Opartiska domare och effektiv resursanvändning

Maria Abrahamssons kritiserar i en artikel i SvJT 2013 s. 1039 Straffprocessutredningen för att — i besparingssyfte och för att behaga statsmakten — lämna förslag som bl.a. försvagar domarrollen. I denna replik argumenterar jag, i egenskap av expert i utredningen, för att denna kritik är felaktig och träffar snett. Utredningens förslag syftar tvärtom till att förstärka domarrollen, att betona domarens ansvar för rättssäkerhet och att få till stånd en tydlig rollfördelning i straffprocessen. Tesen är att den nuvarande otydliga rollfördelningen leder till försämrad rättssäkerhet. Det klargörs även att utredningen inte har haft något besparingsuppdrag och inte heller lämnar förslag som innebär besparingar. Däremot syftar förslagen till att omfördela resurser från de okomplicerade ärendena, som i dag får för mycket av resurserna, till de komplicerade ärendena, som inte får tillräckligt utrymme. I det sammanhanget berörs även förslaget om ett generellt krav på prövningstillstånd även i brottmål.

Av: Mikael Forsgren

Den internationella familjerätten i Europa

Artikeln analyserar effekterna av EU:s nya internationella familjerätt med utgångspunkt i den juridiska problematik som Ingrid Bergmans äktenskap med Roberto Rossellini gav upphov till på 1950-talet. Det konstateras att de nya reglerna, som kan antas beröra 2–3 miljoner personer i Sverige, innebär en del förbättringar. Det behövs dock bättre information och avancerad juridisk rådgivning innan de antagna EU-förordningarna kan fungera på avsett sätt.

Av: Maarit JÄNTERÄ JAREBORG

Fri- och rättighetsskyddet i Europa — Strasbourg, Bryssel eller både och?

Europarådet har genom Europadomstolen och dess övriga övervakningsorgan ett gammalt och väletablerat maskineri för att säkerställa att staterna iakttar sina förpliktelser på fri- och rättighetsområdet. Europarådet besitter därigenom en betydande kunskap om förhållanden i dess medlemsstater på detta område liksom om hur man implementerar existerande normer inom olika samhällen och rättssystem. EU är en relativt ny aktör på fri- och rättighetsområdet och har i dagsläget inga helt färdiga instrument för att hantera uppkommande problem i dess medlemsstater. Detta kräver att större fokus ges på fri- och rättighetsfrågorna i EU-domstolen och hos kommissionen och sannolikt en utvidgning av unionsrätten.

Av: CARL HENRIK EHRENKRONA

Avtal om naturvård

Artikeln diskuterar olika problem som uppkommer vid avtal med en fastighetsägare om skydd för naturmiljön på fastigheten. Vissa lagbestämmelser finns när avtalet sluts med staten eller kommun (se 7 kap. 3 § 2 st. jordabalken), men i övrigt saknas lagreglering, något som kan hindra att avtalet gäller mot nya ägare av fastigheten. Andra särdrag är att avtalet till stor del avser ideella värden, vilket påverkar påföljderna vid kontraktsbrott, och vidare förhållandet till det alternativa sättet att skydda miljön genom förordnande om naturreservat eller annat områdesskydd enligt miljöbalken (MB).

Av: BERTIL BENGTSSON

Notiser

The Life and Times of Targeted Killing, den 14 mars Anna Bruce (mänskliga rättigheter) på avhandlingen Which Entitlements and for Whom? The Convention on the Rights of Persons with Disabilities and its Ideological Antecedents, den 4 april Martin Sunnqvist (rättshistoria) på avhandlingen...

En offensiv Högsta domstol — en kommentar

I det senaste häftet av Svensk Juristtidning ställer Fredrik Wersäll frågan om vi har fått en mer offensiv — eller aktivistisk — högsta domstol (SvJT 2014 s. 1). Mot bakgrund av Fredrik Wersälls artikel reflekterar författaren kring maktdelning, legitimitet, europarättens genomslag och hur man kan tolka avgöranden från Strasbourg

Av: ELISABET FURA

Juristen i elfenbenstornet

Det finns något närmast världsfrånvänt i den totala frånvaron av kontakt mellan den juridiska litteraturen och det omgivande samhällets rättspolitiska samtal. Är det inte hög tid för den juridiska debatten att kliva ut ur elfenbenstornet?

Av: MÅRTEN SCHULTZ

Svea hovrätt 400 år — en framåtsyftande jubileumsskrift

Svea hovrätts 400-årsminne uppmärksammas i en nyutgiven jubileumsskrift med medverkan av ett 30-tal kvalificerade författare från rättsväsendet och akademierna. Boken är ett tidsdokument som speglar den rättspolitiska diskussionen med inriktning på domstolarnas och domarnas belägenhet i samtiden och utsikter för framtiden. I artikeln anmäls och kommenteras ett urval av bidragen till jubileumsskriften.

Av: OLLE ABRAHAMSSON

Svallvågor efter HD:s nya narkotikapraxis

Högsta domstolens avgöranden om påföljdsbestämningen i narkotikamål under åren 2011 och 2012 innebar en rätt genomgripande ändring av domstolarnas påföljdsbestämning i sådana mål. I flera avseenden fanns det i avgörandena också klara besked om hur Högsta domstolen tänkte sig att domstolarna ska göra. Men givetvis är det genom prejudikat inte möjligt att lämna svar i alla avseenden, och olika frågeställningar har därmed återstått för underrätterna att ta ställning till. Ett antal sådana spörsmål uppmärksammas här.

Av: BOB NILSSON HJORTH

Högsta domstolen prövar garantläran

I uppsatsen behandlar författaren den straffrättsliga garantläran med särskild inriktning på skyddsgaranter. En internationell utblick görs mot framförallt gällande tysk rätt. Författaren redovisar de slutsatser som han dragit av Högsta domstolens avgörande, NJA 2013 s. 588, där frågan om ställning som skyddsgarant förelåg eller inte ställdes på sin spets. Avslutningsvis presenterar författaren tre typfall som enligt honom ger klart stöd för när en ställning som skyddsgarant är respektive inte är för handen.

Av: ANDERS SJÖGREN

Lagstiftning i riksdagen hösten 2013

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2013. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 februari 2014. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2013.

Av: MONICA HALL BENGT BILLQUIST

Litteratur

  JOAKIM NERGELIUS, De europeiska domstolarna och det svenska äganderättsskyddet, Norstedts Juridik, 2012, 133 s.  Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, kom 2012 ut med en bok om äganderättens ställning i Sverige.

Notiser

Ralf G Larsson till lagman i Göteborgs tingsrätt samt på tidsbegränsad anställning som hyresråd tillika chef för Hyres- och arrendenämnden i Göteborg. Ralf G Larsson är lagman i Lunds tingsrätt sedan 2008. Han var dessförinnan lagman vid tingsrätterna i Kristianstad och Ystad.

En offensiv Högsta domstol. Några reflektioner kring HD:s rättsbildning

Har vi fått en mer offensiv — eller aktivistisk — högsta domstol? Mot bakgrund av Högsta domstolens mycket uppmärksammade avgöranden om narkotikabrott, barnpornografi (det s.k. Mangamålet) och skattetillägg/skattebrott diskuteras trenden i domstolens rättsbildning, särskilt inom straffrätten. Det hävdas i artikeln att HD i dessa fall gått längre än som varit nödvändigt för att lösa de normkonflikter som uppstått i målen eller fylla ut luckor som lagstiftaren lämnat. Författaren manar till viss försiktighet med att på detta sätt ta på sig lagstiftarambitioner från domstolens sida.

Av: FREDRIK WERSÄLL

EU-rättslig reglering av kredit- värderingsinstitut

Den som under de senaste åren följt utvecklingen på den globala finansmarknaden kan knappast ha undgått diskussionen kring de internationella kreditvärderingsinstituten, Credit Rating Agencies, och deras delaktighet i den senaste finanskrisen. Kreditvärderingsinstituten har efter finanskrisen blivit föremål för en tämligen omfattande reglering. I december år 2009 trädde den första EU-förordningen om kreditvärderingsinstitut ikraft. Förordningen genomgick sin första ändring i juni år 2011.

Av: ARON VERSTÄNDIG

Lärdomar av EU-domstolens parallella domar i målen Åkerberg Fransson och Melloni

I denna artikel argumenteras för att EU-domstolen, i två parallella domar, tydliggör vilka metoder som i framtiden kommer att användas för att säkerställa samexistensen mellan de överlappande skyddssystem för grundläggande rättigheter som har betydelse vid tillämpningen av unionsrätten: EU:s rättighetsstadga (och allmänna rättsprinciper), medlemsstaternas konstitutionella bestämmelser och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Av: DOMINIQUE RITLENG

ABL och värdeöverföringar — en replik

I anledning av två uppsatser om värdeöverföringsreglerna i ABL, som nyligen publicerats av Bert Lehrberg i SvJT, aktualiseras ett antal principiella frågeställningar, som knyter an till inte minst metodologiska överväganden inom aktiebolagsrätten. Syftet med denna artikel är att visa att den typ av rättslig metod och argumentation som Lehrberg företräder tillhör eller i vart fall borde tillhöra det förflutna.

Av: JAN ANDERSSON

Litteratur

Vetenskapssocieteten i Lund har tilldelat Karl Dahlstrand 2013 års pris ur Olga och Thorild Dahlgrens fond för bästa doktorsavhandling inom humaniora och samhällsvetenskap.

Av: Staffan Michelson

Notiser

I augusti 2014 hålls det ett nordiskt juristmöte i Oslo. De nordiska juristmötena har en lång tradition. Detta är det 40:e mötet. Vid mötena samlas nordiska jurister med olika yrkesbakgrund — vetenskapsmän, domare, advokater, förvaltningsjurister, affärsjurister m.fl. — för diskussion i olika ämnen. Ämnesutbudet spänner över ett brett fält. Deltagarantalet ligger vanligen runt drygt 1 000 personer.

Om straffrättslig oaktsamhetsbedömning vid frivillig verksamhet förknippad med förhöjd risk

Det har i Sverige under senare år förekommit ett antal incidenter med dödlig utgång som varit förknippade med frivillig utbildning i aktiviteter innefattande ett förhöjt risktagande, t.ex. SCUBA-dykning, glaciärvandring, bergsbestigning och rafting under ledning av instruktör och guide. I denna artikel analyseras i vilken utsträckning en guide/instruktör kan (och bör) hållas straffrättsligt ansvarig då en deltagare i den grupp som han leder eller har ansvar för skadas eller omkommer i anslutning till den aktivitet som bedrivs.

Av: Johan Boucht

Några frågor i kommersiell skadeståndsrätt

Ett antal underrättsavgöranden från senare tid visar att det rör på sig i den kommersiella skadeståndsrätten. Mål som Prosolvia, Countermine och BDO-målet aktualiserar frågor om hur långt ansvaret i affärslivet sträcker sig och ställer därvid på sin spets spörsmålet med vilken innebörd skadeståndsrättens allmänna avgränsningsläror och principer har i rent kommersiella sammanhang. Artikeln behandlar några tendenser i den kommersiella skadeståndsrätten utifrån några nya prejudikat från Högsta domstolen.

Av: Mårten Schultz

Prosolviadomen

Prosolvia var ett bolag i Göteborg, vars verksamhet främst bestod i försäljning av programvaror och som försattes i konkurs i slutet av 1998. Under flera år har pågått en tvist mellan bolagets konkursbo och revisorn jämte revisionsbolaget angående skadestånd. Konkursboet har påstått att revisorn har varit oaktsam genom att inte anmärka på bl.a. bolagets redovisning som ansetts felaktig och att detta har orsakat bolagets skada i följd av konkursen. I artikeln diskuteras kritiskt en av frågorna i den hovrättsdom med vilken rättegången avslutades.

Av: TORKEL GREGOW

Brottmålsprocessen i förändring — några kritiska synpunkter

I artikeln kommenteras några inslag i Straffprocessutredningens tidigare i år framlagda betänkande. Författaren är kritisk till att utredningen vill införa krav på prövningstillstånd oavsett brottets allvar och menar att detta i förening med en försvagning av domarrollen leder till att fler felaktiga domar blir bestående. Förslag om att minska nämndemännens inflytande välkomnas men artikelförfattaren beklagar att utredningen här inte har gått på en mer radikal linje.

Av: MARIA ABRAHAMSSON

Traditionsprincipen eller avtalsprincipen?

I svensk rätt gäller sedan länge den s.k. traditionsprincipen som huvudregel i fråga om köparens skydd mot säljarens borgenärer vid köp av lösöre. Regeringen tillsatte i mars 2013 en kommitté som ska utreda om det finns långsiktiga och påtagliga samhällsekonomiska fördelar att i stället övergå till avtalsprincipen. Redaktionen för SvJT har med anledning av detta bett fyra författare att skriva var sin artikel, vilka samtliga publiceras i detta häfte.

Av: Dag Mattsson

Traditionsprincipens fördelar

I svensk rätt gäller sedan länge den s.k. traditionsprincipen som huvudregel i fråga om köparens skydd mot säljarens borgenärer vid köp av lösöre. Regeringen tillsatte i mars 2013 en kommitté som ska utreda om det finns långsiktiga och påtagliga samhällsekonomiska fördelar att i stället övergå till avtalsprincipen. Redaktionen för SvJT har med anledning av detta bett fyra författare att skriva var sin artikel, vilka samtliga publiceras i detta häfte.

Av: DANIEL VARGÖ

Avtalsprincipens fördelar

I svensk rätt gäller sedan länge den s.k. traditionsprincipen som huvudregel i fråga om köparens skydd mot säljarens borgenärer vid köp av lösöre. Regeringen tillsatte i mars 2013 en kommitté som ska utreda om det finns långsiktiga och påtagliga samhällsekonomiska fördelar att i stället övergå till avtalsprincipen. Redaktionen för SvJT har med anledning av detta bett fyra författare att skriva var sin artikel, vilka samtliga publiceras i detta häfte.

Av: TORKEL GREGOW

Oklarheter med traditionsprincipen

I svensk rätt gäller sedan länge den s.k. traditionsprincipen som huvudregel i fråga om köparens skydd mot säljarens borgenärer vid köp av lösöre. Regeringen tillsatte i mars 2013 en kommitté som ska utreda om det finns långsiktiga och påtagliga samhällsekonomiska fördelar att i stället övergå till avtalsprincipen. Redaktionen för SvJT har med anledning av detta bett fyra författare att skriva var sin artikel, vilka samtliga publiceras i detta häfte.

Av: STAFFAN MYRDAL