Alla måste ta sitt ansvar för upprätthållandet av grundläggande rättigheter och effektiva klimatåtgärder Carl Henrik Ehrenkrona uttrycker i sin artikel i SvJT 2024 s. 745 ”Utvidgningen av mänskliga rättigheter — en uppgift för övervakningsorgan och domstolar eller för lagstiftaren?” en oro för att Europadomstolen i sin roll som övervakningsorgan driver på en utvidgning av mänskliga rättigheter och frågar sig om staterna i demokratisk ordning behöver återta kontrollen över utvecklingen av fri- och rättighetsskyddet. Han påstår att domstolens tolkningsmetod går utöver Wienkonventionens (VCLT) etablerade regler, att Europadomstolen i klimatmålen överskrider sitt mandat genom att döma i politiska frågor som bör begränsas till stater, och slutligen att domstolen har utvidgat området för fri- och rättighetsskyddet under artikel 8. SvJT 2025 s. 141 Av: GRETA FRISK NORIN och ANNA ROGALSKA HEDLUND Ladda ner PDF
Genmäle om utvidgningen av fri- och rättigheterna Europadomstolens tolkning av Europakonventionens artikel 8 har varit extensiv och det kan ifrågasättas om inte tolkningen i vissa fall avviker i alltför hög grad från själva konventionstexten och dess syfte. Vad händer när svarandestaten och andra stater inte längre är beredda att acceptera en sådan tolkning, slutreplikerar författaren. SvJT 2025 s. 146 Av: CARL HENRIK EHRENKRONA Ladda ner PDF
Beställarens hävningsrätt enligt AB 04 och ABT 06 vid anteciperad försening; särskilt om uppenbarhetsrekvisitet Standardavtalen AB 04 och ABT 06 utgör branschstandard för utförandeentreprenader respektive totalentreprenader. I denna artikel analyseras innebörden av uppenbarhetsrekvisitet i 8 kap. 1 § första punkten samt bl.a. betydelsen härför av tvistiga anspråk på tidsförlängning och s.k. hypotetisk forcering. Avslutningsvis reflekteras över beställarens möjlighet att häva entreprenadavtal till följd av anteciperad försening enligt den föreslagna lydelsen av AB 25 och ABPU 25.2 SvJT 2025 s. 149 Av: ANDERS HEINTZE och MARKUS BERNANDER Ladda ner PDF
Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen* Medicinska åldersbedömningar används som underlag i brottmåls- och asylprocesser för att bedöma huruvida personer som saknar tillförlitliga identitetshandlingar är straffmyndiga respektive underåriga. Metoden för de medicinska åldersbedömningarna i asylprocessen har utsatts för allvarlig kritik och beskyllts för att inte vara rättssäker. I den här artikeln behandlar författaren en rad processrättsliga problemställningar som bruket av medicinska åldersbedömningar medför. Relevansen i denna problematik sträcker sig utanför asylprocessens domäner. Dessutom presenteras resultat från en forskningsstudie rörande hur Migrationsverket i praktiken använder och förstår medicinska åldersbedömningar när unga personer med oklar identitet söker asyl i Sverige.2 SvJT 2025 s. 164 Av: ISA CEGRELL KARLANDER Ladda ner PDF
Något om beställaråterkrav i löpanderäkningsentreprenader En ny trend i entreprenader som utförs på löpande räkning är att beställaren riktar återbetalningskrav mot entreprenören efter att entreprenaden utförts för delar av de betalningar som erlagts under entreprenadtiden. De rättsliga grunderna varierar. I regel gör beställaren gällande att entreprenören inte ”verifierat” de kostnader som fakturerats löpande under entreprenadtiden. SvJT 2025 s. 184 Av: JACOB FRANK Ladda ner PDF
Dubbelbestraffning, resning och rättskraft Denna artikel tar sin utgångspunkt i en dom av den tyska författningsdomstolen från oktober 2023 genom vilken bestämmelsen i den tyska straffprocesslagen som tillåter resning till nackdel för den tilltalade på grund av nya omständigheter eller bevisning ogiltigförklarades. Syftet är att mot denna bakgrund belysa den svenska ordningen där möjligheterna till resning till nackdel för tilltalad är betydligt mer omfattande än i tysk rätt. Särskilt fokus läggs vid de ändamål som ligger till grund för dubbelbestraffningsförbudet och institutet resning till nackdel för tilltalad i svensk respektive tysk rätt. SvJT 2025 s. 215 Av: VIKTOR BRYLLA och ERIK SJÖGREN TERGIUS Ladda ner PDF
Samfällighetsföreningars möjlighet att upplåta väg i form av gemensamhetsanläggning Det finns flera aktörer i samhället som av olika anledningar under längre perioder kan behöva nyttja enskilda vägar förvaltade av samfällighetsföreningar. Det är emellertid oklart huruvida det är rättsligt möjligt för en samfällighetsförening att upplåta väg som utgör gemensamhetsanläggning under längre tid till utomstående, i synnerhet när det rör sig om en upplåtelse som medför en betydande belastning på de upplåtande fastigheterna. I denna artikel analyseras frågan om tillåtligheten av långvariga och belastande vägupplåtelser i gemensamhetsanläggningar närmare. SvJT 2025 s. 234 Av: FREDRIK BANKE Ladda ner PDF
SvJT 2025 s. 251 Anette Ohlsson och Joakim Westerlund att vara hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning i Hovrätten över Skåne och Blekinge (2025-01-16), Eva Mårtensson-Serrander, Helena Tjörnstrand, Karin Månsson, Elisabeth Ståhl och Jenny Ludvigsson att vara... SvJT 2025 s. 251 Ladda ner PDF
