Offentlighetsprincipen och den nya sekretesspraxisen
Kan ”ekonomiska förhållanden” betyda även icke-ekonomiska förhållanden?
Av jur.kand. CECILIA EKMAN
Vår tryckfrihetsförordning härstammar från 1766. Ursprungligen ingick sekretessbestämmelserna däri. År 1935 bröts de ut till att regleras i en egen lag, medan ramarna sattes i förordningen. Den sekretessgrund som finns till skydd för enskilda gäller enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Just detta är också vad som skyddas av statistiksekretessen. För ett par år sedan konstaterades av kammarrätt att alla uppgifter som kan hänföras till en juridisk person, oavsett om uppgifterna faktiskt är av ekonomisk natur eller inte, faller under begreppet ekonomiska förhållanden. Detta har på flera håll accepterats som en ny praxis. Frågan är om denna tolkning har något stöd i rättskällorna, och även om en sådan tillämpning alls är förenlig med grundlag.
1 Bakgrund
1.1 Offentlighet och statistik
Den svenska tryckfrihetshistorien är unik. Redan för drygt 250 år sedan formulerades tryckfriheten och offentlighetsprincipen1, och gavs grundlagsstatus. Samma grundsatser relateras tillbaka till även i dagens lagstiftning, medan utformning och språk moderniserats.2 En ofta uttalad princip är att sekretessregleringen inte ska vara mer omfattande än nödvändigt.3 I förarbetena till dagens tryckfrihetsförordning (TF) förs djupgående resonemang om betydelsen av fri tillgång till information i det demokratiska samhället, både sett till opinionsbildningen hos allmänheten, och till kunskapsunderlaget hos det allmänna.
Den enskildes politiska medverkan i samhället kräver att han fritt kan taga kännedom om händelser och förhållanden av politisk betydelse och därigenom sättes i stånd att bilda sig omdöme, liksom de offentliga organens verksamhet fordrar en kännedom om de enskildas förhållanden och reaktioner, som endast den fria publiciteten kan förmedla.4
1Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar, 2:1 TF.2 Se t.ex. SOU 1947:60 s. 40; Prop. 1948:230 s. 1 f. 3 Se t.ex. prop. 1936:140 s. 9 f.; Prop. 1975/76:160 s. 70; Ds Ju 1977:11 s, 15 f.; KU 1979/80:37 s. 8; SOU 2003:99 s. 127, 141; Prop. 2008/09:150 s. 1, 350 ff. 4 SOU 1947:60 s. 46.