Nämndemannen och nämndemännen — till vilken nytta?
Kognitionsvetenskapliga perspektiv på kollektivt beslutsfattande
Av jur.kand. CECILIA EKMAN1
Det svenska nämndemannasystemet har utvecklats över århundraden och det har förändrats i takt med det processrättsliga systemet. Nämndemannen har haft olika roller vid olika tider beroende på vilken funktion nämnden har haft i processen. Sin nuvarande form fick systemet i mitten av 1900-talet, ungefär samtidigt som kognitionsvetenskapen tog nya revolutionerande språng.
Dagens nämndemannadebatt tenderar dock att befinna sig i gångna sekler.
En uppdatering behöver göras till nutida förhållanden och nutida kunskap, med fokus på det kollektiva beslutsfattandet.
1 Historisk bakgrund
1.1 Nämndemannarollen: en rättsvetenskaplig kameleont
Nämndemannasystemet har funnits så länge som det finns källor att spåra det i. De äldsta tillgängliga källorna är landskapslagar från 1200talet. Den äldre rättsprocessen var huvudsakligen kompensatorisk, inriktad på tvistelösning. När en konflikt inte kunde lösas direkt mellan de inblandade parterna kunde tvisten lämnas över till tinget. Istället för ren hämnd eller överenskommen kompensation parterna emellan hänvisades tvisten till lokalsamhället för en gemensam dom över saken.2 Betydelsen som ordet dom då hade var att besluta om ett förhållningssätt med anledning av tvistefrågan. En dom var ett ställningstagande å hela folkets vägnar. Med tiden växte rutiner fram och ett processrättsligt system tog form efter hand. Formella roller med särskilda processbehörigheter utformades och bevisregler etablerades. Det är här, i övergången från det individdrivna rättskipandet till det organiserade kollektiva, som vi i landskapslagarna, och senare landslagarna, kan följa nämndemannasystemets utveckling.3 Den äldsta formen av rättskipning vi känner till var horisontell, folket dömde så att säga över sig själva, direkt eller genom representanter. När central- eller regionalmakter växte sig starkare och en mer
1 Författaren har yrkeserfarenhet från förvaltningsdomstol, advokatbyrå och statlig myndighet. Utöver examen i juridik är författaren fil.kand. i psykologi. 2 Hjärne, Harald. Om den fornsvenska nämnden enligt landskaps-, stads- och landslagarna, Uppsala universitets årsskrift, 1982, s. 5 f.; Inger, Göran. Svensk rättshistoria, 5 uppl. Liber, 2011, s. 52, 68 ff.; Harrison, Dick. Sveriges medeltid, Historiska media, 2020, s. 227. 3 Hjärne s. 6–9.