Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 2016

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2016. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 januari 2017.
Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2016. I de fall som SFS-nummer saknas hade författningen den 1 februari 2017 ännu inte kommit ut från trycket.

 

Statsrätt
I syfte att skapa ett enhetligt, tydligt och lättillgängligt regelverk för de olika typer av ersättningar som en riksdagsledamot har rätt till har en ny lag antagits, lagen om ersättning till riksdagens ledamöter. Även när det gäller stödet till partigrupper har en ny lag antagits, lagen om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Tidigare gällande lagar inom området har upphävts. Därutöver har vissa ändringar gjorts i lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ (SFS 1108 f.).
    En ny lag, lagen om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter, har antagits och ändringar har gjorts i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. De nya lagreglerna innebär bl.a. att en ledamot som huvudsakligen på grund av sitt ledamotsuppdrag tar emot en gåva ska anmäla detta för registrering i ett gåvoregister. Detta gäller dock inte om gåvan saknar eller har ett obetydligt ekonomiskt värde. Gåvorna ska anses avsedda för och tillhöra staten. Vidare innebär de nya reglerna att en ledamots skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som hänför sig till verksamhet eller ekonomiska intressen i företag och föreningar, fastighetsinnehav i form av näringsverksamhet och inkomstbringande självständig verksamhet ska anmälas och registreras (SFS 1117 f.).

 

Annan offentlig rätt
Ändringar i lagen om regionalt utvecklingsansvar innebär att landstingen i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län tagit över det s.k. regionala utvecklingsansvaret. Det betyder att landstinget ansvarar för arbetet med regionens tillväxt samt planer för länets infrastruktur. I alla dessa län, förutom Uppsala, har det tidigare varit länsstyrelsen som hanterat detta. Ändringarna innebär även att berörda landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionsty-

relse. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige fortfarande användas (SFS 945).
    En ny lag, lagen om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, har antagits. Den ersätter lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (SFS 1091).
Lotterilagen och marknadsföringslagen har ändrats. Genom ändringarna har en åldersgräns på 18 år införts för att man ska få delta i tillståndspliktiga lotterier. Vidare har det införts ett generellt krav om att den som anordnar ett lotteri ska säkerställa att sociala och hälsomässiga skyddshänsyn tas. Det har också införts ett krav på att måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av lotterier till konsumenter och en bestämmelse om att sådan marknadsföring inte särskilt får riktas till barn och ungdomar under 18 år (SFS 1222 f.). Lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst har ändrats så att radio- och tv-avgiften höjts med 124 kronor till 2 340 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2017.

 

Familjerätt
En ny lag om personnamn har antagits som ersätter namnlagen från 1982. Den nya lagen syftar till att stärka enskildas möjligheter att själva välja sitt namn och till att göra lagstiftningen mer tillgänglig för den enskilde. Det innebär bl.a. att de automatiska förvärven av efternamn genom födelsen och adoption har avskaffats, att alla efternamn förvärvas genom ansökan och att det finns många möjliga efternamn att förvärva. Bland annat har de vanligaste efternamnen i Sverige blivit fria att förvärva för alla. Det har också blivit möjligt att förvärva ett dubbelt efternamn, det har blivit enklare att byta namn och hindren mot att byta namn flera gånger har tagits bort. För att förenkla hanteringen av namnärenden har Skatteverket blivit ensam namnmyndighet. Den nya lagen träder i kraft den 1 juli 2017 (SFS 1013 f.).

 

Konsumenträtt
En ny lag, lagen om verksamhet med bostadskrediter, har antagits och ändringar har gjorts i bl.a. konsumentkreditlagen och lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. Lagändringarna genomför EU-direktivet om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och de syftar till att stärka konsumenternas ställning och främja en välfungerande bolånemarknad. De innebär bl.a. att konsumenten ska få tydligare information, bättre insyn i hur räntan bestäms och minst sju dagars betänketid att överväga ett erbjudande om en bostadskredit. Konsumenten ska också få ett förslag till en amorteringsplan. Den nya näringsrättsliga lagen om verksamhet med bostadskrediter innebär bl.a. skärpta regler för rådgivning avseende bostadskrediter, t.ex. har det införts ett förbud för den som utger sig för att lämna oberoende råd-

givning att ta emot ersättning från någon annan än konsumenten (SFS 1024 f.).

 

Immaterialrätt
En ny lag, lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, har antagits. Lagen innehåller ett omfattande regelverk för de kollektiva förvaltningsorganisationernas verksamhet (kollektiv rättighetsförvaltning). Den omfattar bl.a. bestämmelser som syftar till att garantera att organisationernas medlemmar kan delta i beslutsfattandet på ett tillfredsställande sätt, att den ersättning som inkasseras hanteras ansvarsfullt, att medlemmar, rättighetshavare och andra garanteras insyn i organisationernas verksamhet. Vidare avses lagen säkerställa att villkoren i de licensavtal som ingås mellan kollektiva förvaltningsorganisationer och användare är rimliga. Patent- och registreringsverket ansvarar för tillsynen över att lagen följs (SFS 977).

 

Associationsrätt
Till följd av en EU-förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser har det införts två nya europeiska associationsformer för politiskt arbete på EU-nivå: europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Genom en ny lag, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, och ändringar i bl.a. bokföringslagen och revisionslagen jämställs europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med ideella föreningar i svensk rätt. De ska dock till skillnad från ideella föreningar i allmänhet vara bokföringsskyldiga och avsluta bokföringen med en årsredovisning. Vidare ska endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kunna vara revisor i ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse (SFS 1057 f.).
    Ändringar i bl.a. årsredovisningslagen, lagen om ekonomiska föreningar, stiftelselagen och aktiebolagslagen innebär att alla företag av en viss storlek och vissa koncerner ska upprätta en hållbarhetsrapport med upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Vissa noterade bolag ska också i sin bolagsstyrningsrapport upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen, med avseende på exempelvis ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund. Lagändringarna bygger på ett EU-direktiv (SFS 947 f.).

 

Näringsrätt
Tre nya EU-direktiv om offentlig upphandling har ersatt tidigare direktiv om offentlig upphandling. De nya EU-direktiven bygger i sak i stora delar på tidigare direktiv, men de innehåller också ett antal nya bestämmelser som utvecklar och kompletterar den tidigare regleringen. Särskilt skyldigheterna och möjligheterna att genom upphandling

främja samhälleliga mål har utvecklats. Miljöhänsyn och sociala hänsyn har t.ex. getts ökat utrymme. De nya EU-direktiven har genomförts i svensk rätt genom att tre nya lagar antagits och följdändringar har beslutats i ett antal lagar. En ny lag om offentlig upphandling ersätter den tidigare lagen om offentlig upphandling från 2007 och en ny lag om upphandling inom försörjningssektorerna ersätter lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster från 2007. Vidare har det antagits en ny lag, lagen om upphandling av koncessioner (SFS 1145 f.). Lagen om kollektivtrafik, lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna och lagen om upphandling av koncessioner har ändrats. Lagändringarna innebär att vissa bestämmelser i lagen om upphandling av koncessioner ska tillämpas när vissa kollektivtrafiktjänster ska upphandlas. Dessutom ska lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster gälla vid sådana upphandlingar. Regionala kollektivtrafikmyndigheter får direkttilldela avtal som avser kollektivtrafik på järnväg, om avtalets årliga genomsnittsvärde uppskattas till ett belopp motsvarande högst 7 500 000 euro. Andra behöriga myndigheter får direkttilldela sådana avtal utan begränsning. Med undantag för avtal som avser kollektivtrafik på vatten får andra avtal om allmän trafik direkttilldelas om det årliga genomsnittsvärdet av avtalet uppskattas till ett belopp motsvarande högst 500 000 euro (SFS 1209 f.). Lagen om vissa torvfyndigheter har upphävts och ändringar gjorts i miljöbalken, lagen om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader och minerallagen. Torv används som bränsle (energitorv) men också för andra ändamål som odlingstorv, t.ex. jordförbättringsmedel och stallströ. Energitorv har omfattats av ett koncessionssystem, vilket innebär att mark kan tas i anspråk för torvutvinning utan fastighetsägarens samtycke. Genom lagändringarna har energitorvtäkter reglerats på samma sätt som odlingstorvtäkter, dvs. i miljöbalken. Det innebär att koncessionsrätten för energitorv har tagits bort. Genom detta får fastighetsägaren möjlighet att avgöra om energitorv ska utvinnas på fastigheten och vem som ska utvinna torven. All täktverksamhet ska prövas enligt samma lagstiftning och instansordning. På så sätt kan också en verksamhetsutövare få ett tillstånd till utvinning av både energitorv och odlingstorv. Lagändringarna innebär vidare att prövningen av överklagade beslut om energitorvtäkter flyttats från regeringen till mark- och miljödomstolarna (SFS 991 f.).
    EU:s direktiv om vissa regler som styr skadeståndstalan enligt nationell rätt för överträdelser av medlemsstaternas och Europeiska unionens konkurrensrättsliga bestämmelser har genomförts genom antagandet av en ny lag, konkurrensskadelagen. Den nya lagen innehåller bestämmelser om ersättningsansvar och om hur ersättningen ska bestämmas, om regressrätt och om rättegången i mål enligt lagen. Följ-

dändringar har genomförts i lagen om grupprättegång, konkurrenslagen och lagen om patent- och marknadsdomstolar (SFS 964 m.fl.).
    Revisorsnämnden kommer att byta namn till Revisorsinspektionen. Namnbytet har sin bakgrund i att myndigheten leds av en myndighetschef och därmed är en enrådighetsmyndighet och inte någon nämndmyndighet. Ändringen avses dessutom förebygga att myndigheten felaktigt uppfattas som en branschorganisation. Namnbytet har föranlett ändringar i lagen om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall, sparbankslagen, lagen om ekonomiska föreningar, lagen om medlemsbanker, revisionslagen, revisorslagen och aktiebolagslagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2017 (SFS 1334 f.).

 

Finansmarknadslagstiftning
För att förbättra investerarskyddet har det införs nya regler om tillsyn, sanktioner och rapportering i fondlagstiftningen. Ändringar har gjorts i bl.a. lagen om värdepappersfonder, lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om värdepappersmarknaden. Lagändringarna är föranledda av nya EU-direktiv (SFS 892 f.).
    För att anpassa svenska regler till EU-förordningar har ändringar gjorts i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Ändringarna berör förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder, så kallade Eltif-fonder. Dessa fonder gör investeringar i t.ex. fastigheter, aktier i onoterade bolag och infrastrukturprojekt. Lagändringarna innebär bl.a. att Finansinspektionen fått möjlighet att ta ut avgifter för prövning av vissa ansökningar, anmälningar och underrättelser och en årlig avgift för tillsyn. Finansinspektionens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (SFS 1330).
    För att anpassa den svenska lagstiftningen till ändrade EU-regler när det gäller marknadsmissbruk har två nya lagar antagits, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden. Dessutom har ändringar gjorts i bl.a. lagen om handel med finansiella instrument, lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument och offentlighets- och sekretesslagen. Den nya kompletteringslagen samlar de bestämmelser om utredningsbefogenheter och administrativa sanktioner som marknadsmissbruksförordningen föreskriver att medlemsstaterna ska införa. Straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk har införts i lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden. I offentlighets- och sekretesslagen har bl.a. införts bestämmelser om skydd för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats frivilligt till Finansinspektionen och skydd av uppgifter som kan röja identiteten på antingen den person som rapporterar en överträdelse av bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen eller den som påstås vara ansvarig för överträdelsen (SFS 1307 f.).

 

Transporträtt
Riksdagen har godkänt de ändringar i järnvägsfördraget COTIF som beslutades av den mellanstatliga organisationen OTIF:s generalförsamling den 29–30 september 2015. Med anledning av fördraget har ändringar gjorts i lagen om internationell järnvägstrafik och järnvägslagen. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1375 f.).
    En ny lag, lagen om krav på installationer för alternativa drivmedel, har antagits. Lagen innehåller bestämmelser om bl.a. krav på installationer, avgifter för laddning av elfordon, användarinformation och tillsyn. Regeringen (eller myndighet) får meddela föreskrifter om krav på installationer för överföring av alternativa drivmedel till fordon och fartyg. Avgifter för att ladda elfordon vid laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten ska vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande. Regeringen (eller myndighet) får vidare meddela föreskrifter om skyldighet att lämna information om vilka fordon som regelbundet kan tankas med enskilda drivmedel på marknaden eller laddas vid laddningspunkter och om skyldighet att vid tankstationer tillhandahålla information om jämförelsepriser för andra relevanta drivmedel (SFS 915).

 

Arbetsrätt
Genom ändringar i socialförsäkringsbalken, lagen om anställningsskydd, lagen om offentlig anställning, lagen om arbetsmarknadspolitiska program och lagen om uthyrning av arbetstagare ska de tre lönestöden lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning byta benämning till lönebidrag för anställning, lönebidrag för utveckling och lönebidrag för trygghet i anställning. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2017 (SFS 1269 f.).
    En ny lag, lagen om arbetstid vid inlandssjöfart, har antagits och ändringar gjorts i arbetsmiljölagen, lagen om vilotid för sjömän och fartygssäkerhetslagen. De nya bestämmelserna reglerar arbetstid, viloperioder och raster för arbetstagare inom inlandssjöfarten (SFS 960 f.).

 

Miljörätt
Genom ändringar i växtskyddslagen har skyldigheten att anmäla växtskadegörare utvidgats till att gälla var och en som konstaterar eller misstänker förekomst av en växtskadegörare som omfattas av Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning eller kartläggning av växtskadegörare (SFS 1125). Drivmedelslagen och lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel har ändrats. Genom lagändringarna har det blivit möjligt att tillhandahålla en alkylatbensin som har ett högsta ångtryck på 95 kilopascal under den tid av året som inte definieras som sommar. Vidare har definitionen av förnybara energikällor förändrats (SFS 876 f.).

 

Lagstiftning om jakt
Jaktlagen har ändrats så att mål i domstol om jakt efter björn, järv, lo eller kungsörn ska handläggas skyndsamt (SFS 974).

 

Ordning och säkerhet
Genom en ny lag, lagen om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon, får Polismyndighetens och Säkerhetspolisens heraldiska vapen och ordet polis som huvudregel bara användas på Polismyndighetens och Säkerhetspolisens motorfordon och på sådana fordon där det inte finns risk för förväxling, t.ex. veteranbilar. Polismyndigheten kan därutöver ge tillstånd till användning av polisiära kännetecken på motorfordon för konstnärlig verksamhet, för musei- eller samlarverksamhet eller för annat ändamål om det finns särskilda skäl. Om en fordonsägare utan tillstånd använder något av de skyddade kännetecknen, kan Polismyndigheten förelägga ägaren att avlägsna detta. Ett sådant föreläggande får förenas med vite (SFS 1122).

 

Processrätt
För att genomföra ett EU-direktiv om försvararrättigheter har ändringar gjorts i rättegångsbalken, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och häkteslagen. Ändringarna innebär bl.a. att det införts en uttrycklig regel om att ett barn som har frihetsberövats har rätt att omedelbart få en närstående underrättad om skälen för frihetsberövandet. En misstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare, eller en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav, har fått en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Detsamma gäller för annan kontakt i form av t.ex. telefonsamtal eller brev mellan den frihetsberövade och hans eller hennes försvarare. För frihetsberövade som företräds av en privat försvarare som inte uppfyller de krav som ställs på en offentlig försvarare kan dessa rättigheter i undantagsfall begränsas (SFS 929 f.).
    För att hantera den stora målökning på migrationsområdet som förväntas under de närmaste åren har en tillfällig lösning införts i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar som ska gälla under tre år. Den innebär att en förvaltningsrätt som är migrationsdomstol får lämna över migrationsmål och andra mål till övriga förvaltningsrätter som handlägger sådana mål och att den kammarrätt som är migrationsöverdomstol får lämna över andra mål än migrationsmål till övriga kammarrätter som handlägger sådana mål, om det behövs av hänsyn till domstolens handläggningstider och om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part. Ändringarna gäller till och med utgången av december 2019. Möjligheterna att överlämna mål därefter har begränsats till att enbart gälla migrationsmål (SFS 1138 f.).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
För att genomföra det omarbetade asylprocedurdirektivet som behandlar gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd har ändringar gjorts i utlänningslagen, lagen om god man för ensamkommande barn, lagen om särskild utlänningskontroll och lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Ändringarna innebär bl.a. att det har preciserats i lag att en asylansökan kan anses uppenbart ogrundad om de uppgifter som utlänningen åberopar saknar betydelse för prövningen av ansökan eller om uppgifterna saknar tillförlitlighet. De innebär också att vid beslut om avvisning med omedelbar verkställighet ska den behöriga migrationsdomstolen pröva om verkställigheten ska avbrytas i avvaktan på domstolens slutliga prövning av ett överklagande. Under denna prövning ska beslutet inte få verkställas. Samma sak gäller om ett beslut av Migrationsverket att neka ny prövning överklagas och det är första gången utlänningen begär ny prövning. När det gäller ensamkommande barn får ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet inte verkställas förrän tidigast en vecka efter det att barnet fick del av beslutet. Detsamma gäller när ett ensamkommande barn nekas ny prövning. Vidare innebär ändringarna att det anges i lag att ensamkommande barn alltid har rätt till ett offentligt biträde i asylärenden och ärenden om ny prövning. Ensamkommande barn ska också omedelbart efter förordnandet av god man informeras om vem som har förordnats som god man. Informationen ska även lämnas till barnets boende och till barnets offentliga biträde om ett sådant har förordnats (SFS 1240 f.).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen innebär att öppenvården från den 1 januari 2017 kommer att vara gratis för personer som är 85 år eller äldre. Ändringar i tandvårdslagen och lagen om statligt tandvårdsstöd innebär att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården successivt förlängs från 19 år till 23 år (SFS 1285 f., 1298 f.). Lagen om läkemedelsförmåner m.m. har ändrats så att varor som ingår i läkemedelsförmånerna och som förskrivs enbart i födelsekontrollerande syfte av läkare eller barnmorskor ska vara kostnadsfria för en förmånsberättigad person som vid inköpstillfället inte har fyllt 21 år (SFS 1284).

 

Socialrätt
Genom ändringar i socialförsäkringsbalken har flerbarnstillägget, adoptionsbidraget och inkomstgränsen för bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer höjts. Vidare har jämställdhetsbonusen avskaffats genom att lagen om jämställdhetsbonus upphävts (SFS 1294 f.).

Ändringar i socialförsäkringsbalken innebär bl.a. att grundbidraget för inköp av bil halverats och att en omfördelning av stödet gjorts till förmån för höjda inkomstnivåer i anskaffningsbidraget samtidigt som det införts ett nytt bidrag, tilläggsbidrag, för inköp av bil. Bilstödet avses på detta sätt i högre grad tillgodose dem som har bristande ekonomiska förutsättningar för inköp av bil och dem som får extra kostnader för ett inköp (SFS 1066).
    Enligt ändringar i socialförsäkringsbalken ska assistansersättning lämnas med ett särskilt angivet belopp per timme. Regeringen ska kunna bestämma olika belopp som assistansersättning. Tidigare har det bara funnits ett schablonbelopp som ersättning per timme (SFS 1288).

 

Lagstiftning om utbildning
Ändringar i skollagen innebär en utökad rätt att delta i kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå i syfte att uppnå grundläggande och särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Ett krav på att den vuxne ska ha en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att ha rätt till komvux på gymnasial nivå har tagits bort. Vidare innebär ändringarna en rätt att delta i komvux på gymnasial nivå i syfte att uppnå grundläggande behörighet till och särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan. Både när det gäller studier som ger behörighet till högskoleutbildning och när det gäller utbildning som ger behörighet till yrkeshögskoleutbildning ska rätten till utbildning gälla för vuxna som är behöriga att delta i komvux på gymnasial nivå (SFS 1184).
    I lagen om yrkeshögskolan har nya bestämmelser införts som innebär att en utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan ska ha den kompetens och de förutsättningar som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser, vilket betyder att anordnaren måste ha såväl praktiska förutsättningar som egen kunskap om yrkesområdet för att få anordna en yrkeshögskoleutbildning. Utbildning inom yrkeshögskolan ska även få anordnas av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor. Det har också i lagen införts en upplysning om att regeringen kan meddela föreskrifter om att en utbildning inom yrkeshögskolan får bedrivas som behörighetsgivande förutbildning på gymnasial nivå. Förutbildningen får erbjudas om det finns brist på behöriga sökande till den ordinarie yrkeshögskoleutbildningen. Vissa övergångsbestämmelser gäller (SFS 1183).
    De bestämmelser i skollagen som anger att fristående förskoleklasser, grundskolor och grundsärskolor som inte har plats för alla sökande ska göra ett urval på grunder som Skolinspektionen godkänner har förtydligats så att det framgår att sådana urvalsgrunder ska vara förenliga med att skolan ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i den aktuella skolformen. Av de nya bestämmelserna

framgår att regeringen med stöd av regeringsformen kan meddela föreskrifter om undantag från urvalsgrunderna för vissa elever (SFS 911).

 

Monica Hall och Bengt Billquist