Dubbelfel? En studie i (offentlig- görande- och meddelar)brott I artikeln uppmärksammas att Högsta domstolen i två avgöranden har tilllämpat bestämmelsen om brott mot tystnadsplikten enligt 3 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen, trots att mycket talar för att bestämmelserna om offentliggörande- respektive meddelarbrott i 7 kap. tryckfrihetsförordningen borde ha tillämpats. Mot den bakgrunden argumenteras det för att nuvarande grundlagsreglering är onödigt komplicerad och delvis brister i ändamålsenlighet. SvJT 2024 s. 473 Av: MIKAEL RUOTSI Ladda ner PDF
Konkursklassificering och parts- autonomi — ett strukturförsök En svensk konkurs ska alltid klassificeras på ett visst bestämt sätt. I denna artikel hävdas att det formellt sett finns fem tänkbara klassificeringar: 1) ett huvudinsolvensförfarande, 2) ett självständigt territoriellt begränsat insolvensförfarande och 3) ett sekundärt insolvensförfarande, allt enligt EU:s insolvensförordning, samt 4) en svensk domicilkonkurs och 5) en svensk särkonkurs. I artikeln behandlas hur prövningarna av domstolens såväl internationella som lokala behörighet kan gå till och hur dessa prövningar kan utfalla, liksom även parternas möjligheter att påverka klassificeringen. SvJT 2024 s. 486 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Processuell autonomi kontra principen om ömsesidigt förtroende Artikeln belyser insolvensförordningens krav på domstolar att pröva sin internationella behörighet ex officio. Kravet kommenteras mot bakgrund av svensk konkurslagstiftning och svensk internationell privat- och processrätt. En av slutsatserna är att svenska konkursbeslut som fattas utifrån en schabloniserad mall, närmast med karaktären av stämpelärenden, inte uppfyller de krav på prövning som förordningen ställer. Detta mot bakgrund av förordningens uttalade syfte att motverka illojal forumshopping samt principen om ömsesidigt förtroende mellan medlemsstater. Artikeln mynnar ut i en diskussion om nationell processuell autonomi, gränserna för gemenskapsrättens genomslag inom den svenska konkursrätten och möjliga lösningar. SvJT 2024 s. 521 Av: ANNA WARBERG Ladda ner PDF
En kommentar till ”Husqvarnas skiljeavtal” NJA 2023 s. 437 I den juridiska debatten om tolkning av skiljeklausuler har det ifrågasatts om rättsfallet ”Husqvarnas skiljeavtal” NJA 2023 s. 437 innebär att det har skett en ändring av rättspraxis jämfört med det tidigare prejudikatet ”Belgor” NJA 2019 s. 171. I artikeln framförs uppfattningen att rättsläget är oförändrat. SvJT 2024 s. 538 Av: LARS EDLUND Ladda ner PDF
”Husqvarnas skiljeavtal” — replik till en kommentar Lars Edlund har i en kommentar2 till ”Husqvarnas skiljeavtal”3 uttryckt sin uppfattning i frågan om avgörandet innebär en ändring av eller avståndstagande från vad HD uttalade i "Belgor"4 såvitt gäller de generösa tolkningsprinciper för skiljeavtal som HD fastställde där. Edlunds uppfattning — att så inte är fallet — ställs i kontrast till den uppfattning jag har gett uttryck för i en tidigare kommentar till Husqvarnas skiljeavtal.5 I denna artikel replikerar jag på Edlunds kommentar. SvJT 2024 s. 543 Av: JACOB FRANK Ladda ner PDF
SvJT 2024 s. 552 Litteratur LYDIA LUNDSTEDT, Cross-Border Trade Secret Disputes in the European Union, Elgar monographs in private international law, 2023, 326 s. SvJT 2024 s. 552 Ladda ner PDF
SvJT 2024 s. 556 Katrin Hollunger Wågnert till justitieråd i Högsta domstolen. Katrin Hollunger Wågnert är sedan 2017 rättschef i Justitiedepartementet. SvJT 2024 s. 556 Ladda ner PDF