Tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna och EU-rätten — en kommentar till en kommentar

I SvJT 2014 s. 201 kommenterar Olle Abrahamsson och Henrik Jermsten yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande (SOU 2012:55). Enligt dem bygger slutbetänkandet på flera missförstånd. Författarna argumenterar även för att den nuvarande regleringen i alltför hög grad försvårar regeringens arbete vid förhandlingar i lagstiftningsarbetet i EU. Det konstateras att deras kommentar i sin tur förbigår viktiga processuella aspekter som balanserar grundlagarna mot EU-rättens företräde. Slutsatsen är att det inte går att kategoriskt hävda att EU-rätten alltid går före grundlag.

Av: MAGNUS SCHMAUCH

Notiser

”The interplay between the European Court of Human Rights and National Courts” som Utrikesdepartementet (UD) anordnade den 19 maj 2014 i Rosenbad med anledning av ett kontaktbesök i Stockholm av Europadomstolens president Dean Spielmann, som åtföljdes av domstolens tyska domare...

Grundbultarna kan behållas

Svensk lag om tryck- och yttrandefrihet bygger på sex grundbultar: ensamansvaret, brottskatalogen, processordningen, meddelarskyddet, etableringsfriheten och censurförbudet. Alla dessa kan behållas i en teknikoberoende yttrandefrihetsgrundlag, utan hinder av EU-rätten. Visserligen innebär detaljregleringen på grundlagsnivå att vi får vara beredda att ändra grundlagen då och då vid nya EU-krav som berör dess tillämpningsområde. Men det är inte ett problem av sådan art att grundbultarna eller detaljregleringen i övrigt måste slopas. Vad som bör behållas på grundlagsnivå är dock en fråga som bör övervägas noggrant den dag då det på nytt blir aktuellt att lagstifta om yttrandefriheten. Det skriver författaren i viss polemik med vad som anfördes i en artikel som nyligen publicerades i SvJT.

Av: GÖRAN LAMBERTZ

Jäv mot domare, särskilt nämndeman

I uppsatsen kommenteras fyra hovrättsbeslut och ett kammarrättsbeslut från senare tid, som alla funnit nämndemän vara jäviga, samt ett tingsrättsbeslut, som fann att rättens nämndemän hade blivit så att säga smittade av jäv mot rättens ordförande. Vidare berörs en ansökan om resning, som grundas bland annat på att en nämndeman i tingsrätten var ledamot av polisnämnden.

Av: CLAES SANDGREN

Rättskipningens särdrag — några intryck från EU-rätten

Frågor om den dömande maktens oberoende aktualiseras allt oftare. Det är inte bara förhållandet till den lagstiftande makten som uppmärksammas utan också förhållandet till förvaltningen. EU-domstolen har i ett antal rättsfall bedömt organ i gränslandet mellan rättskipning och förvaltning. Domstolen vidgar i rättsfallen bilden av oberoendet som främst en konstitutionell fråga och betonar även de processrättsliga aspekterna på förhållandet mellan domstolarna och förvaltningen.

Av: HENRIK MATZ

HD och EU-forin — vart är vi på väg?

Mot bakgrund av HD:s uppmärksammade dom i målet angående en planerad kalktäkt i Bunge på Gotland (NJA 2013 s. 613) diskuteras EU-rättens inverkan i vissa fall på den svenska prövningsordningen i miljömål. Författaren ifrågasätter också om EU- rätten kan tas till intäkt för att frånkänna en tidigare lagakraftvunnen dom rättskraft, trots att sådana nya omständigheter som är ägnade att bryta rättskraften inte förelegat.

Av: ROLF STRÖMBERG

Litteratur

Med sin avhandling ”Tillbehör och accession” har Peter Strömgren analyserat en del av ett av juridikens centrala fenomen. Vi människor behöver hantera våra resurser och vår resursanvändning, dvs. allt det i tillvaron som vi använder oss av. Det gör vi bl.a. genom att använda juridik och sakbegreppet. Sakbegreppet är en av de normer som anger vilka av våra resurser som utgör sådana objekt som vi privat inte bara kan och får, utan också uppmuntras att fördela mellan oss. Således är det ett centralt begrepp för marknadsekonomin och för vårt samhälle.

Notiser

Rapport från SvJT:s årsmöte Den 9 april 2014 hölls årsmöte i Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. Denna gång på Juristernas Hus, Stockholms universitet. Vid årsmötet gjordes sedvanlig genomgång av årsredovisningen för föregående verksamhetsår.

Om Högsta domstolens rättsskapande verksamhet — löper domstolen amok?

Ska man underbygga en kritik om att HD överskridit sin konstitutionella behörighet i sitt dömande kräver detta någon form av rationell argumentation som inbegriper en analys av den konstitutionella rättstillämpningen teoretiska premisser, HD:s samhälleliga roll och förändringar i det omgivande samhället. En kritik av HD som saknar detta, inte djupare analyserar förhållandet mellan makt och rätt i Sverige år 2014 och samtidigt frånkänner värderingar en roll i rättstillämpningen kan inte ses som annat än ett uttryck för subjektiva värderingar.

Av: OLA WIKLUND

Gemensam vårdnad för alla föräldrar — Barnets bästa eller social ingenjörskonst?

Ett gemensamt vårdnadsansvar är numera en huvudregel för särlevande föräldrar eftersom det anses kunna främja goda förhållanden mellan ett barn och barnets båda föräldrar. Dessutom antas en sådan ordning kunna minska antalet vårdnadsrelaterade tvister i domstol. Under senare år har emellertid antalet vårdnadstvister ökat och frågan måste ställas om den nuvarande samhälleliga hanteringen av föräldrars vårdnadstvister verkligen är den som bäst tillgodoser barns intressen.

Av: ANNA SINGER

Sammanblandning av bevisfrågor och rättsfrågor vid underlåtenhetsansvar

I denna uppsats behandlas frågor om ovetenskaplig sammanblandning av normativa bedömningar och sannolikhetsbedömningar. Uppsatsen tar vidare upp frågan om det under särskilda förutsättningar kan vara nödvändigt att göra en sammanhållen prövning av dessa båda bedömningar. Om en sådan prövning ska utföras bör domstolen avgöra vilken större eller mindre vikt bevisvärdefaktorerna och de normativa faktorerna har. Domstolen bör göra det trots att dessa båda typer av faktorer inte är kommensurabla. Därefter bör domstolen göra en avvägning av faktor som talar för och emot ett ansvar för svaranden. Dessa viktiga led i tankearbetet bör inte hoppas över och ersättas med en svepande helhetsbedömning.

Av: LARS HEUMAN

Barnets bästa och Sveriges ansvar för överflyttning av olovligen bortförda barn

Uppsatsen analyserar, mot bakgrund av två av svensk domstol nyligen avgjorda ärenden, den senaste rättsutvecklingen rörande olovligt bortförande av barn genom Europadomstolens och, i viss mån, EU-domstolens praxis. Konflikter uppstår mellan Haagkonventionen om civila aspekter på olovligt bortförande av barn, barnkonventionen och Europakonventionen. Rättsläget kompliceras ytterligare av EU-staternas s.k. Bryssel II-förordning. Enligt i Sverige etablerad praxis utgör svensk domstols lagakraftvunna beslut om att barnet ska återlämnas inte något hinder för en förnyad prövning här, när omständigheterna ändrats. Uppsatsen ifrågasätter lösningens förenlighet med Bryssel II-förordningen. Sverige riskerar även att fällas för brott mot den kvarlämnade förälderns rätt till familjeliv enligt Europakonventionens art. 8.

Av: MAARIT JÄNTERÄ JAREBORG

COCOM och neutralitetspolitiken

USA ville under det kalla kriget genom exportkontroll förhindra att ”strategiska” varor (högteknologi) överfördes till Sovjetblocket. Man förhandlade med de västeuropeiska länderna för att förmå dessa att införa en exportkontroll som motsvarade den amerikanska. En särskild organisation — COCOM — upprättades 1949 med uppdrag att övervaka tillämpningen. Också Sverige och Schweiz, som bedrev neutralitetspolitik, utsattes för påtryckningar. Sverige mottog varulistorna som information och anpassade sig autonomt till systemet. Det har både utomlands och i Sverige påståtts att detta innebar ett avsteg från neutralitetspolitiken. I artikeln undersöks vilka krav som neutralitetspolitiken ställde.

Av: ROLF H. LINDHOLM

Litteratur

Litteratur i ämnet skadeståndsrätt lär det knappast bli för mycket av i vårt land. Det är trots allt förhållandevis få personer som, med kunskap och kontinuitet, skriver om svensk skadeståndsrätt. Det är, enligt min uppfattning, önskvärt att det förekommer en författarpluralism, vilket kan leda till fler nyanser och perspektiv i den skadeståndsrättsliga diskursen.

Av: Anders Holm

Personalnotiser

Martin Holmgren att vara generaldirektör och chef för Domstolsverket. Martin Holmgren är lagman i Nacka tingsrätt och har tidigare varit departementsråd i Justitiedepartementet samt expeditions- och rättschef i Kulturdepartementet.

Om behovet av en ny tryck- och yttrandefrihetsrättslig regleringsmodell

Artikeln syftar till att reda ut ett antal missförstånd rörande de krav som framför allt EU-medlemskapet ställer på den svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga lagstiftningen. Det konstateras att Sverige får betala ett högt politiskt och ekonomiskt pris för att ha kvar det nuvarande systemet med dess omfattande detaljreglering på grundlagsnivå och åtföljande svaga integritetsskydd. Slutsatsen är dock att så länge tiden inte är mogen för en annan regleringsmodell bör TF och YGL behållas. Ett sämre alternativ vore att stifta en ny yttrandefrihetsgrundlag som inte fullt ut beaktar att Sverige är medlem i EU.

Av: OLLE ABRAHAMSSON & HENRIK JERMSTEN

Opartiska domare och effektiv resursanvändning

Maria Abrahamssons kritiserar i en artikel i SvJT 2013 s. 1039 Straffprocessutredningen för att — i besparingssyfte och för att behaga statsmakten — lämna förslag som bl.a. försvagar domarrollen. I denna replik argumenterar jag, i egenskap av expert i utredningen, för att denna kritik är felaktig och träffar snett. Utredningens förslag syftar tvärtom till att förstärka domarrollen, att betona domarens ansvar för rättssäkerhet och att få till stånd en tydlig rollfördelning i straffprocessen. Tesen är att den nuvarande otydliga rollfördelningen leder till försämrad rättssäkerhet. Det klargörs även att utredningen inte har haft något besparingsuppdrag och inte heller lämnar förslag som innebär besparingar. Däremot syftar förslagen till att omfördela resurser från de okomplicerade ärendena, som i dag får för mycket av resurserna, till de komplicerade ärendena, som inte får tillräckligt utrymme. I det sammanhanget berörs även förslaget om ett generellt krav på prövningstillstånd även i brottmål.

Av: Mikael Forsgren

Den internationella familjerätten i Europa

Artikeln analyserar effekterna av EU:s nya internationella familjerätt med utgångspunkt i den juridiska problematik som Ingrid Bergmans äktenskap med Roberto Rossellini gav upphov till på 1950-talet. Det konstateras att de nya reglerna, som kan antas beröra 2–3 miljoner personer i Sverige, innebär en del förbättringar. Det behövs dock bättre information och avancerad juridisk rådgivning innan de antagna EU-förordningarna kan fungera på avsett sätt.

Av: Maarit JÄNTERÄ JAREBORG

Fri- och rättighetsskyddet i Europa — Strasbourg, Bryssel eller både och?

Europarådet har genom Europadomstolen och dess övriga övervakningsorgan ett gammalt och väletablerat maskineri för att säkerställa att staterna iakttar sina förpliktelser på fri- och rättighetsområdet. Europarådet besitter därigenom en betydande kunskap om förhållanden i dess medlemsstater på detta område liksom om hur man implementerar existerande normer inom olika samhällen och rättssystem. EU är en relativt ny aktör på fri- och rättighetsområdet och har i dagsläget inga helt färdiga instrument för att hantera uppkommande problem i dess medlemsstater. Detta kräver att större fokus ges på fri- och rättighetsfrågorna i EU-domstolen och hos kommissionen och sannolikt en utvidgning av unionsrätten.

Av: CARL HENRIK EHRENKRONA

Avtal om naturvård

Artikeln diskuterar olika problem som uppkommer vid avtal med en fastighetsägare om skydd för naturmiljön på fastigheten. Vissa lagbestämmelser finns när avtalet sluts med staten eller kommun (se 7 kap. 3 § 2 st. jordabalken), men i övrigt saknas lagreglering, något som kan hindra att avtalet gäller mot nya ägare av fastigheten. Andra särdrag är att avtalet till stor del avser ideella värden, vilket påverkar påföljderna vid kontraktsbrott, och vidare förhållandet till det alternativa sättet att skydda miljön genom förordnande om naturreservat eller annat områdesskydd enligt miljöbalken (MB).

Av: BERTIL BENGTSSON

Notiser

The Life and Times of Targeted Killing, den 14 mars Anna Bruce (mänskliga rättigheter) på avhandlingen Which Entitlements and for Whom? The Convention on the Rights of Persons with Disabilities and its Ideological Antecedents, den 4 april Martin Sunnqvist (rättshistoria) på avhandlingen...

En offensiv Högsta domstol — en kommentar

I det senaste häftet av Svensk Juristtidning ställer Fredrik Wersäll frågan om vi har fått en mer offensiv — eller aktivistisk — högsta domstol (SvJT 2014 s. 1). Mot bakgrund av Fredrik Wersälls artikel reflekterar författaren kring maktdelning, legitimitet, europarättens genomslag och hur man kan tolka avgöranden från Strasbourg

Av: ELISABET FURA

Juristen i elfenbenstornet

Det finns något närmast världsfrånvänt i den totala frånvaron av kontakt mellan den juridiska litteraturen och det omgivande samhällets rättspolitiska samtal. Är det inte hög tid för den juridiska debatten att kliva ut ur elfenbenstornet?

Av: MÅRTEN SCHULTZ