Rationella reformer? Kriminalpolitiken står högt på den politiska agendan. Flera lagstiftningsprojekt har i närtid genomförts, genomförs och planeras på straffrättens område — inte minst på delområdet påföljdsbestämning. Ofta är tiderna för utredningsarbete och annan lagberedning korta. I en tid av höga förväntningar på att påföljdssystemet ska lösa samhällsproblem framstår det som viktigare än någonsin att påtala vikten av rationellt beslutsfattande. SvJT 2025 s. 1 Av: THOMAS PETTERSSON Ladda ner PDF
Nedslag i straffets moderna idéhistoria Straff har alltid funnits, men skälen för att straffa har varierat över tid. I artikeln ges en överblick över de idéer som har format den svenska synen på straff under de senaste 200 åren. Det hävdas att det huvudsakligen rör sig om gammalt tankegods som ständigt uppträder i nya skepnader och konstellationer, och att vi under dessa år egentligen bara har sett två helt nya idéer träda fram. Förändringarna under perioden analyseras utifrån dels huruvida straffet har uppfattats tjäna ett bakåtblickande eller ett framåtblickande syfte, dels om brottslingen har setts som en medmänniska eller en fiende. SvJT 2025 s. 34 Av: GUSTAF ALMKVIST och ERIK SVENSSON Ladda ner PDF
Villkorligt fängelse — straffrättens fågel Fenix Påföljdsutredningens förslag till genomgripande förändring av de icke frihetsberövande påföljderna lämnades 2012. Förslaget att införa villkorligt fängelse i påföljdssystemet mottogs positivt vid remissbehandlingen men stötte, av olika skäl, på politisk patrull. Förslaget får nu en ny chans. SvJT 2025 s. 46 Av: FREDRIK WERSÄLL Ladda ner PDF
Tankar om straffrätt och politik Det har funnits en kontinuerlig utveckling under lång tid där straffrätten allt mer kommit att användas proaktivt och instrumentellt. Men det finns svårigheter i att använda en viss brottslighet för att stöpa om ett större system, och om man inte längre håller fast vid utgångspunkten att man inte ska ta i mer nödvändigt lämnas fältet öppet för en ständig spiral av straffhöjningar. SvJT 2025 s. 49 Av: STEFAN JOHANSSON Ladda ner PDF
Reflektioner om straffrättsreformer Förtroendet för rättsväsendet är avgörande för stabiliteten i samhället. När kriminaliteten förändras går det då inte att köra på i gamla hjulspår — en offensiv straffrätt behövs. Om det är rätt att landets rikspolischef står för översynen kan dock diskuteras. SvJT 2025 s. 51 Av: MARIA ABRAHAMSSON Ladda ner PDF
Påföljdssystemets grundprinciper och den kriminalpolitiska utvecklingen I artikeln diskuteras bland annat hur de principer som låg till grund för 1989 års påföljdsreform står sig i relation till den nutida kriminalpolitiska utvecklingen. Enligt författaren låter sig mycket av det som nu sker på påföljdsområdet förenas med proportionalitetsprincipen, och det finns — trots allt — skäl att tro att principen även framgent kommer att ha en central position på området. SvJT 2025 s. 53 Av: PETTER ASP Ladda ner PDF
Perspektivskifte i straffrättspolitiken — plus ça change? Från politiskt håll utlovas ett paradigm- eller perspektivskifte när det gäller straffrätt och påföljdsbestämning. Men om vi ser bortom de högljudda slagorden kan nog diskuteras om det är så mycket till nyordning. Den för dagens system centrala principen om proportionalitet mellan brott och straff förefaller i stora drag förbli intakt och när det kommer till förändringar i ”kvalitativt” hänseende handlar det mest om detaljer. Av större faktisk betydelse — och därmed även möjligen mer förtjänt av uppmärksamhet — är den ”kvantitativa” förändring som politiken medför; den stigande repressionsnivån, den ökande straffmassan eller vad vi väljer att kalla det. SvJT 2025 s. 62 Av: AXEL HOLMGREN Ladda ner PDF
Perspektiv från verkstadsgolvet — domarrollen Domstolar och domare är ansiktet utåt för ett trovärdigt straffsystem, och för att kunna vara det måste också domarna kunna stå bakom systemet. Det ligger därför i domstolarnas uppdrag och i domarrollen att våga stå stadigt även när det blåser från det ena eller andra hållet. SvJT 2025 s. 75 Av: MARI–ANN ROOS Ladda ner PDF
Ungdomsbrottslighet och proportionalitet Vad är proportionerligt när det gäller straffmätning och på vilket sätt ska det mätas annorlunda när det gäller unga lagöverträdare i framtiden? SvJT 2025 s. 77 Av: GUNNEL LINDBERG Ladda ner PDF
Straffvärdebegreppet och lagstiftarens överjag I artikeln illustreras hur ett par av den senaste tidens många straffskärpningar motiveras i förarbetena. Illustrationerna används för att driva tesen att de hänvisningar till proportionalitet och ekvivalens som finns i dessa förarbeten döljer en konflikt mellan å ena sidan de uttalade principer som lagstiftaren säger sig tillämpa vid bestämmande av straffnivån, och å andra sidan andra, outtalade skäl för straffskärpningar, som egentligen är styrande. SvJT 2025 s. 81 Av: ERIK SVENSSON Ladda ner PDF
Risk för återfall som ett kriterium för uppskjuten villkorlig frigivning Som sekreterare i utredningen Ett ändamålsenligt samhällsskydd — vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48) var en av de frågor som jag begrundade mest den om (hög) risk för återfall i brott bör införas som ett kriterium för uppskjuten villkorlig frigivning och i så fall varför eller varför inte. Intuitivt framstår en sådan ordning som självklar. I denna artikel utvecklar jag resonemangen i denna fråga, som därtill är högaktuell i skrivande stund eftersom en i media flitigt förekommande person under sin villkorliga frigivning, trots mycket ingripande föreskrifter, under december 2024 kom att häktas misstänkt för att ha återfallit i sexualbrottslighet under sin prövotid. Hade detta kunnat undvikas om den dömde inte hade blivit villkorligt frigiven? SvJT 2025 s. 94 Av: JENNY SAMUELSSON KÄÄNTÄ Ladda ner PDF
Ändrade straffskalor eller ändrad tillämpning? Hur kan man från ett praktiskt perspektiv se på frågan om ändrade straffskalor? För åklagarväsendet är det viktigt att öka lagföringen av brott snarare än att öka antalet fängelseår. Tilltron till rättssystemet och ett starkt brottsofferperspektiv visar också att det är viktigt att tillämpningen speglar samtidens syn. SvJT 2025 s. 127 Av: EVA THUNEGARD Ladda ner PDF
Premisser för en höjd repressionsnivå och nyanserad straffmätning Frågorna hur den allmänna repressionsnivån och enskilda straff ska se ut placeras ofta antingen hos lagstiftare eller domare. Men för att på allvar kunna diskutera frågorna och vad som är önskvärt behövs gediget underlag och en öppenhet för frågornas komplexitet och olika infallsvinklar. SvJT 2025 s. 130 Av: LINNEA WEGERSTAD Ladda ner PDF
SvJT 2024 s. 137 Personalnotiser Ny justitiekansler Regeringen har den 21 november 2024 utsett Thomas Bull till ny justitiekansler och chef för Justitiekanslern. Thomas Bull är sedan 2013 justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Han har tidigare varit professor i konst... SvJT 2025 s. 137 Ladda ner PDF
