En slutlig reglering av stadfästa förlikningar?
Av juristen ERIK BOGEGÅRD1
I NJA 2017 s. 659 utvecklar HD sitt resonemang från NJA 2017 s. 94 om hur stadfästa förlikningar ska tolkas. I denna artikel diskuteras HD:s resonemang i domen. Frågan som ställs är hur stadfästa förlikningar egentligen ska tolkas — om det över huvud taget går att ge ett enhetligt svar på det.
1 Inledning
Den 12 juli 2017 avgjorde HD ett mål som sedermera fick beteckningen NJA 2017 s. 659. Avgörandet har, enligt HD:s relativt nya praxis att på sin hemsida namnge avgöranden, fått titeln Den slutliga regleringen. Titeln anknyter till ett av föremålen för tvisten — ett så kallat supplerande moment i en stadfäst förlikning i vilket angavs att parternas samtliga mellanhavanden med anledning av tvisten i målet var slutligt reglerade. Titeln på avgörandet skulle emellertid kunna ges en annan tolkning, nämligen att HD med rättsfallet har avsett att slutligt reglera frågan om hur stadfästa förlikningar ska tolkas. Domen måste då ses i ljuset av HD:s dom från den 22 februari samma år, NJA 2017 s. 94, där HD, tämligen kategoriskt, hävdar att stadfästa förlikningar är domar och därmed ska tolkas objektivt. HD markerar i NJA 2017 s. 659 att NJA 2017 s. 94 endast rörde specialfallet verkställighet, inte tolkning av stadfästa förlikningar i allmänhet. NJA 2017 s. 94 var inte någon slutgiltig reglering — bara ett fragment av helheten. Den slutliga regleringen kommer i stället i och med NJA 2017 s. 659.
Har HD då i NJA 2017 s. 659 lyckats att slutligt reglera frågan om hur stadfästa förlikningar ska tolkas? Vad är i så fall innehållet i denna slutliga reglering? Dessa frågor är föremål diskussion i denna kommentar. Som kommer att framgå av den fortsatta framställningen är HD:s avgörande fyllt av inneboende otydligheter och till synes motstridiga uttalanden. En väsentlig del av denna kommentar kommer därför ägnas åt att utreda vad avgörandet egentligen innebär. En tolkning av domen helt enkelt.
2 Rättslig kontext
2.1 Stadfästa förlikningar som domar
Innan vi kommer in på HD:s avgörande i NJA 2017 s. 659 kan det vara på sin plats med en kort genomgång av den rättsliga kontext vi befinner oss i då vi diskuterar stadfästa förlikningar.
1 Denna artikel är en bearbetad version av en uppsats skriven för professor Joel Samuelsson inom ramen för fördjupningskursen Avtalstolkning — teori och praktik vid Uppsala universitet.