Regeringsbildning
I dessa tider av val och regeringsbildning har regeringsformen kommit i fokus. Svensk Juristtidning har genom åren publicerat ett antal artiklar som behandlar den ”nya” regeringsformen från 1974. Här nedan finns ett urval:
Lagrådet
"Gränsen … har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas."
Lagrådets kritik beträffande regeringens förslag om uppehållstillstånd för ensamkommande som studerar har nog inte undgått någon. Under senare tid har flera av Lagrådets yttranden fått stor uppmärksamhet även i den allmänna samhällsdebatten. Det handlar bland annat om förslaget på ny sexualbrottslagstiftning och förslaget om hur vinster i välfärden ska begränsas.
År 2008 anordnade Svensk Juristtidning i samarbete med Justitiedepartementet ett symposium som handlade om om rättslig normkontroll i allmänhet och det svenska Lagrådets funktion i synnerhet. Under temat ”Lagrådet i går, i dag och i morgon”. Alla de inlägg som framfördes vid symposiet finns publicerade i artikelform, i häfte 2 för 2009, och är lika aktuella idag som då. Här nedan finns ett urval:
Festskrift 2016
I anslutning till SvJT:s hundraårsjubileum 2016 publicerades festskriften "Svensk Juristtidning 100 år" under redaktion av föreningens styrelseordförande lagmannen Stefan Strömberg, ämnesrådet Charlotte Kugelberg, professor Petter Asp, justitierådet Anders Eka, professor Boel Flodgren och lagmannen Mikael Mellqvist.
Påståendedoktrinen
Lars Welamson lanserade påståendedoktrinen i en bokrecension i SvJT för 50 år sedan. Påståendedoktrinen har därefter varit föremål för diskussion i SvJT. I det senaste häftet diskuterar Charlotta Falkman frågan om det är dags att påståendedoktrinen lagregleras. Lars Welamsons artikel och andra artiklar i SvJT:s arkiv som berör frågeställningen kan enkelt nås genom länkarna nedan.
Tradition eller avtal?
Frågan om en övergång från traditionsprincipen till avtalsprincipen vid köp av lösöre har varit ett återkommande tema i SvJT under senare år. I samband med att Lösöreköpskommittén tillsattes för att titta närmare just på den frågan publicerades ett antal artiklar som analyserar argumenten för och emot en eventuell övergång. I samband med att utredningen, SOU 2015:18, var klar publicerade SvJT vidare en artikel, författad av kommittén ordförande och sekreterare, som innehåller ett sammandrag av kommitténs förslag. Kommitténs argumentation har sedermera blivit föremål för en enkel argumentationsanalys av ett antal forskare. Även resultatet av nämnda analys, som enligt forskarna bl.a. indikerar att kommittén haft en normativ ambition snarare än en utredande, har publicerats i SvJT.
Skadestånd på grund av överträdelse av regeringsformen?
Frågan om enskilda ska ha möjlighet att få skadestånd från staten på grund av överträdelse av regeringsformens rättighetsregler har diskuterats flitigt under en längre tid. Två färska avgöranden från Högsta domstolen (domar den 23 april 2014 i målen T 5516-12 och T 5628-12) öppnar upp för en sådan tillämpning. För tidigare diskussion i Svensk Juristtidning, se bland annat:
Brottsbekämpning, rättssäkerhet och integritet
Den 3-4 oktober 2006 träffades representanter från de brottsbekämpande myndigheterna, universiteten och statsförvaltningen på Häringe slott för att diskutera olika trender och utvecklingslinjer inom straffrätten och straffprocessrätten. Diskussionerna handlade om brottsprevention, hotbilder, effektivitet, övervakning, integritet och rättssäkerhet. Svensk Juristtidning publicerade deltagarnas inlägg i ett temahäfte: nummer 1 år 2007. Inläggen är lika aktuella idag som i oktober 2006.
Bevisvärdering i mål som gäller sexuella övergrepp mot barn
År 1996 skrev justitierådet Torkel Gregow en artikel om bevisprövning och bevisvärdering i mål om sexuella övergrepp mot barn. Artikeln har sedan dess blivit flitigt citerad i praxis. Barnpsykiatern Frank Lindblad redogjorde år 2010 för en studie av hovrättsdomar i brottmål som handlat om just sexuella övergrepp mot barn. Lindblad uttryckte farhågor om en instabilitet i hur hovrätterna tillämpade barnrelaterade psykologiska beviskriterier i mål rörande övergreppsmisstankar. Lindblads diskussion tog sin utgångspunkt i ”en text som synes ha varit av central betydelse för domstolars bedömning i sexualbrottsmål med barn som målsäganden” – nämligen Gregows. Chefsrådmannen Petra Lundh replikerade på Lindblad: det går inte ”att dra den långtgående slutsatsen att de i studien granskade domarna är representativa för bevisvärdering i svenska hovrätter”.