~12 min Lästid ~12 min

SvJT 2025 347 Reinhold Fahlbeck in memoriam 
Jubeldoktor1 skulle professor Reinhold Fahlbeck blivit i maj 2025 — han disputerade nämligen den 7 december 1974 på avhandlingen Arbetsprocessrätt: Studier i det fackliga tvisteförhandlandets juridik2 och promoverades i maj 1975. I stället tvingas vi nu säga farväl till en centralgestalt i rättsvetenskapen och en legendarisk Lundaprofessor. Reinhold Fahlbeck, född den 9 juli 1938 i Stockholm, avled den 15 februari 2025, och saknaden är stor. I sin forskargärning var Reinhold Fahlbeck alltid före sin tid och gränsöverskridande. I doktorsavhandlingen syntes en inkluderande syn på rätten och en breddad syn på källor för rättsvetenskapen; kollektivavtal och förhandlingsordningar. Arbetsprocessrätt kallade han ämnet när han i avhandlingen korsade arbetsrätt och processrätt under Per Olof Boldings handledarskap.3 Årtionden före ”internationalisering” blev en slogan och ett obligatorium internationaliserade Reinhold Fahlbeck forskningen — han tillbringade många och långa perioder som gästforskare i USA (Stanford University), Polen (Jagiellonska universitetet, Kraków) och Japan (Sophia University, Tokyo). Komparativa rättsstudier var ett stort intresse4 och att presentera forskningsbaserad kunskap om svensk rätt för en utländsk publik5 en prioriterad uppgift. Han konsoliderade arbetsrättens roll i den breda tvärvetenskapliga forskning om arbetsmarknaden som benämns Industrial Relations.6 Under hela sin forskargärning breddade Reinhold Fahlbeck sig till nya ämnen och

 

1Dessa minnesord är en något omarbetad version av den presentation av Reinhold Fahlbeck som undertecknad skulle givit på Forskningens dag vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet den 22 maj 2025, med anledning av att han skulle blivit jubeldoktor. Hänvisningarna i denna nekrolog till Fahlbecks œuvre är långt ifrån fullständiga och är endast ägnade att ge en första ingång till hans författarskap.2 Stockholm: Norstedts. 3 Reflections on Workplace Discipline in Private Enterprises in Sweden, i Festskrift till Per Olof Bolding, 1992, s. 105–126. 4 Comparative Labor Law — Quo Vadis, Comparative Labor Law & Policy Journal, vol. 25:1, 2003, s. 7–20, Pleasures and Torments of Comparative Legal Research. Confessions of an Amateur Practitioner, i Festskrift till Gunnar Karnell, 1999, s. 161– 172, East is East and West is West? The Swedish Model for Industrial Relations, 1984, Industrial Relations and Collective Labour Law: Characteristics, Principles and Basic Features, Scandinavian Studies in Law, vol. 43, 2002, s. 87–133. 5 Bland annat Grievance Settlement Procedures in Swedish Labour Relations, Scandinavian Studies in Law, vol. 20, 1976, s. 69–103, (med Tore Sigeman) European Employment & Industrial Relations Glossary: Sweden, Office for Official Publications of the European Communities, 2001, Derogation from Labour Law Statutes under Swedish Law, JT 2006–07 s. 42–56, Electronic Technology and Work: A Swedish Perspective, Comparative Labor Law & Policy Journal, vol. 24, 2002–2003, s. 257–280, Employee Loyalty in Sweden, Comparative Labor Law & Policy Journal, vol. 20, 1998–1999, s. 297–320, Employee Privacy in Sweden, Comparative Labor Law 
Journal, vol. 17, 1995–1996, s. 139–174, Lex Labori — Quo Vadis? The Swedish Experience, i Changing Industrial Relations & Modernisation of Labour Law. Liber Amicorum in Honour of Professor Marco Biagi, 2003, s. 127–138, The Role of Neutrals in the Resolution of Interest Disputes in Sweden, Comparative Labor Law Journal, vol. 10, 1988–1989, s. 391–410, Open Heart Surgery: Reform of Labour Mediation Regime in Sweden, The International Journal of Comparative Labour Law and Industrial 
Relations, vol. 16/4, 2000, s. 409–427, Past, Present and Future Role of the Employment Contract in Labour Relations in Sweden, i The Employment Contract in Transforming Labour Relations, 1995, s. 77–103. 6 Tankar om Industrial Relations som vetenskapsgren, Statsvetenskaplig tidskrift 1996 s. 53–76, Reflections on Industrial Relations, International Journal of Comparative 
Labour Law and Industrial Relations, vol. 12:4, 1996, s. 289–314.

BokmärkBokmärk KopieraKopiera URL

348 Notiser SvJT 2025 problem — han började i arbetsrätten och i processrätten för att fortsätta till företagshemligheter7, mänskliga rättigheter8 och EU-rätt9. Reinhold Fahlbecks forskning spänner över oerhörda vidder och läses alltjämt med stort intresse av rättsvetenskapliga forskare. Han var verksam från tiden då arbetsrätt var ett kollektivavtalat system med Arbetsdomstolen som specialdomstol, över till ”den nya arbetsrätten” under 1970-talet10 och vidare till EU-arbetsrättens mognadspunkt vid tiden för Lavalmålet11 i EU-domstolen. Ständigt aktuell, ständigt analyserande, ständigt diskuterande. Hans publikationslista innehåller oräkneliga verk — monografier, kapitel, läroböcker, recensioner12, lagkommentarer och artiklar på många olika språk13. Hans rättsvetenskap präglades av djärva och egensinniga angreppssätt, och han tog ett stort utrymme i forskarsamtalet om rätten. Att nyfiket utmana nedärvda föreställningar med oklanderlig akribi och detaljerade analyser var hans signum. Reinhold Fahlbeck blev fil.kand. 1962, jur. kand. 196714, tingsmeriterad i Södra Roslags tingsrätt 1967–196815, jur.dr och docent i Lund 197416. Han blev 1980 adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm och 1986 professor vid Juridiska fakulteten i Lund.17 Han var tredje generationens Lundaprofessor efter fadern Erik18 (i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt) och farfadern Pontus19 (i statsvetenskap). När han pensionerades den 31 juli 2005 förärades han en omfångsrik festskrift20

 

7 T.ex. Lagen om företagshemligheter. En kommentar och rättsöversikter, Stockholm: Norstedts, 4 uppl., 2019. Sedan denna upplaga har Henrik Bengtsson, Lennart Svensäter och Niklas Selberg anslutit som medförfattare. Företagshemligheter på vandring — Vandringsdegeneration?, JT 2016–17 s. 817–830, Egenmäktigt förfarande, olovligt förfogande, olovligt brukande, företagsspioneri — eller vad?, JT 2001–02 s. 387–393. 8 Bed och arbeta: Om religionsfrihet i arbetsliv och skola — Juridik, samhälle, praktik, Malmö: Liber, 2011, Ora et labora: Bed och arbeta — Om religionsfrihet i arbetslivet, TfR 2002 s. 467–549, Ora et Labora: Clash of Civilisations, i Essays on Tort, Insurance, Law and Society in Honour of Bill W. Dufwa, vol. 1, 2006, s. 425–443, Ora et Labora — On freedom of Religion at the Work Place: A Stakeholder cum Balancing Factors Model, The International Journal of Comparative Labour Law and Industrial 
Relations, vol. 20/1, 2004, s. 27–64, Religionsfrihet och mänskliga rättigheter, JT 2014–15, s. 3–27. 9 Se bl.a. litteraturen angiven i fotnoterna 7 och 27. 10 Praktisk arbetsrätt, 3 uppl., 1991. Kollektivavtalets verkningar för utomstående. Kollektivavtalets roll i en ny miljö, i Arbetsrätten i utveckling, Studier tillägnade Folke Schmidt utgivna av Arbetsrättsliga föreningen, 1977, s. 130–146. 11 C–341/05; AD 2004 nr 111, AD 2005 nr 49, AD 2009 nr 89; NJA 2005 not 3. 12 Ann Numhauser–Henning, Den neoliberala arbetsrätten. Exemplet Chile, JT 1996–97 s. 181–188, Christina Helgesson, Affärshemligheter i samtid och framtid, JT 1999–00 s. 947–952, Boel Flodgren, Fackföreningen och rätten. En jämförande studie av föreningsrätten i Sverige och USA, SvJT 1980 s. 54–64, Kollektiv arbetsrätt i USA (om Svante Nycander, Kriget mot fackföreningarna — en studie av den amerikanska modellen) TfR 1999 s. 866–883; jfr Svante Nycander, Genmäle till Reinhold Fahlbeck, TfR 2000 s. 1038–1043. 13 T.ex. japanska, tyska, engelska, polska. 14 SvJT 1967 s. 588 ff. 15 Mattias Nilsson & Mattias Bexelius, Till minnet av Södra Roslags tingsrätt: En minnesskrift utgiven av Notarieföreningen vid Södra Roslags tingsrätt, Stockholm: Jure, 2007, s. 282–344. 16 Sten Edlund, anmälan av Fahlbecks avhandling, SvJT 1974 s. 532 ff. 17 Lund University Press, Lundaforskare föreläser 19, 1987, s. 56–61. 18 Håkan Strömberg, Erik Fahlbeck, Statsvetenskaplig tidskrift 1976 s. 73–76. 19 Fredrik Lagerroth, Pontus Fahlbeck in memoriam, Statsvetenskaplig tidskrift 1950 s. 295–297. 20 Liber Amicorum Reinhold Fahlbeck, Juristförlaget i Lund, 2005.

BokmärkBokmärk KopieraKopiera URL

SvJT 2025 349 som vittnar om hans stora vänkrets och avtryck i rättsvetenskapen i många länder. Debatter om rättsliga och rättspolitiska frågor engagerade Reinhold Fahlbeck: hur reglera arbetslivet från noll?21, lägg ner Arbetsdomstolen!22, är amerikansk arbetsrätt oamerikansk?23, arbetet går före kapitalet24, den katolska socialläran som grund för arbetsrätten25, samvetsfrihet råder i sjukvården26, Lex Laval — en annan åsikt27, forskning kan bedrivas de lege ferenda28. Hans inlägg var ofta kontroversiella, men ständigt tankeväckande och beaktansvärda. Som person var han vänlig och tillbakadragen, men pennan var alltid vass. Ämnesvalen var inspirerade och formuleringsglädjen stor i Reinhold Fahlbecks forskarvärv. I artikeln The Demise of Collective Bargaining in the 
USA: Reflections on the Un-American Character of American Labour Law (1994)29 lämnade han ett bidrag till arbetsrätten i USA som alltjämt refereras och diskuteras av inhemska forskare.30 Reinhold Fahlbeck har

 

21 Ett revolutionerat arbetsliv? Informationssamhället och arbetslivets omvandling, JT 1997–98 s. 1016–1033. 22 Tankar om arbetsdomstolen — hädiska och andra, i Vänbok till Sten Edlund. Den svenska arbetsrätten i ett nytt Europa, 1993, s. 95–115. 23 Se artikeln i fotnoten 29 och diskussionen som refereras i fotnoten 30. 24 Arbete kontra kapital. En omvänd tankeövning, i Vänbok till Axel Adlercreutz, 2007, s. 81–89. 25 Kyrkans sociallära — en lära för vår tid? JT 1999–00 s. 312–323. Jfr Familjen — finns den?, JT 2005–06 s. 3–9. 26 Barnmorskedomen — Politiken vann, juridiken förlorade, JT 2017–18 s. 218–227, Politiken vann, juridiken förlorade i barnmorskemålet, EU & arbetsrätt, nr 1–2 2017; jfr Sophie Thörne, Nej, Fahlbeck, det var juridiken som vann, EU & arbetsrätt, nr 4 2017. Jfr Arbetsdomstolens dom AD 2017 nr 23 och Europadomstolens beslut den 12 mars 2020 om ansökan nr 43726/17 [uppenbart ogrundat; sakprövas ej]. 27 Lavalutredningen. En annan åsikt, i Vänbok till Ronnie Eklund, 2010, s. 187–197. 28 Kan forskning bedrives de lege ferenda? Några ord om vetenskap och den lag som bör införas, JT 2016–17, s. 526–532. Jfr Torben Spaak, Fahlbeck om de lege ferenda–forskning, JT 2016–17 s. 533–541. Diskussionen var föranledd av Harry Salonaho, Förändringsbehov i Finlands arbetslagstiftning och arbetsmarknadsmekanismer, 2015 (diss.). 29Berkeley Journal of Employment & Labor Law, vol. 15, s. 307–334. Jfr The Demise of Collective Bargaining in the USA. Reflections on the Un–American Character of American Labour Law, i The Changing Face of Labour Law and Industrial Relations. Liber Amicorum for Clyde W. Summers, 1993, s. 47–71.30 Se härvidlag exempelvis följande inlägg: Marion Crain & Ken Matheny, Labor's Identity Crisis, California Law Review, vol. 89:6, 2001, s. 1767–1846, Marion Crain & Ken Matheny, Disloyal Workers and the Un–American Labor Law, North Carolina 
Law Review, vol. 82:5, 2004, s. 1705–1758, Ellen Dannin, NLRA Values, Labor Values, American Values, Berkeley Journal of Employment and Labor Law, vol. 26:2, 2005, s. 223– 274, Matthew Dimick, Labor Law, New Governance, and the Ghent System, North 
Carolina Law Review, vol. 90:2, 2012, s. 319–378, Marion Crain & Ken Matheny, Beyond Unions, notwithstanding Labor Law, UC Irvine Law Review, vol. 4:2, 2014, s. 561–608, Rosetta E. Ellis, Mandatory Arbitration Provisions in Collective Bargaining Agreements: The Case against Barring Statutory Discrimination Claims from Federal Court Jurisdiction, Virginia Law Review, vol. 86:2, 2000, s. 307–348, Carlton J. Snow, Building Trust in the Workplace, Hofstra Labor Law Journal, vol. 14:2, 1997, s. 465–526, David L. Gregory, & Charles J. Russo, The First Amendment and the Labor Relations of Religiously–Affiliated Employers, Boston University Public 
Interest Law Journal, vol. 8:3, 1999, s. 449–468, James C. Thomas, Right–to–Work: Settled Law or Unfinished Journey, Loyola Journal of Public Interest Law, vol. 8:2, 2007, s. 163–224, Thomas C. Kohler, The Notion of Solidarity and the Secret History of American Labor Law, Buffalo Law Review, vol. 53:3, 2005, s. 883–924, Marion Crain, An Imminent Hanging, ABA Journal of Labor & Employment Law, vol. 26:2, 2011, s. 151–160, Marion Crain, Strategies for Union Relevance in a Post–Industrial

 

BokmärkBokmärk KopieraKopiera URL

350 Notiser SvJT 2025 sin outsider-position till trots presenterat forskningsbaserad kunskap om arbetsrätten i USA.31 Hans fascination för Japan och allt japanskt får ett högstämt och stillsamt uttryck i den skönlitterära boken Två möten i samurajernas stad: bilder från Japan (2004)32. Han var känd för sin raka och uppriktiga stil. Bland mina tusentals email från Reinhold citerar jag med värme både berömmet — ”[d]enna text är alldeles extraordinärt intressant. […] Du har lyckats skriva något nytt, något bortom allfarvägarna, något som överraskar”, och mothugget — ”Sätt Dig ned innan Du läser detta! Piskan viner och viner med stor bestämdhet! […] Du har låtit Dig berusas av Din egen entusiasm och Ditt eget engagemang.” Som jag saknar att höra Reinhold Fahlbecks kommentarer om mina och andras texter — jag har lärt mig så kolossalt mycket av honom. Som kollega var Reinhold Fahlbeck både en solitär och en varmt generös stöttepelare som visade ett djupt engagemang för yngre forskare. Han var handledare och mentor för bland andra Lennart Svensäter33, Birgitta Nyström34, Annamaria Westregård35, Henrik Bengtsson36 — och undertecknad37. Tacksamheten är stor för allt Reinhold Fahlbeck gett — hans insatser kommer leva vidare under långa tider.

 

Docent Niklas Selberg 
Juridiska fakulteten vid Lunds universitet

 

 


World: Reconceiving Antidiscrimination Rights as Collective Rights, Labor Law Journal, vol. 57:3, 2006, s. 158–170, Thomas C. Kohler, Religion in the Workplace: Faith, Action, and the Religious Foundations of American Employment Law, Chicago–Kent 
Law Review, vol. 83:2, 2008, s. 975–994, Jonathan R. Macey, Agency Costs, Corporate Governance, and the American Labor Union, Yale Journal on Regulation, vol. 38:1,2021, s. 311–362. 31 Industrial Common Law. Kollektivavtalet i USA, 1986, Industrial Relations i USA. Ett porträtt av ’The Land of the Free’, 1988. 32 Lund: Vitterlekarna. Recenserad av Dennis Töllborg i Tidskrift utgiven av Juridiska 
Föreningen i Finland, 2005 s. 232–234. 33 Anställning och upphovsrätt: om det enskilda anställningsförhållandets reglering och dess grunder samt om konsekvenserna av att framställda resultat omfattas av 1 § upphovsrättslagen, Stockholm: Norstedts, 1991. 34 Medling i arbetstvister: en rättslig studie av det svenska systemet i jämförande nordiskt perspektiv, Stockholm: Norstedts, 1990. 35 Integritetsfrågor i arbetslivet, Lund: Juristförlaget i Lund, 2002. 36 Advokat, partner, Advokatfirman Delphi, Stockholm tillika doktorand i civilrätt vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. 37 Arbetsgivarbegreppet och arbetsrättsligt ansvar i komplexa arbetsorganisationer. En studie av anställningsskydd, diskriminering och arbetsmiljö, Lund: Mediatryck, 2017. I förordet skrev jag ”Reinhold Fahlbeck har varit en central gestalt i min utveckling som arbetsrättare. Utan hans uppmuntran i kritiska skeden hade jag inte färdigställt boken.” Jfr The Laws of ”Illegal” Work and Dilemmas in Interest Representation on Segmented Labour Markets: À propos irregular migrants in Sweden, Comparative Labor Law & Policy Journal, vol. 35, 2014, s. 247–288.

BokmärkBokmärk KopieraKopiera URL