Flygpassageraren och rättegångsbalken I det s.k. Braathensmålet har frågor om parternas processuella dispositionsmöjligheter prövats i tingsrätt, hovrätt och EUD. När HD avslog överklagandet ställdes dessa frågor aldrig på sin spets (NJA 2021 s. 1093, ”Flygbolagets medgivande”). HD:s ledamöter har dock i ett yttrande tillagt att det efter EUD:s avgörande antingen krävs en lagändring eller att svenska domstolar avstår från att meddela dom när talan medgivits, liksom att förlikningsmöjligheterna kan påverkas. I denna artikel behandlas olika uppfattningar om vad RB föreskriver och författarna argumenterar för att lösningar kan rymmas inom de aktuella stadgandenas tillämpningsområde, utan att inkräkta på parternas materiella eller processuella dispositionsmöjligheter. SvJT 2022 s. 941 Av: HENRIK BELLANDER och JOHANNA MUNCK AF ROSENSCHÖLD Ladda ner PDF
Lagstiftning om grundlagsskadestånd Den stora nyheten i 2000-talets svenska skadeståndsrätt är genombrottet för det s.k. rättighetsansvaret — ett skadeståndsansvar för det allmänna, som är oberoende av vållande, grundas på överträdelse av en rättighet och omfattar bl.a. en speciell typ av ideellt skadestånd. Här ska översiktligt behandlas det senaste steget i denna reform: den lagstiftning om ansvar för överträdelse av rättighetsreglerna i 2 kap. regeringsformen (RF) som trätt i kraft 1 augusti SvJT 2022 s. 959 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF
Sveriges ansökan om Natomedlemskap Plötsligt hände det; Sverige lämnade in en ansökan om medlemskap i den Nordatlantiska fördragsorganisationen (North Atlantic Treaty Organization, Nato). Från ett juridiskt perspektiv kan ansökan tyckas om än plötslig så inte oförberedd. Juridiken har löpande utvärderats och vid behov förändrats och förnyats i takt med Sveriges kontinuerligt breddade och fördjupade samarbeten med olika stater och organisationer på det försvarspolitiska området. I den här artikeln presenteras några av de viktigaste delarna av den rättsliga ram som SvJT 2022 s. 973 Av: INGER ÖSTERDAHL Ladda ner PDF
Utökade möjligheter att använda tidiga förhör i brottmålsprocessen Nedan ska framföras några noteringar och reflektioner föranledda av den nya lagstiftning om utökade möjligheter att i brottmålsprocessen använda tidiga förhör, som blivit resultatet av antagandet av prop. 2020/21:209 (nedan prop.). Framställningen tar sikte på främst vissa utvalda aspekter på de bestämmelser som nu återfinns i 23 kap. 18 c §, 35 kap. 14 SvJT 2022 s. 993 Av: PETER BORGSTRÖM Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2022. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2022. SvJT 2022 s. 1011 Av: Lisa Gunnfors och Miriam Kantor Ladda ner PDF
SvJT 2022 s. 1041 De nordiska domstolarnas förhållande till politiska signaler och andra försök till påverkan. SvJT 2022 s. 1041 Av: Elin Tysklind Ladda ner PDF
SvJT 2022 s. 1043 Anna Hjort Ööpvik, Charlotta Törnell, Hanna Forsell, Robert Lind och Martina Rönnerman att vara hovrättsråd i Hovrätten för Västra Sverige (2022-09-08), Jonas Silfverberg att vara hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning i Hovrätten för Västra Sverige... SvJT 2022 s. 1043 Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontraktsförhållanden 2019–2021 Liksom i tidigare rättsfallsöversikter (den senaste i SvJT 2019 s. 637 ff.) tar jag utom prejudikat från HD upp vissa hovrättsdomar, refererade i Rättsfall från hovrätterna (RH), och domar från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Avgörandena har behandlats ganska kort SvJT 2022 s. 1045 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–2020 s. 466, NJA 2016 s. 604 och NJA 2019 s. 259. Analog tillämpning avfärdades dock i rättsfallen RH 2012:33 och NJA 2013 s. 1203 ”Liberala Tidningar II”. 7 NJA 2013 s. 117. SvJT 2022 s. 1056 Av: JESSICA ÖSTBERG Ladda ner PDF
