Lagrådet

"Gränsen … har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas."

Lagrådets kritik beträffande  regeringens förslag om uppehållstillstånd för ensamkommande som studerar har nog inte undgått någon. Under senare tid har flera av Lagrådets yttranden fått stor uppmärksamhet även i den allmänna samhällsdebatten. Det handlar bland annat om förslaget på ny sexualbrottslagstiftning och förslaget om hur vinster i välfärden ska begränsas. 

År 2008 anordnade Svensk Juristtidning i samarbete med Justitiedepartementet ett symposium som handlade om  om rättslig normkontroll i allmänhet och det svenska Lagrådets funktion i synnerhet. Under temat ”Lagrådet i går, i dag och i morgon”. Alla de inlägg som framfördes vid symposiet finns publicerade i artikelform, i häfte 2 för 2009, och är lika aktuella idag som då. Här nedan finns ett urval:

Lagrådet i går, i dag och i morgon — Häringesymposiet 2008

2008 års Häringesymposium behandlade frågan om rättslig normkontroll i allmänhet och det svenska Lagrådets funktion i synnerhet under det övergripande temat ”Lagrådet i går, i dag och i morgon”. Symposiet är ett regelbundet återkommande inslag i ett samarbete mellan Justitiedepartementet, de juridiska fakulteterna/institutionerna och Svensk Juristtidning och genomfördes detta år av rättscheferna Dag Mattsson och Agneta Bäcklund och ämnesrådet Patrik Örnsved.

SvJT 2009 s. 137
Av: OLA ZETTERQUIST
Ladda ner PDF

Lagrådets politiska betydelse

I denna artikel redogör jag först för de teoretiska utgångspunkterna för analysen. Därefter följer en översikt över Lagrådets historia. Sedan försöker jag systematisera argumenten kring lagrådsgranskningen. Vidare diskuteras problemet om Lagrådet i sina yttranden tagit ställning till ”politiken”. Därefter framför jag några normativa synpunkter angående förhållandet mellan lagrådsgranskning, demokrati och konstitutionalism. Till slut går jag in på frågan om EU-tillhörighetens betydelse för lagrådsgranskningen.

SvJT 2009 s. 165
Av: KARL-GÖRAN ALGOTSSON
Ladda ner PDF

Lagrådet i morgon

Lagrådets roll och legitimitet har under senare år kommit att förändrats och kommer framgent att behöva utvecklas ytterligare. Förutsättningarna har ändrats. Lagrådsgranskningen är i Sverige en integrerad del av lagstiftningsprocessen. All lagstiftning är i någon mening uttryck för politik. Lagstiftningen har dock, enligt många iakttagare, på senare år kommit att bli allt mer politiserad i den meningen att den blivit mer populistisk och händelsestyrd, främst genom ökad politisk styrning tidigare i processen, smalare direktiv, som i vissa fall närmast kan betecknas som beställningsarbeten, riktat urval av remissinstanser, samt inte minst genom en ökad användning av departementspromemorior som beredningsunderlag.

SvJT 2009 s. 294
Av: ANNE RAMBERG
Ladda ner PDF

En prognos om Lagrådets framtid

Lagrådet har ingen vetorätt eller andra maktmedel till sitt förfogande. I kraft av sin egen auktoritet har det likväl en viktig konstitutionell roll att fylla. Så länge Lagrådets yttranden åtnjuter allmän respekt tvingas regering och riksdag betala ett politiskt pris för att gå emot Lagrådet. Priset kan bli högt om statsmakterna väljer att bortse från Lagrådets synpunkter i fråga om föreslagen lagstiftnings förhållande till grundlagen och till rättssäkerhetens krav.

SvJT 2009 s. 303
Av: OLLE ABRAHAMSSON
Ladda ner PDF