Webbsändningar, hemsidor och oönskat grundlagsskydd

 

 

Av doktoranden MIKAEL RUOTSI1

Enligt den s.k. webbsändningsregeln i YGL får direktsändningar via internet grundlagsskydd. Redan detta är problematiskt eftersom sådana sändningar numera förekommer i en omfattning som knappast förutsetts av lagstiftaren samt träffar aktörer som inte efterfrågar det särskilda grundlagsskyddet och inte heller kan förväntas leva upp till grundlagarnas krav. En ytterligare komplikation är att den som ägnar sig åt sådana webbsändningar dessutom kan få automatiskt grundlagsskydd för sin hemsida enligt den s.k. databasregeln. Sammantaget innebär dagens reglering och den ökande förekomsten av direktsändningar på internet att det grundlagsskyddade området vidgas på ett sätt som riskerar att undergräva förtroendet för grundlagarna.

 


1 Inledning
Gränserna för det grundlagsskyddade området, dvs. frågan om vilka yttranden som omfattas av de särskilda yttrandefrihetsgrundlagarna2, är komplext och har historiskt sett medfört svåra gränsdragningsfrågor.3 Den odiskutabla huvudregeln när det gäller publiceringar på internet har emellertid ansetts vara att sådana yttranden inte omfattas av grundlagarna, utan ska prövas enligt vanlig lag. De viktigaste undantagen gäller sådana direktsändningar eller tablålagda sändningar via internet som omfattas av den s.k. webbsändningsregeln (YGL 1:6 st. 1 andra meningen) samt innehållet på webbplatser som omfattas av den s.k. databasregeln (YGL 1:9). I de nu angivna situationerna reglerar alltså yttrandefrihetsgrundlagarna även yttranden som sker via internet.
    Utformningen av webbsändningsregeln medför att alla som livesänder på webben, t.ex. på en egen hemsida eller via facebook, instagram, youtube, snapchat m.m., omfattas av det särskilda grundlagsskyddet under förutsättning att sändningarna är riktade till allmänheten. Redan detta kommer nog som en överraskning för många enskilda (men även för myndigheter och företag), som kanske inte har övervägt att under straffansvar utse en utgivare för sina webbsändningar (jfr YGL 4:1 och 4:6).

 

1 Doktorand i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet och föredragande hos Justitiekanslern. De åsikter som uttrycks i artikeln är mina egna. Forskningen finansieras med stöd av Torsten Söderbergs Stiftelse. 2 Med yttrandefrihetsgrundlagarna avses tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). 3 Se t.ex. NJA 1999 s. 275.

674 Mikael Ruotsi SvJT 2017 Enligt uttalanden som gjorts av de två senaste parlamentariskt sammansatta kommittéerna på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området är det dessutom så att exempelvis en bloggare, som utöver att blogga även livesänder på webben, kan få automatiskt grundlagsskydd för allt innehåll på sin hemsida.4 Vad som sägs i motiven är alltså att den som vid något tillfälle livesänder via internet, kan få automatiskt grundlagsskydd för sin hemsida. Grundlagsskyddet för hemsidan uppkommer — som beteckningen ”automatisk” antyder — utan någon särskild åtgärd från den som tillhandahåller hemsidan, och är inte något som denne kan välja bort.
    Om kommittéernas bedömning är riktig, så framstår konsekvenserna av det ovan anförda som; (i) dramatiska för omfattningen av yttrandefrihetsgrundlagarnas tillämpningsområde, (ii) oönskade från den enskilde användarens perspektiv och (iii) knappast avsedda från lagstiftarens horisont. Trots detta verkar det lagstiftningsärende som nu pågår, och där en lagrådsremiss nyligen lagts fram av regeringen, inte innebära någon förändring av den beskrivna situationen. Snarare riskerar de potentiella problemen att öka i och med att det föreslås att även innehåll på webbplatser, som kan ändras av någon annan än den som driver webbplatsen, i vissa fall ska omfattas av grundlagarna.
    I denna artikel gör jag en kortfattad genomgång av det aktuella lagstiftningsärendet (del 2) och de nu gällande bestämmelserna avseende webbsändningsregeln respektive databasregeln (del 3). Vidare presenterar jag de förändringar av databasregeln som föreslås i lagrådsremissen (del 4) och effekterna av webbsändningsregeln samt den ovan angivna tolkningen av det automatiska grundlagsskyddets omfattning (del 5). Avslutningsvis diskuterar jag hur webbsändningsregeln och det automatiska grundlagsskyddet bör hanteras framöver (del 6).

 

2 Bakgrund
Mediegrundlagskommittén presenterade i september 2016 sitt betänkande Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58). I betänkandet föreslår kommittén ett antal förändringar av yttrandefrihetsgrundlagarna. De flesta av förslagen rör frågor av mindre betydelse, men även ett par förändringar av mer ingripande natur behandlas.5 Den mest betydelsefulla delen av betänkandet utgörs av den genomgående förändring avseende grundlagarnas språk och struktur som föreslås. Syftet med dessa förändringar är i huvudsak att underlätta förståelsen av grundlagarna samt att göra dem lättare att tillämpa. Förändringarna i språk och struktur är i princip inte avsedda att förändra rättsläget i sak.6 Betänkandet har varit ute på remiss och den 22 juni 2017 över-

 

4 Se SOU 2012:55 s. 365 och SOU 2016:58 s. 268. 5 Jag tänker då främst på förslagen om s.k. ansvarsbegränsning avseende webbpubliceringar samt delegationsregeln som syftar till att förhindra att webbplatser av typen LexBase kommer i åtnjutande av grundlagsskydd. 6 Detta gäller med ett par undantag, se SOU 2016:58 s. 239.

SvJT 2017 Webbsändningar, hemsidor… 675 lämnade regeringen en remiss till lagrådet. Lagrådsremissen ansluter i väsentliga delar till betänkandet, men innehåller vissa justeringar av främst lagteknisk natur.
    I kommitténs uppdrag ingick att överväga villkoren för det automatiska grundlagsskyddet för databaser enligt YGL 1:9 st. 1. Regeringen anförde i sina direktiv till kommittén att den bl.a. skulle överväga för- och nackdelarna med att det automatiska grundlagsskyddet är knutet till traditionella medier.7 Kommitténs slutsats i denna fråga var att det automatiska grundlagsskyddet inte bör utvidgas till att omfatta ytterligare webbpubliceringar.8 De förändringar som finns i lagrådsremissen avseende utformningen av villkoren för automatiskt grundlagsskydd enligt databasregeln följer kommitténs rekommendationer och är således endast av redaktionell och språklig natur.9 Däremot föreslås en uppluckring av kravet på att endast den som driver en databas ska kunna tillföra databasen information.10

3 Den nuvarande regleringen
3.1 Webbsändningsregeln
YGL är som huvudregel tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel (YGL 1:6 st. 1 första meningen).11 Med detta avses huvudsakligen traditionella sändningar i ljudradio och tv. Den s.k. webbsändningsregeln i YGL 1:6 st. 1 andra meningen har följande lydelse.

 

Som sändningar av radioprogram anses också tillhandahållande till allmänheten på särskild begäran av direktsända eller inspelade program, om starttidpunkten och innehållet inte kan påverkas av mottagaren.

 

Bestämmelsen är avsedd att tillämpas främst på sändningar via internet.12 Tillämpningsområdet är, som framgår av lagtexten, begränsat till direktsändningar eller tablålagda sändningar.
    Webbsändningsregeln infördes den 1 januari 2003, men hade då en delvis annan lydelse.13 Anledningen till att bestämmelsen infördes var att det rådde oklarhet kring om webbsändningar omfattades av huvudregeln i YGL 1:6 st. 1 första meningen, av databasregeln i YGL 1:9, eller om sändningarna föll utanför grundlagarnas tillämpningsområde.14 Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning den 1 januari 2011. Syftet med justeringarna var att klargöra att regeln endast gäller

 

7 Dir. 2014:97 s. 7 f. 8 SOU 2016:58 s. 273. 9 Lagrådsremiss, Ändrade mediegrundlagar, den 22 juni 2017, s. 106 f. och s. 244. 10 Lagrådsremissen s. 125 ff. och SOU 2016:58 s. 323 ff. 11 Observera YGL:s särskilda definition av begreppet radioprogram (YGL 1:1 st. 3). YGL är även tillämplig på en annan huvudkategori av kommunikation; tekniska upptagningar. I denna artikel berörs inte reglerna om tekniska upptagningar. 12 Se bl.a. prop. 2001/02:74 s. 41. 13 Lydelsen var: ”Med sådana sändningar av radioprogram avses även tillhandahållande av direktsända och inspelade program ur en databas.” 14 Prop. 2001/02:74 s. 41 samt s. 97.

676 Mikael Ruotsi SvJT 2017 direktsända och tablålagda sändningar. För att tydliggöra att webbsändningar inte kan få skydd enligt databasregeln ändrades även YGL 1:9.15 Enligt förslaget i lagrådsremissen flyttas bestämmelsen i YGL 1:6 till YGL 1:3. Webbsändningsregeln ges enligt förslaget ett eget stycke (YGL 1:3 st. 2) men lämnas i övrigt oförändrad.

 

3.2 Databasregeln
Som nämndes inledningsvis är YGL som huvudregel inte tillämplig på internetpubliceringar. Förutom webbsändningsregeln, innehåller även den s.k. databasregeln i YGL 1:9 undantag från huvudregeln. Enligt databasregeln kan en databas få grundlagsskydd antingen genom bestämmelsen om automatiskt grundlagsskydd (YGL 1:9 st. 1), eller på frivillig väg genom att den som driver en databas ansöker om utgivningsbevis (YGL 1:9 st. 2). Av intresse här är endast det automatiska grundlagsskyddet. Databasregeln har, i relevanta delar, följande lydelse.

 

Denna grundlags föreskrifter om radioprogram tillämpas också, i andra fall än som avses i 6 § första stycket andra meningen, när en redaktion för en periodisk skrift eller för radioprogram […] med hjälp av elektromagnetiska vågor […] på särskild begäran tillhandahåller allmänheten information ur en databas, vars innehåll kan ändras endast av den som driver verksamheten, direkt genom överföring […].

 

Enligt lagtexten är det således en förutsättning för att databasregeln ska vara tillämplig att innehållet i databasen endast kan ändras av den som driver verksamheten. Kravet har ansetts vara en förutsättning för utgivarens ensamansvar.16 Detta krav har i praktiken luckrats upp genom rättsfallet NJA 2014 s. 128. Där slog Högsta domstolen fast att omodererade läsarkommentarer som förekommer på en i övrigt grundlagsskyddad hemsida kan betraktas som en egen databas i YGL:s mening, under förutsättning att kommentarerna är tydligt avgränsade från det redaktionella innehållet.17 Följden blir då att det redaktionella innehållet omfattas av YGL, medan de omodererade kommentarerna regleras av allmänna bestämmelser.
    En annan förutsättning för automatiskt grundlagsskydd enligt databasregeln är att den som tillhandahåller informationen är en av de i bestämmelsen utpekade aktörerna. I nu aktuellt hänseende, rör det sig om en redaktion för en periodisk skrift eller ett radioprogram. Avsikten med denna avgränsning var att ge grundlagsskydd åt traditionella massmedieföretag (t.ex. Expressen, TV4 och Sveriges Radio) som även tillhandahåller information till allmänheten via nätet.18 Begreppet redaktion, som inte definieras i YGL, har i rättstillämpningen getts

 

15 Prop. 2009/10:81 s. 65 f. 16 Prop. 1990/91:64 s. 112. 17 Resonemanget har visst stöd i motivuttalanden, se prop. 2001/02:74 s. 98. 18 Prop. 1990/91:64 s. 66 f.

SvJT 2017 Webbsändningar, hemsidor… 677 en vid innebörd. I RÅ 2003 ref. 30 anförde Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) att begreppet redaktion, avseende en periodisk skrift, inte kan ges annan eller vidare innebörd än att det innefattar de personer som har hand om ordnandet och utgivningen av tryckta skrifter. Något krav på att utgivningen sker i syfte att skapa opinion eller förmedla nyheter kan således inte uppställas.

 

4 Lagrådsremissens utformning av databasregeln
Som framhållits ovan ansåg Mediegrundlagskommittén att villkoren för automatiskt grundlagsskydd inte skulle förändras. Kommitténs bedömning delas av regeringen i lagrådsremissen.19 Regeringen föreslår att databasregeln ska flyttas till YGL 1:4 och, i nu relevanta delar, ges följande lydelse.

 

Denna grundlags föreskrifter om sändningar av program tillämpas också när information ur en databas, vars innehåll kan ändras endast av den som driver verksamheten, tillhandahålls allmänheten med hjälp av elektromagnetiska vågor 1. av någon av följande: a) en redaktion för en periodisk skrift eller ett program, […] och 2. på något av följande sätt: a) överföring på särskild begäran, […] Även om viss information i databasen har tillförts av någon annan gäller grundlagen för sådana delar av databasen där det framstår som klart att informationen härrör från den som driver verksamheten. Vad som anges i denna paragraf gäller inte sådana tillhandahållanden ur en databas som avses i 3 § andra stycket.

 

Det kan noteras att begreppet radioprogram har bytts ut mot program. Förändringen hänger samman med att YGL i dess nuvarande utformning använder begreppet radioprogram som samlingsbeteckning för innehållet i sådana sändningar som omfattas av grundlagen. Enligt lagrådsremissens förslag ska istället det mer neutrala begreppet program användas, någon skillnad i sak är inte avsedd.
    Den enda förändring i sak som förslaget innehåller är den nya bestämmelsens andra stycke. Där framgår att även om viss information har tillförts databasen av någon annan än den som driver verksamheten så ska övrigt innehåll omfattas av grundlagsskyddet, under förutsättning att det framstår som klart att informationen härrör från den som driver verksamheten. Förändringen har föranletts av det tidigare nämnda rättsfallet NJA 2014 s. 128, utifrån vilket rättsläget kan tolkas som att grundlagsskyddet försvinner för hela webbplatsen om redaktionellt material inte tydligt avskiljs från t.ex. omodererade läsarkommentarer. Syftet är alltså att klargöra att en så drastisk konse-

 

19 Lagrådsremissen, s. 106 f.

678 Mikael Ruotsi SvJT 2017 kvens inte ska inträda avseende redaktionellt material som tydligt kommer från verksamhetsinnehavaren.20

5 Grundlagsskyddets räckvidd
Den ursprungliga tanken med databasregelns automatiska grundlagsskydd var att utsträcka grundlagsskyddet för traditionella massmedier även till publiceringar som sker i moderna kommunikationsformer. Denna tanke kan numera tyckas förfelad eftersom den bygger på en föreställning om att publiceringar som sker på internet inte är mer än ett bihang till massmediernas traditionella verksamhet i form av tryck, ljudradio och tv.
    Vidare har, som nämndes inledningsvis, såväl Yttrandefrihetskommittén som Mediegrundlagskommittén uttalat att lagstiftningens ursprungliga intentioner inte överensstämmer med databasregelns faktiska innehåll. Yttrandefrihetskommittén sammanfattade sin syn på saken på följande sätt.

 

Det automatiska grundlagsskyddet enligt databasregeln är, som har nämnts ovan, avsett främst för de databaser som tillhandahålls av traditionella massmedieföretag. Det finns emellertid inget hinder mot att det automatiska grundlagsskyddet även tillämpas på databaser som tillhandahålls av andra, t.ex. en privatperson som också direktsänder ett radioprogram över internet. I vissa fall är inte personen eller företaget i fråga medveten om att grundlagen gäller automatiskt. Detta kan framstå som problematiskt eftersom grundlagsskyddet medför vissa straffsanktionerade skyldigheter, såsom att utse utgivare. Det finns ingen möjlighet att avstå från det automatiska grundlagsskyddet.21

Denna ståndpunkt har även Mediegrundlagskommittén anslutit sig till.

 

Det bör noteras att det inte endast är traditionella massmedieföretag som har automatiskt grundlagsskydd enligt databasregeln. Alla som ger ut en tryckt tidning eller sänder tv eller radio har ett sådant skydd. Detta innebär bl.a. att även den som sänder enligt den s.k. webbsändningsregeln i 1 kap. 6 § första stycket andra meningen YGL omfattas. Till exempel kan en bloggare som via webben, förutom att tillhandahålla sin blogg, sänder ett program direkt eller vid en särskild tidpunkt få automatiskt grundlagsskydd enligt databasregeln.22

Kommittéernas slutsats torde bygga på följande resonemang. Enligt webbsändningsregeln omfattas i princip alla direktsändningar eller tablålagda sändningar över internet av grundlagsskyddet, under förutsättning att de riktas till allmänheten.23 Eftersom kravet på vad som

 

20 Lagrådsremissen, s. 127. 21 SOU 2012:55 s. 365. 22 SOU 2016:58 s. 268. 23 Att sändningarna ska riktas till allmänheten innebär att vem som helst ska kunna ta del av innehållet. Även kommersiellt bedriven verksamhet som inte är gratis omfattas, men erbjudandet måste riktas till var och en. Se t.ex. SOU 2016:58 s. 251 f.

SvJT 2017 Webbsändningar, hemsidor… 679 ska betraktas utgöra en redaktion inte har getts någon vidare innebörd än att det avser de personer som ordnar sändningen, så kan även enskilda som t.ex. direktsänder över internet anses utgöra en redaktion för ett radioprogram i den mening som avses i YGL 1:9.24 Sammantaget skulle det innebära att om samma personer dessutom tillhandahåller en hemsida, så kan innehållet på hemsidan omfattas av det automatiska grundlagsskyddet för databaser.
    I dagsläget är det, mot bakgrund av NJA 2014 s. 128, inte helt klart vad som gäller om den aktuella hemsidan inte är organiserad på det sätt som anges i YGL 1:9 st. 1; dvs. om innehållet i databasen kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten. Eventuellt faller grundlagsskyddet för hela hemsidan om externa användare kan tillföra information på hemsidan. Om lagrådsremissens förslag genomförs kommer denna oklarhet att undanröjas. De hemsidor som nu avses kommer då att omfattas av grundlagsskydd, i vart fall avseende sådant innehåll som klart härrör från den som driver hemsidan.
    Är då detta något problem i praktiken? Mediegrundlagskommittén framhåller i sina överväganden kring om det automatiska grundlagsskyddet bör utvidgas, att skyddet inte bör omfatta yttranden där den som yttrar sig inte har något intresse av grundlagsskydd och inte heller är villig att underkasta sig de förpliktelser som följer av grundlagarna. Det handlar bl.a. om skyldigheten att utse utgivare, sköta vissa krav på dokumentation av innehållet på webbplatsen samt att upprätthålla grundlagarnas system om skydd för meddelare.25 Med tanke på hur vanligt det numera är att olika evenemang direktsänds över internet framstår det som klart att en stor mängd aktörer, som webbsänder på sådant sätt som gör YGL tillämplig, inte efterlever grundlagarnas krav. Som ett av många exempel kan nämnas intresseorganisationer och politiska partier som direktsänder sina seminarier från Almedalsveckan; dels omfattas själva sändningarna av webbsändningsregeln, dels kan sändningarna medföra att aktörerna får automatiskt grundlagsskydd för sina hemsidor. Vidare kan nämnas enskilda som direktsänder innehåll av skiftande karaktär, exempelvis via sociala medier. Sändningarna omfattas i princip av webbsändningsregeln och grundlagsskydd kan därigenom uppkomma även för hemsidor som den enskilde tillhandahåller. Det potentiella området för grundlagsskydd är i praktiken mycket omfattande, och inkluderar

 

24 Jfr RÅ 2003 ref 30. 25 SOU 2016:58 s. 274. Skyldigheten att utse utgivare för webbsändningar och databaser som omfattas av det automatiska grundlagsskyddet är straffsanktionerad, se YGL 4:1 st. 1 och 4:6 st. 1. När det gäller webbsändningar finns vidare en straffsanktionerad skyldighet att dokumentera och tillgängliggöra uppgift om utgivare, se lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetens och yttrandefrihetsgrundlagens områden 3:1, 3:11 och 3:30 (tillämpningslagen). Avseende databaser med automatiskt grundlagsskydd finns straffsanktionerad skyldighet att anmäla utgivare till Myndigheten för press, radio och tv samt att hålla uppgift om utgivare tillgänglig på webbplatsen, se tillämpningslagen 3:18, 3:26 och 3:30.

680 Mikael Ruotsi SvJT 2017 subjekt som sannolikt inte har en aning om de förpliktelser som följer av grundlagsskyddet.
    Redan det nu anförda innebär att grundlagsregleringen i TF och YGL riskerar att få ett löjes skimmer över sig. Det är helt orealistiskt att tro att de ovan nämnda aktörerna kommer att inrätta sig i det system som yttrandefrihetsgrundlagarna föreskriver. Med tanke på den administration som skulle krävas av enskilda och myndigheter är det knappast heller önskvärt.
    Dessutom riskerar ett alltför omfattande grundlagsskydd att begränsa räckvidden av vanlig lagstiftning på ett sätt som inte är motiverat. Ett aktuellt exempel är Svea hovrätts dom den 28 juni 2017 (mål nr B 4377-17). Målet, som huvudsakligen gällde ansvar för våldtäkt, rönte stor uppmärksamhet eftersom en av de tilltalade hade filmat gärningarna med sin mobiltelefon och direktsänt filmen på facebook. Hovrätten bedömde att sändningen av filmen utgjorde grovt förtal. Den tilltalade dömdes för bl.a. detta brott till fängelse åtta månader samt förpliktades att utge skadestånd till målsäganden. Mot bakgrund av det som har sagts ovan om webbsändningsregelns omfattning, kan det ifrågasättas om inte åtalet för direktsändningen av filmen borde ha prövats som ett yttrandefrihetsbrott. Gärningen är visserligen lika straffbar enligt yttrandefrihetsgrundlagarna som enligt brottsbalken, men för yttrandefrihetsbrott gäller en särskild rättegångsordning som bl.a. innebär att endast Justitiekanslern är behörig åklagare och att brottet ska prövas av jury. Vidare gäller särskilda regler om preskription, vilka är betydligt snävare än vad som är fallet enligt den ordinarie regleringen i brottsbalken.26 Även om det inte var aktuellt i det nu nämnda fallet, så bör det framhållas att de särskilda regler om ensamansvar och meddelarskydd som finns i TF och YGL dessutom kan leda till att personer som i dylika filmer gör sig skyldiga till brott inte går att lagföra. En annan, kanske mindre dramatisk, effekt av att hemsidor får automatiskt grundlagsskydd är att dessa inte längre omfattas av de regler för behandling av personuppgifter som föreskrivs i personuppgiftslagen (1998:204).27 Det verkar orimligt att den som vid något tillfälle direktsänder över internet, till följd därav kan få automatiskt grundlagsskydd för sin hemsida enligt databasregeln och sålunda undantas från de krav på behandling av personuppgifter som följer av vanlig lag.
    Slutligen kan det framhållas att ett grundlagsskydd som inte efterfrågas av aktörer som bedriver webbsändningar och tillhandahåller hemsidor även medför problem för dessa aktörer. Problem som går utöver den ovan berörda skyldigheten att utse utgivare samt anmäla

 

26 För tillhandahållanden enligt webbsändningsregeln gäller i princip att åtal måste vara väckt inom sex månader från sändningen (oavsett hur allvarligt brottet är), se YGL 7:1 st. 2. Åtalspreskription enligt reglerna i brottsbalken inträder avseende grovt förtal efter fem år, se brottsbalken 5:2 samt 35:1 st. 1 p. 1. 27 Se personuppgiftslagen 7 § 1 st.

SvJT 2017 Webbsändningar, hemsidor… 681 respektive dokumentera uppgift om utgivaren.28 En sådan aspekt är den straffsanktionerade tystnadsplikt som dessa aktörer kan få gentemot enskilda som tillför webbsändningen eller hemsidan information; dvs. agerar som meddelare. En annan är det ensamansvar som yttrandefrihetsgrundlagarna föreskriver, och som i avsaknad av utgivare åvilar den som har varit skyldig att utse utgivare. I allmänhet kommer detta innebära att ansvaret träffar den enskilde som bedriver webbsändningen respektive tillhandahåller hemsidan.29 I de allra flesta fallen kommer ensamansvaret få till följd att den enskilde ansvarar straff- och skadeståndsrättsligt även för det som andra personer säger i de aktuella webbsändningarna. Ansvaret innefattar nämligen en uppsåtspresumtion enligt vilken den ensamansvarige anses ha haft kännedom om innehållet i en sändning som omfattas av YGL, alldeles oavsett om den ansvarige rent faktiskt visste vad de som medverkade hade för avsikt att yttra.30

6 Avslutande diskussion
Om rättsläget är som det beskrivs av kommittéerna, står det enligt min uppfattning klart att såväl webbsändningsregeln som det automatiska grundlagsskyddet har fått ett tillämpningsområde som på ett dramatiskt sätt inordnar en stor mängd aktörer i ett regelverk som de inte har något intresse att omfattas av. Inte heller lagstiftaren verkar ha förstått eller önskat denna utveckling. Trots detta innehåller den nyligen framlagda lagrådsremissen inte något försök att komma till rätta med de problem som har skissats här. Snarast kommer förslagen, om de genomförs, att ytterligare framhäva den orimliga omfattningen av grundlagsskyddet eftersom databasregelns krav på att endast den som driver en webbplats ska kunna tillföra webbplatsen information luckras upp.
    Ett grundläggande problem är att webbsändningsregeln har kommit att omfatta en mycket större mängd yttranden än vad som kunde förutses när bestämmelsen tillkom. Förekomsten av direktsändningar över internet har ökat på ett explosionsartat sätt de senaste åren. Som exempel kan nämnas att var och en numera har möjlighet att via en vanlig mobiltelefon direktsända yttranden via bl.a. facebook och snapchat. Gränserna för det grundlagsskyddade området framstår som närmast oöverblickbara.
    Det enda sättet att begränsa tillämpligheten av webbsändningsregeln torde vara genom lagstiftning. I sitt remissvar på Mediegrundlagskommitténs betänkande anför Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet att det bör övervägas att göra grundlagsskyddet för all publicering på internet beroende av utgivningsbevis. Regering-

 

28 Se not 25 ovan. 29 Se YGL 6:2 st. 1. 30 Se YGL 6:4. Se även undantaget YGL 1:8 för program som består i direktsändningar av dagshändelser m.m. som anordnas av någon annan än den som bedriver programverksamheten.

682 Mikael Ruotsi SvJT 2017 en avfärdar i lagrådsremissen denna möjlighet utan närmare motivering.31 Enligt min uppfattning har den lösning som Uppsala universitet föreslagit goda skäl för sig och skulle i väsentliga delar kunna åtgärda de problem som beskrivits här. Med beaktande av hur långt det aktuella lagstiftningsärendet har fortskridit är det emellertid knappast realistiskt att tro att ett sådant lagförslag kan presenteras innan valet 2018, även om regeringen omprövar sitt ställningstagande.
    Ett ytterligare problem är att den som sänder enligt webbsändningsregeln kan betraktas som en redaktion för ett radioprogram och därmed få automatiskt grundlagsskydd även för sin hemsida, enligt YGL 1:9 st. 1. Även om webbsändningsregelns omfattning inte inskränks, vore det önskvärt att den bestämmelsens vida tillämpningsområde inte dessutom medför att en stor mängd hemsidor ”i onödan” får automatiskt grundlagsskydd.
    Att inskränka omfattningen av det automatiska grundlagsskyddet i det avseende som här avses kan sannolikt åstadkommas utan att lagrådsremissens förslag till lagtext ändras. Av YGL 1:9 st. 1 framgår att bestämmelsen ska tillämpas ”i andra fall än som avses i 6 § första stycket andra meningen” (dvs. webbsändningsregeln). Skälet till att denna inskjutna sats infördes i databasregeln var att tydliggöra gränsen mellan webbsändningsregeln och databasregeln. Enligt förarbetena syftade skrivningen till att klargöra att databasregeln inte skulle omfatta sändningar enligt webbsändningsregeln.32 Sådana sändningar skulle i stället falla under huvudregeln om radioprogram; dvs. trots att webbsändningar tillhandahålls ur en databas så får dessa sitt grundlagsskydd genom huvudregeln i YGL 1:6 och inte via databasregeln. I lagrådsremissens förslag till ny lydelse av databasregeln (YGL 1:4) flyttas den inskjutna satsen till bestämmelsens sista stycke: ”Vad som anges i denna paragraf gäller inte sådana tillhandahållanden ur en databas som avses i 3 § andra stycket [webbsändningsregeln]”.
    De ovan berörda skrivningarna ger enligt ordalydelsen även utrymme för tolkningen att sådana sändningar som sker enligt webbsändningsregeln inte kan ge upphov till automatiskt grundlagsskydd för databaser som tillhandahålls allmänheten av redaktionen för en webbsändning. Detta gäller såväl den nuvarande lagtexten som lagrådsremissens förslag. Enligt en sådan tolkning skulle alltså den inskjutna satsen (”i andra fall än som avses i 6 § första stycket andra meningen”) ges innebörden att automatiskt grundlagsskydd utesluts för hemsidor som tillhandahålls av redaktionen för ett radioprogram som endast sänder enligt webbsändningsregeln.
    Som framgått ovan är en sådan tolkning svår att förena med de förarbetsuttalanden som gjorts. Det bör emellertid framhållas att dessa uttalanden har gjorts utan insikt om att regleringen skulle kunna få de oönskade effekter som här har pekats på. Genom att tolka databas-

 

31 Lagrådsremissen s. 107. 32 Prop. 2009/10:81 s. 49 och 66.

SvJT 2017 Webbsändningar, hemsidor… 683 regeln på det nu förespråkade sättet kan i vart fall förhindras att alla aktörer som sänder enligt webbsändningsregeln, löper risken att få automatiskt grundlagsskydd för sina hemsidor. En sådan tolkning överensstämmer också bättre med grundlagarnas systematik och databasregelns syfte. För att klargöra att den nu angivna tolkningen bör vinna företräde vore det önskvärt att regeringen, i den proposition om ändrade mediegrundlagar som kan förväntas läggas fram inom kort, behandlar frågan om hur webbsändningsregeln och det automatiska grundlagsskyddet enligt databasregeln förhåller sig till varandra.