Från lagstiftningsarbetet
Lagstiftning i riksdagen hösten 2019
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2019. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2020.
Kommunalrätt
Beteckningen för kommuner på regional nivå har ändrats från landsting till region. Detta har lett till ändringar i ett mycket stort antal författningar. Det har även gjorts ändringar i lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting som innebär i huvudsak följande. Vid prövningen av en fråga om ändring i regionindelningen ska det tas särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från den eller de regioner som närmast berörs av ändringen, och det krävs särskilda skäl för att besluta om en ändring i regionindelningen mot en berörd regions vilja. Vid en sådan prövning ska också särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Vidare ska befolkningens önskemål och synpunkter beaktas vid ändringar i regionindelningen. Berörda regioner ska som huvudregel inhämta synpunkter från befolkningen som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad regionindelning. (SFS 2019:834 f.)
Allmän fastighetsrätt
Det har gjorts ändringar i hyresförhandlingslagen vilka innebär att parter i hyresförhandlingar som avses i lagen har möjlighet att underteckna förhandlingsöverenskommelser och protokoll från förhandlingarna elektroniskt (SFS 2019/20:1171).
Associationsrätt
Genom ändringar i aktiebolagslagen har det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänkts från 50 000 kronor till 25 000 kronor (SFS 2019:1264).
Näringsrätt
Det har antagits en ny lag om upphandlingsstatistik och gjorts ändringar i bl.a. lagen om offentlig upphandling. Åtgärderna ska leda till bättre beslutsunderlag och ökade möjligheter till styrning och uppföljning för staten som helhet. De ska också säkerställa att Sverige uppfyller sina skyldigheter att lämna tillförlitlig statistik till EU i enlighet med upphandlingsdirektivet. Den nya lagen om upphandlingsstatistik träder i kraft den 1 juli 2020, medan ändringarna i lagarna på upphandlingsområdet träder i kraft den 1 januari 2021. (SFS 2019:668 f.)
Genom ändringar i naturgaslagen och lagen om beredskapslagring av olja har svensk rätt anpassats till två EU-direktiv. Ändringarna gäller bl.a. ett undantag för ny naturgasinfrastruktur och skyldighet att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten. (SFS 2019:807 f.)
Finansmarknadslagstiftning
Det har antagits en ny lag om tjänstepensionsföretag och ändringar i ett flertal lagar, bl.a. försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Härigenom genomförs EU:s direktiv om tjänstepensionsinstitut (andra tjänstepensionsdirektivet) i svensk rätt i fråga om en ny typ av institut: tjänstepensionsföretag. Understödsföreningar som meddelar försäkringar för tjänstepension, s.k. tjänstepensionskassor, får fortsätta att driva verksamhet som tjänstepensionsföretag enligt den nya lagen. Försäkringsföretag som bara meddelar försäkringar för tjänstepension har möjlighet att driva verksamhet som omfattas av andra tjänstepensionsdirektivet efter att de omvandlats till tjänstepensionsföretag. Vidare har det införts särskilda rörelseregler för tjänstepensionsföretag och en förstärkt reglering av kapitalkrav i förhållande till direktivet genom införandet av ett riskbaserat kapitalkrav för tjänstepensionsföretag. Tjänstepensionsföretag ska också offentliggöra sina principer för aktieägarengagemang samt delar av sina investeringsstrategier och överenskommelser med kapitalförvaltare. (SFS 2019:742 f.) Det har gjorts ändringar i bl.a. lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) för att genomföra EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Ändringarna gäller tillsyn över och ingripanden mot advokater och advokatbolag. De innebär bl.a. att advokatbolag ska utgöra verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen till den del verksamheten avser vissa tjänster. (SFS 2019:605 f.) Det har antagits ytterligare ändringar i bl.a. penningtvättslagen för att genomföra EU:s femte penningtvättsdirektiv. Ändringarna innebär bl.a. följande. Fler kategorier av företag och aktörer ska anses vara verksamhetsutövare enligt penningtvättslagstiftningen. Skärpta åtgärder för kundkännedom ska vidtas i förhållande till kunder i högrisktredjeländer. Skyddet mot repressalier vid rapportering av misstänkt penningtvätt stärks, och Finansinspektionen ska i större utsträckning samarbeta och utbyta information med utländska tillsynsmyndigheter. (SFS 2019:725 f.) Vidare har bl.a. penningtvättslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse ändrats för att motverka penningtvätt och terrorism. Ändringarna innebär bl.a. att Finansinspektionen ges möjlighet att ingripa mot utländska kreditinstitut och kreditförmedlare som hör hemma i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som driver verksamhet från en filial i Sverige vid överträdelser av penningtvättslagen. (SFS 2019:1248 f.)
Genom ändringar i bl.a. försäkringsrörelselagen har det införts tydligare regler om vilka kostnader ett försäkringsföretag får beakta när det fastställer avgifter vid återköp och flytt. Ändringarna berör sådana försäkringar som omfattas av den civilrättsliga återköps- eller flytträtten enligt försäkringsavtalslagen, dvs. individuell personförsäkring med sparmoment. (SFS 2019:738 f.) För att genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv har det gjorts ändringar i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Ändringarna avser i huvudsak bestämmelser om investeringar, företagsstyrning och information till de personer som omfattas av pensionsstiftelsernas verksamhet. Dessutom har en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen utvidgats för att uppfylla direktivets krav på skydd för visselblåsare. (SFS 2019:825 f.) Ändringar har gjorts i lagen om betaltjänster som innebär att svenska kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut ska vara skyldiga att tillhandahålla kontanttjänster i betryggande utsträckning i hela landet. Skyldigheterna gäller institut och filialer med en inlåning från allmänheten som överstiger 70 miljarder kronor. Post- och telestyrelsen ska utöva tillsyn över att skyldigheterna uppfylls. Om ett svenskt institut inte fullgör sina skyldigheter, kan Finansinspektionen besluta om föreläggande och sanktionsavgift. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021 (SFS 2019:1226).
Det har antagits en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering och samtidigt gjorts ändringar i ett flertal lagar, bl.a. lagen om värdepappersmarknaden. Syftet med EU-förordningen är att fastställa ett allmänt ramverk för värdepapperisering och att skapa ett särskilt ramverk för s.k. STS-värdepapperisering. Den nya lagen innehåller bestämmelser om bl.a. Finansinspektionens utrednings- och tillsynsbefogenheter, ingripanden och sanktioner vid överträdelser av förordningen och avgifter. Den nya lagen och lagändringarna trädde i kraft den 1 februari 2020, med undantag för ändringen i lagen om värdepappersmarknaden som träder i kraft den 1 januari 2020. (SFS 2019:1215 f.) Lagen om kommunalekonomisk utjämning har ändrats. Tre nya delmodeller har införts i kostnadsutjämningssystemet: kommunal vuxenutbildning, infrastruktur och skydd samt verksamhetsövergripande kostnader. Vidare har följande hittillsvarande delmodeller utgått: barn och ungdomar med utländsk bakgrund, befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur och löner. Kommuner och landsting ges möjlighet till successiv omställning genom ett införandebidrag som minskar intäktsminskningarna till följd av ändringarna. (SFS 2019:796.)
Transporträtt och lagstiftning om kommunikation
Det har gjorts ändringar i fartygssäkerhetslagen. I fråga om tillsyn av fartyg innebär ändringarna bl.a. att fartyg ska inspekteras inte bara om tillsynsmyndigheten anser det motiverat utan också när det följer
av föreskrifter som har meddelats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Bestämmelserna om inspektion av utländska fartyg förenklas. Skyldigheterna att förbjuda ett fartygs resa vid brister hos fartyget har kompletterats och gäller även vid bl.a. otvetydig fara för hälsa, liv eller säkerhet. Det har också införts ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter dels om skyldighet att föra över uppgifter om ombordvarande på passagerarfartyg, dels om tillträde till fartyg vid tillsyn för andra personer än de som verkställer eller biträder vid tillsynen. Genom ändringarna genomförs flera EUdirektiv som rör säkerhet på passagerarfartyg och tillsyn av sådana fartyg. (SFS 2019:632.) Genom andra ändringar i bl.a. fartygssäkerhetslagen har det införts krav på ett nytt certifikat för vissa fiskefartyg som kallas sjöarbetscertifikat för fiskefartyg. Det har även gjorts vissa ändringar i bestämmelserna om arbetsmiljö för ombordanställda och andra som arbetar ombord på fiskefartyg. Kost och vatten ska tillhandahållas ombordanställda utan kostnad. Lagändringarna genomför ett EU-direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. (SFS 2019:614 f.) Det har gjorts ändringar i bl.a. lagen om inrikes vägtransport med anledning av ett tilläggsprotokoll om elektroniska fraktsedlar till konventionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (den s.k. CMR-konventionen). Riksdagen har även godkänt tilläggsprotokollet. Genom ändringarna har regleringen av internationella transporter av gods på väg anpassats till användning av elektroniska fraktsedlar i stället för fraktsedlar i pappersform. Elektroniska fraktsedlar kan även användas i samband med inrikes transporter, om avsändaren och fraktföraren är överens om detta. Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. (SFS 2019:1194 f.) Det har gjorts ändringar i lagen om elektronisk kommunikation och i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att ett tillstånd att använda radiosändare kan förenas med villkor om krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Dessutom kan ett tillstånd återkallas eller tillståndsvillkoren ändras omedelbart, om radioanvändningen har orsakat skada för Sveriges säkerhet eller kan antas göra det (SFS 2019:1206 f.).
Miljörätt och hälsoskyddslagstiftning
Ändringar har gjorts i miljöbalken för att förbättra genomförandet av EU:s s.k. avfallsdirektiv. En ny bestämmelse har införts som innebär att en sådan verksamhet för behandling av avfall som är tillstånds- eller anmälningspliktig endast får tillåtas om det finns skäl att anta att den planerade behandlingen kommer att uppfylla vissa krav i 15 kap. miljöbalken. Vidare ska en dom som omfattar tillstånd att behandla avfall innehålla de villkor som behövs när det gäller åtgärder för avslutande av verksamheten och efterbehandling. Härutöver har vissa
bestämmelser preciserats för att de bättre ska överensstämma med EU-direktivet. (SFS 2019:1263.)
Straffrätt
Genom ändringar i bidragsbrottslagen har lagens tillämpningsområde utvidgats till att omfatta även sådana stöd, bidrag och ersättningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och avser en enskild person men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde. Det innebär att lagen är tillämplig även på t.ex. tandvårdsstöd, assistansersättning och olika former av arbetsmarknadspolitiska stöd. Maximistraffet för grovt bidragsbrott har höjts från fyra till sex års fängelse, samtidigt som preskriptionstiden för ringa bidragsbrott och vårdslöst bidragsbrott har förlängts från två till fem år. Den underrättelseskyldighet som gäller enligt lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen har utvidgats och anpassats till bidragsbrottslagens tillämpningsområde. (SFS 2019:652 f.) Straffet för mord har skärpts. Bestämmelsen i brottsbalken har ändrats på så sätt att det som skäl för livstids fängelse särskilt ska beaktas om gärningen har föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller på något annat sätt varit särskilt hänsynslös. (SFS 2019:805.) Det straffrättsliga skyddet mot köp av sexuell handling av barn har stärkts genom ändringar i brottsbalken. Minimistraffet för köp av sexuell handling av barn har höjts från böter till fängelse och maximistraffet har höjts till fängelse i fyra år. Samtidigt har brottsbeteckningen ändrats till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. (SFS 2019:806.) Vidare har det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda stärkts genom ändringar i brottsbalken. Enligt en ny straffskärpningsgrund ska det som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet särskilt beaktas om brottet har begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående har haft ett uppdrag som förtroendevald (SFS 2019:828).
Även det straffrättsliga skyddet för blåljusverksamhet och myndighetsutövning har stärkts genom ändringar i brottsbalken. Ett nytt brott, sabotage mot blåljusverksamhet, har införts. Det som kriminaliserats är att genom vissa handlingar angripa eller på annat sätt störa polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Straffet är fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av
särskild betydelse eller på något annat sätt varit av särskilt farlig art. I samma lagstiftningsärende har straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärpts till fängelse i lägst ett och högst sex år. (SFS 2019:1162.) De straffrättsliga sanktionerna mot företag har skärpts genom ändringar i bl.a. brottsbalken. Ändringarna, som i huvudsak gäller företagsbot, innebär bl.a. följande. Maxbeloppet för företagsbot höjs från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot utvidgas så att företagsbot, utöver i näringsverksamhet, även kan åläggas för brott som begåtts i utövningen av sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet samt för brott som har begåtts i utövningen av annan verksamhet som ett företag bedriver, om brottet har varit ägnat att leda till en ekonomisk fördel för företaget. Företagets finansiella ställning ska beaktas vid bestämmandet av företagsbotens storlek när det är fråga om ett större företag och brottsligheten är särskilt klandervärd. Företagsboten kan jämkas eller efterges om företagets ägare döms till påföljd för brottet och den samlade reaktionen på brottsligheten annars skulle bli oproportionerligt sträng. (SFS 2019:829 f.)
Ordning och säkerhet
Kamerabevakningslagen har ändrats för att förbättra möjligheten att bekämpa och lagföra brott med hjälp av kamerabevakning. Ändringarna innebär i huvudsak följande. Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket får bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. De nämnda myndigheterna får bedriva kamerabevakning av en plats dit allmänheten har tillträde endast om det bedöms att intresset av sådan bevakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Denna bedömning ska göras av myndigheterna själva och dokumenteras. Datainspektionen utövar tillsyn och kan ta ut en sanktionsavgift av den myndighet som bryter mot kravet på dokumenterad bedömning. (SFS 2019:1163.) Det har antagits en ny lag om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter samt beslutats om följdändringar i ett flertal lagar. Den nya lagen gäller vid behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet i Säkerhetspolisens brottsbekämpande och lagförande verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om bl.a. grundläggande krav på personuppgiftsbehandling, den personuppgiftsansvariges skyldigheter och enskildas rättigheter. (SFS 2019:1182 f.)
Processrätt
Det har gjorts en ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Ändringen innebär att den tillfälligt utökade möjligheten för de förvaltningsrätter som är migrationsdomstolar att överlämna migrationsmål och andra mål till övriga förvaltningsrätter som gällde t.o.m. 2019 har förlängts t.o.m. 2020 (SFS 2019:724).
Giltigheten av lagen om försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål har förlängts genom antagandet av en särskild lag om detta. Den förstnämnda lagen gäller numera till utgången av 2022 (SFS 2019:665).
Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Det har gjorts ändringar i bl.a. utlänningslagen och lagen om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare för att genomföra EU:s s.k. student- och forskardirektiv. Det har bl.a. införts nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning och uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförd forskning eller slutförda studier. (SFS 2019:1208 f.) Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. har ändrats så att asylsökandes möjligheter att bo i eget boende begränsas i vissa områden. Om en asylsökande på egen hand ordnar bostad i ett område med socioekonomiska utmaningar, ska han eller hon som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag enligt lagen (SFS 2019:1204).
Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Det har införts en ny lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter och i samband med detta gjorts ändringar i bl.a. patientsäkerhetslagen och patientskadelagen. Den nya lagen och ändringarna innebär i huvudsak följande. Regionerna är skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja återgång eller inträde i arbetslivet. Regionernas skyldighet avser inte sådana insatser som andra aktörer ansvarar för utan ska inriktas på de behov som ska tillgodoses av regionerna inom hälso- och sjukvårdsverksamheten. Insatserna ska omfatta personligt stöd, intern samordning och samverkan med andra aktörer. Koordineringsinsatser ska bara ges om patienten samtycker till det och så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde. (SFS 2019:1297 f.)
Socialrätt
Det har beslutats om ändringar i socialförsäkringsbalken och lagen om vissa kommunala befogenheter om höjda åldersgränser i pensionssystemet. Genom ändringarna har det införts ett nytt åldersbegrepp som benämns riktålder för pension. Avsikten är att riktåldern på sikt ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem och fungera som ett riktmärke för de försäkrades individuella pensionsbeslut. Vidare har åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas höjts från 61 till 62 år. Det har också gjorts vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år fr.o.m. 2020. (SFS 2019:649 f.)
Andra ändringar i socialförsäkringsbalken har gjorts för att förbättra grundskyddet för de pensionärer som har det sämst ställt. Ändringarna innebär bl.a. att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla med garantipension, att bostadskostnadstaket i bostadstillägget för pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad, att en likabehandling av inkomster som kommer från eget arbete införs vid beräkningen av bostadstillägg till pensionärer och att ett fribelopp för arbetsinkomster om 24 000 kronor per år införs i äldreförsörjningsstödet. (SFS 2019:651.) Ytterligare ändringar i socialförsäkringsbalken m.fl. lagar innebär en förlängning av en tillfällig reglering enligt vilken garantipension och garantipension till omställningspension kan betalas ut till personer inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och i Schweiz till utgången av 2019. Ändringarna innebär att dessa förmåner kan fortsätta att betalas ut till utgången av 2020. Vidare kan sådana förmåner fortsätta att betalas ut till personer i Förenade kungariket efter att landet har lämnat EU med ett utträdesavtal. Detta gäller till utgången av 2020. (SFS 2019:644 f.) Vidare har det gjorts en ändring i socialförsäkringsbalken som innebär att efterlevandestöd fr.o.m. den 1 januari 2020 inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden (SFS 2019:1294).
En ändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade innebär att andning ska utgöra ett sådant grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans (SFS 2019:618).
Lagstiftning om utbildning
Det har gjorts ändringar i lagen om etikprövning av forskning som avser människor som innebär i huvudsak följande. Lagens definition av forskning utvidgas till att innefatta även vetenskapliga studier genom observation. En forskningshuvudman ska vidta åtgärder för att förebygga att forskning inom den egna verksamheten utförs utan ett godkännande vid en etikprövning eller i strid med villkor som har meddelats i samband med ett sådant godkännande. Överklagandenämnden för etikprövning ska ha tillsyn över att lagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och villkor som har meddelats i samband med ett etikgodkännande följs. Straffmaximum för den som uppsåtligen utför forskning utan ett etikgodkännande höjs till fängelse i två år, och samma straffskala tillämpas för en forskningshuvudman som uppsåtligen låter bli att vidta förebyggande åtgärder, om forskningen utförs utan ett etikgodkännande eller i strid med ett villkor som meddelats i samband med ett sådant godkännande. (SFS 2019:1144.) Lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning har ändrats för att möjliggöra behandling av personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning (SFS 2019:1149).
Genom ändringar i skollagen har barn till beskickningsmedlemmar m.fl. från länder utanför EU, EES och Schweiz getts rätt till avgiftsfri utbildning i förskoleklass (SFS 2019:801).
Det har även gjorts ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär att den som har lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 (studielån) eller lån tagna efter den 30 juni 2001 (annuitetslån) och som har hel sjukersättning och en sammanlagd inkomst som inte överstiger garantinivån för hel sjukersättning ska få sina lån avskrivna (SFS 2019:1290).
Försvar
Det har gjorts ändringar i skyddslagen som bl.a. innebär att uppräkningen i lagen av möjliga skyddsobjekt har kompletterats med ytterligare skyddsvärda verksamheter, t.ex. posthantering och försörjning med livsmedel och andra förnödenheter av betydelse för Sveriges försörjningsberedskap. Möjligheten att under höjd beredskap fatta beslut om andra byggnader, anläggningar och områden som skyddsobjekt än sådana som omfattas av uppräkningen i skyddslagen, och som är av betydelse för totalförsvaret, har utvidgats till att gälla även under tid som regeringen beslutar med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap. Vidare har skyddsvakters möjlighet att ingripa mot obemannade farkoster förstärkts. (SFS 2019:696 f.)
Jonas Pontén och Miriam Kantor