{"next":{"node":"\n\u003Carticle class=\u0022node node-article node-promoted view-mode-full clearfix\u0022 about=\u0022\/svjt\/2020\/193\u0022 typeof=\u0022sioc:Item foaf:Document\u0022\u003E\n\n            \n      \u003Cdiv class=\u0022page-content page-first  page-193\u0022 id=\u0022page-193\u0022 data-page=\u0022193\u0022 data-year=\u00222020\u0022 data-nid=\u002244402\u0022\u003E\n      \n\n            \n               \u003Cdiv class=\u0022body\u0022\u003E\n\n            \u003Cp class=\u0022wide-lines\u0022\u003E\u003Cspan class=\u0022font-34\u0022\u003ELitteratur \u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003EM\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-13\u0022\u003EARIA \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003EG\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-13\u0022\u003ERAHN\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E-F\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-13\u0022\u003EARLEY\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E, Barnkonventionen en kommentar, Studentlittera\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etur, 2019. 264 s. \u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003EDen 1 januari 2020 tr\u00e4dde den lag i kraft varigenom FN:s konvention om \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E barnets r\u00e4ttigheter inkorporeras med svensk lag. Genom lagen inkor\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eporeras artiklarna 1\u201342 i konventionen, dvs. huvudsakligen de materiella \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E best\u00e4mmelserna i konventionen.\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E1\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E Riksdagens beslut om inkorporering \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E var inte helt okontroversiellt och beslutet togs trots inv\u00e4ndningar fr\u00e5n \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E flera tunga remissinstanser och Lagr\u00e5dets avr\u00e5dan. Lagom inf\u00f6r ikraft\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etr\u00e4dandet har en fullst\u00e4ndig svensk kommentar till konventionen nu \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E kommit ut f\u00f6rfattad av Maria Grahn-Farley, docent i offentlig r\u00e4tt vid \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E Uppsala universitet. Maria Grahn-Farley har en gedigen erfarenhet av att \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E arbeta med fr\u00e5gor om barnets r\u00e4ttigheter och doktorerade i barnr\u00e4tt p\u00e5 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E Harvard Law School och blev 2008 docent vid Albany Law School i USA \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E d\u00e4r hon ocks\u00e5 undervisat i folkr\u00e4tt. Maria Grahn-Farley har allts\u00e5 haft \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E st\u00f6rre delen av sin akademiska karri\u00e4r vid amerikanska universitet, vilket \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E naturligtvis pr\u00e4glat hennes syns\u00e4tt och det s\u00e4tt hon angriper r\u00e4ttsliga \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E fr\u00e5gest\u00e4llningar. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Konventionen kommer sannolikt att bli en r\u00e4tt sv\u00e5rbem\u00e4strad r\u00e4tts\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ek\u00e4lla f\u00f6r svenska domstolar och f\u00f6rvaltningsmyndigheter. De kritiska \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E remissinstanserna och Lagr\u00e5det har redan pekat p\u00e5 sv\u00e5righeterna vid til\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003El\u00e4mpning inom det svenska r\u00e4ttssystemet, d\u00e4r den kan bli relevant p\u00e5 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E flera omr\u00e5den. Lagstiftningen har inte f\u00f6reg\u00e5tts av n\u00e5gon mer genom\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Egripande analys av hur den kommer att sl\u00e5 mot annan svensk lagstiftning \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E p\u00e5 s\u00e4tt som brukar ske. En s\u00e5dan utredning \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E2\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E men borde ha \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E gjorts innan man fattade beslut i lagstiftnings\u00e4rendet. M\u00e5nga best\u00e4mmel\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eser \u00e4r allm\u00e4nt h\u00e5llna och sv\u00e5ra att till\u00e4mpa konkret. Vissa artiklar \u00e4r \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E direkt ol\u00e4mpliga f\u00f6r inkorporering. F\u00f6r Barnkonventionen saknas en \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E internationell domstol som i praxis kan ge v\u00e4gledning \u00e5t nationella dom\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Estolar p\u00e5 s\u00e4tt fallet \u00e4r med Europadomstolen om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttig\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eheterna vad g\u00e4ller till\u00e4mpningen av Europeiska konventionen om de \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna (Europakonventionen) som ju inkorporerades \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E redan 1994. Den kommitt\u00e9, Barnr\u00e4ttskommitt\u00e9n, som inr\u00e4ttats f\u00f6r att \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E \u00f6vervaka staternas \u00e5taganden enligt konventionen \u00e4r ingen domstol och \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E dess rekommendationer, konventionstolkningar och st\u00e5ndpunkter bin\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eder inte konventionsstaterna. Konventionen rymmer konflikter med \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E andra konventioner p\u00e5 fri- och r\u00e4ttighetsomr\u00e5det som Sverige \u00e4r bundet \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E av och med andra traktatf\u00f6rpliktelser. Vissa konventionsbest\u00e4mmelser \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E inneb\u00e4r en dubbelreglering med andra konventionsf\u00f6rpliktelser. Propo\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Esitionen inneh\u00e5ller inga s\u00e4rskilt tydliga tolkningsanvisningar utan mycket \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E \u00f6verl\u00e4mnas till r\u00e4ttstill\u00e4mpningen. Man h\u00e4nvisar till \u00f6vergripande tolk\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eningsprinciper vid lagkonflikter och till HD:s uttalande i denna fr\u00e5ga vid \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E inkorporeringen av Europakonventionen \u2014 att en konvention om \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter b\u00f6r tillm\u00e4tas en s\u00e4rskild betydelse vid \u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp class=\u0022tight-lines\u0022\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E1\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E Lagen (2018:1197) om F\u00f6renta Nationernas konvention om barnets r\u00e4ttigheter, \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E Prop. 2017\/18:186, bet. 2017\/18: SOU25, rskr. 2017\/18:389. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E2\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E Dir. 2018: 20. \u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\n                     \u003C\/div\u003E\n\n      \u003C\/div\u003E\n\n          \n      \u003Cdiv class=\u0022page-content  page-194\u0022 id=\u0022page-194\u0022 data-page=\u0022194\u0022 data-year=\u00222020\u0022 data-nid=\u002244402\u0022\u003E\n      \n\n            \n                           \u003Cdiv class=\u0022page-header clearfix\u0022\u003E\n                                  \u003Cdiv class=\u0022page-header-left\u0022\u003E\u003C\/div\u003E\n                  \u003Cdiv class=\u0022page-header-right\u0022\u003ESvJT 2020\u003C\/div\u003E\n                              \u003C\/div\u003E\n               \u003Cdiv class=\u0022body\u0022\u003E\n\n            \u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u003Cspan class=\u0022document-page-header\u0022\u003E194 Litteratur SvJT 2020 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Elagtolkningen \u2014 men missar att konstitutionsutskottet tog avst\u00e5nd fr\u00e5n \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E just den formuleringen\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E3\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E. F\u00f6r n\u00e5gra artiklar finns kvardr\u00f6jande \u00f6vers\u00e4tt\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eningsproblem \u00e4ven om portalbest\u00e4mmelsen i artikel 3 f\u00e5tt en ny svensk \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E lydelse som b\u00e4ttre \u00f6verensst\u00e4mmer med i vart fall de engelska och \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E franska originaltexterna. F\u00f6r domstolarna blir kanske tolkningsproble\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Emen hanterbara men kommunala myndigheter och dess f\u00f6retr\u00e4dare f\u00e5r \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E ingen avundsv\u00e4rd uppgift. Slutligen kan den konventionstolkning som \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E de svenska domstolarna kan komma att g\u00f6ra leda till \u00f6verraskningar som \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E tillskyndare av inkorporeringsstanken kanske inte \u00f6nskat. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0I sin kommentar ber\u00f6r Maria Grahn-Farley flera av dessa tolknings\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eproblem. Inledningskapitlet \u00e4r viktigt. H\u00e4r tar f\u00f6rfattaren inte bara upp \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E konventionens tillkomsthistoria utan ocks\u00e5 den filosofi p\u00e5 vilken kon\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eventionen bygger \u2014 ett barnperspektiv d\u00e4r barnet g\u00e5r fr\u00e5n att ha varit \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E ett objekt f\u00f6r skydd och omv\u00e5rdnad till att vara ett fullv\u00e4rdigt eget r\u00e4tts\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Esubjekt. Hon menar att konventionen inte bygger p\u00e5 juridisk metod utan \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E p\u00e5 en social analys med ett socialt perspektiv som inte anpassats till juri\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Edisk metod. Konventionen utg\u00f6r ett eget r\u00e4ttssystem som bortser fr\u00e5n att \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E det inom nationell r\u00e4tt finns gr\u00e4nser t.ex. vad g\u00e4ller bevisb\u00f6rdans place\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ering i straffr\u00e4tten respektive inom socialr\u00e4tten. Hon framh\u00e5ller vidare att \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E konventionen skrivits i syfte att den skulle oms\u00e4ttas \u2014 transformeras \u2014 i \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E nationell r\u00e4tt inte i sig utg\u00f6ra en del av nationell r\u00e4tt s\u00e5som efter en in\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ekorporering.\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E4\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E Lite tillspetsat skriver f\u00f6rfattaren p\u00e5 sid. 15: \u201dR\u00e4ttss\u00e4kerhet \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E samt objektiv och saklig pr\u00f6vning st\u00e5r i m\u00e5ngt och mycket i strid med \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E Barnkonventionens sociala ansats, som ser det individuella barnets situa\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etion som en s\u00e4rskild h\u00e4ndelse d\u00e4r alla till buds st\u00e5ende medel ska anv\u00e4n\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Edas p\u00e5 f\u00f6r barnet b\u00e4sta s\u00e4tt.\u201d \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E Konventionen bygger p\u00e5 fyra ledande principer p\u00e5 vilka \u00f6vriga artiklar \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E grundar sig och dessa ska tolkas i ljuset av dessa fyra principer. Diskrimi\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eneringsf\u00f6rbudet i artikel 2, principen om barnets b\u00e4sta i artikel 3, barn\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eets r\u00e4tt till liv och utveckling i artikel 6 samt barnets r\u00e4tt att f\u00e5 komma till \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E tals i artikel 12. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Vad g\u00e4ller \u00f6vervakningen av staternas f\u00f6rpliktelser enligt konven\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etionen konstaterar Maria Grahn-Farley helt riktigt att det i avsaknad av \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E en domstol med beh\u00f6righet att g\u00f6ra f\u00f6r konventionsstaterna bindande \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E tolkningar av konventionen s\u00e5 ankommer det enligt traktatr\u00e4tten p\u00e5 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E staterna sj\u00e4lva att tolka och till\u00e4mpa konventionen. Barnr\u00e4ttskommitt\u00e9n \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E har inte till uppgift att tolka konventionen med f\u00f6r staterna folkr\u00e4ttsligt \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E bindande verkan utan granskar och bed\u00f6mer de periodiska rapporter \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E som staterna \u00e4r \u00e5lagda att avge enligt artikel 44. Inte heller dessa kom\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ementarer och synpunkter \u00e4r dock bindande f\u00f6r staterna. Samma sak \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E g\u00e4ller f\u00f6r de s.k. General Comments som kommitt\u00e9n kan avge och delge \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E konventionsstaterna som en slags v\u00e4gledning. Men ingenting hindrar \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E naturligtvis en stat fr\u00e5n att i sin nationella lagstiftning g\u00f6ra kommitt\u00e9ns \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E bed\u00f6mningar och General Comments bindande f\u00f6r staten. S\u00e5 har inte \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E skett, vare sig i detta fall eller vad g\u00e4ller motsvarande kommentarer av de \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E andra FN-kommitt\u00e9er som har att \u00f6vervaka staternas \u00e5taganden enligt \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E andra FN-konventioner p\u00e5 fri-och r\u00e4ttighetsomr\u00e5det, t.ex. vad g\u00e4ller \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E 1966 \u00e5rs FN-konvention om medborgerliga och politiska r\u00e4ttigheter.\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E5\u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp class=\u0022tight-lines\u0022\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E3\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E 1993\/94:KU24. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E4\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E Om transformering och inkorporering se bl.a. Ehrenkrona i SvJT 2015 s. 779 ff. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E prop. 1993\/94:117 samt prop. 2017\/18:186. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E5\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E Vad g\u00e4ller beslut med anledning av enskilda klagom\u00e5l kan saken st\u00e4lla sig an\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003Enorlunda och i Utl\u00e4nningslagen 12 kap. 12 \u00a7 har en s\u00e4rskild best\u00e4mmelse inf\u00f6rts \u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\n                     \u003C\/div\u003E\n\n      \u003C\/div\u003E\n\n          \n      \u003Cdiv class=\u0022page-content  page-195\u0022 id=\u0022page-195\u0022 data-page=\u0022195\u0022 data-year=\u00222020\u0022 data-nid=\u002244402\u0022\u003E\n      \n\n            \n                           \u003Cdiv class=\u0022page-header clearfix\u0022\u003E\n                                  \u003Cdiv class=\u0022page-header-left\u0022\u003ESvJT 2020\u003C\/div\u003E\n                  \u003Cdiv class=\u0022page-header-right\u0022\u003ELitteratur 195\u003C\/div\u003E\n                              \u003C\/div\u003E\n               \u003Cdiv class=\u0022body\u0022\u003E\n\n            \u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u003Cspan class=\u0022document-page-header\u0022\u003ESvJT 2020 Litteratur 195 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003EF\u00f6rfattaren \u00e4r inte okritisk till hur Barnr\u00e4ttskommitt\u00e9n hitintills tolkat \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E sitt uppdrag och menar att kommitt\u00e9n gett sig sj\u00e4lv ett uppdrag som g\u00e5r \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E ut\u00f6ver vad konventionen egentligen anger (sid. 17 ff.) bl.a. genom att \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E sj\u00e4lv klassificera sina kommentarer som auktoritativa. Hon exemplifierar \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E bl.a. med kommitt\u00e9ns syn p\u00e5 barnet som ett brottsoffer, t.ex. i samband \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E med drog och sexhandel p\u00e5 gatorna d\u00e4r samh\u00e4llets skydds\u00e5tg\u00e4rder inte \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E f\u00e5r komma i konflikt med barnets egna \u00f6nskem\u00e5l. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0I inledningen ber\u00f6rs ocks\u00e5 r\u00e4tt kritiskt vad som i propositionen s\u00e4gs \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E om de allm\u00e4nna tolkningsmetoder som domstolarna b\u00f6r till\u00e4mpa. F\u00f6r\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Efattaren p\u00e5pekar helt riktigt att den dynamiska tolkning som t.ex. Euro\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Epadomstolen anv\u00e4nder saknar explicit st\u00f6d i Wienkonventionen om \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E traktatr\u00e4tten. Den Internationella Domstolen i Haag (ICJ), som i och f\u00f6r \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E sig normalt inte tolkar konventioner p\u00e5 fri-och r\u00e4ttighetsomr\u00e5det om \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E den inte av staterna getts explicit beh\u00f6righet att g\u00f6ra detta, \u00e4r ocks\u00e5 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E mycket f\u00f6rsiktig med att till\u00e4mpa en s\u00e5dan metod. F\u00f6rfattaren menar \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E (sid. 22) att propositionen blandat ihop vad som g\u00e4ller om dynamisk \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E tolkning av en fri- och r\u00e4ttighetskonvention i regionala domstolar med \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E vad som g\u00e4ller vid tolkning av s\u00e5dana traktater utanf\u00f6r regionala dom\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Estolssystem. Med h\u00e4nvisning till HD:s praxis (NJA 2013 s. 502) menar \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E hon \u2014 om anm\u00e4laren f\u00f6rst\u00e5tt r\u00e4tt \u2014 att i avsaknad av en best\u00e4mmelse \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E motsvarande 2 kap. 19 \u00a7 regeringsformen\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E6\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Es\u00e5 kan f\u00f6rmodligen Barnkon\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eventionen tappa sin status som folkr\u00e4ttslig traktat vid konkurrens med \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E annan svensk lag. Vad detta inneb\u00e4r i praktiken kan vara sv\u00e5rt att \u00f6ver\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eblicka annat \u00e4n att Barnkonventionen m\u00e5h\u00e4nda f\u00e5r en svagare st\u00e4llning \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E \u00e4n Europakonventionen i svensk r\u00e4ttstill\u00e4mpning, vilket kanske inte varit \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E avsikten. F\u00f6rfattaren p\u00e5pekar ocks\u00e5 den oklarhet som r\u00e5der om den \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E folkr\u00e4ttsliga bundenheten av m\u00e5lstadgandena i konventionen och menar \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E att bundenheten beror p\u00e5 hur konventionsstaten v\u00e4ljer att definiera \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E dessa. Se bl.a. artiklarna 4, 17, 18, 19 och 24. Detta \u00e4r en sv\u00e5righet med \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E alla m\u00e5lstadganden som f\u00f6rekommer p\u00e5 omr\u00e5det sociala r\u00e4ttigheter n\u00e4r \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E s\u00e5dana konventioner inkorporerats. \u00c4r det slutligen domstolarna som \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E ska bed\u00f6ma om staten avsatt tillr\u00e4ckliga ekonomiska och andra resurser \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E f\u00f6r att konventionsf\u00f6rpliktelserna ska uppfyllas p\u00e5 dessa omr\u00e5den? Vi\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Edare \u00e4r f\u00f6rfattaren kritisk mot hur man i propositionen ser p\u00e5 vilka av \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E konventionens best\u00e4mmelser som ska anses self-executing. Hon menar \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E att det \u00e4r en fr\u00e5ga som faller under statssuver\u00e4niteten och som f\u00e5r avg\u00f6\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eras enligt nationell r\u00e4tt i lagstiftning eller genom r\u00e4ttstill\u00e4mpning i en\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Elighet med best\u00e4mmelserna i 10 kap. regeringsformen. Detta \u00e4r s\u00e5vitt jag \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E f\u00f6rst\u00e5r helt riktigt, i vart fall s\u00e5 l\u00e4nge inget uttryckligen sagts om detta i \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E n\u00e5gon av konventionens best\u00e4mmelser. Hon framh\u00e5ller slutligen det \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E sj\u00e4lvklara i att konventionen traktatr\u00e4ttsligt endast binder staterna. Kon\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eventionen som s\u00e5dan reglerar allts\u00e5 inte f\u00f6rh\u00e5llandet mellan enskilda, \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E t.ex. mellan barn och f\u00f6r\u00e4ldrar, och binder inga privata f\u00f6retag. Vill man \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E uppn\u00e5 detta m\u00e5ste detta regleras tydligt i den nationella r\u00e4tten. H\u00e4r ger \u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp class=\u0022tight-lines\u0022\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp class=\u0022tight-lines\u0022\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003Esom r\u00f6r verkst\u00e4llighetshinder vid avvisning eller utvisning\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E: \u201d\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003EOm ett internationellt \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E organ, som har beh\u00f6righet att pr\u00f6va klagom\u00e5l fr\u00e5n enskilda, riktar en beg\u00e4ran till \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E Sverige om att verkst\u00e4lligheten av ett beslut om avvisning eller utvisning skall av\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003Ebrytas, skall inhibition meddelas, om inte synnerliga sk\u00e4l talar mot detta.\u201d \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E Sverige har inte ratificerat det fakultativa protokollet om enskild klagor\u00e4tt till \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E Barnr\u00e4ttskommitt\u00e9n. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E6\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E RF 2:19: \u201dLag eller annan f\u00f6reskrift f\u00e5r inte meddelas i strid med Sveriges \u00e5ta\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003Eganden p\u00e5 grund av den europeiska konventionen ang\u00e5ende skydd f\u00f6r de m\u00e4nsk\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003Eliga r\u00e4ttigheterna och de grundl\u00e4ggande friheterna.\u201d \u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\n                     \u003C\/div\u003E\n\n      \u003C\/div\u003E\n\n          \n      \u003Cdiv class=\u0022page-content  page-196\u0022 id=\u0022page-196\u0022 data-page=\u0022196\u0022 data-year=\u00222020\u0022 data-nid=\u002244402\u0022\u003E\n      \n\n            \n                           \u003Cdiv class=\u0022page-header clearfix\u0022\u003E\n                                  \u003Cdiv class=\u0022page-header-left\u0022\u003E\u003C\/div\u003E\n                  \u003Cdiv class=\u0022page-header-right\u0022\u003ESvJT 2020\u003C\/div\u003E\n                              \u003C\/div\u003E\n               \u003Cdiv class=\u0022body\u0022\u003E\n\n            \u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u003Cspan class=\u0022document-page-header\u0022\u003E196 Litteratur SvJT 2020 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003EBarnr\u00e4ttskommitt\u00e9n \u2014 om f\u00f6rfattarens refererat \u00e4r riktigt \u2014 en re\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ekommendation som f\u00f6refaller traktatsstridig (se sid. 25). \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0N\u00e4r de g\u00e4ller de enskilda artiklarna grundar sig kommentaren p\u00e5 en \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E noggrann genomg\u00e5ng av konventionens f\u00f6rarbeten och Barnr\u00e4ttskom\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Emitt\u00e9ns bed\u00f6mningar och slutsatser. Detta material \u00e4r omfattande vartill \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E kommer tillg\u00e4nglig svensk och utl\u00e4ndsk litteratur p\u00e5 omr\u00e5det. Kommen\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etaren \u00e4r problematiserande och ger inga enkla svar. N\u00e5gra s\u00e5dana svar \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E finns inte heller. Varje artikels kommentar avslutas med en slags sam\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Emanfattning av slutsatserna i punktform. Detta \u00e4r ett bra pedagogiskt \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E grepp som underl\u00e4ttar och kan vidareutvecklas. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E Att i detalj granska en kommentar grundad p\u00e5 ett s\u00e5 omfattande \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E material som det h\u00e4r \u00e4r fr\u00e5ga om l\u00e5ter sig knappast g\u00f6ras. H\u00e4r g\u00f6rs bara \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E n\u00e5gra nedslag i kommentarstexten. S\u00e4rskilt viktiga \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s principstad\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Egandena som n\u00e4mnts ovan: diskrimineringsf\u00f6rbudet i artikel 2, princi\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Epen om barnets b\u00e4sta i artikel 3, barnets r\u00e4tt till liv och utveckling i arti\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ekel 6 och barnets r\u00e4tt att komma till tals i artikel 12. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Redan \u00e5ldersbest\u00e4mningen p\u00e5 den som ska anses som barn i artikel 1 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E var kontroversiell. Konventionen definierar inte barndomens b\u00f6rjan vil\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eket har sin grund i hur man skulle se p\u00e5 det of\u00f6dda barnets r\u00e4tt och togs \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E om hand genom en h\u00e4nvisning i preambeln. Detta kr\u00e4vdes bl.a. av \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E Vatikanstaten n\u00e4r konventionen f\u00f6rhandlades. Individer \u00f6ver 18 \u00e5r faller \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E utanf\u00f6r till\u00e4mpningsomr\u00e5det. Det \u00e4r ocks\u00e5 myndighets\u00e5ldern i flertalet \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E stater. Men konventionen accepterar en l\u00e4gre myndighets\u00e5lder om den \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E angivits i lag. I vissa sammanhang g\u00e4ller s\u00e4rskilda \u00e5ldersregler s\u00e5som n\u00e4r \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E det g\u00e4ller f\u00f6rbudet mot d\u00f6dsstraff, d\u00e4r 18 \u00e5rsgr\u00e4nsen \u00e4r obligatoriskt, \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E medan konventionen accepterar en 15 \u00e5rs gr\u00e4ns f\u00f6r milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ring \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E och f\u00f6r deltagande i v\u00e4pnade konflikter\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E7\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E Vad g\u00e4ller principen om barnets b\u00e4sta lyfter f\u00f6rfattaren fram det som \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E nog inte alla haft klart f\u00f6r sig, n\u00e4mligen att det \u00e4r en princip som ska ba\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Elanseras mot andra intressen och r\u00e4ttigheter. Det framg\u00e5r om man l\u00e4ser \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E originaltexterna p\u00e5 engelska och franska, men dessa gavs i den f\u00f6rsta \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E \u00f6vers\u00e4ttningen en svensk lydelse som gav texten en betydligt mer katego\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Erisk utformning. \u00d6vers\u00e4ttningen av artikeln har reviderats inf\u00f6r inkorpo\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ereringen s\u00e5 att den b\u00e4ttre \u00f6verensst\u00e4mmer med originaltexterna. Men \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E best\u00e4mmelsen kommer nog \u00e4nd\u00e5 ge upphov till en del besv\u00e4rliga avv\u00e4g\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eningar. Ocks\u00e5 h\u00e4r \u00e4r f\u00f6rfattaren kritisk till Barnr\u00e4ttskommitt\u00e9ns s\u00e4tt att \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E hantera best\u00e4mmelsen, som g\u00e5r ut p\u00e5 att ge best\u00e4mmelsen st\u00f6rsta m\u00f6j\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eliga omf\u00e5ng och till\u00e4mpning, och hon menar ocks\u00e5 att den svenske lag\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Estiftaren h\u00e4r inte gett r\u00e4ttstill\u00e4mparen den v\u00e4gledning som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Artikel 4 om konventionens r\u00e4ttsliga effekter \u00e4r ocks\u00e5 en sv\u00e5rtolkad \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E artikel. F\u00f6rfattaren understryker att den har tv\u00e5 led d\u00e4r det f\u00f6rsta \u00e4r folk\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Er\u00e4ttsligt bindande \u2014 \u201dvidta alla l\u00e4mpliga lagstiftnings\u00e5tg\u00e4rder, administ\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Erativa \u00e5tg\u00e4rder och andra \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att genomf\u00f6ra de r\u00e4ttigheter som \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E erk\u00e4nns i denna konvention\u201d \u2014 medan det andra ledet som r\u00f6r endast \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E ekonomiska, sociala och kulturella r\u00e4ttigheter \u00e4r beroende av vad staten \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E \u00f6ver tid kan g\u00f6ra inom ramen f\u00f6r tillg\u00e4ngliga resurser. Distinktionen \u00e4r \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E kontroversiell och Barnr\u00e4ttskommitt\u00e9n g\u00f6r en annan tolkning och me\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Enar att man inte kan g\u00f6ra \u00e5tskillnad mellan r\u00e4ttigheter utan att statens \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E ansvar \u00e4r lika l\u00e5ngtg\u00e5ende f\u00f6r b\u00e5da r\u00e4ttighetskategorierna. Denna mot-\u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp class=\u0022tight-lines\u0022\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E7\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E \u00c5ldersgr\u00e4nsen f\u00f6r deltagande i v\u00e4pnade konflikter i artikel 38 var en av de stora \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E tvistefr\u00e5gorna d\u00e5 konventionen f\u00f6rhandlades. Om barns indragning i s\u00e5dana kon\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003Eflikter finns ett s\u00e4rskilt fakultativt protokoll som Sverige tilltr\u00e4tt som bl.a. upptar en \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E h\u00f6gre \u00e5ldersgr\u00e4ns. \u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\n                     \u003C\/div\u003E\n\n      \u003C\/div\u003E\n\n          \n      \u003Cdiv class=\u0022page-content  page-197\u0022 id=\u0022page-197\u0022 data-page=\u0022197\u0022 data-year=\u00222020\u0022 data-nid=\u002244402\u0022\u003E\n      \n\n            \n                           \u003Cdiv class=\u0022page-header clearfix\u0022\u003E\n                                  \u003Cdiv class=\u0022page-header-left\u0022\u003ESvJT 2020\u003C\/div\u003E\n                  \u003Cdiv class=\u0022page-header-right\u0022\u003ELitteratur 197\u003C\/div\u003E\n                              \u003C\/div\u003E\n               \u003Cdiv class=\u0022body\u0022\u003E\n\n            \u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u003Cspan class=\u0022document-page-header\u0022\u003ESvJT 2020 Litteratur 197 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Es\u00e4ttning faller tillbaka p\u00e5 de olika syns\u00e4tt som alltid varit r\u00e5dande inom \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E v\u00e4rldssamfundet n\u00e4r det g\u00e4ller medborgerliga och politiska r\u00e4ttigheter \u00e5 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E ena sidan och ekonomiska, kulturella och sociala r\u00e4ttigheter \u00e5 den \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E andra, d\u00e4r den senare kategorin i v\u00e4stv\u00e4rlden ansetts kunna uppfyllas en\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Edast i m\u00e5n av tillg\u00e4ngliga resurser. Ocks\u00e5 h\u00e4r har de olika svenska \u00f6ver\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Es\u00e4ttningarna v\u00e5llat problem och lagstiftaren tiger om i vilken utstr\u00e4ck\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ening denna viktiga artikel ska anses bindande och kunna g\u00f6ras till f\u00f6re\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Em\u00e5l f\u00f6r domstolspr\u00f6vning. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Artikel 5 kan ocks\u00e5 bli sv\u00e5r att till\u00e4mpa. Familjebegreppet i konven\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etionen \u00e4r relativt och ska enligt kommentaren f\u00f6rst\u00e5s utifr\u00e5n den milj\u00f6 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E och kultur d\u00e4r det enskilda barnet befinner sig, vilket f\u00f6rst\u00e5s kan bli \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E sv\u00e5rhanterligt i ett multikulturellt samh\u00e4lle. Statens skyldighet att respek\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etera de r\u00e4ttigheter och skyldigheter som tillkommer barnets f\u00f6r\u00e4ldrar \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E kopplas till lokal sedv\u00e4nja. H\u00e4r hade en mer fyllig resonerande kommen\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etarstext varit bra. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0R\u00e4tten till liv (artikel 6) g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven barn och finns i alla kon\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eventioner p\u00e5 fri- och r\u00e4ttighetsomr\u00e5det. Men h\u00e4r har best\u00e4mmelsen \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E ocks\u00e5 en socialr\u00e4ttslig dimension och innefattar ocks\u00e5 barnets r\u00e4tt till ut\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eveckling. Best\u00e4mmelsen ska l\u00e4sas ihop med r\u00e4tten till h\u00e4lsa i artikel 24. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0I artikel 10 l\u00e4ggs r\u00e4tten till familje\u00e5terf\u00f6rening fast. R\u00e4tten innefattar \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E enligt kommentaren inte en r\u00e4tt till permanent \u00e5terf\u00f6rening utan en r\u00e4tt \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E att kunna \u00e5terses. R\u00e4tten \u00e4r inte heller utformad som en kategorisk r\u00e4t\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etighet utan f\u00f6reskriver endast att ans\u00f6kningar om familje\u00e5terf\u00f6rening \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E ska behandlas \u201dpositivt, humant och skyndsamt\u201d. H\u00e4r kunde det ha varit \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E bra med lite ytterligare v\u00e4gledning i f\u00f6rh\u00e5llande till vad som g\u00e4ller t.ex. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E enligt utl\u00e4nningsr\u00e4tten, d\u00e4r flera besv\u00e4rliga till\u00e4mpningsfr\u00e5gor uppkom\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Emer och kan f\u00f6rv\u00e4ntas uppkomma i framtiden, liksom vad g\u00e4ller \u00e5terf\u00f6r\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eening f\u00f6r barn som omh\u00e4ndertagits och placerats i fosterhem enligt La\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Egen\u003Cb\u003E \u003C\/b\u003E(1990:52) med s\u00e4rskilda best\u00e4mmelser om v\u00e5rd av unga (LVU). \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Barnets \u00e5siktsfrihet och r\u00e4tten att komma till tals som l\u00e4ggs fast i arti\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ekel 12 kan ocks\u00e5 bli en besv\u00e4rlig till\u00e4mpningsfr\u00e5ga inte minst p\u00e5 utl\u00e4n\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eningsr\u00e4ttens omr\u00e5de d\u00e4r Sverige redan f\u00e5tt kritik av Barnr\u00e4ttskommitt\u00e9n \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E f\u00f6r hur man i r\u00e4ttstill\u00e4mpningen bed\u00f6mt huruvida barnet ska h\u00f6ras \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E (sid. 90). R\u00e4tten \u00e4r begr\u00e4nsad till fr\u00e5gor som r\u00f6r barnet och ska ut\u00f6vas \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E \u201dp\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r f\u00f6renligt med nationella procedurregler\u201d vilket enligt \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E kommentaren (sid. 90) medf\u00f6r n\u00e4st intill ett omintetg\u00f6rande av hela r\u00e4t\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etigheten. H\u00e4nvisningen till nationella regler i en traktat p\u00e5 fri- och r\u00e4t\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etighetsomr\u00e5det \u00e4r ett klassiskt s\u00e4tt att begr\u00e4nsa en r\u00e4ttighets omfattning \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E \u2014 ibland s\u00e5 till den grad att den blir inneh\u00e5llsl\u00f6s. Att barnet har en r\u00e4tt \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E att bli h\u00f6rd inneb\u00e4r inte att dess \u00e5sikt m\u00e5ste respekteras vilket f\u00f6rfattaren \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E ocks\u00e5 understryker (sid. 92). \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Barnets yttrandefrihet i artikel 13 medger, som f\u00f6rfattaren p\u00e5pekar, \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E l\u00e4ngre g\u00e5ende inskr\u00e4nkningar \u00e4n vad grundlagsskyddet i regeringsfor\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Emen medger eftersom artikeln medger inskr\u00e4nkningar ocks\u00e5 f\u00f6r att \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E skydda andra personers fri- och r\u00e4ttigheter eller anseende, vilket inte \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E medges generellt i den svenska lagstiftningen p\u00e5 yttrandefrihetsomr\u00e5det. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E H\u00e4r f\u00f6ljer Barnkonventionens formulering andra internationella instru\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ement som t.ex. Europakonventionens artikel 10. Detta torde dock vara \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E ett mindre problem p\u00e5 barnr\u00e4ttens omr\u00e5de \u00e4n vid till\u00e4mpning av Euro\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Epakonventionen. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Barnets religionsfrihet i artikel 14 \u00e4r som artikeln utformats underkas\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etad familjens best\u00e4mmander\u00e4tt men utvidgas i f\u00f6rh\u00e5llande till barnets \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E mognad och utveckling. Staten har h\u00e4r en skyldighet att respektera f\u00f6r-\u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\n                     \u003C\/div\u003E\n\n      \u003C\/div\u003E\n\n          \n      \u003Cdiv class=\u0022page-content  page-198\u0022 id=\u0022page-198\u0022 data-page=\u0022198\u0022 data-year=\u00222020\u0022 data-nid=\u002244402\u0022\u003E\n      \n\n            \n                           \u003Cdiv class=\u0022page-header clearfix\u0022\u003E\n                                  \u003Cdiv class=\u0022page-header-left\u0022\u003E\u003C\/div\u003E\n                  \u003Cdiv class=\u0022page-header-right\u0022\u003ESvJT 2020\u003C\/div\u003E\n                              \u003C\/div\u003E\n               \u003Cdiv class=\u0022body\u0022\u003E\n\n            \u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u003Cspan class=\u0022document-page-header\u0022\u003E198 Litteratur SvJT 2020 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00e4ldrarnas r\u00e4tt och skyldighet att v\u00e4gleda barnet i religi\u00f6sa fr\u00e5gor. H\u00e4r \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E och s\u00e5vitt g\u00e4ller r\u00e4tten till utbildning (artikel 28\u201329) kan nog finnas en \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E del potentiella konflikter som hade kunnat belysas tydligare i kommen\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etaren liksom relationen till motsvarande best\u00e4mmelser i t.ex. Europa\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ekonventionen som ger f\u00f6r\u00e4ldrarna r\u00e4tt att tillf\u00f6rs\u00e4kra sina barn s\u00e5dan \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E utbildning och undervisning som st\u00e5r i \u00f6verensst\u00e4mmelse med f\u00f6r\u00e4ld\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Erarnas religi\u00f6sa och filosofiska \u00f6vertygelse\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E8\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E Av artikel 18 f\u00f6ljer att det \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarna som har det prim\u00e4ra ansvaret \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E f\u00f6r barnet, dess fostran och utveckling och att de d\u00e4rvid ska agera med \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E barnets b\u00e4sta f\u00f6r \u00f6gonen. Statens folkr\u00e4ttsliga ansvar inskr\u00e4nker sig h\u00e4r \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E till att \u201dg\u00f6ra sitt b\u00e4sta\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla erk\u00e4nnandet av denna princip. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E Kommentaren (sid. 110) framh\u00e5ller det lite m\u00e4rkliga med en s\u00e5dan prin\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ecip som f\u00f6reskriver r\u00e4ttigheter och skyldigheter f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar i en kon\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Evention om barnets r\u00e4ttigheter. Men artikel 19 medger att staten f\u00e5r in\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Egripa f\u00f6r att skydda barnet mot v\u00e5ld och andra \u00f6vergrepp inom familjen. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E Artikeln f\u00f6rbjuder dock inte barnaga p\u00e5 samma s\u00e4tt som i Sverige m.fl. \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E l\u00e4nder, men i kommentaren s\u00e4gs att artikeln f\u00f6rbjuder s\u00e5dant v\u00e5ld mot \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E barn som hade varit olagligt om det hade ut\u00f6vats mot vuxna. V\u00e5ldsf\u00f6r\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ebudet mot barn enligt konventionen torde i alla h\u00e4ndelser vara mindre \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E l\u00e5ngtg\u00e5ende \u00e4n i svensk r\u00e4tt ocks\u00e5 n\u00e4r v\u00e5ldet ut\u00f6vas i uppfostringssyfte. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Konventionen (artikel 21) intar en restriktiv h\u00e5llning till internation\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eella adoptioner och adoptioner f\u00e5r godk\u00e4nnas endast om det \u00e4r till barn\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eets b\u00e4sta. F\u00f6rfattaren \u00e4r, som p\u00e5 flera andra st\u00e4llen, h\u00e4r med r\u00e4tta kritisk \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E till den svenska \u00f6vers\u00e4ttningen som anv\u00e4nder en formulering, som lik\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Esom vad g\u00e4ller artikel 3, ger utrymme f\u00f6r avv\u00e4gningar mot andra intres\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Esen, vilket inte \u00e5terfinns i originaltexterna till denna artikel. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Vad g\u00e4ller barnets r\u00e4tt till h\u00e4lsa och sjukv\u00e5rd enligt artikel 24 konsta\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eterar f\u00f6rfattaren att denna r\u00e4tt g\u00e5r l\u00e4ngre \u00e4n r\u00e4tten till akut sjukv\u00e5rd vil\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eket \u00e4r vad som brukar anges g\u00e4lla f\u00f6r asyls\u00f6kande utl\u00e4nningar eller \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E andra som finns i Sverige utan uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd. Artikeln ska l\u00e4sas ihop \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E med r\u00e4tten till liv i artikel 6. \u003C\/span\u003E\u003Cbr \/\u003E\n\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Sammanfattningsvis kan s\u00e4gas att kommentaren inneb\u00e4r ett n\u00f6dv\u00e4n\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Edigt verktyg f\u00f6r den som sysslar med barnr\u00e4ttsfr\u00e5gor idag. Den \u00e4r pro\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eblematiserande, kritiskt analytisk och helt befriad fr\u00e5n den slagordsreto\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Erik som f\u00f6rekommit i den politiska debatten om konventionen och dess \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E inkorporering i svensk r\u00e4tt. Den har den \u00f6vergripande ambitionen att \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E f\u00f6rs\u00f6ka fastst\u00e4lla vad som \u00e4r g\u00e4llande r\u00e4tt enligt konventionen. Det \u00e4r en \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E otacksam uppgift i avsaknad av ett r\u00e4ttsligt organ som slutligt kan avg\u00f6ra \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E detta och d\u00e4r s\u00e5v\u00e4l konventionstexten som dess f\u00f6rarbeten, liksom vad \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E g\u00e4ller alla stora konventioner, \u00e4r frukten av politiska kompromisser med \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E m\u00e5nga oklarheter som f\u00f6ljd. Att Barnr\u00e4ttskommitt\u00e9n getts eller tagit sig \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E en roll som \u00e4r tydligt mer r\u00e4tts- eller socialpolitisk \u00e4n juridisk och inte \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E till\u00e4mpar traditionell juridisk metod g\u00f6r inte saken l\u00e4ttare. \u00c4r man kri\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etisk kan man s\u00e4ga att kommentaren l\u00e4mnar m\u00e5nga fr\u00e5gor obesvarade, \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E men det \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis f\u00f6rfattarens fel utan f\u00e5r nog lastas det \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E material som st\u00e5tt till hennes f\u00f6rfogande. Den f\u00f6rv\u00e4ntade genomlysning \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E som ska g\u00f6ras av vad konventionen inneb\u00e4r f\u00f6r svensk r\u00e4tt (Dir. 2018: \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E 20) blir av stor vikt. Det \u00e4r orov\u00e4ckande att f\u00f6rfattaren p\u00e5 flera st\u00e4llen \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E tvingats ta upp rena \u00f6vers\u00e4ttningsfel av konventionstexten. Det g\u00f6r inte \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E tolkningsuppgiften l\u00e4ttare. Man frestas att ge r\u00e5det till r\u00e4ttstill\u00e4mparen \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E att i f\u00f6rsta hand g\u00e5 p\u00e5 de engelska och franska originaltexterna, vilket ju \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E faktiskt ocks\u00e5 f\u00f6ljer av inkorporeringslagen att man ska g\u00f6ra. Texten \u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp class=\u0022tight-lines\u0022\u003E\u003Cspan class=\u0022note font-10\u0022\u003E8\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-14\u0022\u003E Artikel 2 i f\u00f6rsta till\u00e4ggsprotokollet till Europakonventionen. \u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\n                     \u003C\/div\u003E\n\n      \u003C\/div\u003E\n\n          \n      \u003Cdiv class=\u0022page-content  page-199\u0022 id=\u0022page-199\u0022 data-page=\u0022199\u0022 data-year=\u00222020\u0022 data-nid=\u002244402\u0022\u003E\n      \n\n            \n                           \u003Cdiv class=\u0022page-header clearfix\u0022\u003E\n                                  \u003Cdiv class=\u0022page-header-left\u0022\u003ESvJT 2020\u003C\/div\u003E\n                  \u003Cdiv class=\u0022page-header-right\u0022\u003ELitteratur 199\u003C\/div\u003E\n                              \u003C\/div\u003E\n               \u003Cdiv class=\u0022body\u0022\u003E\n\n            \u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u003Cspan class=\u0022document-page-header\u0022\u003ESvJT 2020 Litteratur 199 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Ehade kanske m\u00e5tt v\u00e4l av en noggrannare spr\u00e5kgranskning \u2014 att som f\u00f6r\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Efattaren valt placera substantivet \u201dtraktat\u201d i neutrum i st\u00e4llet f\u00f6r reale \u2014 \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E \u201dett traktat, traktatet\u201d i st\u00e4llet f\u00f6r \u201den traktat, traktaten\u201d \u2014 \u00e4r i alla fall \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E st\u00f6rande f\u00f6r anm\u00e4larens spr\u00e5k\u00f6ra \u00e4ven om det kanske ibland godtas i \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E modernare spr\u00e5kbruk. Texten inneh\u00e5ller ocks\u00e5 en del mindre men f\u00f6r\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Eargliga korrekturfel. Slutligen rekommenderas avslutningsavsnittet med \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E f\u00f6rfattarens kommentarer till litteraturen p\u00e5 omr\u00e5det. Det \u00e4r med f\u00f6rfat\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etarens egna ord ett stort steg att flyttas fr\u00e5n de \u003Ci\u003Elege ferenda\u003C\/i\u003E-temporaliteten \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E till \u003Ci\u003Ede lege lata\u003C\/i\u003E-temporaliteten, eller omformulerat att g\u00f6ra ett utpr\u00e4glat \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E r\u00e4ttspolitiskt instrument riktat till v\u00e4rldssamfundets stater till en lag att \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E till\u00e4mpas direkt av statens domstolar och myndigheter. Det kan, som jag \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E tolkar f\u00f6rfattaren, medf\u00f6ra stora begr\u00e4nsningar i instrumentets r\u00e4ttspoli\u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003Etiska ambitioner och utg\u00f6r en tung anledning till att \u2014 f\u00f6r att anv\u00e4nda \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E f\u00f6rfattarens egna ord \u2014 \u201den inkorporering av konventionen i inhemsk \u003C\/span\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E r\u00e4tt inte \u00e4r den kraftyttring f\u00f6r barnet s\u00e5 som det ofta har framst\u00e4llts\u201d. \u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u003Cspan class=\u0022font-16\u0022\u003E\u003Ci\u003ECarl Henrik Ehrenkrona \u003C\/i\u003E\u003C\/span\u003E\u003C\/p\u003E\n\n\u003Cp\u003E\u00a0\u003C\/p\u003E\n\n                     \u003C\/div\u003E\n\n      \u003C\/div\u003E\n\n      \n\n\u003C\/article\u003E\u003C!-- \/.node --\u003E\n\n\n\n\n\n"}}