Notiser

Stiftelsen för tillgängliggörande av juridisk litteratur
Inledning

Det är i syfte att möta ett mycket reellt behov som Stiftelsen för tillgäng
liggörande av juridisk litteratur — insamlingsstiftelse har bildats. Stiftelsen har enligt stadgarna till ändamål att ”verka för att juridisk litteratur som givits ut i Sverige eller på det svenska språket görs digitalt tillgänglig till allmänheten utan kostnad”.
    För många av oss är det i dag självklart att som komplement eller rent
av huvudsakligen arbeta med material som finns i olika databaser och digitala tjänster. Lagtext och avgöranden av domstolar finns redan lätt tillgängliga i databaser, vilket medför att det sällan finns anledning att söka sig till ett biblioteket för att finna en lagtext eller en dom.
    Med den juridiska litteraturen är det ännu inte lika gynnsamt. Med
tiden har det blivit allt svårare att få tag på fysiska exemplar av vissa standardframställningar och många forskare och advokatfirmor har byggt upp omfattande bibliotek för att säkra tillgången till rättsvetenskaplig litteratur. Det finns flera tjänster att abonnera på som ger tillgång till juridisk litteratur att läsa direkt på skärmen, men tjänsterna är oftast slutna för allmänheten och ibland ganska dyra. Utbudet i dessa tjänster är därtill ofta begränsat till nyare utgivning och för många rättsområden är det viktigt att ha tillgång även till äldre framställningar.
    Det är viktigt för framtiden och för rättssäkerheten i Sverige att juri
disk litteratur skriven på svenska språket finns tillgänglig under juristutbildningen, för juridisk forskning, i den praktiska juridiska verksamheten samt i domstolarna. Tillgången till god juridisk litteratur är av stor betydelse för ett väl fungerande rättssystem. Många äldre titlar går i dagsläget inte att köpa då titlarna försvunnit från biblioteken och förlagen. Särskilt de äldre universitetsbiblioteken har ofta stora bestånd av litteratur, men böcker slits, försvinner och förkommer. Till det kommer att de resurser som inte finns digitala tenderar att bli bortglömda, vilket riskerar att leda till sämre rättsutredningar och eller sämre vetenskap.

Bildandet av en stiftelse för digitalisering av juridisk litteratur
Digitaliseringsprojekt bedrivs just nu av många och på olika sätt. Exem
pelvis har Kungliga biblioteket ett ambitiöst projekt för att tillgängliggöra äldre svenskt tryck och många av universitetsbiblioteken har digitaliserat delar av sina samlingar. Förlagen genomför också projekt för att digitalisera nya och ibland även äldre verk. Det som skiljer det arbete som Stiftelsen för tillgängliggörande av juridisk litteratur kommer att utföra från andra, parallella projekt är att stiftelsen prioriterar juridisk litteratur. Inspirationen kommer från det danska projektet Jurabog

598 Notiser SvJT 2021 (http://www.jurabog.dk) som drivs av professorn Mads Bryde Andersen vid Köpenhamns universitet.
    Avsikten är att göra de digitaliserade verken tillgänglig för alla utan
fler begränsningar för användarna än de som är alldeles nödvändiga för att tillvarata författarnas och andras rättigheter. För detta ändamål är utgångspunkten att en viss licens ska användas, Creative commons CC BYNC 4.0 (se https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/ legalcode.sv). Målet är att till slut samla och tillgängliggöra en mycket stor del av de rättsvetenskapliga texter som givits ut i Sverige eller som skrivits på svenska till gagn för advokater, domare, forskare och andra inom det juridiska fältet.
    En fråga som givetvis intresserar alla är vilka böcker stiftelsen inleder
med. Alla har vi våra favoriter som vi gärna skulle se inskannade och tillgängliggjorda. Allt kan inte bli klart på en gång och det finns redan en ganska lång förteckning över böcker som det från olika håll uttryckts önskemål om att de ska tillgängliggöras. Som det nu är har stiftelsen inte någon egentlig strategi för vilka arbeten som bör digitaliseras först. Det är bättre att bara komma igång än att prioriteringen blir helt riktig. I de flesta fall, om det inte är fråga om litteratur där ingen upphovsrätt längre gäller, måste gången vara sådan att alla erforderliga tillstånd först inhämtas från författare, förlag och eventuellt andra rättighetshavare. Först därefter kan arbetet med inskanning och anpassning av texten till det digitala formatet genomföras som i sin tur, efter katalogisering m.m., kan resultera i att verket görs tillgängligt på webbplatsen.

Stiftelsens sammansättning och arbete
Stiftelsens ändamål är, som angetts, att verka för att juridisk litteratur
som givits ut i Sverige eller på det svenska språket görs digitalt tillgänglig till allmänheten utan kostnad. I stiftelsens styrelse finns representation från rättsvetenskapen, från advokatkåren, från domarkåren, från landets universitetsbibliotek och från förlag som ger ut juridisk litteratur i Sverige.
    Stiftelsen ska enligt stadgarna uppfylla sitt ändamål genom att bedriva
ett aktivt arbete med att be författare, förlag och andra rättighetshavare om tillstånd till digitalisering och tillgängliggörande. Redan nu finns ett nätverk uppbyggt med representanter från i princip alla lärosäten i Sverige som ger en juristutbildning. Avsikten är att göra det enklare att inhämta tillstånd genom lokal förankring och genom att fler aktivt bedriver arbetet med att klargöra vilka som har rättigheter till bestämda verk. Glädjande nog har många författare redan lämnat sitt tillstånd och fler tillkommer varje dag.
    Stiftelsen har registrerat domänen http://www.juridikbok.se som
kommer att vara ingångssidan för de texter som digitaliserats inom projektets ram. Tanken är att arbetena ska få användas, citeras, kopieras och bearbetas på olika sätt, men inte återutges som helhet för kommersiellt bruk. Stiftelsen kommer även att försöka skapa närvaro på andra sätt i

SvJT 2021 599 olika typer av sociala media. På hemsidan kan du också anmäla dig för prenumeration på nyhetsbrev för att få kontinuerlig information om vilka verk som har digitaliserats.

Projektets utmaningar
Den största utmaningen i det praktiska arbetet är att få alla tillstånd för
digitaliseringen på plats. Rättighetsinnehavarna måste ge sitt tillstånd. När den som skapat verket inte längre är i livet innebär det att efterforskningar ofta måste ske för att få reda på vem eller vilka som övertagit rättigheterna och be den eller de personerna om tillstånd. Detta kan kanske verka enkelt, men det krävs inte sällan en hel del arbete för att fastställa både vem som nu har rättigheterna och därtill rätt att disponera över dem, ensam eller tillsammans med andra. Förlagen har också intressen i sin utgivning och samarbetet med dessa är gott, men kommer att kräva diskussioner titel för titel om vad som kan digitaliseras. Förlagsavtalen har sett olika ut för olika förlag och har vidare varierat under åren. Till det kommer att förlagsmarknaden under 1900-talet har förändrats i betydande utsträckning med avknoppningar, sammanslagningar, försäljningar av verksamheter och nedläggningar. Det är därför inte sällan svårt att få klarhet i vilket förlag, om något, som innehar förlagsrättigheterna. Också detta arbete måste dock genomföras för att stiftelsen ska kunna digitalisera verken.
    I vårt danska systerprojekt har ett svårlöst problem varit att finna
fysiska exemplar som är i sådant skick att de lämpar sig för att skanna in. Universitetsbiblioteken har inte sällan överexemplar av böcker, men när det gäller vissa titlar kan de fysiska exemplaren vara för hårt slitna. Stiftelsen kommer därför att i viss utsträckning vara beroende av välvilliga donationer av bokbestånd eller enskilda böcker för att kunna genomföra inskanningarna.
    Stiftelsen är en insamlingsstiftelse, vilket innebär att det kapital som
tillskjutits vid bildandet inte kommer att räcka för all framtid. Generösa penningdonationer har redan erhållits. Det är givetvis kostnader förbundna med att utföra själva inskanningen, som till stor del kommer att genomföras i samarbete med universitetsbiblioteken, men även med underhåll av den databas som ska innehålla de inskannade texterna och för andra nödvändiga tekniska förutsättningar för att tillgängliggörandet. Ekonomiska bidrag tas därför tacksamt emot även för framtida drift av den tekniska infrastrukturen.
    Det är ett viktigt steg som nu tagits och det är vår förhoppning att
många vill bidra med eget arbete och ekonomiskt till att förverkliga stiftelsens högt ställda mål. Vill ni delta i arbetet får ni gärna kontakta någon av oss eller gå in på hemsidan och skicka ett meddelande till stiftelsen.

För stiftelsen
Johnny Herre och Torbjörn Ingvarsson