Tvångsmedel, legalitet och samtycke
Regleringen av medicinska åldersbedömningar i straff- och asylprocessen
Av jur.dr MATTIAS HJERTSTEDT och juristen MARTINA REINIUS12
Medicinska åldersbedömningar utgör ett exempel på kroppsliga undersökningar som det allmänna vidtar mot enskilda. Under vilka förutsättningar sådana undersökningar är tillåtna varierar, men två vanliga kravkonstruktioner är legalitet — att det i lagtexten uppställs ett antal förutsättningar — och samtycke — att den enskilde själv disponerar över om undersökningen genomförs. I denna artikel illustreras dessa två konstruktioner genom en analys av den rättsliga regleringen av medicinska åldersbedömningar i straffprocessen (legalitet) och asylprocessen (samtycke). Därvid jämförs de båda processformerna med avseende på innehåll, problematik och förhållande till tvångsmedelsbegreppet.
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
I skiftande sammanhang förekommer det att företrädare för det allmänna genomför olika former av kroppsliga undersökningar av enskilda individer — det kan röra sig om alltifrån en okulär besiktning av människokroppen till provtagningar av skilda slag. Sådana kroppsliga undersökningar kan i varierande utsträckning upplevas som ett intrång i den personliga integriteten.3 Under vilka förutsättningar som det är tillåtet att genomföra kroppsliga undersökningar varierar beroende på situationen. Två vanliga kravkonstruktioner kan sägas vara legalitet och samtycke. En legalitetskonstruktion innebär att det i lagtexten (noga) uppställs vilka förutsättningar som gäller för att det skall vara tillåtet för det allmänna att genomföra kroppsliga undersökningar av enskilda individer. Den legala kravkonstruktionen används ofta då den enskilde inte har något intresse av att bli undersökt, och det finns normalt sett en möjlighet att använda tvång om den enskilde motsätter sig en undersökning. Ett
1 Författarna riktar ett stort tack till Jonas Hansson, Kajsa Henning Mäki och Lena Landström för värdefulla synpunkter på ett utkast till text. 2 Mattias Hjertstedt är universitetslektor och Martina Reinius doktorand vid Juridiska institutionen, Umeå universitet. Denna artikel har tillkommit inom ramen för forskningsprojektet Att använda tvång mot asylsökande barn: Tvångsmedelsanvändning vid av- och utvisningar, som har beviljats medel av Forte. Projektet har varit föremål för etikprövning, dnr 2019-02439. 3 Se vidare om graden av integritetsintrång vid olika typer av kroppsbesiktningar i Hjertstedt, Mattias, ”Kroppsrannsakningar och principen om det lindrigaste ingreppet: En rättsvetenskaplig undersökning av graden av integritetsintrång vid främst kroppsvisitationer och kroppsbesiktningar”, Tidsskrift for Rettsvitenskap, nr 2–3, 2018, s. 235–271.