ABL och värdeöverföringar — en replik
Av professor JAN ANDERSSON1
I anledning av två uppsatser om värdeöverföringsreglerna i ABL, som nyligen publicerats av Bert Lehrberg i SvJT, aktualiseras ett antal principiella frågeställningar, som knyter an till inte minst metodologiska överväganden inom aktiebolagsrätten. Syftet med denna artikel är att visa att den typ av rättslig metod och argumentation som Lehrberg företräder tillhör eller i vart fall borde tillhöra det förflutna.
1. Inledning
I två uppsatser, som det senaste året publicerats i SvJT, har Bert Lehrberg behandlat dels värdeöverföringsbegreppet i 17 kap. ABL, dels rättsverkan av olovliga värdeöverföringar.2 I båda uppsatserna riktar Lehrberg kritik mot en rad lagtekniska lösningar och val som lagstiftaren gjorde vid utformningen av främst 17:1 1 st. ABL och 17:6–7 ABL, men även olika uttalanden i förarbetena till desamma. I tillägg får jag, men också andra författare på området, kritik i olika hänseenden för våra ståndpunkter i allehanda frågor.
Syftet med denna replik är inte främst att föra fram motkritik gentemot Bert Lehrberg ställningstaganden och dennes kritik. Syftet är i stället främst att visa att den typ av rättsvetenskaplig metod och argumentation som Bert Lehrberg representerar, åtminstone inom aktiebolagsrätten, tillhör det förgångna eller i vart fall borde tillhöra det förgångna. Med det sagt bemöter jag dock en del av Lehrbergs kritik i två avslutande avsnitt, men det är mot bakgrund av replikens huvudsyfte av underordnad betydelse.
I detta sammanhang bör det nämnas att jag (och dåvarande adjungerade professorn Ulf Gometz) som externa experter medverkade i den utredning — SOU 1997:168 — som låg till grund för dagens regler i 17–18 kap. ABL. Det innebär naturligtvis inte mer än att jag (vi) kan ha inspirerat Aktiebolagskommittén i valet mellan olika lagtekniska lösningar i ett antal frågor. Detsamma gäller även lagstiftningsarbetet i ett senare skede.3 Vad jag anför i det följande är emellertid
1 Ett särskilt tack till jur. stud. Alexander Besher för många kloka och kreativa synpunkter samt förslag till förbättringar i allmänhet på artikeln. 2 SvJT 2012 s. 537 ff. respektive SvJT 2013 s. 449 ff. 3 Jfr ABL och Lagrådet, del I i JT 2004–05 s. 723 ff. respektive ABL och Lagrådet, del II, 2004–05 s. 923 ff. Dåvarande advokaten, numera justitierådet, publicerade en replik, närmast till försvar för sin kollega, dåvarande justitierådet Torgny Håstad, som satt i Lagrådet och sannolikt var upphovsman till flertalet synpunkter som Lagrådet framförde på lagrådsremissen. Se Stefan Lindskog i JT 2005–06 s. 261 ff.