Notiser

150-årsjubileum för nordiskt juristmöte i Köpenhamn
Initiativet till det första nordiska juristmötet togs i Köpenhamn redan 1872. Tanken var att skapa kontakt och diskussion mellan nordiska domare, forskare, förvaltningsjurister och advokater. Drygt 150 år senare hölls juristmötet åter i Köpenhamn och det kan konstateras att intresset bland jurister i norden för att träffas, diskutera och samarbeta fortfarande är väldigt stort. Mötet samlade omkring 1 000 deltagare. Cirka 30 % av deltagarna ingick i kategorin unga jurister, dvs. födda 1989 eller senare.
    Juristmötet, det 43:e i ordningen, hölls denna gång den 22 och 23 augusti på Tivoli hotell och kongresscenter i Köpenhamn. Mötet präglades av att vara just ett jubileumsmöte. Vid den inledande öppningsceremonin höll professor emeritus Ditlev Tamm ett föredrag under rubriken En tillbakablick på de första 152 åren av de nordiska juristmötena och framtidsutsikter. Ditlev Tamm hade även skrivit en bok om juristmötets historia som samtliga deltagare vid mötet fick ett exemplar av. Utanför kongresshallen hade den danska lokalstyrelsen prytt väggarna med bilder ur juristmötets arkiv. Att sätta mötet i sin historiska kontext gav det en fantastisk inramning.
    Traditionsenligt tillkännagavs under öppningsceremonin mottagaren av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses pris för rättsvetenskapliga insatser, det Nordiska Juristpriset, som Institutet för Rättsvetenskaplig Forskning sedan 1981 delar ut i samband med varje nordiskt juristmöte. Denna gång tilldelades priset professor Ragnheiður Bragadóttir för hennes betydelsefulla forskning inom straffrätt och kriminologi, särskilt om sexualbrott, andra brott mot kvinnor och barn samt miljöbrott och påföljdssystem i det isländska samhället och för att hon har gjort förtjänstfulla insatser inom forskargemenskapen i nordiska och andra internationella fora. Priset överlämnades av ordföranden i Danmarks högsta domstol Jens Peter Christensen.
    Jubileumsmötet innehöll som alltid ett brett utbud av ämnen för diskussion och debatt. Nordisk lagstiftning diskuterades både under rubriken Nordiskt lagstiftningssamarbete i ett mer integrerat och samtidigt mer mångfacetterat Europa och Den nordiske model under pres — kollektivaftale eller lovgivning. Yttrandefrihet var temat för sektionsmötet Hot och trakasserier i sociala medier och för slutdebatten där rubriken var Ytringsfrihed under pres med koranbränningar i fokus. Ett annat tema som flera sektionsmöten gick under var access to justice. Under det övergripande temat diskuterades varför civilmål mellan enskilda parter minskar, civilmålens utveckling i de nordiska domstolarna och prövning av förvaltningsärenden i de olika nordiska länderna. Det mest välbesökta sektionsmötet