KRISTINA L. GÜTTE, Reguliering finanzieller Referenswerte. Der aufsichtsrechtliche Rahmen zur Verhinderung von Referenswertmanipulationen — Eine Analyse der Benchmark Regulation (Schriften zum Unternehmens- und Kapitalmarktsrecht 84), Mohr Siebeck, Tübingen 2020, 468 s.
Kristina L. Gütte disputerade under vinterterminen 2019/20 vid universitetet i Bayreuth med sin avhandling om den unionsrättsliga regleringen av referensvärden genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat (”BMR”1), som gäller fr.o.m. den 1 januari 2018. BMR är ett resultat av dels den nyfunna regleringsivern efter den stora ”finanskrisen”2 2007/08, dels de exempel på manipulation av olika referensvärden (finansiella index) som avslöjades och beivrades i samband med krisen.3 För svensk del är regleringen högaktuell. Swedish Financial Benchmark Facility AB (SFBF) lämnade den 27 december 2021 in en ansökan till Finansinspektionen (FI) om att få auktoriseras som administratör av den svenska referensräntan Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate), som är ett ”kritiskt referensvärde” enligt BMR.4 Redan datumen påvisar ett drag i den tyskspråkiga akademiska juridiska litteraturen som också Güttes bok är ett exempel på: den vetenskapliga litteraturen behandlar nästan omedelbart ny lagstiftning också inom unionsrätten. Inom mitt särskilda intresseområde — de finansiella marknadernas juridik — gäller detta i mycket hög grad; och den tyskspråkiga litteraturen utgör inte sällan den enda tillgängliga litteraturen på området.
Genom BMR införs en gemensam ram i syfte att säkerställa att de index som används som referensvärden i finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat i unionen är rättvisande och inte utsätts för otillbörlig påverkan. Förordningen anges därmed bidra till en väl fungerande inre marknad samtidigt som en hög skyddsnivå för konsumenter och investerare uppnås. BMR innehåller en
1 ”BMR” står för ”Benchmark Regulation”. 2 Huruvida det rörde sig om en systemimmanent kris för det finansiella systemet eller om en politiskt genererad makroekonomisk kris som yttrade sig främst i det finansiella systemet kan diskuteras (se t.ex. D. Hanqvist, ”Den offentligrättsliga reaktionen på finanskrisen (I): Problemformulering och orsaker”, FT 2011 s. 57 och ”Caeci caecos ducentes: Regleringen av bostadskrediter efter finanskrisen”, JT 2019–20 s. 533, i båda fallen med hänvisningar). Synen på de olika regleringsinitiativen påverkas självklart av hur man ser på orsakerna till krisen. Om man som jag ser de politiska och lagstiftningsmässiga ingreppen i och manipulationerna av det finansiella ekosystemet som den grundläggande orsaken, framstår ytterligare sådana manipulationer inte som särskilt välbetänkta. 3 Jag har behandlat bakgrunden till förordningen och underkastat den en kritisk granskning i ”Rara temporum felicitate: åsiktsfriheten och EU-förordningen om referensvärden”, JP 2018 s. 147. 4 Se https://fi.se/sv/publicerat/nyheter/2021/ansokan-om-auktorisation-somadministrator--stibor-far-fortsatta-anvandas-medan-fi-provar-ansokan/. Stibor diskuteras principiellt (men från tiden före BMR) i D. Hanqvist, ”Finansmarknadernas referensräntor — särskilt om STIBOR”, JP 2013 s. 81.