Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen våren 2022

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2022. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2022.

 

Statsrätt
Riksdagen har antagit en ny lag om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Den nya regleringen innebär att regeringen och statliga förvaltningsmyndigheter blir skyldiga att konsultera Sametinget innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Skyldigheten att konsultera Sametinget gäller inte för domstolsliknande nämnder eller organ i förvaltningsmyndigheter som har domstolsliknande uppgifter, och från konsultationsplikten undantas även bl.a. vissa ärendetyper (SFS 2022:66).
    Riksdagen har antagit en ny lag om rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå inom EES, i Schweiz och i Förenade kungariket. Rätten till ledighet ska gälla politiska uppdrag som motsvarar sådana svenska uppdrag som ger rätt till ledighet enligt kommunallagen. Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:102).
    I syfte att möjliggöra en digital hantering av regeringsbeslut har riksdagen beslutat om en vilande ändring i regeringsformen. Enligt nuvarande ordning ska författningar, förslag till riksdagen och andra regeringsbeslut som ska expedieras skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd på regeringens vägnar för att bli gällande. Lagändringen innebär att regeringsbeslut som ska expedieras ska kunna bli gällande också på andra sätt än genom underskrift med penna på papper, under förutsättning att höga krav på säkerhet uppfylls. Lagändringen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2023.
    En annan vilande ändring i regeringsformen innebär utökade möjligheter att genom lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Lagändringen ska göra det möjligt för lagstiftaren att exempelvis införa en bredare kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation eller ett förbud mot terroristorganisationer. Lagändringen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2023.
    Ytterligare vilande ändringar i regeringsformen och i riksdagsordningen innebär förtydliganden av Riksbankens uppgifter samt utökade möjligheter för riksdagen att bemyndiga Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess verksamhetsområden. Det tydliggörs också att riks-

dagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Lagändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2023.
    Det har gjorts ändringar i bl.a. lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter och säkerhetsskyddslagen. Lagändringarna innebär bl.a. att riksdagen och dess myndigheter vid behov ska besluta att granska att den egna verksamheten bedrivs enligt det gällande regelverket för säkerhetsskydd. Vidare ska det finnas en säkerhetsskyddschef vid Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Det införs också en skyldighet för riksdagen och dess myndigheter att skyndsamt anmäla säkerhetshotande händelser och verksamhet i den egna verksamheten till Säkerhetspolisen. Dessutom ska riksdagens myndigheter ingå säkerhetsskyddsavtal i fler situationer än tidigare (SFS 2022:442 f.).
    Genom ändringar i lagen om ersättning till riksdagens ledamöter förtydligas regleringen av riksdagsledamöternas rätt till ersättning. Lagändringarna innebär bl.a. att definitionen av ledamöters tjänsteställe tydliggörs, att möjligheten till ersättning för eget boende (s.k. logiersättning) bara ska finnas om Riksdagsförvaltningen inte kan tillhandahålla en bostad i förvaltningens bestånd till en ledamot som har rätt till en övernattningsbostad, att centrala regler om ledamöters enskilda utrikes tjänsteresor samlas i lagen och att en preskriptionsbestämmelse införs som innebär att rätten till ersättning för resekostnader och traktamente upphör sex månader efter avslutad resa. Vidare ska felaktigt utbetalda ersättningar kunna krävas tillbaka under vissa förutsättningar (SFS 2022:346).
    Riksdagen har antagit en ny lag om proportionella val i kommuner och regioner som syftar till att åstadkomma ett ändamålsenligt och mer lättillämpat regelverk. För att motverka att partier kan tjäna platser genom att använda andra partiers gruppbeteckning utan att det finns ett äkta samarbete och för att förenkla ordningen för att genomföra proportionella val ska valsedlar med samma gruppbeteckning och namnlista utgöra en valsedelsgrupp. Genom samtidiga ändringar i kommunallagen ges kommuner och regioner möjlighet att i vissa fall delegera beslutanderätten till en automatiserad beslutsfunktion. Kommunsektorn får därigenom samma möjlighet till automatiserat beslutsfattande som finns inom den statliga förvaltningen. (Se SFS 2022:629 och 638.) Det har gjorts en ändring i lagen om Institutet för mänskliga rättigheter som innebär att statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner på begäran av Institutet för mänskliga rättigheter ska lämna uppgifter om vilka åtgärder som har vidtagits i den egna verksamheten för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Skyldigheten ska inte gälla för bl.a. domstolsliknande nämnder eller sådana organ i för-

valtningsmyndigheter som har domstolsliknande uppgifter. Lagändringen trädde i kraft den 1 september 2022 (SFS 2022:1053).

 

Yttrandefrihet och informationsfrihet
Riksdagen har antagit en ny lag om behandling av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete. Den nya lagen reglerar behandling av personuppgifter i sådant antidopningsarbete som utförs på grund av världsantidopningskoden eller de internationella standarder som kompletterar koden. Syftet med lagen är att göra det möjligt för vissa aktörer att behandla personuppgifter i idrottens antidopningsarbete på ett ändamålsenligt sätt och att skydda enskilda mot kränkningar av den personliga integriteten. Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:926).
    Riksdagen har beslutat om vilande ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som syftar till ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten. Lagändringarna innebär bl.a. följande: Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella tillämpningsområde utvidgas till att omfatta vissa satellitsändningar av program som i dag anses utgå från utlandet men som har en mycket stark svensk anknytning. Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska möjliggöra en tillämpning av skyddslagens avbildningsförbud på det grundlagsskyddade området. Den s.k. webbsändningsregelns tillämpningsområde begränsas till att avse sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln. Yttrandefrihetsgrundlagen ändras för att möjliggöra villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet. Vidare förtydligas och utvidgas yttrandefrihetsgrundlagens utrymme för krav på vidaresändning av vissa program. Lagändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2023.
    Andra vilande ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär bl.a. att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri kriminaliseras även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas när det gäller utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri. Lagändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2023.
    Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess när Justitiekanslern företräder staten som part. I syfte att Justitiekanslern ska kunna ta tillvara statens rätt i rättstvister under samma förutsättningar som andra myndigheter införs en ny sekretessbestämmelse för uppgifter som Justitiekanslern får eller tar fram med anledning av en rättstvist. Ett annat syfte med ändringarna är att Sverige bättre ska

kunna uppfylla åtaganden som följer av internationella avtal och EUrätten. När Justitiekanslern företräder staten i internationella skiljeförfaranden eller i mål om förhandsavgörande hos EU-domstolen förutsätter det att vissa uppgifter ska kunna hanteras konfidentiellt. Därför ska Justitiekanslern i dessa delar av sin verksamhet kunna tillämpa de allmänna bestämmelser om sekretess som gäller för andra myndigheter (SFS 2022:142).
    Andra ändringar i offentlighets- och sekretesslagen innebär att uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ska omfattas av sekretess i den granskande verksamhet som utförs av Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset samt av Sanningskommissionen för det samiska folket. Lagändringarna trädde i kraft den 15 juli 2022 (SFS 2022:874).
    Genom ändringar i lagen om den officiella statistiken och offentlighets- och sekretesslagen blir det möjligt att lämna ut uppgifter på individnivå om inkomstförhållanden, skulder och förmögenhet till det internationella data- och forskningscentret Luxembourg Income Study (LIS) i Luxemburg för statistik- och forskningsändamål (SFS 2022:250 f.).
    Riksdagen har antagit en ny lag om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data. Lagen genomför ett EU-direktiv om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Den nya lagen ska gälla när en myndighet, ett organ som jämställs med en myndighet eller ett offentligt företag tillgängliggör data för vidareutnyttjande. Det införs bl.a. krav på i vilka format som olika slag av data ska göras tillgängliga. Vidare regleras vad som ska gälla i fråga om tilldelning av exklusiv rätt att vidareutnyttja data samt uttag av avgifter och utformning av villkor för när data görs tillgängliga. Den nya lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:818).

 

Familjerätt
Riksdagen har antagit en ny lag med kompletterande bestämmelser till
Bryssel II-förordningen. I EU har en ny Bryssel II-förordning antagits som gäller frågor om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn. Förordningen innehåller regler om vilken medlemsstats domstolar eller andra myndigheter som är behöriga att pröva frågor av de angivna slagen med en internationell anknytning. Den innehåller också regler om erkännande och verkställighet av avgöranden i EU. I den nya lagen finns sådana kompletterande svenska nationella bestämmelser till den nya Bryssel IIförordningen som behövs för att förordningen ska kunna tillämpas i den inhemska rättsordningen. Den nya lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:948).

Det har gjorts ändringar i bl.a. lagen om internationella faderskapsfrågor, som fått det nya namnet lagen om föräldraskap i internationella situationer. Lagändringarna innebär nya regler om föräldraskap till ett barn i internationella situationer för en kvinna i en samkönad relation som inte har fött barnet. Det införs en ny föräldraskapspresumtion i sådana situationer som innebär att en kvinna som är eller har varit gift med barnets mor under vissa förutsättningar automatiskt anses som barnets förälder i Sverige. Dessutom ska utländska domstolsavgöranden om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor erkännas i Sverige under vissa förutsättningar. Samma sak ska gälla utländska fastställelser genom bekräftelse av föräldraskap för en sådan kvinna. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1322).

 

Konsumenträtt
Riksdagen har antagit en ny konsumentköplag, som innehåller regler både om köp av varor och om avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster. Den nya lagen reglerar vad som gäller för leverans av varor och digitalt innehåll samt vid dröjsmål med att leverera eller betala. Lagen reglerar också vad som utgör fel på en vara eller digitalt innehåll, vem som ansvarar för felet och vilken rätt konsumenten har att få felet avhjälpt. Vidare förlängs tidsfristen för den omvända bevisbördan vid köp av varor från sex månader till två år. Dessutom införs vissa särskilda regler vid konsumentköp av levande djur (SFS 2022:260).
    Med anledning av ny EU-rättslig reglering om konsumentskydd har det gjorts ändringar i bl.a. prisinformationslagen, distansavtalslagen och marknadsföringslagen. Lagändringarna innebär bl.a. följande: Det måste framgå om den som erbjuder en produkt till försäljning på en marknadsplats online är näringsidkare eller inte. Det ställs även krav på information om bl.a. vilka kriterier som främst bestämmer rankningen av digitalt presenterade produkter. Om en produkt tillhandahålls med angivande av att priset har sänkts ska uppgift om det tidigare priset anges. Vidare justeras distansavtalslagens tillämpningsområde till att omfatta avtal som innebär betalningsförpliktelser samt vissa avtal där personuppgifter tillhandahålls. Näringsidkarens skyldighet att informera konsumenten innan ett avtal ingås utvidgas. Dessutom ändras vissa bestämmelser om ångerrätten i distansavtalslagen, bl.a. när det gäller digitalt innehåll och digitala tjänster samt reparationer som har fullgjorts. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2022 (SFS 2022:654 f.).

 

Allmän fastighetsrätt och fastighetsbildning
Ändringar i anläggningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter innebär att en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning själv får besluta om ändring av andelstalen. Beslutet om ändring ska fattas på en föreningsstämma med två tredjedelars majoritet av rösterna. Ett sådant beslut ska gälla som ett beslut vid en förrättning när ändringen godkänns av lantmäterimyndigheten. Ändringen ska godkännas av lantmäterimyndigheten om den inte strider mot anläggningslagen. Kostnaderna för handläggningen av ett ärende om godkännande hos lantmäterimyndigheten ska fördelas mellan fastighetsägarna i föreningen efter vad som är skäligt (SFS 2022:362 f.).
    Ändringar i bostadsrättslagen syftar till att stärka det rättsliga skyddet för den som köper eller äger en bostadsrätt. Lagändringarna innebär bl.a. att en förhandstecknare ska få bättre information om förhandsavtalet och de risker som är förknippade med det och att kraven på den ekonomiska planen och på de intygsgivare som granskar planen skärps. Ändringarna innebär vidare att upplåtelseavtal som innebär att bostadsrättshavaren inte får tillträde till lägenheten i samband med upplåtelsen ska innehålla ett bestämt datum för tillträde samt att en medlem i en bostadsrättsförening inte ska kunna ha mer än en röst på föreningsstämman. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023, utom i den del som avser den ekonomiska planen och intygsgivarna som träder i kraft den 1 januari 2024 (SFS 2022:1026).

 

Plan- och bygglagstiftning
Ändringar i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar syftar bl.a. till att förbättra förutsättningarna för kommunernas planering av bostadsförsörjningen. Lagändringarna innebär bl.a. att den analys som ska ligga till grund för kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning får en tydligare inriktning mot bostadsbristen i den egna kommunen. Det införs ett krav på att kommunerna ska analysera vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2022 (SFS 2022:385).
    Det har gjorts en ändring i plan- och bygglagen som innebär att regional fysisk planering ska ske i Hallands län, vilket syftar till att ge en förbättrad samhällsplanering där. Sedan tidigare gäller att regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och Skåne län. Den regionala fysiska planeringen ska omfatta frågor av betydelse för den fysiska miljön som angår två eller flera kommuner i ett län. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:929).
    En annan ändring i plan- och bygglagen syftar till att förtydliga genomförandet av EU:s s.k. MKB-direktiv om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Genom lagändringen begränsas det s.k. aktivitetskravet i plan- och bygglagen. Innebörden

är att den som vill överklaga en kommuns beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan inte längre måste ha framfört skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda när det rör sig om ett sådant byggprojekt som omfattas av kraven i MKB-direktivet. Lagändringen trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1055).
    Ytterligare ändringar i plan- och bygglagen syftar bl.a. till att förenkla, förtydliga och effektivisera byggnadsnämndens tillsyn. Lagändringarna innebär bl.a. följande: Det tydliggörs att när ett tidsbegränsat bygglov gått ut ska den plats eller det byggnadsverk som lovet avser återställas till samma skick som innan åtgärderna som lovet avser vidtogs. Det ska framgå av ett beslut om lov och startbesked när en åtgärd får påbörjas, och dessutom måste varje del av en åtgärd omfattas av ett startbesked för att få påbörjas. Möjligheten för tillsynsmyndigheten att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen utvidgas. Det tydliggörs att ett föreläggande om att åtgärda ett enkelt avhjälpt hinder ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Samtidigt införs en presumtion för att detta ska anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman om inte annat visas. Det tydliggörs också att ett rivningsföreläggande ska föregås av ett föreläggande att sätta det aktuella byggnadsverket i stånd. Dessutom utökas möjligheten för byggnadsnämnden att förelägga om stängsel vid säkerhetsbrister. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:909).
    Tillkommande ändringar i plan- och bygglagen syftar till en mer förutsägbar byggprocess och innebär att det införs en ny aktör i lagen: certifierat byggprojekteringsföretag. Ett certifierat byggprojekteringsföretag ska ha särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om att bedöma utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt tekniska egenskapskrav vid nybyggnad av sådana bostadshus som framgår av myndighetsföreskrifter. En byggherre kan använda ett certifierat byggprojekteringsföretag för projekteringen vid nybyggnad av sådana bostadshus som framgår av myndighetsföreskrifter. Om ett sådant företag används ska byggnadsnämnden inte pröva sådana krav som omfattas av certifieringen, vare sig inför beslut om bygglov eller startbesked. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1084).
    En annan ändring i plan- och bygglagen tar sikte på det bemyndigande som innebär att regeringen får meddela föreskrifter om vissa undantag från den lagen för att snabbt kunna anordna boenden vid en särskilt omfattande tillströmning av asylsökande. Genom lagändringen utvidgas bemyndigandet till att även omfatta boenden för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda här i landet (SFS 2022:296).

Ersättningsrätt
Ändringar i bl.a. skadeståndslagen och utsökningsbalken syftar till att stärka brottsoffers rätt till skadestånd. Lagändringarna handlar bl.a. om att åstadkomma en påtaglig höjning av nivåerna på kränkningsersättning, utvidga rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap, stärka rätten till ersättning för efterlevande anhöriga genom en ny form av ideell ersättning — s.k. särskild anhörigersättning, utvidga möjligheterna för brottsoffer att utmäta frihetsberövandeersättning samt ge fordringar som avser skadestånd på grund av brott företräde framför oprioriterade fordringar vid löneutmätning. Lagändringen om ändrad företrädesordning vid löneutmätning trädde i kraft den 10 september 2022. (Se SFS 2022:753 f.) Genom en annan ändring i skadeståndslagen införs en ny bestämmelse om rätt till skadestånd från staten eller en kommun vid överträdelser av grundläggande fri- och rättigheter enligt 2 kap. regeringsformen, s.k. grundlagsskadestånd. Sådant skadestånd ska betalas endast i den utsträckning det är nödvändigt för att gottgöra överträdelsen. Lagändringen trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1368).

 

Associationsrätt
Riksdagen har antagit en ny lag om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor. Genom den nya lagen återinförs en tillfällig reglering som upphörde att gälla vid utgången av 2021 och som syftade till att underlätta genomförandet av stämmor på ett sådant sätt att risken för spridning av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kunde minimeras. Den nya lagen upphör att gälla vid utgången av 2022 (SFS 2022:121).

 

Näringsrätt
Inom EU finns ett omfattande regelverk på området för sammanhållningspolitiken, vilken har som mål att bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom unionen. Sammanhållningspolitiken regleras genom ett antal förordningar som gäller för sjuårsperioder. Med anledning av de nya förordningarna för programperioden 2021–2027 har det gjorts ändringar i lagen om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden, lagen om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete och lagen om lokala aktionsgrupper (SFS 2022:61 m.fl.).
    Riksdagen har antagit en ny lag om rapportering av betalningstider som syftar till att bryta utvecklingen mot allt längre betalningstider i näringslivet. Enligt lagen ska företag som är bildade enligt svensk rätt och har fler än 250 anställda årligen till Bolagsverket rapportera

uppgifter om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och har färre än 250 anställda. De rapporterade uppgifterna ska publiceras och vara sökbara i ett register (SFS 2022:70).
    Det har gjorts ändringar i lagen om stöd vid korttidsarbete som bl.a. innebär att Skatteverket tar över Tillväxtverkets uppgift att handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos en enskild arbetsgivare (SFS 2022:138).
    Ändringar i lagen om ursprungsgarantier för el genomför EU:s omarbetade förnybartdirektiv. Lagändringarna innebär bl.a. att den som producerar gas, kyla och värme ska kunna få ursprungsgarantier utfärdade på samma sätt som redan gäller för producenter av el. Lagändringarna träder i huvudsak i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 2022:578).
    Riksdagen har antagit en ny fjärrkylelag och en ny lag om energimätning i byggnader samt gjort ändringar i fjärrvärmelagen. Den nya regleringen är i huvudsak föranledd av ändringar i EU:s energieffektiviseringsdirektiv om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk. Reglerna innebär bl.a. att fjärrvärme- och fjärrkylekunder ska få faktureringsinformation och information om energianvändning (SFS 2022:332 f.).
    Som en följd av EU:s elmarknadsdirektiv har det gjorts ändringar i bl.a. ellagen när det gäller elnätsverksamhet. Utöver genomförandet av direktivet gäller lagändringarna bl.a. frågor om hur driften av en ledning eller ett ledningsnät ska vara organiserad, redovisning av nätverksamhet, anslutning till elnätet och Energimarknadsinspektionens prövning av tvister (SFS 2022:596).
    Ändringar i miljöbalken och minerallagen innebär ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja, skifferolja och naturgas samt skärpta regler för utvinning ur alunskiffer (SFS 2022:727 f.).
    Det har gjorts en annan ändring i minerallagen som innebär att giltighetstiden för undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 och som fortfarande var giltiga den 9 juni 2022 förlängs med ett år (SFS 2022:411).
    I syfte att anpassa svensk rätt till EU:s marknadskontrollförordning har riksdagen antagit en ny lag om marknadskontroll av EU-gödselprodukter och gjort ändringar i ett fyrtiotal lagar. Den nya regleringen innebär att marknadskontrollmyndigheterna får utökade befogenheter att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller gällande krav, t.ex. säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön. Lagändringarna trädde i kraft den 25 juli 2022 (SFS 2022:1107 f.).

I syfte att främja ett ökat deltagande av idéburna organisationer inom välfärden har riksdagen antagit en ny lag om registrering av idéburna organisationer och gjort ändringar i lagen om valfrihetssystem och lagen om offentlig upphandling. Den nya regleringen innebär att idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet kommer att kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera deltagandet i en upphandling av vissa välfärdstjänster eller i ett valfrihetssystem för idéburna organisationer. Den nya lagen och lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:900 f.).
    Ändringar i bl.a. lagen om offentlig upphandling syftar till en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar. Lagändringarna innebär bl.a. att det för mål om överprövning av en upphandling eller ett avtals giltighet införs dels ett skyndsamhetskrav, dels preklusionsfrister i både förvaltningsrätten och kammarrätten. Ett skyndsamhetskrav införs även för mål om att lämna ut kontrakt eller uppgifter i kontrakt enligt upphandlingslagstiftningen (SFS 2022:778).

 

Finansmarknadslagstiftning
Det har gjorts ändringar i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Lagändringarna är en följd av att det har gjorts ändringar i de EU-direktiv som reglerar fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) och att det har införts en EU-förordning om gränsöverskridande distribution av fonder. Lagändringarna innebär bl.a. att fondföretag och förvaltningsbolag och AIF-förvaltare som marknadsför en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige ska tillhandahålla funktioner här i landet för att bl.a. behandla order om att teckna och lösa in andelar och göra utbetalningar till andelsägarna i fondföretaget eller den alternativa investeringsfonden (SFS 2022:195 f.).
    Ändringar i bl.a. lagen om värdepappersmarknaden och lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut innebär att mycket stora värdepappersbolag ska tillämpa det kapitaltäckningsregelverk som gäller för kreditinstitut. Sådana bolag ska tillämpa kraven på kapital och organisation i EU:s tillsynsförordning och de bestämmelser som i svensk rätt genomför EU:s kapitaltäckningsdirektiv (SFS 2022:192 f.).
    Riksdagen har antagit en ny lag med kompletterande bestämmelser till
EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter och gjort ändringar i bl.a. lagen om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och lagen om värdepappersmarknaden. Den nya regleringen innehåller kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter och innebär bl.a. att Riksgäldskontoret utses till resolutionsmyndighet och att regeringen ska utöva vissa av det behöriga ministeriets funktioner enligt EU-förordningen.

Den nya lagen och lagändringarna trädde i kraft den 12 augusti 2022 (SFS 2022:739 m.fl.).
    Det har gjorts ändringar i lagen om Sjätte AP-fonden och lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Genom lagändringarna införs ytterligare ett mål för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet. Det nya målet innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vidare ska Första–Fjärde AP-fonderna samverka med varandra och med Sjätte AP-fonden när det gäller redovisningen av hur målen om föredömlig förvaltning har uppnåtts (SFS 2022:786 f.).
    Genom ändringar i försäkringsavtalslagen och försäkringsrörelselagen utvidgas rätten till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar. Sålunda ska den lagstadgade rätten till återköp och flytt av individuella livförsäkringar där försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken, vilket i dag utgörs av fond- och depåförsäkringar, gälla oavsett när ett fond- och depåförsäkringsavtal har ingåtts. Vidare ska bestämmelserna i försäkringsrörelselagen om avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar tillämpas även i fråga om sådana försäkringsavtal som har ingåtts före den 1 juli 2007 (SFS 2022:643 f.)
I syfte att anpassa svensk rätt till EU:s direktiv om utgivning av säkerställda obligationer har det gjorts ändringar i lagen om utgivning av säkerställda obligationer och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för många kreditinstitut och underlättar finansiering av framför allt hypotekslån i form av bostadskrediter och offentliga lån. Det övergripande syftet med EU-direktivet är att främja utvecklingen av marknaden för säkerställda obligationer inom EU. De harmoniserade reglerna ska också säkerställa att obligationerna uppfyller vissa kvalitetskrav för att investeringar i dem ska få fortsätta behandlas förmånligt i kapitaltäckningsregelverket för banker. Lagändringarna trädde i kraft den 8 juli 2022 (SFS 2022:803 f.).
    Ändringar i betaltjänstlagen innebär vissa förtydliganden i lagen med anledning av att Europeiska kommissionen har ifrågasatt om några artiklar i EU:s andra betaltjänstdirektiv, vilka reglerar bevisbördans placering, har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt (SFS 2022:723).

 

Utrikeshandelsrätt
Med anledning av en ny EU-förordning om kontroll av produkter med dubbla användningsområden har det gjorts ändringar i lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Lagändringarna innebär bl.a. att det införs bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav och under-

rättelseskyldighet för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Det införs också sanktionsbestämmelser för överträdelser av de nya tillståndskrav som följer av förordningen och av föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandena. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1074).

 

Transporträtt och lagstiftning om kommunikation
Riksdagen har antagit en ny lag om kvarglömd eller borttappad egendom vid transport med tåg, spårvagn, tunnelbana, buss eller fartyg. Lagen gäller för kvarglömd eller borttappad egendom ombord på fordonet och inom vissa anslutande områden. Enligt den nya lagen ska den som tar hand om kvarglömd eller borttappad egendom lämna den till det berörda trafikföretaget. Trafikföretaget ska förvara egendomen åt ägaren. Om ägaren inte hämtar ut egendomen inom viss tid tillfaller den trafikföretaget. Företaget ska i vissa fall ha rätt att göra sig av med egendomen direkt och ska även ha rätt till ersättning av ägaren för förvaringen. Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:798).
    Det har gjorts ändringar i lagen om elektronisk kommunikation som innebär att det införs en registreringsskyldighet för vissa förbetalda tjänster som kan nås via t.ex. kontantkort. Den som tillhandahåller en förbetald tjänst ska registrera uppgifter om abonnenten och kontrollera abonnentens identitet innan tjänsten börjar användas. Om en förbetald tjänst används av någon annan än den registrerade abonnenten ska tjänsten som huvudregel avbrytas. Vidare införs ändrade regler om utlämnande av uppgifter om elektronisk kommunikation till brottsbekämpande myndigheter. Dessa innebär ett tydligare krav på format, ett utvidgat skyndsamhetskrav och en utvidgad reglering om ersättning. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1086).
    Genom EU:s förordning om en gemensam digital ingång ska en gemensam digital ingång inrättas i syfte att minska den administrativa bördan för privatpersoner och företag när de utövar sin rätt till fri rörlighet och utför ärenden eller bedriver verksamhet över gränserna. Riksdagen har antagit en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en gemensam digital ingång. Den nya lagen innebär bl.a. att regeringen ges befogenhet att utse vilka myndigheter och enskilda organ som ska vara behöriga myndigheter eller nationella samordnare, liksom vilka uppgifter en samordnare ska ha (SFS 2022:126).
    För att genomföra direktiven i EU:s s.k. fjärde järnvägspaket har den tidigare järnvägslagen ersatts av fyra nya lagar: järnvägsmarknadslagen, järnvägstekniklagen, järnvägssäkerhetslagen och lagen om nationella järnvägssystem. I sak innehåller de nya lagarna endast begränsade nyheter och ändringar men syftar främst till att göra järnvägslagstift-

ningen mer överskådlig och lättare att tillämpa tillsammans med det stora antalet direkt tillämpliga EU-rättsakter (SFS 2022:365 f.).
    Ändringar i bl.a. lagen om elektroniska vägtullssystem genomför ett EUdirektiv om elektroniska vägtullssystem. Ändringarna innebär i första hand att ett fordons passager i elektroniska vägtullssystem ska registreras antingen genom utrustning som finns i fordonet eller genom automatisk avläsning av ett fordons registreringsskylt. Vidare tillkommer eller ändras vissa skyldigheter för aktörerna i det europeiska elektroniska vägtullssystemet. Dessutom införs bestämmelser som ska underlätta gränsöverskridande informationsutbyte av uppgifter om fordon och ägare eller innehavare av fordon när det behövs för att kunna ta ut eller driva in en vägtull (SFS 2022:351).
    Ändringar i lagen om förarbevis för vattenskoter innebär att förarbevis för vattenskoter ska återkallas tills vidare om det på sannolika skäl kan antas att förarbeviset kommer att återkallas slutligt. Det klargörs också vilka slags avgöranden som ska leda till slutlig återkallelse. Dessutom ska ett förarbevis omhändertas om det på sannolika skäl kan antas att förarbeviset kommer att återkallas slutligt (SFS 2022:288).
    För att genomföra ändringar i EU:s direktiv om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster har det gjorts ändringar i bl.a. lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster. Regleringen ska säkerställa att de avtal som tilldelas efter upphandling av fordon och vissa tjänster, bl.a. kollektivtrafik, uppfyller krav på en minsta andel miljöanpassade fordon (SFS 2022:314).
    För att genomföra EU:s s.k. mobilitetspaket har det gjorts ändringar i bl.a. lagen om utstationering av arbetstagare och yrkestrafiklagen. Det handlar om särskilda regler för utstationering av förare i vägtransportsektorn och om villkor som ska uppfyllas av den som bedriver yrkesmässig trafik. Reglerna syftar till att skärpa kontrollen av transportföretagen och göra det svårare att utnyttja utländska yrkesförare (SFS 2022:462 och 465).
    Riksdagen har antagit en ny lag om elektronisk kommunikation, som ersätter den tidigare lagen med samma namn. Regleringen syftar till att genomföra EU:s direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. I sak motsvarar den nya lagen i stora delar den tidigare lagen, med de ändringar och tillägg som föranleds av EU-direktivets lagstiftning för sektorn för elektronisk kommunikation (SFS 2022:482).
    Ändringar i bl.a. lagen om flyttning av fordon i vissa fall syftar till att komma till rätta med problemen med s.k. fordonsmålvakter och den brottslighet som hänger samman med detta fenomen. Lagändringarna innebär bl.a. att fordon ska kunna flyttas i fler fall än tidigare och att möjligheten att i efterhand undkomma ett flyttningsbeslut

genom att anmäla ett ägarbyte tas bort. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:1231).
    Ändringar i bl.a. körkortslagen, lagen om trafikskolor och lagen om yrkesförarkompetens syftar till att stävja den illegala utbildningsverksamheten och förbättra trafiksäkerheten. Det handlar bl.a. om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avstängning från prov på transportområdet, att illegal utbildningsverksamhet på transportområdet straffbeläggs i större utsträckning än tidigare och att befintliga straffbestämmelser skärps. Dessutom blir den som övningskör skyldig att medföra en identitetshandling. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:1206 f.).
    Det har gjorts ändringar i lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Lagändringarna innebär att fordon ska kunna klampas (låsas fast) för att säkra verkställighet av sanktionsavgifter i fler fall än tidigare. Syftet är att säkerställa att sanktionsavgifter som ska påföras utlandsetablerade företag vid regelöverträdelser faktiskt betalas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1214).

 

Arbetsrätt
Ändringar i bl.a. lagen om anställningsskydd genomför EU:s s.k. arbetsvillkorsdirektiv. Lagändringarna innebär bl.a. att sådan information som en arbetsgivare är skyldig att lämna i början av ett anställningsförhållande utökas och att tiden inom vilken den ska lämna förkortas. Vidare införs bestämmelser om att en arbetstagare som huvudregel under anställningen får ha en annan anställning och om att en arbetsgivare ska lämna ett skriftligt svar om en arbetstagare begär en annan anställningsform eller en högre sysselsättningsgrad (SFS 2022:448).
    Andra ändringar i bl.a. lagen om anställningsskydd samt en ny lag om omställningsstudiestöd och en ny lag om grundläggande omställnings- och kompetensstöd innebär en reformerad arbetsrätt, ett nytt omställningsstudiestöd och ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Lagändringarna om en reformerad arbetsrätt innebär bl.a. att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl, att alla arbetsgivare får undanta tre arbetstagare från turordningen vid arbetsbrist, att en anställning inte ska bestå vid tvist om giltigheten av en uppsägning, att turordning och omställningstid införs vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad, att anställningsavtal som huvudregel ska gälla på heltid och att en ny anställningsform, särskild visstidsanställning, införs. Det nya omställningsstudiestödet ska komplettera det reguljära studiestödet och ska finansiera studier som kan stärka vuxnas framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Reglerna om ett nytt grundläggande

omställnings- och kompetensstöd innebär att det införs ett offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd till enskilda personer och ersättning till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer. (Se SFS 2022:835 m.fl.) Ändringar i bl.a. lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, offentlighets- och sekretesslagen och lagen om vissa kommunala befogenheter syftar till att uppnå ett mer ändamålsenligt informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser. Det införs sålunda en bemyndigandebestämmelse om skyldighet för leverantörer att lämna behövliga uppgifter till Arbetsförmedlingen samt en bestämmelse om tystnadsplikt för leverantörer och underleverantörer. Vidare blir offentlighet huvudregeln i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, och det införs en sekretessbrytande bestämmelse som ska möjliggöra att sekretesskyddade uppgifter kan lämnas ut till en leverantör. Dessutom förtydligas att överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen och kommuner får innefatta ersättning från Arbetsförmedlingen till kommunen. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2022 (SFS 2022:1239 m.fl.).

 

Miljörätt
Ändringar i lagen om allmänna vattentjänster innebär bl.a. att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Dessutom ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan som bl.a. innehåller kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:1249).
    Riksdagen har antagit en ny växtskyddslag, som ersätter den tidigare lagen med samma namn. Den nya lagen kompletterar två EU-förordningar om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och syftar till att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare vars introduktion, etablering och spridning skulle kunna få oacceptabla ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser. Lagen innehåller bestämmelser som bidrar till att säkerställa detta, bl.a. bestämmelser om kontroll, kontrollbefogenheter, ingripande och sanktioner. Utöver bestämmelser som kompletterar EU-förordningarna införs även en nationell reglering för att skydda virkesproduktionen (SFS 2022:725).
    Ändringar i miljöbalken innebär bl.a. ett förbättrat genomförande av EU:s utvinningsavfallsdirektiv. Genom lagändringarna införs nya bestämmelser om hur säkerheter vid utvinningsverksamheter ska ställas. Vidare införs bestämmelser som syftar till att förbättra avfallshanteringen, bl.a. genom en möjlighet att meddela föreskrifter om att den verksamhetsutövare som bedriver eller avser att bedriva en miljöfarlig verksamhet som omfattas av anmälningsplikt ska ställa säkerhet

för kostnader för återställningsåtgärder. Dessutom görs vissa förändringar när det gäller producentansvaret för förpackningar. Ändringarna i de delar som gäller utvinningsverksamhet träder i kraft den 1 juli 2023, och övriga lagändringar träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:1100).
    Genom andra ändringar i miljöbalken införs nya straffrättsliga bestämmelser som syftar till att uppfylla Sveriges skyldigheter enligt EU:s s.k. fartygsåtervinningsförordning. De nya bestämmelserna innebär ett straffrättsligt ansvar för såväl fartygsägare som driftsansvariga på fartygsåtervinningsanläggningar. Fartygsägare ska dömas till böter om de lämnar vilseledande eller oriktiga uppgifter inför upprättande av fartygets återvinningsplan, och driftsansvariga ska dömas om ett fartyg återvinns i strid med dess återvinningsplan. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2022 (SFS 2022:946).
    Ändringar i miljöbalken och skogsvårdslagen syftar till att tydliggöra bestämmelserna om rätt till ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog eller vid tillståndsbeslut med långtgående villkor. Bland annat införs en presumtion om att pågående markanvändning är skogsbruk vid prövning av rätten till ersättning avseende produktiv skogsmark i fjällnära skog. För att ersättning ska lämnas krävs att den pågående markanvändningen inom den berörda delen av en fastighet avsevärt försvåras. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2022 (SFS 2022:1272 f.).
    Ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel innebär bl.a. att den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Syftet är att undvika att reduktionsplikten leder till högre priser på bensin och diesel under det året. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:1217).

 

Jordbruk, jakt och fiske
Det har gjorts ändringar i brottsbalken och djurskyddslagen som syftar till skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem vid brott mot djur. Sålunda införs ett grovt djurplågeribrott, och straffskalan för det brottet blir fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vidare sanktioneras vissa mindre allvarliga överträdelser av djurskyddsbestämmelser med sanktionsavgifter som hanteras av länsstyrelserna i stället för med straffrättsliga påföljder. Dessutom ska överträdelser av djurskyddslagstiftningen som ligger så långt från lagstiftningens skyddsintresse (att motverka djurs lidande) att det inte framstår som motiverat med straffansvar vara straffria (SFS 2022:116 f.).
    Ändringar i lagen om tillsyn över hundar och katter innebär bl.a. att ett krav på märkning och registrering av katter införs. Det är ägaren som ska låta märka och registrera sin katt, och märkningen ska vara be-

stående. Kraven ska gälla katter som stadigvarande finns i Sverige. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:186).

 

Straffrätt
Det har gjorts ändringar i brottsbalken som innebär att det införs ett nytt brott med beteckningen hedersförtryck. Genom det nya brottet införs en särskild strängare straffskala för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet ska vara fängelse i lägst ett och högst sex år (SFS 2022:310).
    Genom andra ändringar i brottsbalken ges Kriminalvården rätt att fatta beslut om att tillfälligt omhänderta den som bryter mot de villkor som gäller under en villkorlig frigivning eller efter en dom på skyddstillsyn. Kriminalvårdens beslut ska gälla omedelbart, och övervakningsnämnden ska senast dagen därpå pröva om beslutet ska fortsätta att gälla. Lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2022 (SFS 2022:930).
    Ytterligare ändringar i brottsbalken gäller det straffrättsliga skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång. Genom lagändringarna moderniseras straffbestämmelserna språkligt, och det straffrättsliga skyddet stärks genom bl.a. höjda straffskalor. Det klargörs också att tillämpningsområdet för olaga intrång även omfattar gårdsplaner (SFS 2022:661).
    Tillkommande ändringar i brottsbalken innebär en skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar. Genom lagändringarna utvidgas bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp och motsvarande brott mot barn samt utnyttjande av barn för sexuell posering. Dessutom görs bestämmelserna om våldtäkt och våldtäkt mot barn mer neutrala. Vidare införs nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande. Det införs också skärpta straff för bl.a. våldtäkt, våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp och sexuellt övergrepp mot barn av såväl normalgraden som grovt brott, köp av sexuell tjänst samt utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1043).
    Genom andra ändringar i brottsbalken kompletteras straffbestämmelsen om brott mot griftefrid med en särskild straffskala för grovt brott. Straffet för grovt brott ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. De olika svårhetsgraderna av brottet betecknas gravfridsbrott och grovt gravfridsbrott. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om gärningspersonen tillfogat ett lik en svår skada eller om gärningen inneburit omfattande förstörelse eller annars varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Vidare krimina-

liseras försök till gravfridsbrott samt försök, förberedelse och stämpling till grovt gravfridsbrott (SFS 2022:607).
    Riksdagen har antagit en ny terroristbrottslag som ersätter tre lagar om brott kopplade till terrorism. Den nya lagen reglerar straffansvar för terroristbrott, samröre med en terroristorganisation, finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet samt resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet. Vidare innebär den nya regleringen bl.a. att straffbestämmelserna förenklas och kompletteras, att straffet skärps för de flesta brott och att alla terroristbrott som inte är mindre grova ska vara undantagna från preskription (SFS 2022:666).
    Ändringar i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll syftar till att öka möjligheterna för dömda att avtjäna sitt straff med fotboja samt effektivisera handläggningen. Lagändringarna innebär att Kriminalvården på eget initiativ ska kunna pröva om ett fängelsestraff ska verkställas med fotboja, att Kriminalvården ges rätt att vid verkställighet med fotboja besluta särskilda föreskrifter om förbud för den dömde att vistas på en särskilt angiven plats eller inom ett särskilt angivet område samt att elektroniska hjälpmedel ska få användas för att kontrollera att en föreskrift om t.ex. vistelseförbud följs. Lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2022 (SFS 2022:1097).

 

Ordning och säkerhet
Det har gjorts ändringar i vapenlagen som innebär lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare till skjutvapen. Genom lagändringarna ska ljuddämpare inte längre jämställas med skjutvapen utan i stället regleras på i princip samma sätt som ammunition (SFS 2022:132). I ett efterföljande lagärende har riksdagen gjort ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att uppgifter om ljuddämpare även i fortsättningen ska kunna omfattas av sekretess, trots att de inte längre jämställs med skjutvapen, och att sekretessbestämmelserna förtydligas (SFS 2022:610).
    Riksdagen har gjort ändringar i lagen om tillträdesförbud till butik, som får det nya namnet lagen om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek. Sedan tidigare finns en reglering av tillträdesförbud till butik. Genom lagändringarna införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud även i fråga om badanläggningar och bibliotek. Ett tillträdesförbud ska grundas på en bedömning av risken för brott och allvarliga trakasserier samt, för bibliotekens del, risken för vissa ordningsstörningar (SFS 2022:406).
    Riksdagen har antagit en ny lag med kompletterande bestämmelser till
EU:s förordning om Ecris-TCN och gjort följdändringar i flera lagar. De

nya reglerna syftar till att förbättra EU-medlemsstaternas informationsutbyte om brottmålsdomar och göra det möjligt för medlemsstaterna att få reda på vilka andra medlemsstater som har uppgifter i sina kriminalregister om en tredjelandsmedborgare. Den nya lagen och lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 2022:733 f.).
    Genom ändringar i lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål skärps straffen för knivbrott. Maximistraffet för uppsåtliga knivbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år, och det införs en särskild straffskala för oaktsamma knivbrott som omfattar böter eller fängelse i högst sex månader. Vidare ändras straffskalan för grovt knivbrott från fängelse i högst ett år till fängelse i lägst sex månader och högst två år. Det införs även omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett knivbrott är grovt, vilket innebär att tillämpningsområdet för det brottet utvidgas (SFS 2022:608).
    Riksdagen har antagit en ny lag om finansiell information i brottsbekämpningen och gjort ändringar i bl.a. lagen om konto- och värdefackssystem. Den nya regleringen genomför EU:s direktiv om finansiell information och syftar till att brottsbekämpande myndigheter ska få utökad tillgång till uppgifter genom konto- och värdefackssystemet (SFS 2022:613 och 618).
    Riksdagen har antagit en ny lag med kompletterande bestämmelser till
EU:s gräns- och kustbevakningsförordning. Det handlar om vissa kompletterande nationella bestämmelser för att den nya EU-förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen ska kunna tillämpas och få fullt genomslag i Sverige. Den nya lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1057).

 

Processrätt
Ändringar i bl.a. rättegångsbalken syftar till att modernisera reglerna om tvångsmedelsanvändning. Lagändringarna handlar bl.a. om ett nytt tvångsmedel — genomsökning på distans — som kan säkra tillgång till elektroniska handlingar, ett avskaffat förbud mot att beslagta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående, en möjlighet att i vissa fall dröja med en underrättelse om att ett tvångsmedel har använts, en skyldighet för en enskild att i vissa fall medverka till biometrisk autentisering för att öppna en mobiltelefon eller liknande, en möjlighet att förelägga enskilda att tillhandahålla handlingar på ett tidigare stadium i förundersökningen samt en reglering av möjligheterna att kopiera handlingar under en förundersökning och en rätt till domstolsprövning när en kopia förvaras hos en myndighet (SFS 2022:316).

Andra ändringar i rättegångsbalken och ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare syftar till en mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder. Lagändringarna innebär bl.a. större möjligheter att bevilja resning om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder och att förbudet för högre rätt att ändra en dom till den tilltalades nackdel när endast den tilltalade har överklagat inte ska gälla om det kommer fram nya uppgifter om hans eller hennes ålder som skulle kunna utgöra grund för resning. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1082 f.).
    Det har gjorts ändringar i rättegångsbalken, brottsbalken och offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att stärka rättsprocessen och öka lagföringen. Lagändringarna innebär bl.a. följande: Den som medverkar i utredningen av någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff samtidigt som straffet för olika former av falska anklagelser skärps. Övergrepp i rättssak samt grova fall av mened och skyddande av brottsling ska kunna leda till betydligt strängare straff. Sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Lagändringen om stärkt sekretess för kontaktuppgifter till enskilda träder i kraft den 1 april 2023. (Se SFS 2022:791 f. och 1314.) Genom ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare förtydligas reglerna om underrättelseskyldighet när barn som misstänks för brott frihetsberövas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1096).
    Det har gjorts en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall till följd av det ingångna värdlandsavtalet mellan Sverige och Internationella vaccininstitutet (IVI), som avser att etablera ett Europakontor i Stockholm. Genom lagändringen blir värdlandsavtalets bestämmelser om ställning, immunitet och privilegier för IVI:s Europakontor gällande inför svenska domstolar och myndigheter. Lagändringen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 2022:609).
    Motsvarande ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall har gjorts till följd av det ingångna värdlandsavtalet mellan Sverige och Förenta nationernas barnfond Unicef, som beslutat att etablera ett innovationskontor i Stockholm. Lagändringen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 2022:1213).

 

Insolvens- och utsökningsrätt
Riksdagen har antagit en ny lag om företagsrekonstruktion, som ersätter den tidigare lagen med samma namn. Den nya lagen innebär bl.a. en möjlighet att anta och fastställa en rekonstruktionsplan som utöver en

ekonomisk uppgörelse även omfattar andra åtgärder som behövs för att komma till rätta med ett företags ekonomiska problem. Regleringen innebär vidare en skärpning av det s.k. livskraftstestet, dvs. det test som används för att bedöma chanserna för att säkra den fortsatta verksamheten genom en rekonstruktion. Utöver detta införs krav på gäldenären att ha en ordnad bokföring och en rätt för gäldenären att säga upp varaktiga avtal i förtid, t.ex. ett kostsamt hyresavtal. Även kraven på rekonstruktörer skärps, och de ställs under Kronofogdemyndighetens tillsyn. Den nya lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:964).
    Ändringar i utsökningsbalken syftar till effektivare verktyg i utsökningsförfarandet. Lagändringarna innebär bl.a. att ramarna för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar tydliggörs genom att det anges att myndigheten får vidta de utredningsåtgärder som är befogade. Det införs vidare en skärpning av gäldenärens och tredje mans skyldigheter att lämna upplysningar i mål om utmätning. Dessutom införs förbättrade möjligheter att genomföra utmätning på distans när Polismyndigheten påträffar egendom i sin verksamhet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:799).
    Andra ändringar i utsökningsbalken och ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring syftar till att myndighetsbeslut ska verkställas snabbare och enklare. Lagändringarna innebär att förvaltningsmyndigheters beslut som avser betalningsskyldighet utgör s.k. exekutionstitlar enligt utsökningsbalken och därmed blir direkt verkställbara. Det innebär att myndigheterna inte längre behöver ansöka om betalningsföreläggande eller föra talan vid allmän domstol för att kunna vända sig till Kronofogdemyndigheten för verkställighet. Detsamma gäller för arbetslöshetskassors beslut om återkrav. Det krävs dock att besluten är möjliga att överklaga, och de ska också som utgångspunkt ha fått laga kraft innan de får verkställas. Lagändringarna innebär även att ett barns ansökan om verkställighet som avser skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare om den andra vårdnadshavaren är den som är skadeståndsskyldig eller om det annars finns särskilda skäl. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2022 (SFS 2022:1320 f.).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Ändringar i bl.a. utlänningslagen syftar till att anpassa svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem. Det handlar bl.a. om att en utlänning ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 2022:242).
    Reglerna om arbetskraftsinvandring har ändrats genom ändringar i bl.a. utlänningslagen. De nya reglerna innebär bl.a. följande: Ett nytt

uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade personer som vill söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att starta näringsverksamhet i Sverige. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete behöver inte återkallas vid ringa fall av avvikelse eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna inte framstår som skälig. Ett anställningsavtal ska krävas för att arbetstillstånd ska kunna beviljas. Det införs även ett försörjningskrav vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft (SFS 2022:303).
    En annan ändring i utlänningslagen rör de uppehållstillstånd som regeringen beviljar för personer med anknytning till utländska beskickningar, karriärkonsulat och internationella organ. Regeringen får rätt att meddela föreskrifter om förutsättningarna för att bevilja och återkalla uppehållstillstånd som meddelas för dessa personer (SFS 2022:456).
    Ytterligare ändringar i utlänningslagen och ändringar i brottsbalken syftar till att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott. Lagändringarna innebär bl.a. följande: Utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än tidigare. Det ska ställas högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad. Kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige tas bort. Förbudet mot att i vissa fall utvisa den som kom till Sverige som ung tas bort och ersätts med kvalificerade krav för utvisning. Domstolen ska inte längre beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och valet av påföljd. Återreseförbuden blir längre och ska börja löpa vid dagen för utresa. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1015 f.).
    Riksdagen har antagit en ny lag om särskild kontroll av vissa utlänningar, som ersätter lagen om särskild utlänningskontroll. Den nya lagen syftar till en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller de utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet (SFS 2022:700).
    Ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. syftar till att åstadkomma en jämnare fördelning över landet av boendeplatser för skyddsbehövande som kommer till Sverige med stöd av EU:s massflyktsdirektiv. Lagändringarna innebär att den aktuella lagens bestämmelser ska gälla redan från den tidpunkt då utlänningen ansöker om tillfälligt skydd. Migrationsverket ska, samtidigt som myndigheten behåller huvudansvaret för mottagandet, få anvisa en kommun att ordna boendet för personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Kommunerna ges å sin sida befogenhet att anordna boenden för dessa personer (SFS 2022:1006).

 

Hälsoskyddslagstiftning och lagstiftning om hälso- och sjukvård
Det har gjorts ändringar i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen som syftar till ökad kontinuitet och effektivitet i vården. Lagändringarna innebär att val av sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt (vårdcentraler och motsvarande vårdenheter) ska göras genom listning, dvs. att uppgifter om den enskilde förs in i en förteckning över utförarens patienter. Vidare ska regionen vara skyldig att tillhandahålla ett elektroniskt system för listning av patienter (listningstjänst). Listning ska få göras enbart hos utförare vars verksamhet bedrivs i en regions egen regi eller som har ett kontrakt med en region, och byte av utförare ska få göras högst två gånger under en period om ett år om det inte finns särskilda skäl (SFS 2022:272 f.).
    Riksdagen har beslutat om nya regler för organdonation genom ändringar i bl.a. lagen om transplantation m.m. Lagändringarna gäller främst medicinska insatser före och efter döden i syfte att möjliggöra donation. Innebörden är bl.a. att medicinska insatser före döden, s.k. organbevarande behandling, ska få ges till en möjlig donator under vissa förutsättningar. Vidare tas det s.k. närståendevetot bort, dvs. den rätt som närstående haft att förbjuda donation i de fall den möjliga donatorns inställning till donation är okänd (SFS 2022:582).
    Det har gjorts en ändring i lagen om utbyte av sprutor och kanyler. Lagändringen innebär att kravet på att en person ska vara bosatt i den region där han eller hon deltar i sprututbytesverksamhet tas bort. Lagändringen trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:908).
    Riksdagen har antagit en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Den nya lagen ersätter patientdatalagens bestämmelser om sammanhållen journalföring och innehåller även bestämmelser om de delar av socialtjänstens verksamheter som avser omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Det innebär att vårdgivare och omsorgsgivare, genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande, får tillgång till personuppgifter hos andra vårdgivare och omsorgsgivare. I lagen införs integritetsstärkande åtgärder samt uttryckliga bestämmelser om barns samtycke till behandling av personuppgifter. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:913).
    Riksdagen har antagit en ny lag om tobaksfria nikotinprodukter, som innehåller bestämmelser om produktanmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring av tobaksfria nikotinprodukter. Lagen syftar till att begränsa de hälsorisker och besvär som är förenade med bruk av sådana produkter. Regleringen omfattar även nikotinprodukter som ännu inte har utvecklats. De nya reglerna trädde huvudsakligen i kraft den 1 augusti 2022. Samtidiga ändringar i lagen om tobak och liknande produkter och radio- och tv-lagen innebär bl.a. att marknads-

föringsreglerna på tobaksområdet förtydligas. Dessa lagändringar trädde i kraft den 1 augusti 2022. (Se SFS 2022:1257 m.fl.) Det har gjorts en ändring i smittskyddslagen som innebär att infektion med apkoppsvirus klassificeras som en allmänfarlig sjukdom. Lagändringen trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:1224).

 

Socialrätt
Ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken, lagen om ledighet för närståendevård, föräldraledighetslagen och lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl genomför EU:s s.k. balansdirektiv. Lagändringarna innebär att 90 dagar med föräldrapenning på grundnivå inte ska vara möjliga att avstå till den andra föräldern, i likhet med vad som sedan tidigare gäller för föräldrapenning på sjukpenningnivå. Vidare införs bestämmelser som innebär vissa rättigheter när en förälder med barn upp till åtta år eller vissa arbetstagare som har närstående med omsorgsbehov begär flexibla arbetsformer av omsorgsskäl. De arbetstagare som begär flexibla arbetsformer eller tar sådana rättigheter i anspråk ska omfattas av särskilda skyddsbestämmelser. Det införs även ett repressalieförbud. Dessutom utökas Diskrimineringsombudsmannens rätt att föra talan för enskilda arbetstagare i tvister om missgynnande behandling. Lagändringarna trädde i kraft den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring i lagen om ledighet för närståendevård som trädde i kraft den 1 oktober 2022 (SFS 2022:1291 f.).
    Genom ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken och lagen om arbetslöshetsförsäkring höjs de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem med ett år 2023. Från och med 2026 ska dessa åldersgränser knytas till riktåldern för pension. Lagändringarna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem avseende 2023 träder i kraft den 1 december 2022 respektive den 1 januari 2023 (SFS 2022:878 och 882).
    Andra ändringar i socialförsäkringsbalken innebär att konsumtionsstödet inom bostadstillägget till pensionärer höjs. Samtidiga ändringar i socialtjänstlagen innebär att det minimibelopp som används för att fastställa avgifter enligt den lagen höjs. Ändringen i socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 augusti 2022. (Se SFS 2022:934 f.)
Efterföljande ändringar i socialförsäkringsbalken innebär ett förstärkt grundskydd för pensionärer genom en höjning av garantipensionen och bostadstillägget. Lagändringarna trädde i kraft den 15 juli 2022 (SFS 2022:1031 f.).
    Ytterligare ändringar i socialförsäkringsbalken innebär bl.a. att efterlevandestöd inte ska lämnas för barn och unga vars boende och uppehälle finansieras av det allmänna. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:938).

Tillkommande ändringar i socialförsäkringsbalken syftar till att stärka tryggheten vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Lagändringarna innebär att arbetsförmågan hos försäkrade som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning och som har erfarenhet av sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska bedömas i förhållande till dessa arbeten. Om annat lämpligt arbete är tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2022 (SFS 2022:1222).
    Andra ändringar i socialförsäkringsbalken innebär att bosättningstid i ett tidigare hemland inte ska få tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension eller garantipension till omställningspension. Inte heller ska det vara möjligt att som försäkringstid för garantipension räkna den försäkringstid som legat till grund för sjukersättning i form av garantiersättning. Lagändringarna träder i kraft den 2 december 2022 (SFS 2022:1266 f.).
    Ändringar i socialförsäkringsbalken och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) syftar till en stärkt rätt till personlig assistans. Bland annat ändras vad som räknas som ett grundläggande behov enligt LSS. Nytt grundläggande behov blir stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom. Dessutom ska kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en enskild med en psykisk funktionsnedsättning behöver för att han eller hon själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra beaktas som en del av hjälpen med det grundläggande behovet i fråga. Ett grundläggande behov som tas bort ur LSS är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade, vilket i stället täcks av andra bestämmelser. Vidare införs ett schablonavdrag för föräldraansvar, s.k. föräldraavdrag. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:1226 f.).
    Riksdagen har antagit en ny lag om egenvård, som definierar begreppet egenvård. Genom en samtidig ändring i LSS införs ett nytt grundläggande behov. Behovet avser stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa. Hjälpbehov som avser sådant stöd ska vara assistansgrundande i sin helhet. Något avdrag för föräldraansvar ska inte göras från ett sådant hjälpbehov när barnets behov av personlig assistans bedöms. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:1250 och 1252).

I syfte att förbättra pensionssystemet har riksdagen antagit en ny lag om Fondtorgsnämnden och en ny lag om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg samt gjort ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken. Genom lagändringarna införs bl.a. nya mål för premiepensionssystemet och ett nytt regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepensionen. Fondtorget ska erbjuda pensionsspararna en valfrihet i fråga om hur deras fondmedel ska placeras. Den nya myndigheten Fondtorgsnämnden får i uppgift att upphandla fonderna och i övrigt förvalta fondtorget (SFS 2022:759 f.).
    Ändringar i socialtjänstlagen innebär att den som har hemtjänst ska kunna erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. Vidare ska endast den som har yrkestiteln undersköterska kunna få utses till fast omsorgskontakt. Syftet med lagändringarna är att tillgodose den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, individanpassad omsorg och samordning. Kravet på att den som utses till fast omsorgskontakt ska ha yrkestiteln undersköterska träder i kraft den 1 juli 2023. (Se SFS 2022:388.) Det har gjorts ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och socialtjänstlagen som syftar till att säkerställa barnets bästa när vård enligt LVU upphör. Lagändringarna innebär bl.a. att om vård har beslutats med stöd av 2 § LVU får socialnämnden inte besluta att vården ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt. Vidare ska socialnämnden när barnet varit placerad i samma familjehem under två år särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt föräldrabalken. När vården enligt LVU upphör ska socialnämnden följa upp situationen för den som är under 18 år, och uppföljningen ska avslutas senast sex månader från det att den inleddes (SFS 2022:664 f.).
    Det har gjorts en ändring i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagändringen innebär att styrelsen i ett samordningsförbund kan besluta att ledamöter och ersättare får delta i styrelsesammanträden på distans (SFS 2022:131).

 

Lagstiftning om utbildning
Det har gjorts ändringar i skollagen som syftar till att de betyg som sätts i skolväsendet bättre ska spegla elevers kunskaper och främja elevers kunskapsutveckling. Lagändringarna innebär bl.a. att kunskapskrav ska ersättas av betygskriterier i alla skolformer och årskurser där betyg sätts samt att det ska införas en ny princip för betygsättning. Den nya principen innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Vidare ska kunskapskrav respektive kravnivåer i de skolformer och årskurser där betyg inte

sätts, t.ex. i grundskolans lägre årskurser och i ämnesområden i grundsärskolan och på gymnasiesärskolans individuella program, ersättas av kriterier för bedömning av kunskaper. När det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ämnesbetyg ersätta kursbetyg. De lagändringar som innebär att ämnesbetyg införs trädde i kraft den 15 juli 2022 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. (Se SFS 2022:146 f.) Genom andra ändringar i skollagen införs en skyldighet för kommunerna att inom den kommunala vuxenutbildningen tillhandahålla en sammanhållen utbildning för dem som tar del av det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etableringsprogrammet) och som på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden i programmet. Syftet med den sammanhållna utbildningen är att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:109).
    Ytterligare ändringar i skollagen innebär utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister. Lagändringarna innebär bl.a. att Skolinspektionen ska kunna förbjuda en kommun eller en region att driva en verksamhet vidare om ett föreläggande att avhjälpa brister inte har följts och missförhållandet är allvarligt. Det införs även ytterligare grunder för att kunna återkalla ett godkännande av en enskild huvudman eller ett beslut om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg (SFS 2022:115).
    Tillkommande ändringar i skollagen innebär bl.a. tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen, som är ett alternativ till förskola och fritidshem. Verksamheten ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet och i samarbete med hemmen främja barns allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Huvudmannen för den pedagogiska omsorgen blir skyldig att se till att ett barn som har behov av det ges särskilt stöd i sin utveckling. Vidare ska en kommun efter ansökan pröva om en enskild ska godkännas som huvudman för en pedagogisk omsorg som ska bedrivas i kommunen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:241).
    Andra ändringar i skollagen innebär att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. En elev ska dock ha rätt att välja bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:275).

Ytterligare ändringar i bl.a. skollagen innebär att det införs en skyldighet för hemkommunen att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning. Vidare införs en skyldighet för huvudmannen för komvux att se till att en elev som behöver validering erbjuds det. Dessutom förtydligas vad som avses med validering och vad som krävs i fråga om dokumentation efter en validering. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 (SFS 2022:912).
    Tillkommande ändringar i skollagen syftar till ett ökat deltagande i förskolan. Lagändringarna innebär bl.a. att varje hemkommun ska vara skyldig att genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare till de barn som inte har en plats i förskolan och informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola. Den första kontakten ska tas inför hösten det år barnet fyller tre år. Det blir också obligatoriskt för hemkommunen att erbjuda förskola till barn som har bott i Sverige kort tid eller som har vårdnadshavare som har bott i Sverige kort tid. Dessa barn ska tillhandahållas en reserverad förskoleplats även utan att vårdnadshavarna har anmält önskemål om det. Ett sådant erbjudande ska ges från och med hösten det år barnet fyller tre år (SFS 2022:833).
    Andra ändringar i skollagen syftar till att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden samt förbättra kompetensförsörjningen till välfärden och näringslivet. Ändringarna innebär bl.a. att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och komvux. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2023 (SFS 2022:1089).
    Det har gjorts ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Ändringarna innebär bl.a. att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete, och den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns. Vidare införs det en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner, och uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning. En rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, och det beslutet ska kunna överklagas. Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en årskurs som träder i kraft den 1 januari 2023 samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som träder i kraft den 1 juli 2024 (SFS 2022:1315 f.).

Andra ändringar i skollagen syftar till ökad trygghet och studiero i skolan. Lagändringarna innebär bl.a. följande: All personal ska få vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero, vilket innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Det ska även bli enklare för rektorn att besluta om avstängning samt tillfällig placering inom och utanför skolenheten. Mobiltelefoner ska vid undervisning i regel endast få användas efter lärarens instruktion, och möjligheterna att omhänderta sådana samt ha mobilfria skoldagar ska öka. Vidare skärps kraven på huvudmannens klagomålshantering. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022 (SFS 2022:940).
    Ytterligare ändringar i skollagen syftar till att öka kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet. Lagändringarna innebär bl.a. att en informationsskyldighet införs för huvudmän gentemot vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag och att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen, i syfte att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte. Enskilda som ansöker om att bli godkända som huvudmän och som avser att bedriva verksamhet med en konfessionell inriktning kommer att behöva ange det i sin ansökan och behöva få tillstånd att bedriva den sökta verksamheten med konfessionell inriktning. Lämplighetsprövningen av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet utökas med s.k. demokrativillkor. Lagändringarna träder i kraft den 2 januari 2023 (SFS 2022:1088).
    Tillkommande ändringar i skollagen innebär extra studietid och utökad lovskola. Sålunda ska elever i grundskolans årskurs 4–9 erbjudas extra studietid där eleverna kan få hjälp med läxor och annat skolarbete. Vidare utökas den skollagsreglerade lovskolan med 25 timmar. Den utökade lovskolan ska erbjudas elever i grundskolans årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan (SFS 2022:730).
    Ytterligare ändringar i skollagen syftar till att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för s.k. resursskolor, dvs. skolor som begränsar sitt mottagande till elever som är i behov av särskilt stöd. Lagändringarna innebär bl.a. att en kommun vid vissa skolenheter får begränsa utbildningen till elever som är i behov av särskilt stöd. Kommunen ska besluta om placering efter ansökan av elevens vårdnadshavare eller, under vissa förutsättningar, av elevens rektor. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov prioriteras. Placeringen ska regelbundet utvärderas, och en elev ska ha rätt att gå kvar så länge stödbehovet kvarstår. Lagändringarna trädde i kraft den 2 juli 2022 (SFS 2022:724).

I syfte att motverka fusk vid högskoleprovet genom användning av elektroniskt hjälpmedel har riksdagen antagit en ny lag om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet. Den nya lagen innebär bl.a. att kontroll med kroppsvisitation av provdeltagare får utföras vid inpassering till eller utpassering från en lokal där högskoleprovet genomförs (in- och utpasseringskontroller). Genom samtidiga ändringar i lagen om ordningsvakter får ordningsvakter förordnas att tjänstgöra vid in- och utpasseringskontroller enligt den nya lagen. Den nya lagen och lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2023 (SFS 2022:1011 f.).

 

Kultur
I syfte att förbättra villkoren för kommersiell radio har riksdagen antagit en ny lag om tillfälliga bestämmelser för förlängning av tillstånd att sända digital kommersiell radio och gjort ändringar i radio- och tv-lagen. Genom den nya regleringen blir annonsreglerna för kommersiell radio flexiblare, och den högsta tillåtna tiden för annonser blir densamma som gäller för tv. Vidare synkroniseras tillståndsperioderna för analog och digital kommersiell radio. Dessutom upphävs bestämmelserna om återkallelse av tillstånd vid överträdelser av radio- och tvlagens regler om produktplacering, sponsring, reklam och andra annonser (SFS 2022:459 f.).

 

Försvar
Ändringar i lagen om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland, skyddslagen och luftfartslagen syftar till att förbättra förutsättningarna för Sverige att ta emot operativt militärt stöd i form av militära styrkor från stater som är medlemmar i EU eller i Nordatlantiska fördragsorganisationen (SFS 2022:430 f.).

 

Lisa Gunnfors och Miriam Kantor