Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen våren 2020

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2020. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2020.

 

Statsrätt
Ändringar i riksdagsordningen innebär att Riksrevisionen får en ny ledningsstruktur. Myndigheten ska inte längre ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska också utse en ställföreträdande riksrevisor som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten. Samma formella krav ska gälla för riksrevisionsdirektören som för riksrevisorn. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska vidare ha liknande förutsättningar när det gäller t.ex. villkoren för uppdraget (SFS 2020:104).
    Genom en annan ändring i riksdagsordningen ska ledamöter kunna delta på distans vid sammanträden i utskotten och EU-nämnden. Om det finns synnerliga skäl får sålunda riksdagen eller talmannen besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges. EUnämnden ska kunna medge deltagande på distans vid sammanträden om det finns särskilda skäl för det (SFS 2020:487).
    Genom ändringar i lagen med instruktion för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna förtydligas regelverket för en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs möjligheter till avgångsförmåner. Hänsyn ska tas till de särskilda förhållanden som följer med deras uppdrag jämfört med chefer för myndigheter under regeringen, såsom att det saknas möjlighet att förflytta en riksrevisor eller en riksrevisionsdirektör till ett annat uppdrag. Genom en ny lag om restriktioner vid en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs övergång till annan verksamhet införs också krav på prövning av restriktioner för en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör vid övergång till en annan statlig eller privat tjänst. Restriktionerna kan antingen vara karens eller ämnesrestriktion. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020 (SFS 2020:537 f.).

 

Yttrandefrihet och informationsfrihet
Det har antagits en ny totalförsvarsdatalag som ersätter lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Genom den nya lagen moderniseras regleringen på området och anpassas till bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning. Den nya lagen reglerar behandlingen av personuppgifter om totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret i Totalförsvarets rekryteringsmyndighets verksamhet (SFS 2020:151).

Medborgarinitiativ är ett sätt för EU-medborgare att påverka genom att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett visst lagförslag. Genom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen ska sekretess gälla till skydd för en enskild som stöder ett medborgarinitiativ. Uppgifter om den enskildes personliga förhållanden ska omfattas av sekretess, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den som uppgifterna rör lider men. Sekretessen ska gälla i högst 70 år (SFS 2020:327).
    I syfte att stärka skyddet för den personliga integriteten och öka effektiviteten i Rättsmedicinalverkets verksamhet har det antagits två nya lagar, lagen om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter och lagen om Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas. Genom den sistnämnda lagen införs tydliga rättsliga förutsättningar för Rättsmedicinalverket att föra en elimineringsdatabas i syfte att stärka kvaliteten i den rättsgenetiska verksamheten med dna-analyser (SFS 2020:421 f.).
    Ändringar i socialtjänstlagen och offentlighets- och sekretesslagen syftar till ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism. Genom ändringarna får polisen och socialtjänsten förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till varandra i syfte att förebygga terrorism. Det handlar om informationsutbyte vid misstankar om att terroristbrottslighet har begåtts men också för att förebygga sådan brottslighet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020 (SFS 2020:574 f.).

 

Konsumenträtt
Ändringar i konsumentköplagen, lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden och lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler syftar till att förtydliga regler på konsumenträttighetsområdet, framför allt i fråga om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Ändringarna innebär bl.a. följande. En näringsidkare ska vara skyldig att tillhandahålla konsumenten ett formulär som han eller hon kan använda för att ångra ett avtal. Skyldigheten för näringsidkare att lämna viss information när det gäller digitalt innehåll ska inskränka sig till sådan information som en näringsidkare känner till eller rimligen kan förväntas känna till. Det klargörs när risken för en vara går över på konsumenten i de fall varan transporteras till konsumenten. Vidare förtydligas det att en konsument har rätt att få tillbaka det han eller hon har betalat till följd av ett ogiltigt avtalsvillkor (SFS 2020:167 f.).
    Genom ändringar i bl.a. marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden anpassas svensk rätt till 2017 års konsumentskyddsförordning. Lagändringarna innebär att behöriga myndigheter enligt EU-förordningen får stärkta tillsynsbefogenheter, däribland rätt att köpa produkter under dold identitet (s.k. testköp). Dessutom ska en näringsidkare som genom sitt agerande på internet bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen, t.ex. genom otillbörlig marknadsföring, kunna föreläggas att ta in ett varningsmeddelande som tydligt

visas i samband med besök på webbplatsen. Ett sådant föreläggande ska kunna riktas även mot en värdtjänstleverantör eller internetleverantör (SFS 2020:338 f.).

 

Allmän fastighetsrätt och fastighetsbildning
Ändringar i bl.a. jordabalken, fastighetsbildningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter syftar till att förenkla för privatpersoner och företag i deras kontakter med Lantmäteriet och till att effektivisera lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndighetens handläggning. Lagändringarna innebär bl.a. följande. Registrering av en samfällighetsförening ska kunna göras elektroniskt. Inskrivningsmyndigheten får möjlighet att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden. Lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndighetens beslut om vissa avgifter ska kunna verkställas enligt utsökningsbalken. Arrendenämnden ska kunna besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende ska fasas in successivt, om det finns särskilda skäl för det. En uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende ska kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten (SFS 2020:362 f.).

 

Plan- och bygglagstiftning
I syfte att ge bättre förutsättningar för mer effektiva plan- och byggprocesser har det i plan- och bygglagen införts nya bestämmelser om översiktsplanering. Bland annat ska kommunen i början av varje mandatperiod anta en planeringsstrategi i vilken kommunfullmäktige ska bedöma om översiktsplanen är aktuell och ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen. Att kommunen tar fram en planeringsstrategi ska vara en förutsättning för att översiktsplanen ska anses vara aktuell. Planeringsstrategin ersätter de tidigare kraven på aktualitetsprövning av översiktsplanen. Genom lagändringarna förtydligas även översiktsplanens innehåll i syfte att underlätta dialogen mellan staten och kommunen om hur bebyggelsen ska utvecklas. Några av de befintliga kraven tas bort för att det ska bli enklare att ta fram en översiktsplan och hålla den aktuell. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter som syftar till att möjliggöra en digital standard för utformning av översiktsplaner, regionplaner och områdesbestämmelser (SFS 2020:76).
    Andra ändringar i plan- och bygglagen innebär att den största tillåtna byggnadsarean för ett komplementbostadshus respektive en komplementbyggnad som får uppföras utan krav på bygglov i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus utökas från 25 till 30 kvadratmeter. Lagändringen i fråga om komplementbyggnader trädde i kraft den 1 augusti 2020 (SFS 2020:13 och 589).
    Genom ytterligare ändringar i plan- och bygglagen har det införts en ny bestämmelse som innebär ett normgivningsbemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i

lagen. Sådana föreskrifter ska få meddelas om spridningen av en samhällsfarlig sjukdom innebär en påtaglig risk för att lokalerna för hälso- och sjukvård inte räcker till och om det behövs för att nödvändiga åtgärder snabbt ska kunna vidtas. Föreskrifterna får bl.a. avse undantag från plan- och bygglagens bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov samt kraven på att hänsyn ska tas till vissa allmänna intressen. Vidare ska det vara möjligt att göra undantag från plan- och bygglagens krav på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader samt vissa bestämmelser om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Undantagen får gälla endast under en begränsad tid (SFS 2020:253).
    Ändringar i lagen om energideklaration för byggnader och plan- och bygglagen syftar till att genomföra EU:s ändringsdirektiv om byggnaders energiprestanda. Ändringarna innebär att det införs ett tekniskt egenskapskrav i fråga om laddning av elfordon för vissa byggnader. Det införs också krav på inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem för de byggnader där systemet för rumsuppvärmning eller luftkonditionering har en nominell effekt som överstiger 70 kilowatt. Vidare bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om krav i fråga om laddning av elfordon för vissa byggnader och krav på inspektioner av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem som alltid ska uppfyllas (SFS 2020:238 f.).

 

Immaterialrätt
Straffskalorna för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång har skärpts genom att särskilda straffskalor för uppsåtliga, grova brott har införts i samtliga immaterialrättsliga lagar, bl.a. lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, patentlagen och varumärkeslagen. Straffet ska vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har föregåtts av särskild planering, har utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form, har varit av större omfattning eller annars har varit av särskilt farlig art. Vidare införs nya brottsbeteckningar, och åtalsprövningsreglerna i de immaterialrättsliga lagarna ändras så att åklagare får väcka allmänt åtal för brott endast om åtalet är motiverat från allmän synpunkt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2020 (SFS 2020:540 f.).

 

Ersättningsrätt
Det har gjorts en ändring i brottsskadelagen som förbättrar möjligheten för brottsoffer att få ersättning för skada till följd av brott. Lagändringen innebär att grundavdraget avskaffas vid bestämmande av brottsskadeersättning för alla som har drabbats av en ersättningsgill skada till följd av brott (SFS 2020:284).

 

Associationsrätt
Det har antagits en ny lag om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor. Lagen syftar till att underlätta för bolag och föreningar att genomföra årsstämmor på ett sådant sätt att risken för spridning av det virus som orsakar covid-19 minimeras. Genom bestämmelserna i den nya lagen utökas möjligheten till fullmaktsinsamling, poströstning och deltagande genom ombud vid bolags- och föreningsstämmor. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2020 (SFS 2020:198).
    Genom efterföljande ändringar i lagen om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor har det införts tillfälliga möjligheter för aktiebolag och ekonomiska föreningar att genomföra bolags- respektive föreningsstämmor helt utan fysiskt deltagande. En stämma ska kunna hållas antingen genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning eller genom att aktieägarna eller medlemmarna enbart deltar genom poströstning. Om stämman hålls med enbart poströstning ska aktieägare och medlemmar kunna ta till vara även sina övriga rättigheter per post. Ändringarna omfattar även bl.a. bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, bankaktiebolag, kreditmarknadsföretag och försäkringsföretag (SFS 2020:300).
    Ändringar i bl.a. lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument och aktiebolagslagen genomför ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter. Lagändringarna innebär att det införs särskilda krav som ska underlätta för ett noterat aktiebolag att identifiera ägarna till aktierna i bolaget och underlätta för ägarna att utöva sina rättigheter. Kraven avser i huvudsak överföring av information och riktas mot dels bolagen, dels juridiska personer som förvarar eller administrerar aktier eller för värdepapperskonton, s.k. intermediärer. Samtidiga andra ändringar i aktiebolagslagen innebär bl.a. att de särskilda reglerna om vissa riktade emissioner (de s.k. Leo-reglerna) ändras på så sätt att mindre överlåtelser av bl.a. aktier i dotterbolag inte längre måste prövas av bolagsstämman. Lagändringarna trädde i kraft den 3 september 2020 (SFS 2020:612 f.).

 

Näringsrätt
En ändring i ellagen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräknas flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter utgången av tillsynsperioden 2016–2019 (SFS 2020:73).
    EU:s plattformsförordning innehåller regler som ska främja rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster på webben, s.k. plattformar. Det har antagits en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s plattformsförordning och gjorts en ändring i lagen om patent- och marknadsdomstolar. Härigenom införs

bestämmelser om ansvarig myndighet för att förordningen följs och om talan om förbud eller åläggande samt om att Patent- och marknadsdomstolen ska handlägga mål och ärenden enligt det som föreskrivs i den nya lagen (SFS 2020:514 f.).
    Det har gjorts en ändring i minerallagen med anledning av spridningen av det virus som orsakar covid-19 och dess påverkan på gruvnäringen. Lagändringen innebär att giltighetstiden för undersökningstillstånd som är giltiga den 1 juli 2020 och som tidigare har förlängts genom att det visats att det finns synnerliga skäl för förlängning ska förlängas med ett år (SFS 2020:578).

 

Finansmarknadslagstiftning
Ändringar i lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden syftar till att anpassa den svenska regleringen fullt ut till EU:s marknadsmissbruksdirektiv. Detta gäller dels i fråga om vilka finansiella instrument som omfattas av lagen, dels i fråga om en utvidgning av insiderbrottet till att omfatta vissa ytterligare fall av råd och uppmaningar (SFS 2020:21).
    Det har gjorts ändringar i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom ändringarna förtydligas att finanspolisen i de fall det är möjligt ska ge lämplig återkoppling till verksamhetsutövare om effektiviteten och uppföljningen av rapporter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Det görs också vissa förtydliganden med anledning av att Europeiska kommissionen har ifrågasatt huruvida några artiklar i det s.k. fjärde penningtvättsdirektivet fullt ut har genomförts i svensk rätt (SFS 2020:51).
    Ändringar i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) innebär att Första–Fjärde AP-fonderna får utökade möjligheter att placera pensionskapitalet i s.k. illikvida tillgångar och att fonderna får liknande förutsättningar som andra jämförbara institutionella placerare har (SFS 2020:144).
    Ändringar i lagen om betaltjänster innebär att det införs krav på att betaltjänstleverantörer presenterar betalningssätt på ett visst sätt vid ehandel. Om en konsument vid köp av varor eller tjänster online kan välja ett betalningssätt som innebär att en kredit inte lämnas, ska ett sådant betalningssätt visas först. Ett betalningssätt som innebär att en kredit lämnas får inte heller vara förvalt om det finns andra betalningssätt. Ett handlande som strider mot det nya kravet ska anses vara otillbörligt mot konsumenter vid tillämpning av marknadsföringslagen (SFS 2020:176).
    Ändringar i lagen om insättningsgaranti bygger på ett EU-direktiv och innebär att det högsta ersättningsbeloppet också i fortsättningen ska uttryckas i svenska kronor men att det ska regleras i föreskrifter på lägre nivå än lag. På så sätt kan Riksgäldskontoret anpassa det högsta ersättningsbeloppet till motsvarande belopp i insättningsgarantidirektivet (100 000 euro) på grund av den omräkning som ska göras åtminstone

vart femte år. Vidare görs vissa ändringar i bestämmelserna om ersättningsrättens inträde (SFS 2020:177).
    Andra ändringar i lagen om insättningsgaranti och ändringar i lagen om resolution innebär att vissa uppgifter som finansiella företag lämnar till Riksgäldskontoret enligt dessa lagar i stället ska lämnas till Finansinspektionen. Finansinspektionen får i uppdrag att bearbeta och rapportera uppgifterna på Riksgäldskontorets vägnar. Enligt följdändringar i offentlighets- och sekretesslagen ska sekretess gälla i Finansinspektionens nya uppdragsverksamhet (SFS 2020:180 m.fl.).
    Genom ändringar i lagen om stöd vid korttidsarbete införs ett nytt system för stöd vid korttidsarbete. Systemet innebär att enskilda arbetsgivare som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas genom andra tillgängliga åtgärder ska kunna få stöd under begränsade perioder. Under 2020 höjs tillfälligt statens andel av kostnaderna för stöd vid korttidsarbete från en tredjedel till tre fjärdedelar, s.k. korttidspermittering (SFS 2020:207).
    Efterföljande ändringar i lagen om stöd vid korttidsarbete innebär att Skatteverket respektive Tillväxtverket i egenskap av handläggande myndigheter får genomföra kontrollbesök för att kontrollera rätten till stöd (SFS 2020:378).
    Det har antagits en ny lag om konto- och värdefackssystem som innehåller de lagändringar som krävs för att genomföra ett ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv i svensk rätt. Direktivet syftar framför allt till att underlätta för nationella finansunderrättelseenheter vid utredningar om penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt lagen ska Skatteverket tillhandahålla en teknisk plattform som ger myndigheter tillgång till uppgifter om innehavare av konton och värdefack hos institut (konto- och värdefackssystem). Uppgifterna ska vara direkt och omedelbart tillgängliga för sökning. Den nya lagen trädde i kraft den 10 september 2020 (SFS 2020:272).
    Det har gjorts ändringar i bl.a. lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, försäkringsrörelselagen och lagen om tjänstepensionsföretag. Lagändringarna är framför allt en följd av genomförandet i svensk rätt av andra tjänstepensionsdirektivet och utgörs av förtydliganden och kompletteringar när det gäller pensionsstiftelser och tjänstepensionsföretag. Vidare kompletteras genomförandet av Solvens II-direktivet på några punkter när det gäller försäkringsföretag. Därutöver förtydligas och justeras den associationsrättsliga regleringen i försäkringsrörelselagen i några avseenden (SFS 2020:394 m.fl.).
    Mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater gäller ett bilateralt avtal om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring som är direkt tillämpligt i Sverige. Det har införts bestämmelser som upplyser om avtalet i lagen om utländska filialer m.m., lagen om utländska försäk-

ringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige och försäkringsrörelselagen (SFS 2020:406 f.).
    Det har antagits en ny lag om omställningsstöd till förmån för företag som fått minskad omsättning som en följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Stödet omfattar fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och är registrerade för F-skatt. Kravet på F-skatt gäller inte privatbostadsföretag och sådana stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet. Beslut om omställningsstöd fattas av Skatteverket, och stödet tillgodoförs genom kreditering av skattekontot. Ett företag blir återbetalningsskyldigt för det omställningsstöd som har tillgodoförts felaktigt eller med ett för högt belopp. Skatteverket ges omfattande möjligheter till utredning och kontroll, däribland kontrollbesök och revision, och särskilda straffbestämmelser införs (SFS 2020:548).
    Ändringar i försäkringsrörelselagen innebär att understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor ges möjlighet att, i samband med att de söker tillstånd att driva försäkringsrörelse, ansöka om att beviljas undantag från delar av försäkringsrörelselagen och i stället tillämpa bestämmelser som är särskilt anpassade efter deras verksamhet. Föreningarna ska sålunda uppfylla särskilt anpassade krav på information, ett schablonberäknat kapitalkrav, tillräckliga tillgångar och en sund och ansvarsfull styrning. Det görs samtidigt vissa anpassningar i lagen om försäkringsdistribution och lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Ändringarna innebär att de försäkringsföreningar som beviljas undantag enligt försäkringsrörelselagen ska vara undantagna från dessa lagar. Samtidiga ändringar i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag innebär att sådana föreningar får undantas även från den lagen. Vidare görs en ändring i revisorslagen som innebär att föreningarna inte ska anses som företag av allmänt intresse enligt definitionen där. Dessutom ändras försäkringsavtalslagen på så sätt att vissa bestämmelser om information i den lagen inte ska vara tillämpliga. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020 (SFS 2020:660 m.fl.).
    En medlemsbank är en ekonomisk förening som driver bankrörelse. Den associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker, inbegripet europakooperativ som driver bankrörelse, har funnits i lagen om medlemsbanker. Riksdagen har beslutat att upphäva den lagen. Medlemsbanker ska i stället tillämpa lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras av bankrörelsen. Undantagen tas in i ett nytt kapitel i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Följdändringar har gjorts i ett antal lagar. I sak ska den associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker i allt väsentligt överensstämma med den associationsrättsliga regleringen för kreditmarknadsföreningar, dvs. ekonomiska föreningar som driver finansieringsrörelse. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2021 (SFS 2020:665 m.fl.).

Arbetsrätt
Ändringar i bl.a. lagen om utstationering av arbetstagare och lagen om uthyrning av arbetstagare genomför i huvudsak ett EU-direktiv om utstationering av arbetskraft. Lagändringarna innebär bl.a. att möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Den lön som får krävas ska inte längre vara begränsad till en minimilön. Fler villkorstyper än tidigare ska få krävas med stöd av stridsåtgärder. Skyddet för uthyrda utstationerade arbetstagare utökas bl.a. på så sätt att likabehandlingsprincipen i lagen om uthyrning av arbetstagare ska tillämpas vid utstationering. Vidare förstärks skyddet vid långvarig utstationering genom att samtliga arbets- och anställningsvillkor ska tillämpas på långvarigt utstationerade arbetstagare, med vissa undantag. Dessutom skärps bestämmelserna om anmälningsskyldighet och kontaktperson i lagen om utstationering av arbetstagare (SFS 2020:594 och 596).

 

Miljörätt och hälsoskyddslagstiftning
Ändringar i drivmedelslagen syftar till att tillfälligt underlätta övergången till sommarbensin. Genom ändringarna senareläggs sommarperiodens början till den 1 juni. Dessutom återgår sommarperioden till nuvarande datum efter årets utgång (SFS 2020:260 f.).
    Det har gjorts ändringar i miljöbalken som genomför reviderade EUdirektiv på avfallsområdet. Lagändringarna innebär bl.a. att det införs nya definitioner och bestämmelser om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling och kostnader för hantering av avfallet. Vidare förtydligas kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall, och bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs. Flera bemyndiganden utvidgas för att möjliggöra genomförande av kraven i avfallsdirektiven på föreskriftsnivå. Genom samtidiga ändringar i plan- och bygglagen och offentlighets- och sekretesslagen kompletteras bestämmelserna om kontrollplaner och införs bestämmelser om att sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för uppgifter i ett register med uppgifter om avfall. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020 (SFS 2020:601 f.).
    Andra ändringar i miljöbalken syftar huvudsakligen till att anpassa miljöbalken till den nya EU-förordningen om offentlig kontroll och EU-förordningen om marknadskontroll. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillsynen enligt miljöbalken. Bland annat förtydligas ordet tillsyn och begränsas till att omfatta kontrollerande åtgärder som riktas mot ett tillsynsobjekt och främjande åtgärder som riktas mot en enskild. Vidare ges länsstyrelserna rätt att förelägga kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag. Tillsynsmyndigheterna får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning, s.k. testköp. I övrigt görs i huvudsak vissa bestämmelser om tillsyn, avgifter och tillträde i miljöbalken tillämpliga vid kontroll i

enlighet med de nämnda EU-förordningarna. EU-förordningarna kompletteras även med en straffbestämmelse. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020 (SFS 2020:627).

 

Straffrätt
Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation har införts genom ändringar i lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet och lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall. Straffansvaret gäller för den som har vissa former av samröre med en terroristorganisation om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen. Det blir också straffbart att offentligt uppmana och rekrytera till samröre med en terroristorganisation, att resa utomlands i avsikt att ha samröre med en terroristorganisation samt att finansiera samröre med en terroristorganisation. Samtidiga ändringar i brottsbalken innebär att straffet för brottet olovlig värvning skärps och att vissa moderniseringar av den straffbestämmelsen görs (SFS 2020:14 f.).
    Ändringar i brottsbalken syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för barn. Ändringarna innebär att minimistraffet för grovt barnpornografibrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Dessutom ska den som skildrar ett barn i pornografisk bild kunna straffas för barnpornografibrott även om han eller hon inte haft uppsåt till men varit oaktsam i fråga om omständigheten att den som skildras är under 18 år. Vidare avskaffas preskription för våldtäktsbrott och könsstympningsbrott som begåtts mot barn (SFS 2020:173).
    Andra ändringar i brottsbalken samt ändringar i passlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga syftar till ett ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet. Genom ändringarna införs ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, som kan ge fängelse i högst fyra år. Genom det nya brottet blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Vidare införs en ny särskild straffskärpningsgrund som innebär att om ett motiv för brottet har varit att bevara eller återupprätta heder ska det ses som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet. Det blir också möjligt att besluta om utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas. Ett utreseförbud ska utgöra dels hinder mot att utfärda pass, dels skäl för att återkalla pass. Det blir straffbart att föra ut ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud (SFS 2020:349 m.fl.).
    Genom ytterligare ändringar i brottsbalken samt en ny lag om verkställighet av ungdomsövervakning införs en ny ungdomspåföljd — ungdomsövervakning. Påföljden ska tillämpas i fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är en tillräckligt ingripande straffrättslig reaktion med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet. Rätten ska få bestämma tiden för ungdomsövervak-

ning till lägst sex månader och högst ett år. Den nya lagen och lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2021 (SFS 2020:616 f.).
    Det har gjorts en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall så att lagen även omfattar Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN) i enlighet med protokollet av den 18 mars 2004 om privilegier och immunitet för Europeiska organisationen för kärnforskning, med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning. Lagändringen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 2020:269).
    Den 1 juli 2020 trädde nya regler i brottsbalken om förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning i kraft. I syfte att anpassa regelverket för internationellt samarbete om verkställighet av straff till de nya reglerna i brottsbalken har det gjorts följdändringar i lagen om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m., lagen om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet och lagen om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen (SFS 2020:370 f.).
    Ändringar i lagen om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen innebär att det införs ett krav på skyndsam handläggning vid överförande av straffverkställighet till en annan medlemsstat i EU. Det införs även vissa ytterligare regler som bl.a. syftar till att påskynda processen efter det att ett beslut har meddelats om att en svensk dom ska verkställas i en annan medlemsstat (SFS 2020:384).

 

Ordning och säkerhet
Med anledning av ett avtal mellan Sverige och Norge om samarbete mellan särskilda insatsgrupper i krissituationer har det gjorts ändringar i lagen om internationellt polisiärt samarbete. Lagändringarna innebär att den svenska polisen ska få ta emot bistånd från norska särskilda insatsgrupper. Biståndet ska lämnas till en svensk särskild insatsgrupp och kan bestå av utrustning, expertis eller genomförandet av operationer där norska tjänstemän agerar i en stödfunktion. Vid operationer av det senare slaget ska norska tjänstemän få ges polisiära befogenheter i Sverige (SFS 2020:80).
    Ändringar i lagen om felparkeringsavgift innebär att det blir förbjudet att använda ett fordon med obetalda felparkeringsavgifter av en viss storlek och att en polis eller en bilinspektör ska ta hand om fordonets registreringsskyltar om användningsförbudet överträds. Det görs samtidigt vissa mindre ändringar i lagen om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2021 (SFS 2020:507 f.).
    Det har gjorts ändringar i kamerabevakningslagen som syftar till ett enklare förfarande när det gäller kollektivtrafik och apotek. Ändringarna innebär att kravet på tillstånd till kamerabevakning tas bort för bevak-

ning i färdmedel som används i kollektivtrafik och för stations-, terminal- och hållplatsområden som används för sådan trafik. Kravet på tillstånd tas även bort för bevakning av vissa platser vid spårområden och av flygplatser. Undantagen ska gälla om bevakningen sker i brottsbekämpande syfte, i syfte att förhindra olyckor eller i ordningshållande syfte. Dessutom tas kravet på tillstånd till kamerabevakning bort för bevakning i butikslokaler där det bedrivs apoteksverksamhet, under förutsättning att bevakningen sker i brottsbekämpande syfte. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020 (SFS 2020:519).

 

Processrätt
Det har antagits en ny lag om hemlig dataavläsning och gjorts följdändringar i ett antal andra lagar som innebär att de brottsbekämpande myndigheterna får möjlighet att använda ett nytt hemligt tvångsmedel vid misstankar om allvarlig brottslighet. Syftet är att ge bättre och effektivare möjligheter att ta del av information som i dagsläget inte är tillgänglig, t.ex. genom att vara krypterad. Det nya tvångsmedlet kallas hemlig dataavläsning. Hemlig dataavläsning är en metod för de brottsbekämpande myndigheterna att med någon form av tekniskt hjälpmedel i hemlighet bereda sig tillgång till en dator eller någon annan teknisk utrustning som kan användas för kommunikation och därigenom få besked om hur utrustningen används eller har använts och vilken information som finns i den. Det nya tvångsmedlet ska kunna användas under en förundersökning, i underrättelseverksamhet och vid särskild utlänningskontroll. Den nya lagen är tidsbegränsad och upphör att gälla vid utgången av mars 2025 (SFS 2020:62 f.).
    Ändringar i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen och lagen om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt syftar till ett stärkt sekretesskydd för hotade personer och en snabbare handläggning av vissa hyrestvister. Lagändringarna innebär bl.a. att sekretessen för uppgifter om hotade och förföljda personer även ska gälla fastighetsbeteckningar hos en hyres- och arrendenämnd eller hos en domstol efter att en sådan nämnds beslut har överklagats. Det införs också en s.k. preklusionsregel för Svea hovrätts handläggning av mål om ändring av hyresvillkor som begränsar möjligheten för en part att åberopa en omständighet eller ett bevis som inte har lagts fram i hyresnämnden (SFS 2020:276 f.).
    Genom ändringar i rättegångsbalken, förvaltningsprocesslagen och lagen om domstolsärenden blir det förbjudet att sprida bilder från rättegångar (SFS 2020:318 f.).
    En annan ändring i rättegångsbalken syftar till ett förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning. I kriminella kretsar är det vanligt att anonyma simkort används i mobiltelefoner och att såväl kort som telefoner byts ut i syfte att undvika och försvåra avlyssning. Varje gång ett sådant byte sker måste ett nytt tvångsmedelsbeslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation meddelas och rätten hålla ett sammanträde. Lagändringen innebär att ytterligare tillstånd till hemlig

avlyssning ska kunna meddelas utan att rätten måste hålla ett sammanträde i frågan (SFS 2020:728).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Det har beslutats om en ändring i patientsäkerhetslagen som ger regionerna rätt att besluta om förordnande att arbeta inom hälso- och sjukvården. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får rätt att delegera till regionerna att besluta om särskilda förordnanden att utöva s.k. ensamrättsyrken, dvs. apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare (SFS 2020:40).
    Ändringar i bl.a. lagen om nationell läkemedelslista, lagen om ändring i patientsäkerhetslagen och lagen om ändring i hälso- och sjukvårdslagen innebär att införandet av nationell läkemedelslista och reformen bastjänstgöring för läkare senareläggs. Ändringarna är en följd av spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Ikraftträdandet för lagen om nationell läkemedelslista skjuts fram till den 1 maj 2023 i vissa delar och i övrigt till den 1 maj 2021. De regler som avser införandet av bastjänstgöring för läkare träder i kraft den 1 juli 2021 (SFS 2020:305 m.fl.).
    Ändringar i lagen om medicintekniska produkter och lagen om ackreditering och teknisk kontroll innebär att övergångsbestämmelserna till dessa lagar ändras. Lagändringarna är en följd av att Europaparlamentet och rådet har beslutat att skjuta fram den dag som förordningen (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter ska börja tillämpas med ett år. Förordningen ska börja tillämpas den 26 maj 2021 i stället för den 26 maj 2020 (SFS 2020:313 f.).
    Det har gjorts ändringar i lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård. Lagändringarna innehåller bl.a. en särreglering av tvångsåtgärderna fastspänning med bälte, avskiljande från andra patienter och inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster för patienter som är under 18 år. Förutsättningarna för att använda dessa tvångsåtgärder skärps, tiden för hur länge tvångsåtgärden får pågå förkortas och förutsättningarna för förlängning av en beslutad tvångsåtgärd tydliggörs. Vidare införs nya bestämmelser dels om särskild underrättelse till Inspektionen för vård och omsorg om en patient som är under 18 år har blivit föremål för upprepade tvångsåtgärder under vårdperioden, dels om att patienter som är under 18 år ska ha rätt till dagliga aktiviteter på vårdinrättningen och att vistas utomhus under minst en timme varje dag, om inte medicinska skäl talar mot det (SFS 2020:354 f.).
    Genom ändringar i smittskyddslagen läggs sjukdomen covid-19 till i uppräkningarna över allmänfarliga sjukdomar respektive samhällsfarliga sjukdomar (SFS 2020:430).
    Det har antagits en ny, tidsbegränsad lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Lagen innebär att den som driver ett serveringsställe ansvarar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av

det virus som orsakar covid-19. Den kommunala nämnd som ansvarar för miljö- och hälsoskyddsområdet ska utöva tillsyn och får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och anslutande föreskrifter ska följas. Nämnden ska vid behov samråda med smittskyddsläkaren. Länsstyrelsen ska ge länets kommuner stöd, råd och vägledning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om smittskyddsåtgärder. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2020 (SFS 2020:526).
    En ändring i lagen om statligt tandvårdsstöd innebär att regeringen vid extraordinära händelser i fredstid kan meddela föreskrifter om beräkning av tandvårdsersättning som avviker från vad lagen föreskriver om ersättningsperioder. Lagändringen trädde i kraft den 1 september 2020 (SFS 2020:712).

 

Socialrätt
Nya bestämmelser i socialförsäkringsbalken innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, vid extraordinära händelser i fredstid kan meddela särskilda föreskrifter om undantag från bestämmelserna om sjukpenning och karens, smittbärarpenning och tillfällig föräldrapenning samt handläggning av ärenden (SFS 2020:189).
    Efterföljande ändringar i socialförsäkringsbalken innebär att en försäkrad som på grund av sjukdom är tillfälligt förhindrad att delta i en arbetslivsinriktad rehabilitering kan behålla rehabiliteringsersättningen under högst 30 kalenderdagar i följd. Vidare får Försäkringskassan möjlighet att besluta om att ett beslut om förmånen vårdbidrag, vilken har avskaffats och ersatts av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, under en övergångsperiod ska kunna fortsätta att gälla (SFS 2020:427).
    Genom tillkommande ändringar i socialförsäkringsbalken införs ett tidsbegränsat tilläggsbidrag inom bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster. Tilläggsbidraget lämnas som ett separat bidrag, som inte beaktas vid beräkningen av det ordinarie bostadsbidraget, till den som får särskilt bidrag för hemmavarande barn, särskilt bidrag för barn som bor växelvis eller umgängesbidrag. Lagändringarna gäller till utgången av 2020 (SFS 2020:431 f.).
    Andra ändringar i socialförsäkringsbalken samt ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) gäller personlig assistans. Lagändringarna innebär bl.a. att hjälp med de grundläggande behoven andning och måltider i form av sondmatning ska grunda rätt till personlig assistans enligt LSS oavsett hjälpens karaktär. Vidare ska nödvändiga åtgärder för hjälp med andning kunna ges, och åtgärder kring sondmatning ska kunna ge rätt till personlig assistans för andra personliga behov enligt LSS. Det anges i en ny bestämmelse i LSS att personlig assistans inte lämnas för åtgärder som ryms inom det normala föräldraansvaret. Hjälp som annars ryms inom det normala föräldraansvaret ska dock kunna ge rätt till personlig assistans och assistansersättning för bl.a. andning och måltider samt för nödvändiga förberedelser och

efterarbete. Dessutom ska hjälp med andning och måltider i form av sondmatning undantas från kravet på särskilda skäl för assistansersättning för tid när den funktionshindrade deltar i barnomsorg eller skola (SFS 2020:440 f.).
    Ytterligare ändringar i socialförsäkringsbalken ger förbättrade möjligheter till bilstöd. Lagändringarna innebär följande. Nivån höjs för två olika tilläggsbidrag. Anpassningsbidrag ska i vissa fall kunna lämnas även för anordningar som är att anse som standardutrustning i bilen eller för normalt förekommande tilläggsutrustning till bilen. Kravet på särskilda skäl för att anpassningsbidrag ska kunna lämnas för ett fordon som är äldre än fyra år eller har framförts mer än 6 000 mil ska tillämpas endast första gången ett sådant bidrag beviljas. Bilstöd ska som huvudregel endast kunna lämnas för bilar vars utvändiga höjd inte överstiger 2 050 millimeter. Lagändringarna träder i kraft den 1 oktober 2020 (SFS 2020:509).
    Det har gjorts lagändringar för att skapa förutsättningar för att införa en ersättning som riktar sig till individer som anställs i en kommande, ny form av subventionerad anställning, s.k. etableringsjobb. Ändringarna avser socialförsäkringsbalken, lagen om arbetslöshetsförsäkring, lagen om statlig ålderspensionsavgift och lagen om arbetsmarknadspolitiska program. Det har samtidigt antagits en ny lag som syftar till att förbättra förutsättningarna för att stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Följdändringar har gjorts i ett antal andra lagar. Den nya lagen och lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2020 (SFS 2020:474 f.).

 

Lagstiftning om utbildning
Det har antagits en ny lag om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid. Lagen innebär att en skolhuvudman vid extraordinära händelser i fredstid i vissa fall får besluta att tillfälligt stänga en förskoleenhet, ett fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet enligt skollagen. Huvudmannen ska dock erbjuda förskola och fritidshem för barn och elever som har behov av särskilt stöd eller har vårdnadshavare som deltar i samhällsviktig verksamhet. Dessutom får regeringen vid extraordinära händelser i fredstid meddela föreskrifter om att tillfälligt stänga förskoleenheter, skolenheter, fritidshem eller andra verksamheter enligt skollagen. Även i sådana fall ska huvudmannen erbjuda förskola och fritidshem för barn och elever som har behov av särskilt stöd eller har vårdnadshavare som deltar i samhällsviktig verksamhet (SFS 2020:148).
    Det har i studiestödslagen och lagen om studiestartsstöd införts bestämmelser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer vid extraordinära händelser i fredstid kan meddela föreskrifter om

studerandes rätt till studiestöd, i form av studiehjälp och studiemedel, och studiestartsstöd vid ledighet (SFS 2020:199 f.).
    Genom tillkommande ändringar i studiestödslagen och lagen om studiestartsstöd har det införts upplysningsbestämmelser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att den studerandes inkomst vid extraordinära händelser i fredstid ska beaktas i annan utsträckning än vad som normalt gäller (SFS 2020:235 och 444).
    Ändringar i studiestödsdatalagen syftar till en mer ändamålsenlig dataskyddsreglering för Centrala studiestödsnämndens (CSN) studiestödsverksamhet. Lagändringarna innebär bl.a. att personuppgifter får vidarebehandlas för tillkommande ändamål som inte är oförenliga med det ursprungliga insamlingsändamålet. Känsliga personuppgifter och personuppgifter om lagöverträdelser får dock vidarebehandlas endast om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Dessutom görs reglerna om hur länge personuppgifter får bevaras teknikneutrala (SFS 2020:383).
    Det har gjorts ändringar i skollagen i fråga om kommunal vuxenutbildning (komvux). Ändringarna innebär följande. De övergripande målen för komvux kompletteras så att det framgår att utbildningen också ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning. Regeln för prioriteringar inom komvux ändras så att de personer som har störst behov av utbildning prioriteras. Det innebär att inte bara de som har minst utbildning ska prioriteras vid urval till utbildningen utan också bl.a. arbetslösa och vuxna som behöver byta yrke. Särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada (särvux) ska inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux. En förenklad betygsskala införs inom delar av komvux. Vidare ska ett komvuxarbete ersätta gymnasiearbetet i komvux. De lagändringar som innebär att målen för komvux kompletteras och att särvux blir en del av komvux trädde i kraft den 1 juli 2020. De lagändringar som innebär en ny betygsskala i delar av komvux träder i kraft den 1 januari 2022. Övriga lagändringar träder i kraft den 1 juli 2021 (SFS 2020:446 f.).
    Andra ändringar i skollagen gäller fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad. Lagändringarna innebär bl.a. att fjärrundervisning får användas om det för viss undervisning inte finns någon lärare inom huvudmannens skolenhet som uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet och om huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan lärare. Samma sak gäller om elevunderlaget för en viss skolenhet är så begränsat att närundervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Distansundervisning får användas för en elev som inte kan delta i närundervisning på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social

problematik och, i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, även för en elev som av andra särskilda skäl inte kan delta i närundervisning. Fjärrundervisning och distansundervisning ska kunna överlämnas på entreprenad. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020, och de nya bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2021 (SFS 2020:605).

 

Försvar
Det har antagits en ny lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och
Finland. Lagen gäller det operativa försvarssamarbetet med Finland, och regeringen bemyndigas att fatta vissa beslut om att lämna respektive ta emot operativt militärt stöd inom ramen för samarbetet. Samtidiga ändringar i skyddslagen och luftfartslagen syftar till att förbättra förutsättningarna för finska militära styrkor att lämna stöd till Sverige. Den nya lagen och lagändringarna träder i kraft den 15 oktober 2020 (SFS 2020:782 f.).

 

Lisa Gunnfors och Miriam Kantor