljs etc. Regeln omfattar både avtal mellan aktieägare inbördes och avtal mellan å ena sidan aktieägare och å andra sidan tredje part, exempelvis en långivare till bolaget.
Ett exempel är aktieägaravtal som föreskriver skyldigheter att på bolagsstämma avstå från att rösta för val av revisorer som tillhör ett visst nätverk. Ett annat exempel är sådana avtal mellan aktieägare och bolagets långivare.
Slutligen medför de skäl som underbygger R2 och R3 att 9 kap. 16 a § första meningen ABL rimligen även torde innehålla följande regel:
52 Jfr Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag [2005:551] 9 kap. 16 a §, Lexino 2016-08-19.
Regel R4 Aktieägare saknar kompetens att villkora uppkomsten av skyldigheter (eller upphörandet av rättigheter) för sig själva av att de på bolagsstämma röstar eller inte röstar för att viss revisor väljs etc.
Betraktat utifrån perspektivet hos aktieägares medkontrahenter medför R4 även att var och en är förhindrad att genom avtal med aktieägare villkora uppkomsten av rättigheter av att aktieägarna på bolagsstämma röstar eller inte röstar för att en viss revisor väljs etc. I likhet med R3 omfattar R4 både avtal mellan aktieägare inbördes och avtal mellan å ena sidan aktieägare och å andra sidan tredje part, exempelvis en långivare till bolaget.
Ett exempel är om en aktieägare avtalar med bolagets långivare och avtalet föreskriver att aktieägaren ska rösta för frivillig likvidation av bolaget, om inte aktieägaren röstat för val av viss revisor.
Till skillnad från R1 utgör R2–R4 nymodigheter i svensk rätt. Sakligt sett kan de fyra reglerna grupperas utifrån två olika indelningsgrunder. Den första tar fasta på huruvida reglerna handlar om bolagets eller aktieägares avtalsbundenhet. I detta hänseende går en skiljelinje mellan å ena sidan R1 och R2 och å andra sidan R3 och R4. Medan de förra handlar om bolagets avtalsbundenhet handlar de senare om aktieägares avtalsbundenhet.
Sett utifrån en annan synpunkt går i stället en skiljelinje mellan å ena sidan R1 och R3 och å andra sidan R2 och R4. Till skillnad från de förra tar de senare sikte på avtalade villkor för uppkomsten av förpliktelser eller upphörandet av rättigheter. Det innebär att de avtalsvillkor som R2 och R4 reglerar utgör vad jag i annat sammanhang har kallat indirekt handlingsstyrande kontraktsklausuler.53 Vad som är ogiltigt enligt R2 och R4 är indirekta avtalsnormeringar av en viss beslutstyp — revisorsval — som aktiebolagsrättsligt faller under stämmans exklusiva kompetens. Däremot finns ännu inga ogiltighetsregler för indirekta avtalsnormeringar av andra sådana beslutstyper.
Anta att styrelsen för bolagets räkning ingår ett avtal med en långivare och att avtalet föreskriver att lånet förfaller, om inte bolaget i ett visst hänseende ändrar bolagsordningen, t.ex. genom att införa en bestämmelse som föreskriver att långivaren har rätt att utse en bolagsrevisor. Beslut om ändringar av bolagsordningen faller enligt 3 kap. 4 § ABL under stämmans exklusiva kompetens. Det innebär att avtalade skyldigheter för bolaget att ändra eller inte ändra bolagsordningen är oförbindande enligt 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL och dess grunder. I detta exempel finns dock ingen sådan skyldighet. Att bolaget ändrar bolagsordningen är i stället enligt avtalet ett villkor för att en annan skyldighet inte ska uppkomma.54 Detta villkor är inte
53 Se Arvidsson, Indirekt handlingsstyrande kontraktsklausuler. Om ogiltighet och skadestånd, NTS 2014:3 s. 22 ff. 54 A.a. s. 38 f.
ogiltigt enligt 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL och träffas inte heller av 9 kap. 16 a § ABL. Därmed inte nödvändigtvis sagt att villkoret är bindande. Huruvida så är fallet får avgöras mot bakgrund av 36 § avtalslagen.55 En särskild fråga är om reglerna R1–R4 uttömmer tillämpningsomfånget hos 9 kap. 16 a § första meningen ABL. Med tanke på den generellt avfattade lydelsen hos stadgandet går det knappast att upprätthålla några fullständighetsanspråk. Däremot torde R1–R4 fångade praktiskt viktigaste typfallen av ogiltighet.
5.2 Ogiltigheten och dess rättsverkningar
5.2.1 Allmänt Frågan om vilka rättsverkningar som närmare bestämt följer av den föreskrivna ogiltigheten berörs vare sig av ABL eller revisionspaketet. Frågan berördes däremot i förarbetena genom regeringens uttalande i specialmotiveringen om att det förhållandet att ett avtalsvillkor är ogiltigt inte innebär att förekomsten av ett sådant villkor leder till att valet av revisor i sig blir ogiltigt, utan ”endast” att stämman inte är bunden av villkoret vid revisorsvalet.56
5.2.2 Den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen Regeringens uttalande att förekomsten av ett ogiltigt avtalsvillkor inte medför att valet av revisor i sig blir ogiltigt innebär att den obligationsrättsliga ogiltigheten hos avtalsvillkoret inte påverkar den aktiebolagsrättsliga giltigheten av bolagsstämmobeslut om val av revisor. Att en viss person valts som revisor på bolagsstämma i överensstämmelse med ett obligationsrättsligt ogiltigt avtalsvillkor medför alltså inte att bolagsstämmobeslutet är aktiebolagsrättsligt ogiltigt. Förutsatt att stämmobeslutet inte strider mot tillämpliga aktiebolagsrättsliga regler eller (i förekommande fall) bolagsordningsbestämmelser är det giltigt, oavsett om beslutet överensstämmer med (eller för den delen strider mot) ett ogiltigt avtalsvillkor. På motsvarande sätt gäller att inte heller det förhållandet att ett bolagsstämmobeslut strider mot ett obligationsrättsligt giltigt avtalsvillkor påverkar beslutets aktiebolagsrättsliga giltighet. I grund och botten är allt detta konsekvenser av den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen, i enlighet med vilken avtal inte utan lagstöd medför aktiebolagsrättsliga verkningar.57 Detta gäller alltså oavsett om avtalen är obligationsrättsligt giltiga eller inte.
5.2.3 Ogiltighet av bolagets förpliktelser Enligt regeringen innebär förekomsten av ett obligationsrättsligt ogiltigt avtalsvillkor ”endast” att stämman inte är bunden av villkoret vid
55 A.a. s. 40 f. 56 Prop. 2015/16:162 s. 261. 57 Se bl.a. NJA 2011 s. 429 och Arvidsson, Högsta domstolen och den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen, JT 2011–12 s. 50 ff.
revisorsvalet.58 Frågan är hur detta uttalande ska förstås. Tydligt är att vad som förnekas inte är aktiebolagsrättsliga verkningar eftersom sådana redan dessförinnan avvisats. I stället måste uttalandet tolkas obligationsrättsligt. Det problem som en sådan tolkning ställs inför är att stämman inte är något självständigt rättssubjekt som skulle kunna uppträda i några rättsförhållanden. Närmast till hands ligger därför att uppfatta uttalandet som en utsaga om att aktiebolaget inte är obligationsrättsligt bundet av det ogiltiga villkoret.
Uppfattat på detta sätt vill regeringen med andra ord framhålla att aktiebolaget inte drabbas av några påföljder för avtalsbrott såsom skadestånd eller i förekommande fall avtalsviten, om stämman skulle välja en revisor i strid med det ogiltiga avtalsvillkoret. Uppenbart är emellertid att uttalandet begränsar sig till att avse situationer där bolaget genom avtal åtagit sig förpliktelser att välja eller inte välja en viss revisor etc.; dvs. situationer som faller under R1. Som nedan utvecklas får ogiltigheten andra verkningar i situationer som faller under R2-R4. 5.2.4 Ogiltighet av aktieägares förpliktelser Regel R3 reglerar avtal mellan aktieägare inbördes eller mellan aktieägare och tredje part som föreskriver förpliktelser att rösta eller inte rösta för val av viss revisor etc. Till skillnad från situationer som faller under R1 uppkommer vid tillämpning av R3 aldrig frågan om bolagets bundenhet. I stället innebär ogiltigheten här att aktieägarna inte drabbas av några påföljder för avtalsbrott, om de röstar i strid mot de ogiltiga förpliktelserna.
Anta att aktieägarna i ett aktieägaravtal åtagit sig att på bolagsstämma rösta för val av viss revisor och att avtalet föreskriver att överträdelser av denna skyldighet medför skyldighet att utge vite om 100 000 kr till viss fördelning mellan icke avtalsbrytande parter.
Ogiltighet enligt R3 innebär i detta exempel att röstbindningen är ogiltig. Röstning i strid mot avtalet aktualiserar därför inga påföljder för avtalsbrott, varför var och en — utan risk för vitessanktion — kan rösta efter eget gottfinnande i detta hänseende.
5.2.4 Ogiltighet av villkor för uppkomsten av förpliktelser eller upphörandet av rättigheter Gemensamt för situationer som faller under reglerna R2 och R4 är att ogiltigheten inte aktualiserar samma typ av frågor som i situationer som faller under R1 eller R3. Närmare bestämt innebär ogiltigheten i dessa fall att de villkorade skyldigheterna inte uppkommer (respektive att de villkorade rättigheterna inte upphör), trots att villkoren uppfylls. Anta att bolagets skuld till en långivare B enligt avtal förfaller om bolaget inte väljer en viss revisor X och att bolaget, trots avtalsvillkoret, inte väljer X.
58 Prop. 2015/16:162 s. 261.
Ogiltighet enligt R2 innebär i detta exempel att förfallovillkoret är ogiltigt. Till följd av detta uppkommer inte någon skyldighet för bolaget att återbetala lånet, trots att bolaget inte väljer X. Om långivaren B stämmer bolaget med yrkande om att bolaget ska åläggas återbetalningsskyldighet i enlighet med avtalet ska talan med andra ord ogillas. Mutatis mutandis följer liknande effekter vid tillämpning av R4. Anta att en aktieägare A avtalar med bolagets långivare B och att avtalet föreskriver att A ska rösta för frivillig likvidation av bolaget, om inte A röstar för val av viss revisor X. Anta vidare att A, trots avtalsvillkoret, inte röstar för val av X.
Ogiltighet enligt R4 innebär i detta exempel att A inte blir skyldig att rösta för likvidation, trots att A underlåter att rösta för val av X. A är därför i sin fulla rätt att vägra rösta för likvidation. Om B stämmer A med yrkande om att A exempelvis ska betala skadestånd till B på grund av underlåtelsen att rösta för likvidation ska talan ogillas. A:s underlåtelse att rösta för likvidation utgör inget avtalsbrott, eftersom någon (giltig) skyldighet att rösta för likvidation aldrig uppkommit.
5.2.5 Ogiltighetens övriga verkningar Som de tidigare diskuterade exemplen utvisar kännetecknas de avtalsförhållanden som drabbas av ogiltighetsregeln i 9 kap. 16 a § första meningen ABL av att de vanligen innehåller fler avtalsvillkor än det ogiltiga. En särskild fråga är därför om och i så fall på vilket sätt ogiltigheten av ett visst avtalsvillkor påverkar övriga delar av avtalet.
En viktig utgångspunkt är att ogiltighet av ett avtalsvillkor inte medför ogiltighet av avtalet i dess helhet eller ens av något annat avtalsvillkor. Ogiltighet av förfallovillkoret och av den till detta villkor kopplade återbetalningsförpliktelsen i låneavtalsexemplet innebär inte att låneavtalet som sådant är ogiltigt. Trots detta kan ogiltigheten påverka även det övriga avtalsförhållandet. I vad mån så är fallet får framförallt avgöras i ljuset av förutsättningsläran och 36 § avtalslagen. I praktiken förekommer ibland också att parterna i avtalet berört frågan om vilka effekter en eventuell partiell ogiltighet ska få för det övriga avtalsförhållandet, exempelvis genom att föreskriva att det övriga avtalsförhållandet så långt möjligt ska kvarstå opåverkat.
6 Den aktiebolagsrättsliga regeln
6.1 Tillämpningsomfång
Även bolagsordningsbestämmelser kan enligt 9 kap. 16 a § ABL vara ogiltiga. Till skillnad från den avtalsrättsliga ogiltighetsregeln är det här inte fråga om en inskränkning av avtalsfriheten, utan av bolagsordningsfriheten.59 Trots ordalydelsen tar även den aktiebolagsrättsliga ogiltighetsregeln sikte på bolagsordningens innehåll snarare än syftet med dess bestämmelser. Redan av tidigare gällande rätt följer
59 Beträffande förhållandet mellan avtalsfrihet och bolagsordningsfrihet, se Arvidsson (2010) s. 239 ff.
att aktieägares fria rösträtt inte kan sättas ur spel eller inskränkas genom bolagsordningen. Vad avser bolagsstämmobeslut om revisorsval följer detta numera även av 9 kap. 16 a § ABL.
Men regeln begränsar sig inte till detta, utan medför även och kanske framförallt att stämmans beslutskompetens i fråga om revisorsval inte i bolagsordningen kan villkoras av att den person som väljs tillhör (eller inte tillhör) viss grupp etc. Det går exempelvis inte att med giltig verkan föreskriva i bolagsordningen att stämman endast får välja revisor ur ett visst nätverk eller att stämmobeslut i fråga om val av revisor endast är giltiga om den valda revisorn inte tillhör ett visst nätverk etc. Ingenting hindrar däremot uppställandet av allmänna kompetenskrav i bolagsordningen, exempelvis krav på auktorisation, eller krav på att stämmans revisorsval föregås av ett upphandlingsförfarande.60
6.2 Klausuler om annans utseende av bolagsrevisor
Att stämmans beslutskompetens inte kan villkoras i fråga om revisorsval innebär däremot inte att det är förbjudet att ge någon annan än stämman rätt att utse en bolagsrevisor. Förutsatt att bolaget ska ha flera revisorer, är det tvärtom enligt 9 kap. 8 § andra stycket ABL tillåtet att i bolagsordningen föreskriva att en eller flera, dock inte alla, ska utses på annat sätt än genom val på bolagsstämma.61 Exempelvis kan bolagsordningen föreskriva att en aktieägarminoritet, ägare av visst aktieslag eller en viss kreditgivare ska ha rätt att utse en revisor.62 Till följd bland annat av 9 kap. 16 a § ABL går det alltså inte att i bolagsordningen föreskriva att stämmobeslut om revisorsval endast är giltiga, om en viss kreditgivare X har samtyckt. Däremot går det i enlighet med 9 kap. 8 § andra stycket ABL att i bolagsordningen föreskriva att X har rätt att utse en revisor, förutsatt att bolaget ska ha flera revisorer och att minst en ska väljas av bolagsstämman.
6.3 Ogiltighetens rättsverkningar
Om bolagsstämman beslutar att införa en bestämmelse i bolagsordningen som strider mot 9 kap. 16 a § ABL kan stämmobeslutet upphävas genom klander enligt 7 kap. 50 § ABL. Eftersom ogiltighetsreglerna i 9 kap. 16 a § ABL syftar till att främja samhällsintressen utgör sådana beslut så kallade nulliteter enligt 7 kap. 51 § andra stycket 1 ABL.63 Det innebär att besluten inte är underkastade någon klanderpreskription och således inte kan bli giltiga genom passivitet.
Bolagsstämmobeslut om ändringar i bolagsordningen ska enligt 3 kap. 5 § ABL genast anmälas för registrering i aktiebolagsregistret.
60 Se prop. 2015/16:162 s. 167. 61 I revisorspliktiga bolag ska i bolagsordningen anges antalet eller lägsta och högsta antalet revisorer, se 3 kap. 1 § p. 8 ABL. 62 Se prop. 2015/16:162 s. 164. 63 Beträffande nullitetsgrunderna, se t.ex. Samuelsson, Om förhållandet mellan klander och aktiebolagsrättslig nullitet, i: Festskrift till Lars Gorton (2007) s. 533 ff.
Om beslutet handlar om en ändring som strider mot obligatoriska aktiebolagsrättsliga regler såsom 9 kap. 16 a § ABL är Bolagsverket i princip skyldigt att vägra registrering enligt 27 kap. 2 § p. 2 ABL. Skulle registrering ändå felaktigt ske medför registreringen inga materiella verkningar: bolagsordningsbestämmelsen är och förblir ogiltig, oavsett om det bakomliggande beslutet har klandrats och oavsett om ändringen har registrerats. Konkret kan detta illustreras som följer. Anta att stämman har fattat ett beslut om att komplettera bolagsordningen med följande bestämmelse: ”I fråga om bolagsstämmoval av revisor får stämman inte välja KPMG eller någon med anställning i KPMG.” Anta vidare (a) att bolagsordningsändringen registreras, (b) att stämman därefter i strid mot bolagsordningen likväl väljer KPMG som revisor och (c) att en aktieägare väcker klandertalan med yrkande om att beslutet ska upphävas på den grunden att det strider mot bolagsordningen.64 I så fall ska domstolen ogilla klandertalan på grund av att den aktuella bolagsordningsbestämmelsen är ogiltig enligt 9 kap. 16 a § ABL.
7 Avslutande ord
Vid första påseendet kan stadgandet i 9 kap. 16 a § ABL ge ett okomplicerat intryck. I syfte att motverka samhällsskadliga konkurrensbegränsningar på marknaden för revisionstjänster ogiltigförklaras vissa typer av avtalsvillkor och bolagsordningsbestämmelser. Svåra frågor uppstår emellertid såväl i fråga om när stadgandet är tillämpligt som i fråga om konsekvenserna av att det är tillämpligt. Närmare sett innehåller stadgandet både en avtalsrättslig och en aktiebolagsrättslig ogiltighetsregel. Trots att reglerna enligt ordalydelsen är villkorade av syftet med avtalsvillkor eller bolagsordningsbestämmelser kan de inte förstås på detta sätt. I stället tar de sikte på innehållet i avtal och bolagsordning.
Vad beträffar den avtalsrättsliga regeln kan det av ordalydelsen framstå som en överraskning att den bland annat ogiltigförklarar (a) avtalsförpliktelser varigenom aktieägare inbördes eller gentemot tredje person, till exempel bolagets långivare, åtar sig att rösta (eller inte rösta) för val av viss revisor och (b) avtalsförpliktelser för bolaget som är villkorade av att bolagsstämman väljer (eller inte väljer) viss revisor, exempelvis förpliktelser att återbetala ett lån om inte stämman väljer viss revisor. Förmodligen drabbar ogiltigheten exempelvis även (c) avtalsförpliktelser för aktieägare gentemot tredje person som är villkorade av att aktieägaren röstar (eller inte röstar) för val av viss revisor, till exempel förpliktelser gentemot bolagets långivare att rösta för frivillig likvidation om inte aktieägaren röstar för val av viss revisor. Den aktiebolagsrättsliga regeln ogiltigförklarar framförallt bolagsordningsbestämmelser som begränsar stämmans beslutskompetens i fråga om val av revisor, exempelvis genom att föreskriva att stämman
64 Se 7 kap. 50 § ABL.
endast får välja revisor som tillhör ett visst nätverk. Däremot påverkar regeln inte möjligheten att enligt 9 kap. 8 § andra stycket ABL i bolagsordningen ge någon annan än stämman rätt att utse en bolagsrevisor.