Är Pragreglerna förenliga med svensk skiljemannarätt?
Av advokaten JAMES HOPE och jur.kand. NILS IVARS1
Den 14 december 2018 presenterades de så kallade Pragreglerna, vilka berör processledning och bevisanskaffning i skiljeförfaranden. Pragreglerna har tagits fram i syfte att skapa effektivare och mindre kostsamma skiljeförfaranden och ett mer civil law-präglat alternativ till de väletablerade IBA-reglerna.
Pragreglerna har kritiserats för att ge skiljenämnder för stora befogenheter och för att vara alltför inkvisitoriska, men reglerna har också välkomnats i vissa kretsar. I denna artikel analyseras regelverkets förenlighet med den svenska skiljemannarätten och ställs i kontrast till IBA-reglerna. Slutligen diskuterar artikelförfattarna huruvida Pragreglerna i vissa fall kan vara lämpliga att använda i skiljeförfaranden i Sverige.
1 Inledning
2010 lanserade International Bar Association (IBA) den senaste upplagan av sitt regelverk om bevisning i internationella skiljeförfaranden (IBAreglerna).2 IBA-reglerna har blivit ett välanvänt verktyg inom internationella skiljeförfaranden, bland annat eftersom många skiljedomsinstituts regelverk tenderar att lämna bevisfrågor relativt orörda.3 Under 2018 har det dock presenterats en utmanare till IBA-reglerna vid namn Rules on the Efficient Conduct of Proceedings in International Arbitration. Reglerna antogs formellt den 14 december 2018 i Prag och har därför fått namnet Prague Rules (hädanefter ”Pragreglerna”).4 Pragreglerna är framtagna utifrån problembeskrivningen att många skiljeförfaranden växer både i fråga om tid och om kostnad, vilket arbetsgruppen bakom Pragreglerna menar till viss del beror på att det typiska (internationella) skiljeförfarandet i alltför stor utsträckning styrs av parterna och präglas av common law-kulturen, med stora
1 James Hope är advokat, Solicitor-Advocate (Civil Proceedings), England och Wales, delägare och Head of Dispute Resolution vid Advokatfirman Vinge, Stockholm. Nils Ivars är jur.kand. och biträdande jurist i Vinges grupp för Dispute Resolution i Stockholm. 2 Reglerna heter formellt IBA Rules on the Taking of Evidence in International Arbitration och kan läsas på http://www.ibanet.org/. De första reglerna av liknande slag införde IBA 1983 (Supplementary Rules Governing the Presentation of Evidence in International Commercial Arbitration). 1999 infördes senare den första upplagan av IBAreglerna (IBA Rules on the Taking of Evidence in International Commercial Arbitration), vilken alltså reviderades och ersattes med 2010 års version. 3 Commentary on the revised text of the 2010 IBA Rules on the Taking of Evidence in International Arbitration. Jfr Lindskog, Stefan, Skiljeförfarande, publicerad i Zeteo 2018-09-07, kommentaren till 25 § 2.4.2. Lindskog anför att IBA-reglerna får anses ge ett auktoritativt uttryck för vad som i bevisningshänseende gäller i internationell skiljepraxis. 4 Pragreglerna finns att läsa på http://www.praguerules.com/.