Avtalsvite, skada och skadestånd*
Av jur.dr DAVID DRYSELIUS1
Avtalsvitets relation till skada och skadestånd har sedan lång tid diskuterats i svensk juridisk litteratur. Någon samsyn i dessa frågor finns emellertid inte. Men med tre nya fall från Högsta domstolen kan man angripa problemen på nytt. Artikeln är ett bidrag dels till hur vi bör definiera avtalsvitet för att reglera dess relation till skada, dels hur två fall från Högsta domstolen bör förstås för att klargöra relationen mellan avtalsvite och skadestånd.
1 Inledning
Att avtalsparter på förhand bestämmer de ekonomiska konsekvenserna av avtalsbrott förekom redan i den romerska rätten.2 I svensk rätt kallas dessa klausuler avtalsviten. De nämns bland annat av Nehrman 1729 och förekommer numera i en mängd avtalstyper, och har onekligen vissa fördelar knutna till sig.3 Avtalsviten har under det senaste decenniet också varit aktuella i ett antal fall från Högsta domstolen.
Men avtalsviten för också med sig en rad problem, där vissa av dessa har diskuterats i litteraturen sedan mitten av 1800-talet. Och trots att det har tagits upp av Högsta domstolen finns det fortfarande oklarheter kopplade till avtalsvitet, dess definition och vilka rättsverkningar det innebär att parterna har en vitesklausul i avtalet. Syftet med artikeln är därför att, med utgångspunkt i ett par utvalda problem, integrera de senaste HD-avgörandena i en helhetsbild, som är mindre motsägelsefull än tidigare.4
* Denna artikel har genomgått kvalitetsgranskning genom s.k. peer review (granskning av jämlike). 1 Postdoktor i civilrätt vid Lunds universitet. Jag vill tacka Niklas Arvidsson och Per Samuelsson för värdefulla kommentarer. 2 Moyle, J. B. (1913), The institutes of Justinian, s. 134, bok 3, kapitel 15, stycke 7 och Zimmermann, R. (1996), The law of obligations: Roman foundations of the civilian tradition, s. 95 ff. för redogörelser för vitesklausuler i den romerska rätten. 3 Nehrman, D. (1729), Inledning til then swenska iurisprudentiam civilem, af naturens lagh och Sweriges rikes äldre och nyare stadgar uthdragen och vpsatt af David Nehrman. Med hans kongl. may:tz nådigsta privilegio, s. 282. Se även Gorton, L. och Samuelsson, P. (2005), Kontraktuella viten i Festskrift för Ingemar Ståhl, s. 82ff. 4 Artikelns resonemang är till vissa delar hämtade från min avhandling Avtalsviten: effekter och rättsverkningar.