Krig och fred

Utöver Ehrenkronas text om aggressionsbrottet (Aggressionsbrottet — ett brott i tiden | SvJT) finns det en rad artiklar på temat krig och fred i SvJT:s arkiv. Se t.ex. följande länkar.

Krig eller fred: Om regeringsformens definition av krig

Frågan om Sverige var i krig uppkom i flera riksdagsdebatter under tidigt 2000-tal med anledning av svenska truppers deltagande i FN:s ISAF-styrka i Afghanistan. Frågan kan uppkomma igen mot bakgrund av Sveriges allt intensivare internationella militära samarbeten och deltagande i internationella militära operationer av olika slag. Den här artikeln diskuterar begreppet krig i dess svenska författningsrättsliga bemärkelse med hjälp av officiella texter och juridisk doktrin. Frågan är om begreppet krig i regeringsformen behöver och kan definieras närmare.

SvJT 2021 s. 261
Av: INGER ÖSTERDAHL
Ladda ner PDF

Karl XII och folkrätten

Ernst Brunners roman om Karl XII — Carolus Rex — har givit upphov till viss debatt. I romanen framträder kungen som en krigsivrare och krigsförbrytare och Brunner har i media låtit förstå att det moderna begreppet folkmord beskriver en del av vad som skedde under fälttågen i österled. Uppsatsen nedan är ett försök att, mot bakgrund av 1600-talets folkrättsliga doktrin, utröna om Karl XII bröt mot sin tids normsystem eller om han var en normal krigarfurste av sin tid.

SvJT 2006 s. 589
Av: OVE BRING
Ladda ner PDF

Rättsstat och rättsutveckling i Sovjetunionen*

I alla de östeuropeiska staterna står införande av rättsstatliga förhållanden på dagordningen. Detta gäller inte minst Sovjetunionen. Man kan inte frånkänna Michail Gorbatjov förtjänsten av att ha fört fram främjandet av rättsstatlighet som politiskt program. Som generalsekreterare för det sovjetiska kommunistpartiet såg han till att partiets 19:e konferens i juli 1988 framhöll ”rättsstaten (som) formen för den politiska maktens utövning under socialismen.”

SvJT 1991 s. 657
Av: Anders Fogelklou
Ladda ner PDF