Notiser

Kort rapport från det 42:a nordiska juristmötet i Reykjavik
Den 18 och 19 augusti 2022 hölls äntligen det 42:a nordiska juristmötet i Reykjavik. Det hade dessförinnan ställts in två gånger på grund av covid-19-pandemin. Mötet, som samlade uppemot 900 jurister från de nordiska länderna, hölls med utsikt över bergen och nordatlanten i det vackra konserthuset Harpa i Reykjavik som bl.a. har vunnit priser för dess arkitektur. Traditionsenligt inleddes mötet med en högtidlig öppningsceremoni där Islands president, historikern dr. Guðni Th. Jóhannesson höll ett anförande. Under ceremonin tillkännagavs även mottagaren av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses pris för rättsvetenskapliga insatser, det Nordiska Juristpriset, som Institutet för Rättsvetenskaplig Forskning sedan 1981 delar ut i samband med varje nordiskt juristmöte. Denna gång tilldelades priset professor emerita dr juris Tone Sverdrup från Universitetet i Oslo, på grund av hennes framstående forskning och författarskap på familje-, arvs- och barnrättens områden samt om förmögenhetsrättsliga frågor av betydelse inom familjerätten.
    Vid juristmötet i Helsingfors 2017 uppmärksammades den negativa utveckling som sker i länder i vår närhet i fråga om domstolarna och deras oberoende. Denna fråga utgjorde därför ett genomgående tema vid mötet i Reykjavik och flera ämnen kopplade till detta diskuterades vid olika sektionsmöten. Frågeställningarna handlade bland annat om de nordiska domstolarnas organisatoriska självständighet, om deras relation till Europadomstolen, EU-domstolen och EFTA-domstolen liksom om kontakterna mellan domstolarna och allmänheten. Den avslutande paneldebatten hade rubriken De nordiska domstolarnas förhållande till politiska signaler och andra försök till påverkan. Paneldeltagarna, däribland justitierådet och ordföranden i Högsta domstolen Anders Eka, lyfte exempel från respektive nordiskt land på hur domstolar kan utsättas för påverkan såväl från politiskt håll som via media och sociala medier. Exemplen visade med tydlighet vilka utmaningar domstolarna står inför och hur svårt det många gånger är att avgöra var gränsen för vad som utgör otillåten påverkan går. Det kan konstateras att frågan om domstolarna och deras oberoende knappast tappat i aktualitet sedan mötet i Helsingfors 2017. Samtliga sektionsmöten på temat vid årets möte lockade stor och engagerad publik. Frågorna fick ytterligare en dimension genom presidenten i Europadomstolen Róbert Spanós seminarium Europadomstolen och rättsstaten — utmaningar i en förändrad värld.
    Som alltid vid det nordiska juristmötet fanns även ett stort antal andra aktuella ämnen som diskuterades vid olika sektionsmöten. Av dessa kan några exempel nämnas. Under ämnesrubriken Skadelidareffekter av terrorbrott tog referenten professor Mårten Schultz upp frågor om vem som har det skadeståndsrättsliga och ersättningsrättsliga ansvaret för skador som uppkommer till följd av terrorattentat, hur långt ansvaret sträcker sig samt hur systemet för ersättningar är ordnat och hur kan det ordnas om lagstiftaren vill stärka det ersättningsrättsliga skyddet för terrorismoffer. Frågan om hur vi ska stifta fram-

tidens lagar var föremål för ett sektionsmöte där den norske referenten försteamanuensis Jon Christian Nordrum bl.a. presenterade sina tankar om digitaliseringsklar lagstiftning. Vidare debatterades ämnet Grundläggande fri- och rättigheter i nödsituationer — erfarenheter i de nordiska länderna under coronapandemin.
    Mötet i Reykjavik visade sig alltså vara väl värt väntan. Det var ett mycket fint arrangemang som även innehöll uppskattade sociala aktiviteter. Reykjavik stad anordnade en inledande mottagning på Reykjaviks konstmuseum som inryms i det gamla hamnlagret, Hafnarhús. På torsdagskvällen bjöd isländska jurister deltagare vid mötet på olika mer privata middagar och mötets yngre deltagare bjöds på en särskild fest som hölls på ön Viðay utanför Reykjavik, dit deltagarna fick åka båt över inloppet med en fantastisk utsikt över staden. På fredagskvällen hölls traditionsenligt en bankett.
    Flera stipendier har delats ut för deltagande vid mötet. Bland annat delade den svenska lokalstyrelsen ut stipendier som riktade sig till yngre jurister med medel som styrelsen tilldelats av Birger Ekebergs och Tore Alméns minnesfonder för just detta ändamål.
    Samtliga nordiska länder valde vid mötet också ledamöter till respektive lokalstyrelse. Till ledamöter i den svenska styrelsen valdes hovrättspresidenten Ylva Norling Jönsson (ordförande), f.d. hovrättspresidenten, rektorn Erik Brattgård, expeditionschefen Kerstin Bynander, professorn Iain Cameron, generalsekreteraren Mia Edwall Insulander, rättschefen Tobias Eriksson, justitierådet Ulrik von Essen, riksåklagaren Petra Lundh, chefsjuristen Dick Lundqvist och hovrättslagmannen Camilla Olsson. Till sekreterare och biträdande sekreterare valdes undertecknade.
    Vid avslutningsceremonin bjöd den danska lokalstyrelsen in till nästa nordiska juristmöte som kommer att hållas redan 2024 i Köpenhamn. Arbetet med att ta fram nya intressanta ämnen att diskutera är redan i full gång i de olika nordiska lokalstyrelserna som fått med sig mycket inspiration från de diskussioner som uppstod vid alla möten med nordiska kollegor under vistelsen i Reykjavik. Den som har förslag på ämnen är varmt välkommen att höra av sig till den svenska styrelsen och den som vill ta del av mer av innehållet från 2022 års nordiska juristmöte kan hitta referat på njm2022/is.

Klara Hedlund och Boel Hilding Berggren