Regeringsbildning I dessa tider av val och regeringsbildning har regeringsformen kommit i fokus. Svensk Juristtidning har genom åren publicerat ett antal artiklar som behandlar den ”nya” regeringsformen från 1974. Här nedan finns ett urval: 1974 års regeringsform? Kommentarer till grundlagberedningens förslag Svensk Juristtidning 1972 @@PAGEBREAK@@514arbetet gällt, och som sedan, som vetenskapsman eller i riksdags- och kommittéarbete, mer eller mindre djupt engagerats i de flesta frågor som det omfattar, har det varit av utomordentligt intresse att följa händelseförloppet. SvJT 1972 s. 513 Av: NILS HERLITZ Den nya författningen Av kanslichefen Den 6 juni 1973 antog riksdagen som vilande ett förslag till ny regeringsform, ett förslag till ny riksdagsordning samt förslag till vissa ändringar i successionsordningen och i tryckfrihetsförordningen. SvJT 1973 s. 597 Av: Fredrik Sterzel En statsministers makt Nyman, O., Parlamentariskt regeringssätt. 2 uppl. 1985, s. 77.3 Mot. 1973:1850, 1874; 1975/76:663, 904; 1978/79: 1103; 1983/84:1373. Mot. 1978/79:1103 pläderade för statsministeravgörande vid skiljaktiga meningar, övriga för omröstningsregler; mot. SvJT 1987 s. 569 Av: OLLE NYMAN Kontrollmakten i 1974 års svenska författning Justitieombudsmannen skulle som ständernas ombud ha tillsyn över lagarnas efterlevnad av domare och andra ämbetsmän. Riksrätten skulle döma i mål om ansvar för statsrådets och högsta domstolens ledamöter för allvarligare fel i tjänsten, med ombudsmannen som åklagare. SvJT 1988 s. 676 Av: FREDRIK STERZEL Politikernas konstitution — eller folkets? Regeringsformens inledningsord slår fast principen om folksuveränitet. Men hur passar detta med att den offentliga makten utövas av lagstiftaren? Varken riksdag eller regering är strängt bundna av konstitutionen och Sverige tillhör de demokratier som oftast ändrar sina grundlagar. Den deskriptiva ambitionen, ändringsproceduren och andra särdrag för närmast konstitutionen till politikernas egen ordningsstadga. SvJT 2004 s. 676 Av: EIVIND SMITH Ladda ner PDF Grundlagsutredningen, domstolarna och normkontrollen I betänkandet En reformerad grundlag (SOU 2008:125) presenterar Grundlagsutredningen en rad förslag till förändringar framför allt i regeringsformen. I artikeln behandlas särskilt de delar av förslagen som rör domstolarna och frågor om normkontroll. SvJT 2009 s. 382 Av: Anders Eka Ladda ner PDF
1974 års regeringsform? Kommentarer till grundlagberedningens förslag Svensk Juristtidning 1972 @@PAGEBREAK@@514arbetet gällt, och som sedan, som vetenskapsman eller i riksdags- och kommittéarbete, mer eller mindre djupt engagerats i de flesta frågor som det omfattar, har det varit av utomordentligt intresse att följa händelseförloppet. SvJT 1972 s. 513 Av: NILS HERLITZ
Den nya författningen Av kanslichefen Den 6 juni 1973 antog riksdagen som vilande ett förslag till ny regeringsform, ett förslag till ny riksdagsordning samt förslag till vissa ändringar i successionsordningen och i tryckfrihetsförordningen. SvJT 1973 s. 597 Av: Fredrik Sterzel
En statsministers makt Nyman, O., Parlamentariskt regeringssätt. 2 uppl. 1985, s. 77.3 Mot. 1973:1850, 1874; 1975/76:663, 904; 1978/79: 1103; 1983/84:1373. Mot. 1978/79:1103 pläderade för statsministeravgörande vid skiljaktiga meningar, övriga för omröstningsregler; mot. SvJT 1987 s. 569 Av: OLLE NYMAN
Kontrollmakten i 1974 års svenska författning Justitieombudsmannen skulle som ständernas ombud ha tillsyn över lagarnas efterlevnad av domare och andra ämbetsmän. Riksrätten skulle döma i mål om ansvar för statsrådets och högsta domstolens ledamöter för allvarligare fel i tjänsten, med ombudsmannen som åklagare. SvJT 1988 s. 676 Av: FREDRIK STERZEL
Politikernas konstitution — eller folkets? Regeringsformens inledningsord slår fast principen om folksuveränitet. Men hur passar detta med att den offentliga makten utövas av lagstiftaren? Varken riksdag eller regering är strängt bundna av konstitutionen och Sverige tillhör de demokratier som oftast ändrar sina grundlagar. Den deskriptiva ambitionen, ändringsproceduren och andra särdrag för närmast konstitutionen till politikernas egen ordningsstadga. SvJT 2004 s. 676 Av: EIVIND SMITH Ladda ner PDF
Grundlagsutredningen, domstolarna och normkontrollen I betänkandet En reformerad grundlag (SOU 2008:125) presenterar Grundlagsutredningen en rad förslag till förändringar framför allt i regeringsformen. I artikeln behandlas särskilt de delar av förslagen som rör domstolarna och frågor om normkontroll. SvJT 2009 s. 382 Av: Anders Eka Ladda ner PDF