Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen våren 2021

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2021. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2021.

 

Statsrätt
Det har inrättats en ny myndighet, Institutet för mänskliga rättigheter, som ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Riksdagen har antagit en ny lag om Institutet för mänskliga rättigheter som ska reglera institutets verksamhet. Den nya lagen innehåller bestämmelser om institutets uppgifter, dess ledning och hur den ska utses samt institutets organisation i övrigt. Samtidiga ändringar i lagen om offentlig anställning reglerar förutsättningarna för att skilja institutets chef från sin anställning, och ändringar i offentlighets- och sekretesslagen behandlar i vilken omfattning sekretess ska gälla i institutets verksamhet. Den nya lagen träder i kraft den 1 oktober 2021 när det gäller de bestämmelser som reglerar institutets styrelse och nomineringen av styrelseledamöter samt träder i övrigt i kraft den 1 januari 2022. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2022. (Se SFS 2021:642 f.)

 

Yttrandefrihet och informationsfrihet
Riksdagen har antagit en ny lag om Transportstyrelsens olycksdatabas, vilken reglerar personuppgiftsbehandlingen i den databas över olyckor och skador i trafiken som förs av Transportstyrelsen. Uppgifterna i databasen används i olika trafiksäkerhetsrelaterade sammanhang. I lagen, som kompletterar EU:s dataskyddsförordning, finns bl.a. bestämmelser om för vilka ändamål personuppgifter får behandlas i databasen, om krav på pseudonymisering av personuppgifter och om direktåtkomst (SFS 2021:319).
    Genom en ändring i offentlighets- och sekretesslagen införs en ny, tidsbegränsad sekretessbrytande bestämmelse. Enligt den nya bestämmelsen ska Statens skolverk, trots statistiksekretessen, kunna få del av vissa uppgifter om uppgifterna behövs i myndighetens verksamhet med att bl.a. följa upp och utvärdera skolväsendet. Dessutom ska även vissa uppgifter få lämnas till en kommun om uppgifterna behövs för att kommunen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barns och elevers olika förutsättningar och behov. Den nya bestämmelsen upphävs den 1 juli 2023 (SFS 2021:442 f.).
    En annan ändring i offentlighets- och sekretesslagen syftar till att tillgodose intresset av insyn i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Änd-

ringen innebär att sekretess inte ska gälla beslut om stöd i ärenden enligt lagen om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Lagändringen trädde i kraft den 1 augusti 2021 (SFS 2021:672).

 

Familjerätt
Ändringar i bl.a. föräldrabalken samt en ny lag om informationssamtal syftar till att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadsprocessen, skapa bättre förutsättningar för föräldrar att nå samförståndslösningar och stärka skyddet för barn som riskerar att fara illa. Genom bl.a. den nya lagen om informationssamtal införs ett krav på att föräldrar, som huvudregel, ska ha deltagit i ett sådant samtal hos socialnämnden innan de framställer ett tvistigt yrkande om vårdnad, boende eller umgänge i domstol. Lagändringarna som syftar till att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadsprocessen innebär bl.a. att barnets rätt till information och att komma till tals i förfarandet lyfts fram och tydliggörs samt att socialnämnden i ett förfarande om vårdnad, boende eller umgänge ska få höra ett barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Vidare ska domstolen i fortsättningen fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar när den avgör om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad. Om det är bäst för barnet ska en domstol få besluta om gemensam vårdnad även om föräldrarna motsätter sig det. Det införs också en lagstadgad tidsgräns på fyra månader för utredningar i frågor om vårdnad, boende eller umgänge. Dessutom införs det nya kompetenskrav för medlare och ett stärkt sekretesskydd för uppgifter som lämnas till en medlare. Lagändringarna som syftar till att stärka skyddet för barn som riskerar att fara illa innebär bl.a. att en domstol i vissa situationer ska kunna flytta vårdnaden om ett barn till en tillfällig vårdnadshavare. Vidare ska socialnämnden i fler fall kunna hämta in sekretesskyddade uppgifter från en annan socialnämnd. Det införs även nya regler om behörig domstol för bl.a. mål om vårdnad, boende och umgänge när barn eller föräldrar har skyddade personuppgifter. Lagen om informationssamtal träder i kraft den 1 januari 2022, medan kravet på att ha deltagit i ett samtal för att få framställa ett tvistigt yrkande träder i kraft den 1 mars 2022. (Se SFS 2021:528 och 530.) Det har gjorts ändringar i bl.a. lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap och lagen om internationella faderskapsfrågor. Genom lagändringarna införs ett generellt förbud mot att erkänna månggiften som har ingåtts enligt utländsk lag. Erkännandeförbudet ska därmed gälla oavsett parternas anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks. Ett motsvarande generellt erkännandeförbud införs även i fråga om utländska äktenskap mellan nära släktingar. Undantag från förbudet ska kunna göras endast om det finns synnerliga skäl för det. Lagändringarna innebär också att fader-

skapet till utlandsfödda barn inte ska påverkas negativt av att ett utländskt äktenskap inte erkänns i Sverige (SFS 2021:465 f.).
    Det har gjorts ändringar i föräldrabalken och lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap. Lagändringarna innebär att föräldraskap ska presumeras i fler fall än i dag, vilket medför att regleringen blir könsneutral och jämlik. Om modern vid barnets födelse är gift eller registrerad partner med en kvinna, ska kvinnan sålunda automatiskt anses som barnets förälder. Motsvarande ska gälla för faderskap eller moderskap för gifta par där en av makarna eller båda har ändrat könstillhörighet. Genom lagändringarna moderniseras och förenklas också reglerna om bekräftelse av föräldraskap. Ogifta föräldrar, som är myndiga och folkbokförda i Sverige, ska ha möjlighet att efter barnets födelse digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan. Dessutom moderniseras regleringen om faderskapsundersökningar på så sätt att den görs teknikneutral och genom att förutsättningarna för en domstol att besluta om en rättsgenetisk undersökning med hjälp av vävnad från en avliden man regleras särskilt. Rättsgenetiska undersökningar vid utredning av faderskap enligt föräldrabalken ska betalas av staten. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2022 (SFS 2021:783 f.).
    Riksdagen har beslutat om en ny lag om Allmänna arvsfonden som ersätter en tidigare lag på området. Den nya lagen innebär bl.a. att målgruppen för Allmänna arvsfonden utökas till att även omfatta äldre personer, att regeringen ska fatta beslut om hur mycket medel som ska kunna delas ut under kommande år, att de övergripande kriterierna för stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lag, att en möjlighet införs att hindra att beviljat stöd betalas ut om kraven för stöd inte uppfylls och att arv eller försäkringsbelopp som har tillfallit fonden kommer att kunna avstås till en sambo i något fler fall än tidigare (SFS 2021:401).

 

Konsumenträtt
Det har gjorts en ändring i lagen om finansiell rådgivning till konsumenter, vilken tar sikte på fall där en näringsidkare genom finansiell rådgivning uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar en konsument ren förmögenhetsskada. Genom lagändringen förtydligas att näringsidkaren i dessa situationer ska betala full ersättning för skadan. Det innebär att ersättning kan betalas för bl.a. utebliven vinst (SFS 2021:124).

 

Allmän fastighetsrätt och fastighetsbildning
Riksdagen har antagit en ny fastighetsmäklarlag som ska gälla både för fastighetsmäklare och för fastighetsmäklarföretag. Enligt den nya lagen ska fastighetsmäklarföretagen registreras och stå under tillsyn. Företagen måste uppfylla flera krav för att få vara verksamma. De ges också ett övergripande ansvar för att verka för att de mäklare som är

verksamma i företaget följer god fastighetsmäklarsed. Ett mäklarföretag som åsidosätter sina skyldigheter ska kunna ges en disciplinpåföljd. Det blir möjligt att ingripa om det finns olämpliga personer i företagsledningen och ägarkretsen. Dessutom ska fler fastighetsmäklare vara registreringsskyldiga och stå under tillsyn. Genom samtidiga ändringar i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism utvidgas skyldigheterna enligt penningtvättsregleringen till att omfatta även dessa mäklare och företagen. (Se SFS 2021:516 f.)

 

Plan- och bygglagstiftning
Ändringar i plan- och bygglagen syftar till att möjliggöra snabbare planprocesser genom ökad förutsebarhet och till att en s.k. planintressent ska kunna påbörja arbetet med att ta fram planeringsunderlag innan kommunen har möjlighet att påbörja planläggningen. Lagändringarna innebär bl.a. att kommunen i ett positivt planbesked ska redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid en detaljplaneläggning, om en fastighetsägare, byggherre eller någon annan som tar initiativ till en planläggning (dvs. planintressent) har begärt det, och att planintressenten under vissa förutsättningar ska få möjlighet att begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur den planläggning som planbeskedet avser förhåller sig till de intressen som länsstyrelsen har tillsyn över. Vidare förtydligas i lagen att de underlag som behövs när en detaljplan eller områdesbestämmelser tas fram även får tas fram av någon annan än kommunen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021 (SFS 2021:752).
    Riksdagen har antagit en ny lag om klimatdeklarationer för byggnader. Den nya lagen innebär att byggherren ansvarar för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till den ansvariga myndigheten när en byggnad uppförs. Samtidiga ändringar i plan- och bygglagen innebär att byggnadsnämnden får meddela slutbesked först när byggherren har visat att denne har lämnat in en klimatdeklaration enligt den nya lagen om klimatdeklarationer eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att lämna in en sådan deklaration. Den nya lagen och lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2022 (SFS 2021:787 f.).
    Ändringar i plan- och bygglagen syftar till att förtydliga genomförandet av EU:s s.k. MKB-direktiv. Av direktivet följer att det för vissa byggprojekt — som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av deras art, storlek eller lokalisering — ska göras en bedömning av deras miljöpåverkan innan de tillåts komma till stånd. Lagändringarna innebär bl.a. följande: Ett s.k. MKB-projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplaneläggning. Regeringen ska få meddela föreskrifter om att MKBprojekt i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett sådant projekt ska i

vissa fall innehålla en motivering om åtgärdens miljöpåverkan. Den information som kommunen ska tillhandahålla när en detaljplan tas fram ska finnas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webbplats. Miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett MKB-projekt ska framgå av plan- och bygglagen. Lagändringarna trädde i kraft den 2 augusti 2021 (SFS 2021:785).

 

Immaterialrätt
Ändringar i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genomför ett EU-direktiv och syftar till att förbättra den gränsöverskridande tillgången till radio- och tv-program inom EES-området. Innebörden är bl.a. att ett tv-bolag som vill visa ett program i ett annat EES-land, via en s.k. playtjänst, endast behöver uppfylla de upphovsrättsliga krav som gäller i det land där företaget huvudsakligen är etablerat. Det har samtidigt gjorts ändringar i lagen om medling i vissa upphovsrättstvister som utvidgar möjligheten för marknadens parter att i samband med avtalsförhandlingar få en medlare utsedd. (Se SFS 2021:357 f.) Ändringar i bl.a. varumärkeslagen och lagen om företagsnamn syftar till ett starkare skydd av geografiska beteckningar och tydligare regler om varumärkesregistrering. Lagändringarna innebär bl.a. att intrång i geografiska beteckningar som skyddas inom EU genom unionens tillträde till den s.k. Genèveakten ska kunna leda till skadestånd och andra sanktioner. Det gäller även de beteckningar som skyddas av frihandelsavtalen med Singapore och Vietnam. Det införs också tydligare regler om hinder mot registrering av varumärken och företagsnamn i de fall sökanden är i ond tro (SFS 2021:561 f.).

 

Näringsrätt
Ändringar i minerallagen gäller undersökningstillstånd och är en följd av spridningen av sjukdomen covid-19 och dess påverkan på gruvnäringen. Lagändringarna innebär att giltighetstiden för undersökningstillstånd förlängs under vissa närmare angivna förutsättningar (SFS 2021:120).
    Det har gjorts ändringar i konkurrenslagen i fråga om Konkurrensverkets befogenheter. Lagändringarna innebär bl.a. att Konkurrensverket som första instans ska få besluta om konkurrensskadeavgift och att Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar utökas. Riksdagen har samtidigt antagit en ny lag om ömsesidigt bistånd med delgivning och indrivning på konkurrensområdet. (Se SFS 2021:79 och 81.) Riksdagen har antagit en ny lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Den nya lagen syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i elnätet (SFS 2021:311).
    Genom ändringar i lagen om leksakers säkerhet och flera andra lagar som genomför och kompletterar bestämmelser i EU:s produktlag-

stiftning anpassas bestämmelserna om marknadskontroll till EU:s marknadskontrollförordning. Anpassningarna innebär att marknadskontrollmyndigheterna får befogenheter att även i fortsättningen kontrollera produkter på i huvudsak samma sätt som tidigare. Lagändringarna trädde i kraft den 16 juli 2021 (SFS 2021:676).
    Riksdagen har antagit en ny lag med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi. Den nya lagen är föranledd av EU:s omarbetade förnybartdirektiv och möjliggör för regeringen att meddela föreskrifter dels om tidsfrister för kommuners handläggning av vissa ärenden som gäller förnybar el, dels om kommuners medverkan i arbetet med att inrätta en kontaktpunkt för ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi. Den nya lagen trädde i kraft den 15 juli 2021 (SFS 2021:755).
    Ändringar i ellagen syftar till att det ska bli enklare att bygga ut elnätet i Sverige och till att tillståndsförfarandet ska bli mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021 (SFS 2021:741).

 

Finansmarknadslagstiftning
Ändringar i försäkringsrörelselagen innebär att avgifterna sänks vid återköp och överföring (flytt) av individuella livförsäkringar där försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken, vilket i dag utgörs av fond- och depåförsäkringar (SFS 2021:130).
    Till följd av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar har bestämmelser om hållbarhetsinformation i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder tagits bort, eftersom de ersätts av regler på EU-nivå. Till följd av detta görs bl.a. en ändring i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) som innebär att Sjunde AP-fonden även i fortsättningen ska lämna samma hållbarhetsinformation som i dag. Enligt samtidiga ändringar i lagen om försäkringsdistribution och lagen om värdepappersmarknaden ska försäkringsförmedlare och värdepappersbolag med färre än tre anställda omfattas av EU-förordningen. (Se SFS 2021:104 m.fl.) Så kallade emittenter som har Sverige som hemmedlemsstat och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska upprätta års- och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef) för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2020 eller senare. Genom ändringar i lagen om värdepappersmarknaden skjuts kravet upp ett år och ska i stället gälla räkenskapsår som inleds den 1 januari 2021 eller senare. Sverige utnyttjar därmed möjligheten i EU:s s.k. öppenhetsdirektiv att skjuta upp kravet ett år (SFS 2021:196).
    Genom ändringar i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i
Sverige och lagen om tjänstepensionsföretag görs några ändringar i regel-

verket för tjänstepensionsföretag, pensionsstiftelser och utländska tjänstepensionsinstitut som driver verksamhet i Sverige. Lagändringarna innebär i huvudsak följande: Investeringar utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) underlättas för tjänstepensionsföretag och pensionsstiftelser. Infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet stimuleras för tjänstepensionsföretag. Avtalsfrihet införs för information som ska lämnas om kollektivavtalsgrundad tjänstepension. Försäkringar som egenföretagare tecknar för egen räkning hos tjänstepensionsföretag och utländska tjänstepensionsinstitut ska räknas som tjänstepensionsförsäkringar. Även försäkringar som tecknas för vissa andra personer ska räknas som tjänstepensionsförsäkringar. För försäkringsklassen tilläggsförsäkringar i lagen om tjänstepensionsföretag görs vissa justeringar när det gäller kapitalbas och kapitalkrav (SFS 2021:267 f.).
    Ändringar i lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige och försäkringsrörelselagen genomför dels ändringar i Solvens II-direktivet (EU:s försäkringsrörelsedirektiv), dels ändringar i den s.k. Eiopaförordningen (om inrättandet av en europeisk tillsynsmyndighet, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten). Ändringarna i de aktuella EU-rättsakterna utgör ett led i en översyn av det europeiska systemet för finansiell tillsyn, den s.k. ESA-översynen. Lagändringarna syftar till att stärka informationsutbytet och samarbetet inom försäkringsområdet mellan Finansinspektionen, andra nationella tillsynsmyndigheter inom EES och Eiopa. Genom lagändringarna får Finansinspektionen möjlighet att inrätta en samarbetsplattform med berörda tillsynsmyndigheter när ett försäkringsföretag driver verksamhet i mer än ett land inom EES. Finansinspektionen får också utökade skyldigheter i fråga om underrättelser och uppgiftslämnande vid tillsynen över försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige (SFS 2021:460 f.).
    Ändringar i bl.a. lagen om värdepappersmarknaden, lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen om kapitalbuffertar syftar till att genomföra ett nytt kapitaltäckningsregelverk för värdepappersbolag. Genom lagändringarna anpassas svensk rätt till EU:s värdepappersbolagsförordning, och EU:s värdepappersbolagsdirektiv genomförs i svensk rätt. Lagändringarna innebär i huvudsak följande: Nya bestämmelser om startkapital och ett nytt sätt att beräkna kapitalkrav för värdepappersbolag införs. Bestämmelserna om bolagsstyrning, riskhantering och ersättningar i värdepappersbolag anpassas bättre till verksamheten i sådana bolag. Bestämmelserna om tillsyn samt ingripande mot bl.a. värdepappersbolag anpassas till det nya kapitaltäckningsregelverket. Det görs också vissa anpassningar av bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn (SFS 2021:480 f.).
    Ändringar i bl.a. lagen om resolution anpassar svensk rätt till nya EUregler om hur finansiella företag i kris ska hanteras. Vid en kris kan

ett finansiellt företag försättas i resolution i stället för i likvidation eller konkurs. Det är då ägarna och borgenärerna, inte skattebetalarna, som ska bära förlusterna i ett sådant företag. Det sker i huvudsak genom att kapital och skulder får skrivas ned eller konverteras i resolution, men skulder får också skrivas ned eller konverteras utanför resolution. För att det ska finnas kapital och skulder att skriva ned eller konvertera ska företagen uppfylla ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL-kravet). Genom lagändringarna ersätts det tidigare MREL-kravet med ett nytt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Dessutom ska fler företag än tidigare omfattas av det nya kravet, och det tydliggörs också vilka företag inom en koncern som kan komma i fråga för resolution (SFS 2021:467).
    Med anledning av covid-19-pandemin har riksdagen beslutat att lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, som skulle ha gällt till utgången av juni 2021, ska fortsätta att gälla till utgången av september 2021 (SFS 2021:702).

 

Transporträtt och lagstiftning om kommunikation
För att säkerställa att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering har det införts nya, kompletterande bestämmelser i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering. De nya bestämmelserna ska göra det möjligt att använda europeiska elektroniska legitimationer i svenska offentliga nättjänster (SFS 2021:320).
    Det har gjorts ändringar i körkortslagen som innebär att körkort som har utfärdats i Färöarna eller Förenade kungariket under vissa förutsättningar ska få bytas ut mot likvärdiga svenska körkort (SFS 2021:432).
    Ändringar i lagen om flygplatsavgifter innebär att regeringen ges möjlighet att besluta att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter (SFS 2021:558).
    Riksdagen har antagit en ny lag om förarbevis för vattenskoter. För att få ett förarbevis ska föraren ha fyllt 15 år och gått en särskild utbildning med godkänt resultat. Den som erbjuder en sådan utbildning ska ha tillstånd för det samt stå under tillsyn. Straff i form av böter ska kunna påföras den som framför en vattenskoter utan att vara berättigad till det och den som tillåter sådant olovligt framförande av en vattenskoter. Bestämmelserna om krav på förarbevis samt kontroll- och straffbestämmelserna träder i kraft den 1 maj 2022 (SFS 2021:626).
    Genom ändringar i lagen om yrkesförarkompetens förlängs bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om en förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis till utgången av 2021. Lagändringarna tar sikte på förare som kör tunga fordon i yrkesmässig trafik, som gods- och persontransporter. På grund av covid-19-pandemin har

nödvändiga fortbildningar inte kunnat genomföras, och därför riskerar många förare att förlora rätten att framföra sina fordon. Genom att förlänga giltighetstiden ska fler hinna genomföra sin fortbildning innan yrkeskompetensbevisen löper ut (SFS 2021:595).

 

Miljörätt, jordbruk, jakt och hälsoskyddslagstiftning
Ändringar i bl.a. epizootilagen, zoonoslagen och livsmedelslagen syftar till att anpassa svensk lagstiftning till en ny EU-förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan. Ändringarna innebär bl.a. att det nya uttrycket annan offentlig verksamhet införs som en beteckning för sådana myndighetsuppgifter som inte är offentlig kontroll. Bestämmelser om rätt att få tillträde, upplysningar och handlingar vid kontrollen utvidgas till att gälla även vid annan offentlig verksamhet. Myndigheter som utövar offentlig kontroll får i vissa fall rätt att köpa in produkter utan att identifiera sig, i syfte att kontrollera att produkterna uppfyller gällande krav. Det införs även en skyldighet för kontrollmyndigheterna att ha ett ändamålsenligt rapporteringssystem för den som vill anmäla misstänkta överträdelser av den nya kontrollförordningen (SFS 2021:167 f.).
    Det har gjorts ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Genom lagändringarna anpassas lagarna till en ny EU-förordning om spritdrycker. Ändringarna innebär också att den förstnämnda lagen även ska komplettera en ny EUförordning med anledning av EU:s tillträde till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen. (Se SFS 2021:204 f.) Genom ändringar i livsmedelslagen utvidgas lagens tillämpningsområde till att omfatta material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, t.ex. förpackningar. De nya bestämmelserna kompletterar EU:s kontaktmaterialförordning. Det införs bl.a. ett generellt förbud mot att på marknaden släppa ut material och produkter som inte uppfyller de grundläggande kraven i förordningen (SFS 2021:552).
    Det har gjorts ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. Genom lagändringarna införs en reduktionsplikt för flygfotogen i syfte att minska växthusgasutsläppen från flyget. Reduktionsplikten innebär att leverantörer av flygfotogen blir skyldiga att blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen (SFS 2021:412).
    För att genomföra ett EU-direktiv har riksdagen antagit en ny lag om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Genom den nya lagen införs ett förbud för köpare med en årsomsättning på över motsvarande 2 miljoner euro att använda vissa otillbörliga handelsmetoder mot leverantörer. Det införs också bestämmelser om tillsyn och sanktioner mot den som bryter

mot förbudet. Den nya lagen träder i kraft den 1 november 2021 (SFS 2021:579).
    Ändringar i jaktlagen gör det möjligt att meddela förbud mot och villkor för utfodring av vilt. Lagändringarna innebär att länsstyrelsen i enskilda fall ska kunna besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilt som inte hålls i hägn, om det behövs för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom. Beslut om förbud eller villkor ska avse ett visst begränsat område och gälla för en begränsad tid. Regeringen får också ett bemyndigande att meddela föreskrifter om vad förbud mot och villkor för utfodring får omfatta. Det införs även regler om överklagande och tillsyn. Lagändringarna träder i kraft den 1 oktober 2021 (SFS 2021:793).
    Ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel syftar till att minska växthusgasutsläppen från bl.a. transportsektorn genom att reduktionsnivåerna för bensin och diesel successivt höjs fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Genom lagändringarna utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021 (SFS 2021:747).
    Genom ändringar i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen genomförs EU:s omarbetade förnybartdirektiv. Lagändringarna innebär att det införs hållbarhetskriterier för fasta och gasformiga biobränslen som används för produktion av el, värme, kyla eller bränslen i anläggningar av en viss storlek. För att sådana biobränslen ska kunna få ett hållbarhetsbesked, vilket exempelvis krävs för skattenedsättning eller tilldelning av elcertifikat, får de inte komma från mark med stor biologisk mångfald eller stora kollager. Det införs också begränsningar för hur höga utsläppen av växthusgaser får vara. Vidare införs särskilda hållbarhetskriterier för skogsbiomassa som används för produktion av biodrivmedel och biobränslen. Om avfall och restprodukter som kommer från jordbruksmark används för framställning av biodrivmedel eller biobränslen, ska det finnas övervaknings- eller förvaltningsplaner för att hantera påverkan på jordbeskaffenheten och markens kollager (SFS 2021:668).
    Riksdagen har antagit en ny lag om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 och gjort ändringar i ordningslagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Den nya regleringen innebär att det allmänna genom föreskrifter och beslut ska kunna vidta åtgärder för att motverka trängsel eller på annat sätt förhindra smittspridning. Den nya lagen är avsedd att möjliggöra träffsäkra åtgärder som inte i onödan hindrar sådan verksamhet som kan genomföras på ett från smittskyddssynpunkt säkert sätt. Den nya

lagen är tidsbegränsad till utgången av september 2021. (Se SFS 2021:4 f.) Riksdagen har beslutat att lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till utgången av september 2021 (SFS 2021:325).

 

Straffrätt
En ny lag om tillträdesförbud till butik och ändringar i bl.a. brottsbalken syftar till att stärka skyddet mot tillgreppsbrott och vissa andra brott. Enligt den nya lagen kan en person förbjudas att få tillträde till och vistas i en butik, om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. Den som bryter mot ett tillträdesförbud döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Vidare införs genom lagändringarna en ny straffbestämmelse om inbrottsstöld. Brottet omfattar stöld som har skett efter intrång i bostad eller annat liknande boende. Straffet blir fängelse i lägst ett och högst sex år. Det införs också en ny kvalifikationsgrund i straffbestämmelserna om grov stöld och grovt häleri. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt. Dessutom kriminaliseras försök, förberedelse och stämpling till häleri (SFS 2021:34 f.).
    Genom en annan ändring i brottsbalken införs ett nytt brott, olovlig befattning med betalningsverktyg, som ger betalningsverktyg såsom kontokort och Swish ett starkare straffrättsligt skydd mot gärningar med anknytning till bedrägerier och förfalskningar. Det nya brottet gör det straffbart bl.a. att olovligen införskaffa ett betalningsverktyg, att för bedräglig användning förvanska ett betalningsverktyg eller att använda ett olovligen införskaffat eller förvanskat eller falskt betalningsverktyg. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt ska dömas för grov olovlig befattning med betalningsverktyg till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Det nya brottet ska bara tillämpas på gärningar som inte är belagda med samma eller strängare straff enligt någon annan bestämmelse i brottsbalken. Försök och förberedelse till brottet kriminaliseras också (SFS 2021:322).
    Genom ytterligare ändringar i brottsbalken införs två nya brott — uppmaning till självmord och oaktsam uppmaning till självmord. De nya brotten innebär att det under vissa omständigheter blir straffbart att uppmana eller på något annat liknande sätt påverka en person att ta sitt liv. Straffet för uppmaning till självmord ska vara fängelse i högst två år och för oaktsam uppmaning till självmord böter eller fängelse i högst sex månader. Vidare införs en ansvarsfrihetsregel för mindre allvarliga fall, och de två nya brotten förs in i uppräkningen av brott som kan utgöra olaga förföljelse (SFS 2021:225).

Tillkommande ändringar i brottsbalken syftar till att utöka kontroll- och stödmöjligheterna i fråga om skyddstillsynsdömda. Lagändringarna innebär bl.a. att skyddstillsyn ska vara förenad med övervakning under hela prövotiden om inte annat beslutas och att möjligheten att föreskriva villkor om var den dömde ska vistas eller inte får vistas görs tydligare. Vidare ska Kriminalvården kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den dömde för att kontrollera att en föreskrift följs (SFS 2021:249).
    I syfte att anpassa reglerna om internationellt samarbete till nya regler om skyddstillsyn och om tillträdesförbud till butik har det gjorts ändringar i bl.a. lagen om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m., lagen om erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen och lagen om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen (SFS 2021:444 m.fl.).
    Genom ändringar i brottsbalken har det införts ett nytt, gradindelat s.k. barnfridsbrott. Därmed blir det straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar, såsom vålds- och sexualbrott, i nära relation. Straffet ska vara fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms för grovt barnfridsbrott till fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Det införs även en särskild straffskala för ringa brott. Samtidiga ändringar i brottsskadelagen innebär att rätten till särskild brottsskadeersättning för barn som bevittnar brott ersätts med en rätt till skadestånd. För att stärka barnens ställning generellt utvidgas även uppdraget för den som är särskild företrädare för ett barn enligt lagen om särskild företrädare för barn. (Se SFS 2021:397 f.) Det har gjorts en ändring i lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia. Lagändringen innebär att det införs ett nytt undantag från det straffsanktionerade förbudet mot dykning och annan undervattensverksamhet vid vraket efter passagerarfartyget Estonia. Undantaget omfattar sådan verksamhet som avser att utreda fartygets förlisning (SFS 2021:557).
    Ändringar i lagen om straff för smuggling ger tulltjänstemän en utökad möjlighet att ingripa vid misstanke om brott som Tullverket inte har befogenhet att utreda. Det gäller t.ex. när misstänkt stöldgods påträffas eller vid misstanke om människosmuggling eller penningtvätt. Ingripandet ska enligt huvudregeln kunna ske efter förfrågan till och godkännande av Polismyndigheten. I samband med ingripandet ska en tulltjänsteman kunna hålla inledande förhör och även i övrigt vidta primära utredningsåtgärder. Om ett godkännande inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet ska en tulltjänsteman även få gripa en person och ta egendom i beslag. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021 (SFS 2021:761).
    Riksdagen har antagit en ny lag med kompletterande bestämmelser om straffrättsligt samarbete mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket och gjort följdändringar i ett antal andra lagar. Den nya lagen inne-

håller kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan. Genom avtalet införs bl.a. bestämmelser om det straffrättsliga samarbetet mellan parterna. Det rör sig om överlämnande av misstänkta eller dömda personer, ömsesidig rättslig hjälp i brottmål samt frysning och förverkande av egendom. Den nya lagen med kompletterande bestämmelser till avtalet möjliggör att avtalet kan tillämpas fullt ut i Sverige. Den nya lagen och lagändringarna trädde i kraft den 15 juli 2021 (SFS 2021:709).

 

Ordning och säkerhet
För att öka ordningen och säkerheten i frivården har det antagits en ny lag om säkerhetskontroll på frivårdskontor och gjorts ändringar i lagen om ordningsvakter. Den nya regleringen innebär bl.a. att säkerhetskontroll ska få genomföras på ett frivårdskontor om det behövs för att begränsa risken för att det där begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Syftet med en säkerhetskontroll är att upptäcka vapen och andra farliga föremål. Kontrollen ska i första hand utföras av Kriminalvårdens egen personal, men den ska även kunna utföras av poliser och ordningsvakter. Den ska få bestå av kroppsvisitation och undersökning av väskor och andra föremål, i första hand med en metalldetektor eller en annan liknande anordning (SFS 2021:77 f.).
    För att öka kontrollen över dem som befattar sig med explosiva varor har det gjorts ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Tillståndsprövningen blir mer omfattande, och regleringen av bl.a. möjligheten att återkalla tillstånd förtydligas och utökas. Dessutom införs begränsningar i vissa tillstånds giltighetstid samt utökad föreskriftsrätt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021 (SFS 2021:657).

 

Processrätt
Med anledning av Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet har det gjorts ändringar i bl.a. rättegångsbalken och lagen om elektronisk kommunikation. Lagändringarna innebär bl.a. att den som innehar en viss lagrad elektronisk uppgift som behövs i en brottsutredning ska kunna föreläggas att bevara uppgiften, en form av s.k. frysning. Det införs också en skyldighet för den som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och tjänster att lämna ut information om vilka som har deltagit vid överföringen av ett meddelande. De åtgärder som införs ska även kunna användas i det internationella straffrättsliga samarbetet (SFS 2021:238 och 240).
    Ändringar i bl.a. lagen om mark- och miljödomstolar innebär att reglerna för hur mark- och miljödomstolen ska vara sammansatt i olika mål och ärenden görs mer flexibla och ändamålsenliga. Sammansätt-

ningen ska i större utsträckning bestämmas efter det enskilda målets eller ärendets karaktär. Vidare ska Mark- och miljööverdomstolen kunna bestå av tre i stället för fyra ledamöter vid avvisning av ett överklagande och vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende (SFS 2021:459).
    Ändringar i bl.a. rättegångsbalken, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och häkteslagen syftar till en effektivare hantering av häktningar samt minskad isolering. Lagändringarna innebär bl.a. följande: En misstänkt får som utgångspunkt vara häktad i längst nio månader fram till dess att åtal har väckts. Om den misstänkte inte har fyllt 18 år är motsvarande tid tre månader. Tiderna får överskridas om det finns synnerliga skäl, t.ex. när det misstänkta brottet är särskilt svårutrett för att det utgör en del av organiserad eller gängrelaterad brottslighet. Rätten beslutar vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt. Åklagaren ska också redovisa en tidsplan för förundersökningen. Dessutom utökas möjligheterna att hålla en s.k. gemensam häktnings- och huvudförhandling. Vidare ska en misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag. Den som inte har fyllt 18 år och som är gripen eller anhållen får hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt och ska därför som utgångspunkt placeras på något annat ställe. Det tydliggörs även att den som inte har fyllt 18 år får anhållas endast om det finns synnerliga skäl (SFS 2021:285 m.fl.).
    Som en följd av att riksdagen har godkänt värdlandsavtalet mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) har det gjorts ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall för att bestämmelserna i avtalet ska gälla inför svenska domstolar och myndigheter. Avtalet motsvarar vad som gäller för andra internationella organ av liknande karaktär, och det har upprättats för att BIS ska etablera ett innovationscentrum i Stockholm i samarbete med Riksbanken och centralbankerna i Danmark, Island och Norge. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 2021:335).

 

Insolvens- och utsökningsrätt
Ändringar i bl.a. konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion syftar till att effektivisera och modernisera konkursförfarandet och innebär bl.a. att all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet ska kunna ske i digital form. En digital ansökan om konkurs ska skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Dessutom ersätts det obligatoriska edgångssammanträdet i tingsrätten med en ordning där gäldenären skriftligen bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren. Det görs också vissa ytterligare effektiviseringar av konkurshanteringen när det gäller gäldenärens bokför-

ingshandlingar, förvaltarens berättelser och utbetalning av utdelningsmedel till borgenärerna (SFS 2021:538 och 542).
    I syfte att underlätta situationen för gäldenärer som har löneutmätning och att effektivisera utsökningsförfarandet har det gjorts ändringar i utsökningsbalken. Lagändringarna innebär bl.a. att förbehållsbeloppet för barnfamiljer höjs och att det blir tydligare att en gäldenär kan få anstånd med betalningen mer än en gång under pågående löneutmätning. Vidare ska en ansökan om utmätning eller annan verkställighet kunna lämnas in till Kronofogdemyndigheten digitalt. Lagändringarna som rör förbehållsbeloppet träder i kraft den 1 juni 2022, och lagändringarna i övrigt trädde i kraft den 1 augusti 2021 (SFS 2021:790).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Ändringar i utlänningslagen genomför EU:s omarbetade asylprocedurdirektivs regler om säkra ursprungsländer i svensk rätt. Lagändringarna innebär att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan som uppenbart ogrundad om sökanden kommer från ett land som tagits upp på en förteckning över säkra ursprungsländer. Detta gäller dock endast om sökanden inte har lagt fram några allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Om det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund ska Migrationsverket få besluta om avvisning med omedelbar verkställighet (SFS 2021:223).
    Det har gjorts ändringar i utlänningslagen och utlänningsdatalagen som innebär bl.a. att möjligheten utökas för Migrationsverket och Polismyndigheten att fotografera en utlänning och ta hans eller hennes fingeravtryck vid en inre utlänningskontroll. Vidare ska resedokument och främlingspass kunna återkallas, och en utlänning ska i vissa fall kunna beviljas högst tre främlingspass under en femårsperiod (SFS 2021:390 f.).
    Ändringar i passlagen och utlänningslagen kompletterar en EU-förordning om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet. Bestämmelserna innebär främst att enskilda ska vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck inför utfärdande av uppehållskort samt vid vissa kontroller av nationella identitetskort och uppehållskort. Lagändringarna trädde i kraft den 2 augusti 2021 (SFS 2021:414 f.).
    Det har gjorts andra ändringar i utlänningslagen som innebär bl.a. att uppehållstillstånd som beviljas för bl.a. skyddsbehövande som huvudregel ska vara tidsbegränsade, att permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och endast om vissa särskilda krav är uppfyllda, att skyddskategorin övriga skyddsbehövande utmönstras,

att det ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall, att försörjningskravet som gäller som huvudregel vid anhöriginvandring ska innefatta ett krav på att anknytningspersonen även kan försörja den anhörige samt att en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. Följdändringar har gjorts i ett antal andra lagar. Lagändringarna trädde i kraft den 20 juli 2021 (SFS 2021:765 f.).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Riksdagen har antagit en ny lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar samt gjort ändringar i patientskadelagen och patientsäkerhetslagen. Den nya lagen och lagändringarna innebär att det införs kompetenskrav för den som utför behandlingarna. Den som har legitimation som läkare eller tandläkare med adekvat specialistkompetens ska få utföra estetiska kirurgiska ingrepp. Den som har legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar. När estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utförs ska patientskadelagen, patientdatalagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen tillämpas. Det införs även krav på information till den enskilde, betänketid och samtycke samt en åldersgräns på 18 år för att få genomgå behandlingar och ingrepp som omfattas av den nya lagen. Inspektionen för vård och omsorg blir ansvarig tillsynsmyndighet (SFS 2021:363 f.).
    Ändringar i patientsäkerhetslagen innebär att det införs två nya bemyndiganden i lagen. Det ena bemyndigandet ger regeringen en möjlighet att besluta om att ta ut en avgift för att utfärda intyg om godkänd bastjänstgöring. Det andra bemyndigandet ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer en möjlighet att meddela föreskrifter om den praktiska tjänstgöringen (allmäntjänstgöring) för läkare (SFS 2021:448).
    Ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, socialtjänstlagen och patientsäkerhetslagen syftar till stärkt kompetens i vård och omsorg genom en reglering av undersköterskeyrket. Lagändringarna innebär att endast den som har ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska ska få använda titeln i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och i verksamhet enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den som saknar ett sådant bevis ska inte heller få använda en titel som kan förväxlas med yrkestiteln undersköterska. Grunden för att få en skyddad yrkestitel kommer att vara det nya utbildningsinnehållet i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2023 (SFS 2021:737 f.).

För att anpassa svensk rätt till två EU-förordningar på det medicintekniska området har riksdagen antagit en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om medicintekniska produkter och en ny lag med kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU:s förordning om medicintekniska produkter samt gjort ändringar i ett stort antal lagar. De nya lagarna trädde i kraft den 15 juli 2021 (SFS 2021:600 och 603).

 

Socialrätt
En ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring syftar till att deltidsbrandmän inte ska riskera lägre arbetslöshetsersättning. Lagändringen innebär att arbete i form av beredskap och övning i en anställning som deltidsbrandman i en kommunal organisation för räddningstjänst ska undantas vid beräkning av arbetslöshetsersättning (SFS 2021:324).
    Ändringar i socialtjänstlagen innebär att den enskilde vid behov ska delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande, en s.k. språkplikt. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte deltar i sfi (SFS 2021:159).
    Det har gjorts lagändringar som syftar till att förebygga våld i nära relationer. Sålunda har det i socialtjänstlagen införts en bestämmelse om att det till socialnämndens uppgifter hör att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Vidare har det i hälso- och sjukvårdslagen respektive patientsäkerhetslagen införts bestämmelser om att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas inom hälso- och sjukvården om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp. Slutligen har det i offentlighets- och sekretesslagen införts en sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att under vissa förutsättningar lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör en enskild eller en närstående till den enskilde i syfte att förebygga att det begås ett allvarligare vålds-, frids- eller sexualbrott mot den närstående. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021 (SFS 2021:645 f.).
    Ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring innebär en tillfälligt återinförd möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från begränsningen av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i näringsverksamheten, den s.k. femårsregeln. Den tillfälliga regleringen gäller till utgången av 2021 (SFS 2021:63 f.).
    Genom ändringar i socialförsäkringsbalken ändras reglerna för prövning av arbetsförmågan hos den som är sjukskriven inom ramen för den s.k. rehabiliteringskedjan. Lagändringarna innebär att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter

dag 180 i rehabiliteringskedjan ska skjutas upp, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast dag 365 kan återgå till arbete hos sin arbetsgivare i samma omfattning som tidigare (SFS 2021:160).
    Med anledning av covid-19-pandemin har det gjorts ändringar i socialförsäkringsbalken som innebär att det införs ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Den tillfälliga regleringen gäller till utgången av 2021 (SFS 2021:585 f.).

 

Lagstiftning om utbildning
Genom en ändring i skollagen införs det en möjlighet för de skolor som vill att sätta betyg från årskurs 4. Det blir skolans rektor som får fatta beslut om tidigare betyg, och lärare ska ges tillfälle att yttra sig. Lagändringen omfattar årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt årskurs 5 och 6 i specialskolan (SFS 2021:191).
    Det har gjorts ändringar i högskolelagen som syftar till att dels förstärka och tydliggöra högskolans ansvar för livslångt lärande, samverkan och internationalisering, dels främja och värna akademisk frihet i högskolans verksamhet (SFS 2021:317).
    Ändringar i studiestödslagen och lagen om studiestartsstöd innebär bl.a. att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år och att nedtrappningen i rätten att låna — den s.k. lånetrappan — ska börja vid 51 år och sluta vid 60 år. Även den övre åldersgränsen för rätt till studiestartsstöd höjs från 56 till 60 år. På motsvarande sätt höjs vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån. Dessutom får Centrala studiestödsnämnden (CSN) en något utökad möjlighet att efterkontrollera inkomster i de fall årsbeloppet för återbetalning satts ned. Lagändringarna i fråga om höjd åldersgräns för rätt till studiemedel, höjd ålder i lånetrappan och höjd åldersgräns för rätt till studiestartsstöd träder i kraft den 1 oktober 2021. Övriga lagändringar träder i kraft den 1 januari 2022. (Se SFS 2021:475 f.) Ändringar i skollagen och lagen om införande av skollagen innebär förändrade bestämmelser i flera frågor som i huvudsak rör lärarkompetens. Bland annat ska det vara möjligt att göra undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan. Dessutom förlängs den övergångsperiod under vilken det medges undantag från krav på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning till utgången av juni 2028. Vidare ändras bestämmelser om registerkontroll i fråga om personer som erbjuds arbete eller på annat sätt är verksamma i vissa delar av skolväsendet, och registerutdrag ska inte längre lämnas utan i stället visas upp. Bestämmelser om registerkontroll ska även omfatta gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (SFS 2021:452 f.).
    En ändring i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer genomför en rätt till s.k. dröjsmålstalan som följer av EU:s direktiv om erkännande

av yrkeskvalifikationer. Lagändringen innebär att en sökande som inte har fått något beslut inom de tidsgränser som gäller för handläggningen i ett ärende om erkännande av yrkeskvalifikationer, utfärdande av europeiskt yrkeskort för yrkesutövning i en annan stat eller överföring av ansökan om europeiskt yrkeskort till en annan stat har rätt att begära en förklaring av en domstol att ärendet uppehålls. Om en domstol bifaller en sådan begäran ska den förelägga myndigheten att snarast avgöra ärendet. Det införs också en särskild reglering om dröjsmålstalan för ärenden om etablering under svensk advokattitel (SFS 2021:329).

 

Försvar
Riksdagen har antagit en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s cybersäkerhetsakt.
    Den nya lagen kompletterar EU:s cybersäkerhetsakt bl.a. när det gäller en nationell myndighet för cybersäkerhetscertifiering, tillsyn, sanktioner och förfarandet vid cybersäkerhetscertifiering (SFS 2021:553).

 

Lisa Gunnfors och Miriam Kantor