Folkrättsbrott i svenska domstolar: En våldsam utveckling
Av professor INGER ÖSTERDAHL
Under loppet av drygt tio år har tretton personer lagförts i svenska domstolar för olika brott mot folkrätten. Folkrättsbrott är ett nytt och på olika sätt komplicerat inslag i den svenska brottmålsrepertoaren som väcker nya frågor och ställer nya krav på rättsväsendets aktörer. I artikeln presenteras de mål som avgjorts. Tonvikten läggs vid aspekter av fallen med internationellrättslig koppling.1
Inledning
Före 2006 förekom ingen svensk rättspraxis vare sig rörande folkrättsbrottet eller brottet folkmord som nu aktualiserats flera gånger. Folkrättsbrotten ställer rättsväsendets olika aktörer inför svåra utmaningar. Det här bidraget handlar om de mål som hittills förekommit i Sverige och studerar både materiella straffrättsliga frågor som aktualiseras i målen och hur dömandet utvecklats under åren.
Endast frågor med internationellrättslig koppling kommer att behandlas. Inga uteslutande svenska straffrättsliga frågor kommer att tas upp. I syfte att undvika upprepning, och spara plats, behandlas vidare endast ett urval centrala eller typiska frågor per avgörande; alla i och för sig relevanta frågor i alla här aktuella avgöranden kommer inte att behandlas. Målen härrör från de synnerligen våldsamma konflikterna i det forna Jugoslavien, Rwanda, Syrien och Irak.2
1 Artikeln utgör en uppdaterad version av ett tidigare publicerat bidrag i Jenny Samuelsson Kääntä, Gustaf Almkvist, Erik Svensson & Anna Skarhed (red.), Vänbok till Lena Holmqvist, Uppsala: Iustus förlag, 2019, s. 357–381. Artikeln är publicerad med tillstånd av Iustus förlag och efter ett redaktionellt beslut om undantag från principen att tidigare publicerat material inte återpubliceras i SvJT. Tack till Torsten Söderbergs stiftelse vars anslag (R5/17) möjliggjorde skrivandet av detta bidrag. 2 Angående Sveriges roll i lagföringen av krigsförbrytare i Syrien, se vidare ”These are the crimes we are fleeing”: Justice for Syria in Swedish and German courts, Human Rights Watch, 3 October 2017, https://www.hrw.org/report/2017/10/03/theseare-crimes-we-are-fleeing/justice-syria-swedish-and-german-courts. Se även ”Syrier i Sverige kräver upprättelse för tortyr”, Civil Rights Defenders, 20 februari 2019 uppdaterad 20 maj 2019 (https://crd.org/sv/2019/02/20/syrier-i-Sverige-kraverupprattelse-for-tortyr/); Advokaten: Tidskrift för Sveriges advokatsamfund, nr 7, 2014, årgång 80, Fokus: Krigsförbrytelser, s. 20–38; Svenska Röda Korsets årsbok i internationell humanitär rätt 2017, s. 14–20 (https://www.redcross.se/globalassets/ dokument/folkratten/arsboken_srk_2017.pdf) och Svenska Röda Korsets årsbok i internationell humanitär rätt 2018, s. 8–17 (https://www.rodakorset.se/dokument/ krigets-lagar/srk-arsbok-i-internationell-humanitar-ratt-2018.pdf); samt den ingående behandlingen i ”Straffansvar för folkrättsbrott och krigsförbrytelser: erfarenheter från Sverige”, i Anna Andersson, Sofie A. E. Høgestøl & Anne Christine Lie (red.), Fremmedkrigere: Forebygging, straffeforfølgning og rehabilitering i Skandinavia, Oslo: Gyldendal Juridisk, 2018, s. 169–208.