Domstolars deltagande i Pridefestivalen — en inte alldeles enkel fråga

 

 

Av justitierådet och ordföranden i Högsta domstolen ANDERS EKA, justitierådet och ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen HELENA JÄDERBLOM, hovrättspresidenten i Svea hovrätt ANDERS PERKLEV och kammarrättspresidenten i Kammarrätten i Stockholm THOMAS ROLÉN

Frågan om domstolars deltagande i Pridefestivalen handlar i ganska liten utsträckning om Pridefestivalen eller om Priderörelsens budskap, utan om domstolarna och deras uppdrag och roll i samhället. Diskussionen skulle vinna på att tydligare utgå från domstolarnas ställning och oberoende i förhållande till övriga statsmakter. Domstolarna måste själva definiera och värna sitt uppdrag inom ramen för de övergripande bestämmelser som finns i regeringsformen, om domstolarnas oberoende ska kunna stärkas.

 


Inledning
Frågan om domstolarnas deltagande i Pridefestivalen har diskuterats såväl offentligt, på ledarsidor och i denna tidskrift, som internt inom Sveriges Domstolar. Tingsfiskalen Daniel Bergström har i SvJT 2018 s. 827 utförligt redogjort för konstitutionella och andra rättsliga aspekter på frågan och därvid kommit fram till att ett sådant deltagande under inga omständigheter är förenligt med kravet på opartiskhet. Ett antal lagmän och chefsrådmän vid tingsrätt och förvaltningsrätt har i en replik i SvJT 2018 s. 835 argumenterat för motsatt ståndpunkt. Även professor emerita Lena Marcusson har nyligen i SvJT 2019 s. 159 diskuterat frågan. Domstolsverket har uttryckt sig på ett sätt som inte kan uppfatttas som annat än ett stöd för att domstolar deltar i Pridefestivalen. Bland annat har Domstolsverkets enhet för intern kommunikation i en artikel på sitt intranät den 15 januari 2019 som en av förra årets viktigaste händelser lyft fram att delar av Sveriges Domstolar deltog i Pridefestivalen.
    Daniel Bergström argumenterar i sin artikel för att domstolarnas deltagande i Pridefestivalen står i konflikt med regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. De lagmän och chefsrådmän som har replikerat på artikeln menar att så inte är fallet. I stället lyfter de fram värdet av att domstolarna möter medborgarna där medborgarna finns och ser sitt deltagande i festivalen som ett viktigt sätt att kommunicera vad domstolarna gör och står för. Motsatta ståndpunkter redovisas i frågan om det finns något olämpligt i ett sådant deltagande. Domstolsverket har för sin del inte gett till känna hur man har kommit fram till att man ska ställa sig bakom domstolarnas medverkan i Pridefestivalen.

SvJT 2019 Domstolars deltagande i Pridefestivalen… 349

Vad handlar frågan om?
Låt oss börja med att diskutera vad frågan egentligen handlar om. Enligt vår uppfattning finns ingenting att invända mot Priderörelsen som sådan eller det övergripande budskap som denna står för. Det budskap som Pridefestivalen vill manifestera är alltså fullt förenligt med grundläggande värden i ett fritt och demokratiskt samhälle.
    Det finns inte heller något som hindrar domare och andra anställda i en domstol från att delta i Pridefestivalen i sin personliga egenskap. Domare har liksom alla andra en grundlagsskyddad rätt att delta i opinionsbildning och att ge uttryck för sina åsikter. Att domare engagerar sig i samhällsfrågor får anses vara något positivt och eftersträvansvärt i sig.
    Frågan om domstolarnas deltagande i Pridefestivalen handlar alltså i ganska liten utsträckning om Pridefestivalen eller om Priderörelsens budskap. Den handlar snarare om domstolarna och deras uppdrag och roll i samhället. När domstolars deltagande i Pridefestivalen diskuteras tenderar diskussionen att bli polariserad. De olika perspektiv som anläggs skiljer sig på ett sådant sätt att argumenten inte riktigt ställs mot varandra. Frågan om domstolarnas deltagande är därför inte alldeles enkel att besvara och det har betydelse från vilket håll man närmar sig den. Det finns därför skäl att betrakta frågeställningen i ett lite större sammanhang.

 

Ett opinionsbildande uppdrag finns i hela statsförvaltningen
I en följd av år har vi sett en utveckling mot att förvaltningsmyndigheter vid sidan av sina ursprungliga uppgifter också ges i uppdrag att sprida kunskap om och skapa förtroende för sin verksamhet. I en del fall sträcker sig uppdraget så långt att myndigheten aktivt ska driva opinionsbildning i en viss fråga, till exempel att värna demokrati och mänskliga rättigheter. Det förekommer också att myndigheter inrättas som i princip enbart har i uppdrag att påverka samhället i en viss riktning. Ett annat uttryck för denna utveckling är att det ibland föreskrivs att ett visst förhållningssätt ska genomsyra all verksamhet hos ett stort antal myndigheter. Ett sådant exempel är uppdraget om jämställdhetsintegrering i myndigheter. Arbetet med en gemensam värdegrund i staten är ett annat sätt att såväl internt som externt sprida ett visst idéinnehåll kring statliga myndigheters verksamhet. Många myndigheter deltar också i arrangemang som genom medverkan på hög partipolitisk nivå får stor medial uppmärksamhet. Ett exempel på ett sådant arrangemang är Almedalsveckan. Genom att framhålla behovet av olika åtgärder från regeringens eller riksdagens sida medverkar myndigheter indirekt i den politiska debatten.
    Man kan således konstatera att det numera snarare är regel än undantag att statliga myndigheter anser sig ha ett opinionsbildande uppdrag, åtminstone när det gäller att sprida en positiv bild av den egna verksamheten. Att många myndigheter tar detta uppdrag på stort allvar

350 Anders Eka m.fl. SvJT 2019

avspeglas i storleken på myndigheternas kommunikationsavdelningar och i antalet debattartiklar som publiceras i syfte att tala om att myndigheten gör ett bra arbete.

 

Domstolarna är inte uttryckligen undantagna
Det skulle kunna hävdas att domstolarna med hänsyn till sin konstitutionella ställning borde vara oberörda av denna utveckling. Så är emellertid knappast fallet. Sveriges Domstolar används som ett samlingsbegrepp för domstolsverksamheten i Sverige. Detta samlingsbegrepp, som kan betraktas som ett slags gemensamt varumärke för landets domstolar, inbegriper även Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten. Att förvaltningsmyndigheter som är direkt underställda regeringen hänförs till Sveriges Domstolar bidrar till att göra den konstitutionella åtskillnaden mellan domstolarna och förvaltningsmyndigheter mindre tydlig. Domstolsverket tar emot uppdrag från regeringen och har i vissa fall att föra dessa vidare in i domstolsorganisationen. Som exempel kan nämnas det nyss angivna uppdraget om jämställdhetsintegrering i myndigheter som alltså även omfattar domstolarna. Domstolarnas förtroende och anseende hos allmänheten mäts i årliga undersökningar och resultatet jämförs med motsvarande statistik för olika förvaltningsmyndigheter.
    I såväl domstolarnas som andra myndigheters arbetsgivarroll ligger bland annat att entusiasmera medarbetarna, att värna om en god arbetsmiljö och att kunna attrahera kvalificerade sökande vid rekrytering av nya medarbetare. Under senare år har arbetsgivarens värderingar lyfts fram som ett allt viktigare instrument för att bedriva en god och framgångsrik arbetsgivarpolitik. Inte minst unga medarbetare vill kunna identifiera sig med de värden och ståndpunkter som arbetsgivaren förknippas med såväl internt som externt. Att medvetet bygga en profil som framstår som attraktiv från ett arbetstagarperspektiv brukar benämnas employer branding. Detta är något som både privata och offentliga arbetsgivare ägnar sig åt.
    Mot den nu tecknade bakgrunden framstår det som fullt möjligt att tolka in ett uppdrag för en domstol att till omvärlden aktivt kommunicera en positiv bild av vad den står för, eller med andra ord göra PR för verksamheten. Det finns inget uttryckligt förbud i lagstiftningen mot detta. Med den otydlighet som råder när det gäller skillnaden mellan förvaltningsmyndigheters och domstolars uppdrag kan det också vara svårt att förklara för medarbetare och för omvärlden varför en domstol inte skulle kunna medverka i Pridefestivalen i ett kommunikativt syfte när andra delar av rättsväsendet deltar, bland andra Polisen och Kriminalvården. Detta kan vara några av anledningarna till att medverkan i Pridefestivalen kan uppfattas som ett oproblematiskt led i domstolarnas externa kommunikation. Med hänsyn till det starka stöd som Priderörelsen erhållit i den allmänna opinionen framträder inte heller

SvJT 2019 Domstolars deltagande i Pridefestivalen… 351

risken för att en sådan medverkan skulle leda till omedelbar förtroendeskada som överhängande.

 

Vår syn på frågan
För vår egen del har vi emellertid kommit till en annan slutsats när det gäller domstolars medverkan i Pridefestivalen. Den grundas på principiella överväganden med avseende på domstolarnas uppdrag och ställning i samhället.
    För det första anser vi att man måste ställa sig frågan vilket budskap som en domstol vill sprida genom sitt deltagande i ett arrangemang av detta slag. Priderörelsen i Sverige startade som en politisk rörelse för främst homosexuellas rättigheter i samhället. Numera verkar den för att synliggöra HBTQ-frågor i stort1. I föreningen Stockholm Prides stadgar anges syftet med föreningens verksamhet, bland annat att verka för att frigöra samhället från förtyckande normer och verka för jämlikhet och HBTQ-personers rättigheter. Om syftet med att delta i Pridefestivalen är att visa att man i sin dömande verksamhet tillämpar de grundläggande värden och principer med avseende på HBTQ-personers rättigheter som Priderörelsen står bakom, kan detta ge en i viss mån skev bild. Domstolen kan inte i sin rättstillämpning gå utanför vad som föreskrivs i gällande lagstiftning, inklusive de överordnade normer som finns i grundlag och inom Europarätten. I den mån Priderörelsens krav sträcker sig längre än så, saknas det stöd i lagstiftningen för att tillgodose kraven.
    För det andra anser vi att det måste ifrågasättas om en domstol över huvud taget kan vara bärare av vissa värden. Medan domaren är en människa av kött och blod, som kan stå för vissa åsikter, är en domstol inte annat än en rättslig konstruktion. När domaren tar plats i rätten ikläder han eller hon sig rollen av beslutsfattare på domstolens vägnar. Det förutsätts då att domaren lämnar sina personliga åsikter åt sidan för att i stället tillämpa lagstiftningen med stöd av en vedertagen juridisk metod. I många andra länder markeras detta genom att domaren tar på sig en domarkappa. När domaren väl har trätt in i denna roll saknas stöd för att tillämpa någon annan värdegrund än den som följer av lagstiftningen och dess uttolkning genom de högsta instansernas vägledande avgöranden. Det är därför mycket svårt att se vilket utrymme som skulle finnas för en domstol att utveckla eller kommunicera egna värderingar när det gäller olika gruppers rättigheter i samhället. En annan sak är att det kan finnas ett stort behov av att förklara domstolens roll som sådan och på ett begripligt sätt redovisa innehållet i olika avgöranden.
    Mot denna vår hållning skulle kunna invändas att den är överdrivet restriktiv och att deltagande i Pridefestivalen inte innebär något annat än att domstolen står upp för allmänmänskliga värderingar samt att

 

1 Nationalencyklopedin.

352 Anders Eka m.fl. SvJT 2019

deltagandet är ett bra sätt för domstolarna att komma närmare medborgarna. Om man ser frågan isolerad till den medverkan i Pridefestivalen som förekom i somras kan invändningen framstå som befogad. Vi menar emellertid att frågan måste diskuteras från ett principiellt perspektiv. Det finns många fler organisationer och rörelser än Pride som verkar för olika gruppers rättigheter i samhället. Det kan handla om alltifrån etniska eller religiösa minoriteter till grupper av personer med funktionshinder. Utan ett principiellt förhållningssätt när det gäller att uttrycka stöd för sådana rörelser kan domstolarna få stora svårigheter att förklara varför man väljer att medverka i ett sammanhang men inte ett annat. Att visa sitt stöd för vissa utsatta grupper men inte för andra medför således vanskliga avvägningar från förtroendesynpunkt och kan även aktualisera frågor om jäv.
    Vår uppfattning är således att det borde anses ligga utanför domstolarnas uppgift att aktivt ta ställning och ge uttryck för värderingar, när det inte sker inom ramen för den dömande verksamheten eller det annars finns uttryckligt stöd för det. Om en domstol inom ramen för sin självständiga ställning ändå kommer fram till att man vill medverka i Pridefestivalen bör detta ske i domstolens eget namn och utan användande av namnet Sveriges Domstolar, dess flagga eller logotype. Sveriges Domstolar omfattar landets alla domstolar och varken Domstolsverket eller någon enskild domstol har behörighet att göra sig till språkrör för de övriga domstolarna. Vi anser därför att det finns skäl att ifrågasätta Domstolsverkets agerande. Med tanke på frågans principiella natur hade Domstolsverket haft anledning att förhålla sig helt neutralt till domstolars deltagande i festivalen, eller i vart fall noggrant ha tänkt igenom vilken inställning man skulle förmedla.

 

Avslutande reflektioner
Det som för vår del framstår som mest allvarligt är att diskussionen om domstolarnas deltagande i Pridefestivalen röjer en betydande brist på tydlighet när det gäller domstolarnas ställning och oberoende i förhållande till övriga statsmakter.
    Domstolarna har en mycket viktig uppgift i samhället för att ge medborgarna tillgång till en rättvis och opartisk rättegång och numera i ökande omfattning även att säkerställa att lagstiftningen tillämpas i överensstämmelse med överordnade normer. Därigenom bidrar domstolarna till stabilitet och kontinuitet även i tider av politisk turbulens. För att kunna fullgöra den uppgiften och långsiktigt kunna upprätthålla ett högt förtroende och en hög grad av legitimitet måste domstolarnas uppdrag och ställning vara definierade på ett sätt som framstår som klart och tydligt såväl för domstolarna själva som för samhället i övrigt.
    Vi välkomnar därför en fortsatt diskussion mellan företrädare för landets domstolar, inte om innehållet i Priderörelsens allmänna budskap, för det tror vi att vi alla respekterar, utan om hur vi vill se våra

SvJT 2019 Domstolars deltagande i Pridefestivalen… 353

domstolars roll i ett större perspektiv och hur vi vill att deras uppdrag i ett rättssamhälle ska komma till uttryck. Det finns mycket att vinna på att vi når samsyn i dessa frågor. Om domstolarnas oberoende ska kunna stärkas, vilket är en viktig del i att säkerställa rättsstaten, måste domstolarna ha förmåga att själva definiera och värna sitt uppdrag inom ramen för de övergripande bestämmelser som finns i regeringsformen. För det är ju precis som tingsrättslagmännen och chefsrådmännen skriver i sin replik — om inte domstolarna själva tar på sig den uppgiften kommer någon annan att göra det.