Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden*
Av lektor HANNA ALMLÖF1 och juristen HANNA KRISTIANSSON2
Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Det finns dock möjlighet att söka dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. I denna artikel analyseras dispensförfarandet i detalj med stöd av en kartläggning av samtliga dispensärenden under fem år. Genomgången av myndighetspraxis visar av vem dispensmöjligheten utnyttjas och under vilka förutsättningar dispens medges, men också hur låneförbudens undantag tillämpas i praktiken, särskilt undantaget för kommersiella lån. Sammantaget visar studien att dispensmöjligheten troligtvis underutnyttjas.
1 Inledning
De flesta aktiebolag i Sverige har en koncentrerad ägarkrets.3 Bolagen utgörs huvudsakligen av enmansföretag, kompanjonsföretag och familjeföretag i vilka aktieägarna utövar ett avgörande inflytande över driften.4 Ägarkretsen är baserad på personliga relationer, vilket innebär att vem som helst troligtvis inte är intresserad, eller för den delen välkommen, att köpa aktier. Det saknas således en öppen marknad för aktierna.5 Samtidigt måste vissa ägarförändringar med tiden ändå ske. Att lämna över verksamheten till sina barn eller att sälja den till nuvarande ledning eller till en extern part är återkommande teman i företagsekonomisk litteratur och generationsskiften är troligtvis de ägarskiften som har fått mest uppmärksamhet inom rättsvetenskapen.6 Samtidigt visar
* Denna artikel har genomgått kvalitetsgranskning genom s.k. peer review (granskning av jämlike). 1 Universitetslektor och Ragnar Söderberg-postdoktor vid Linköpings universitet samt forskare vid CeFEO — Centre for Family Enterprise and Ownership och Ratio — Näringslivets forskningsinstitut. Studien har presenterats vid högre seminarium vid ACLU — Affärsrättsligt Centrum vid Lunds universitet, Linköpings Universitet och Stockholms Universitet och vi vill tacka alla deltagare som kommit med utvecklande synpunkter. Ett särskilt tack riktas till adjungerad professor Carl Svernlöv som läst utkast av artikeln i dess slutskede och bidragit med värdefulla kommentarer. 2 Artikelidén härstammar från Kristianssons examensarbete, 2018, http:// www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1202718/FULLTEXT01.pdf. 3 Almlöf, Bolagsorganens reglering och dess ändamålsenlighet, 2014, s. 38–54. 4 Melin m. fl., Ägarskiften och ledarskiften i företag: en fördjupad analys (B 2004:06 ISBN 91-7318-357-1, 2004). 5 Se t.ex. Neville, Ejerstrukturer og Corporate Governance Nordisk tidsskrift for selskabsret 2000:1, s. 84–85 och Sjöman, 'Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten' i Svernlöv (ed) Aktiebolagslagens minoritetsskydd, s. 49–74, SCCL 2008. 6 Se t.ex. Sund, Skydd av ägarpositioner i familjeägda små och medelstora aktiebolag, 2008, Sund, Almlöf och Haag, Divorce and death in the family firm: A business law perspective
European Business Law Review 2010, Vol. 21(2), Sund och Bjuggren, No Gift and