Ett enhetligt europeiskt patentsystem — perspektiv från insidan

Jens Andreasson har i sin artikel Motorbyte i det europeiska innovationssystemet, SvJT 2014 s. 542, redogjort för den patentreform som Europa står inför. Alexander Ramsay har varit och är engagerad i utformningen av det nya systemet, dels under förhandlingsarbetet i Rådet, dels sedan våren 2013 som vice ordförande i den förberedande kommittén för den enhetliga patentdomstolen. Han kommenterar från detta perspektiv några av de frågeställningar som Jens Andreasson lyft fram.

Av: Alexander Ramsay

Något om tolkning av försäkringsvillkor

Frågan vilka regler som gäller för tolkning av försäkringsvillkor behandlas här med utgångspunkt i en nyligen utkommen bok i ämnet, författad av Marcus Radetzki. Diskussionen ska belysa förhållandet mellan teori och praktik inom rättsvetenskapen och är avsedd att i någon mån överbrygga avståndet mellan dessa båda poler.

Av: Joel Samuelsson

Affärsrelationer, affärer, relationer, avtal och relationella avtal

När affärslivet utvecklar alltmer komplexa avtalsrelationer ställs det högre krav på marknadens spelregler. För att tillgodose affärslivets växande fokus på långvariga affärsrelationer och komplexa samarbetsavtal presenterar artikeln en avtalsrättslig teori som heter relationell kontraktsteori. Artikeln diskuterar dels teorins plats inom svensk avtalsrätt, dels hur teorin genom ett större fokus på parternas relation och ett mindre fokus på det skrivna kontraktet kan hantera den moderna marknadens krav och problem på ett bättre och mer anpassat sätt än vad dagens avtalsrätt förmår att göra.

Av: Levi Bergstedt

Skriftform som förutsättning för avtalsbundenhet vid företagsöverlåtelser

I februari 2014 avgjorde norska Høyesterett en tvist om avtalsbundenhet vid företagsöverlåtelse. Fallet innehåller en rad intressanta frågeställningar rörande förbehåll om avtalad skriftform som förutsättning för avtalsbundenhet. Høyesterett godkände ett ensidigt uppställt förbehåll, tolkade förbehållets ordalydelse generöst till förmån för den part som ställt upp förbehållet och godtog inte motpartens invändning om att förbehållet skulle ha fallit bort. Høyesterett sänder en tydlig signal att skriftform som förutsättning för avtalsbundenhet i det närmaste presumeras vid företagsöverlåtelser, men påminner avtalsskrivaren om vikten av att formulera sig tydligt.

Av: Christine Stridsberg

Notiser

Anna Hempel till hovrättsassessor (2014-08-17), hovrättsfiskalen Patricia Barrefelt till hovrättsassessor (2014-08-21), hovrättsfiskalen Daniel Gillgren till hovrättsassessor (2014-09-01), hovrättsfiskalen Lisa Sundin till hovrättsassessor (2014-09-06).

Domarnas makt — domarrollen i ett nytt rättsligt landskap

År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. I samband med hovrättens jubileum hölls den 12 juni 2014 tre rättspolitiska seminarier i Wrangelska palatset. Vid vart och ett av seminarierna medverkade en senior skribent med uppdrag att skriva en kommenterande och reflekterande sammanfattning av seminariet. Svensk Juristtidning publicerar i detta häfte skribenternas texter från seminarierna. Med utgångspunkt från diskussionerna vid seminariet Domarnas makt — domarrollen i ett nytt rättsligt landskap1 behandlas i artikeln bland annat frågor om domarrollen och domarmaktens legitimitet.

Av: Dag Mattsson

Makten över domstolarna — om styrning av oberoende domstolar

År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. I samband med hovrättens jubileum hölls den 12 juni 2014 tre rättspolitiska seminarier i Wrangelska palatset. Vid vart och ett av seminarierna medverkande en senior skribent med uppdrag att skriva en kommenterande och reflekterande sammanfattning av seminariet. SvJT publicerar i detta häfte skribenternas texter från seminarierna. Med utgångspunkt från diskussionerna vid seminariet Makten över domstolarna — om styrning av oberoende domstolar1 behandlas i artikeln bland annat frågor om förhållandet mellan domstolarna och regeringen, behovet av ett s.k. domarråd och tillsynen över domstolarna.

Av: Lotta Lerwall

Överrätternas roll

År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. I samband med hovrättens jubileum hölls den 12 juni 2014 tre rättspolitiska seminarier i Wrangelska palatset. Vid vart och ett av seminarierna medverkade en senior skribent med uppdrag att skriva en kommenterande och reflekterande sammanfattning av seminariet. Svensk Juristtidning publicerar i detta häfte skribenternas texter från seminarierna. Med utgångspunkt från diskussionerna vid seminariet Överrätternas roll1 behandlas i artikeln bland annat frågor om en ändamålsenlig process, prövningstillstånd, nämndemän, ny teknik, TV-sända rättegångar och hovrätternas organisation.

Av: K-G Ekeberg

Domare, lagstiftare och professorer

År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. Artikeln återger författarens festföreläsning med anledning av Svea hovrätts jubileum som hölls i Riddarhuset den 11 juni 2014, med vissa kompletteringar. Den handlar om aktuella frågeställningar kring rollfördelningen mellan centrala aktörer inom rättsutvecklingen, framför allt den lagstiftande och den dömande makten.

Av: PAULIINE KOSKELO

Konkursförvaltaren och principalansvaret

Arbetstagare som orsakar skador i tjänsten ger i allmänhet upphov till ansvar för arbetsgivaren, det s.k. principalansvaret. Artikeln behandlar frågan om detta principalansvar även omfattar advokater som förordnats som konkursförvaltare, dvs. om konkursförvaltares skadevållande gentemot tredje man kan ge upphov till skadeståndsskyldighet för advokatbyrån.

Av: Mårten Schulz

Associationsrättsligt samtycke och skadestånd

Sedan länge gäller att associationsmedlemmar har rätt att samtycka till beslut som är oförenliga med medlemsskyddsnormer. Däremot har osäkerhet förelegat om samtliga medlemmars samtycke till ett för associationen skadebringande beslut sätter associationens rätt till skadestånd ur spel. I och med NJA 2013 s. 117 står klart att så är fallet. Utöver att kommentera rättsfallet analyserar artikeln hur samtyckesprincipen förhåller sig till associationsintresset och det interna skadeståndsansvaret.

Av: NIKLAS ARVIDSSON

Litteratur

Kan rättsvetenskaplig forskning leda till forskningsupptäckter? — Ett svar på den frågan är att termen forskningsupptäckt inte brukar användas i rättsvetenskapen. Det beror antagligen inte så mycket på de identitetsproblem som rättsvetenskapen har i förhållande till vetenskapsbegreppet utan mer på att juridik är mänskliga tankekonstruktioner.

Notiser

Per Classon, advokaten Mahmut Baran och rättschefen Inga-Lill Askerjö att vara justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.  Per Classon är sedan 2009 finansråd och avdelningschef i Finansdepartementet.

En enhetlig skadeståndsordning vid överträdelser av grundläggande rättigheter?

Högsta domstolen har hållit staten skadeståndsskyldig för ideell skada vid en överträdelse av det grundlagsfästa skyddet för medborgarskap. I artikeln argumenteras för att avgörandet är logiskt i ljuset av det skadeståndsansvar som redan föreligger för överträdelser av Europakonventionen. Vidare ställs frågan om rättsfallet förändrar den skadeståndsordning som gäller vid överträdelser av EU:s rättighetsstadga. Tesen är att det i förlängningen kan vara svårt att motivera skillnader i den skadeståndsrättsliga skyddsnivån för grundläggande rättigheter enligt regeringsformen, Europakonventionen och rättighetsstadgan.

Av: Martin Mörk och Magnus Hermansson

Tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna och EU-rätten — en kommentar till en kommentar

I SvJT 2014 s. 201 kommenterar Olle Abrahamsson och Henrik Jermsten yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande (SOU 2012:55). Enligt dem bygger slutbetänkandet på flera missförstånd. Författarna argumenterar även för att den nuvarande regleringen i alltför hög grad försvårar regeringens arbete vid förhandlingar i lagstiftningsarbetet i EU. Det konstateras att deras kommentar i sin tur förbigår viktiga processuella aspekter som balanserar grundlagarna mot EU-rättens företräde. Slutsatsen är att det inte går att kategoriskt hävda att EU-rätten alltid går före grundlag.

Av: MAGNUS SCHMAUCH

Notiser

”The interplay between the European Court of Human Rights and National Courts” som Utrikesdepartementet (UD) anordnade den 19 maj 2014 i Rosenbad med anledning av ett kontaktbesök i Stockholm av Europadomstolens president Dean Spielmann, som åtföljdes av domstolens tyska domare...

Grundbultarna kan behållas

Svensk lag om tryck- och yttrandefrihet bygger på sex grundbultar: ensamansvaret, brottskatalogen, processordningen, meddelarskyddet, etableringsfriheten och censurförbudet. Alla dessa kan behållas i en teknikoberoende yttrandefrihetsgrundlag, utan hinder av EU-rätten. Visserligen innebär detaljregleringen på grundlagsnivå att vi får vara beredda att ändra grundlagen då och då vid nya EU-krav som berör dess tillämpningsområde. Men det är inte ett problem av sådan art att grundbultarna eller detaljregleringen i övrigt måste slopas. Vad som bör behållas på grundlagsnivå är dock en fråga som bör övervägas noggrant den dag då det på nytt blir aktuellt att lagstifta om yttrandefriheten. Det skriver författaren i viss polemik med vad som anfördes i en artikel som nyligen publicerades i SvJT.

Av: GÖRAN LAMBERTZ

Jäv mot domare, särskilt nämndeman

I uppsatsen kommenteras fyra hovrättsbeslut och ett kammarrättsbeslut från senare tid, som alla funnit nämndemän vara jäviga, samt ett tingsrättsbeslut, som fann att rättens nämndemän hade blivit så att säga smittade av jäv mot rättens ordförande. Vidare berörs en ansökan om resning, som grundas bland annat på att en nämndeman i tingsrätten var ledamot av polisnämnden.

Av: CLAES SANDGREN

Rättskipningens särdrag — några intryck från EU-rätten

Frågor om den dömande maktens oberoende aktualiseras allt oftare. Det är inte bara förhållandet till den lagstiftande makten som uppmärksammas utan också förhållandet till förvaltningen. EU-domstolen har i ett antal rättsfall bedömt organ i gränslandet mellan rättskipning och förvaltning. Domstolen vidgar i rättsfallen bilden av oberoendet som främst en konstitutionell fråga och betonar även de processrättsliga aspekterna på förhållandet mellan domstolarna och förvaltningen.

Av: HENRIK MATZ

HD och EU-forin — vart är vi på väg?

Mot bakgrund av HD:s uppmärksammade dom i målet angående en planerad kalktäkt i Bunge på Gotland (NJA 2013 s. 613) diskuteras EU-rättens inverkan i vissa fall på den svenska prövningsordningen i miljömål. Författaren ifrågasätter också om EU- rätten kan tas till intäkt för att frånkänna en tidigare lagakraftvunnen dom rättskraft, trots att sådana nya omständigheter som är ägnade att bryta rättskraften inte förelegat.

Av: ROLF STRÖMBERG

Litteratur

Med sin avhandling ”Tillbehör och accession” har Peter Strömgren analyserat en del av ett av juridikens centrala fenomen. Vi människor behöver hantera våra resurser och vår resursanvändning, dvs. allt det i tillvaron som vi använder oss av. Det gör vi bl.a. genom att använda juridik och sakbegreppet. Sakbegreppet är en av de normer som anger vilka av våra resurser som utgör sådana objekt som vi privat inte bara kan och får, utan också uppmuntras att fördela mellan oss. Således är det ett centralt begrepp för marknadsekonomin och för vårt samhälle.

Notiser

Rapport från SvJT:s årsmöte Den 9 april 2014 hölls årsmöte i Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. Denna gång på Juristernas Hus, Stockholms universitet. Vid årsmötet gjordes sedvanlig genomgång av årsredovisningen för föregående verksamhetsår.