Diskriminering eller systemfel? Plikten att gå i skolan och rätten att göra det på ett icke-diskriminerande sätt kan vara svårförenliga. I avgörandet ”Grundskoleelevens stödbehov” gör HD flera bedömningar som gör det tydligt hur individens upprättelse kan skada kollektivet, och hur systematiska hänsyn kan påverka rättens genomslag. SvJT 2024 s. 645 Av: SARA LUNDBERG Ladda ner PDF
Visionen om det koldioxidfria kolkraftverket* För några år sedan hade ett företag systematiskt omtalat ett kolkraftverk som koldioxidfritt. Det fick en miljöorganisation att väcka talan. Marknadsdomstolen fann dock att det inte utgjorde vilseledande marknadsföring — det var inte ens marknadsföring. Det här är en rättsretorisk artikel, där vi kommenterar domstolens slutsats och vägen dit. Artikeln visar på motsättningar i synen på marknadsföring mellan marknadsföringsteorin och marknadsföringsrätten. Analysen kan bidra till kunskap om rättsliga strukturer som påverkar möjligheterna för kommande reglering av grön marknadsföring. SvJT 2024 s. 653 Av: ERIK BENGTSON,OSKAR MOSSBERG & LOVE RÖNNELID Ladda ner PDF
Kan en av bostadshyresgäst begärd avflyttningsersättning vara otillåten svarthandel med hyreskontrakt? Det har blivit vanligare att hyresavtal avslutas mot att hyresgästen kompenseras med en s.k. avflyttningsersättning. Även om detta många gånger kan vara såväl effektivt som eftersträvansvärt innebär det att hyresrätter ges ett ekonomiskt värde på ett sätt som inte är avsett. Detta är problematiskt utifrån befintliga regelverk om förbud mot svarthandel med hyreskontrakt och ger anledning att ifrågasätta bruksvärdessystemet som hyressättningsmodell. SvJT 2024 s. 695 Av: ADRIANA KRZYMOWSKA LARSSON, AMELIA KRZYMOWSKA och ANTONIA KRZYMOWSKA Ladda ner PDF
Det svenska vinstsyftet och hållbar bolagsstyrning 2024 Vinstsyftet är en av de eviga frågorna i aktiebolagsrätten och har diskuterats utförligt i den juridiska litteraturen. I ljuset av rättsutvecklingen under senare år behandlas i artikeln avvägningen mellan vinstsyftet och en hållbar bolagsstyrning i svensk rätt och hur denna står sig 2024. Det konstateras att den svenska lagstiftaren skapat ett aktieägarcentrerat bolagsstyrningssystem och medvetet valt att lägga ansvaret för andra intressen på staten och dess myndigheter. Vidare konstateras att detta trots kritiken inte synes ha hindrat en hållbar utveckling inom näringslivet, och att en förändring av vinstsyftet på så sätt som ibland förespråkas sannolikt skulle vara av begränsad betydelse. Den övergripande slutsatsen är att det inte synes finnas anledning att låta den pågående debatten om vinstsyftet påverka svensk bolagsrätt. SvJT 2024 s. 715 Av: ERIK LIDMAN Ladda ner PDF
Förintelsen inför rätta Förintelsens genocid mot den europeiska judendomen genom Hitlertysklands regim har varit och är föremål för en djupgående internationell forskning. Mindre kända är de omfattande insatser som under sextiofem år genomförts av tyska åklagare, domare och kriminalpoliser vid den federala myndigheten ”Zentrale Stelle” i Ludwigsburg för koordineringen av förundersökningar och åtal mot massmördarna bakom Förintelsen. Ett preliminärt facit på- visar både framgångar och misslyckanden under det komplicerade rättsliga upparbetandet av Förintelsens massförbrytelser. SvJT 2024 s. 730 Av: LENNART WESTBERG Ladda ner PDF
SvJT 2024 s. 740 Mikael Westberg och Mathias Säfsten att vara justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Mikael Westberg är sedan 2023 kammarrättslagman i Kammarrätten i Stockholm. Närmast dessförinnan arbetade han som rättschef vid Försäkringskassan. SvJT 2024 s. 740 Ladda ner PDF