Demonstrationsfriheten och samhällsstörningar Demonstrationsfriheten är en grundläggande rättighet i vår rättsordning och har ett starkt skydd i grundlag och lag. Inte desto mindre är den från tid till annan omstridd. Det offentliga brännandet av koranen och klimataktivisters blockerande av hårt trafikerade vägar har blivit vår tids stridsfrågor i hur gränserna för friheten ska dras. I artikeln diskuteras dessa fenomen och vilka rättsliga och rättspolitiska frågor de väcker. SvJT 2024 s. 561 Av: Thomas Bull Ladda ner PDF
En reformerad EU-domstol EU-domstolen har sedan det svenska medlemskapet i Europeiska unionen förändrats i grunden. Det gäller både den institutionella strukturen och förfarandet. Personaldomstolen har avskaffats och tribunalen har fått dubbelt antal ledamöter. Prövningstillstånd har införts för vissa överklaganden från tribunalen till domstolen. I år kommer kravet på prövningstillstånd att utvidgas och tribunalen ska ta över ansvaret för förhandsavgöranden i vissa sakfrågor, bland annat mervärdesskattefrågor. Reformen, som förhoppningsvis ska leda till en effektivisering av den dömande verksamheten, innebär samtidigt ett steg mot en mer renodlad roll för EU-domstolen som konstitutionell domstol. SvJT 2024 s. 573 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
Vem bär ansvaret för att kategorisera rättsfakta i dispositiva tvistemål? Vid handläggningen av dispositiva tvistemål av viss omfattning uppstår ofta meningsskiljaktigheter mellan parterna och rätten i frågan om hur parternas grunder för talan ska formuleras. En typsituation är den att käranden vill åberopa en stor mängd faktiska omständigheter till grund för sin talan medan svaranden invänder att det inte går att försvara sig mot en talan vars grunder inte är tydliga och väl avgränsade. Rätten vill för sin del ofta formulera parternas grunder på ett sätt som knyter an till de rättsregler som bedöms vara tillämpliga för att förbereda sig för att döma i målet. Rättsaktörernas olika synsätt på frågan om grunderna för talan avslöjar att det saknas en gemensam förståelse för de allmänna processrättsliga begreppen åberopande, rättsfakta och motfakta. När rätten ska bestämma vad som utgör parternas grunder för talan uppstår en regel- eller principkonflikt mellan de processrättsliga regler som hör till dispositionsprincipen och de regler som hör till officialprincipen. Kort sagt ställs rätten inför frågan vem som bär ansvaret för kategoriseringen av rättsfakta. SvJT 2024 s. 590 Av: MÅNS WIGÉN Ladda ner PDF
Gränsdragningen mellan bodelning och underhåll Ett oskäligt äktenskapsförord kan jämkas med stöd av 12 kap. 3 § ÄktB. Men om utfallet av bodelning skulle bli oskäligt av andra orsaker, såsom villkor i gåva eller testamente att egendomen ska vara mottagarens enskilda, saknas möjlighet till jämkning. I stället hänvisas till möjligheten att avhjälpa oskäligheten med ett engångsunderhåll. I denna artikel analyseras betydelsen av att kvalificera en förmögenhetsöverföring som bodelningslikvid eller engångsunderhåll och lämpligheten av den gällande ordningen. SvJT 2024 s. 611 Av: MICHAEL HELLNER Ladda ner PDF
Förvaltning, förnyelse eller förbättring? Högsta domstolen har i två rättsfall tagit ställning till innebörden av den handlingsbegränsande funktionen av samfällighetsföreningens ändamål. I denna artikel analyseras och tolkas de båda rättsfallen i en ansats att fastställa huruvida Högsta domstolens rättstillämpning ger uttryck för en entydig rättsregel rörande anpassning av befintliga föreningsförvaltade samfälligheter och huruvida en sådan rättsregel lämpar sig i dagens utvecklingssamhälle. SvJT 2024 s. 623 Av: MARKUS BERNANDER Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2024. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inget annat anges trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2024. SvJT 2024 s. 628 Av: Lisa Gunnfors och Miriam Kantor Ladda ner PDF
SvJT 2024 s. 641 En tillbakablick på de första 152 åren av de nordiska juristmötena och framtidsutsikter. Ditlev Tamm hade även skrivit en bok om juristmötets historia som samtliga deltagare vid mötet fick ett exemplar av. SvJT 2024 s. 641 Ladda ner PDF
