Juristen i elfenbenstornet

Det finns något närmast världsfrånvänt i den totala frånvaron av kontakt mellan den juridiska litteraturen och det omgivande samhällets rättspolitiska samtal. Är det inte hög tid för den juridiska debatten att kliva ut ur elfenbenstornet?

Av: MÅRTEN SCHULTZ

Svea hovrätt 400 år — en framåtsyftande jubileumsskrift

Svea hovrätts 400-årsminne uppmärksammas i en nyutgiven jubileumsskrift med medverkan av ett 30-tal kvalificerade författare från rättsväsendet och akademierna. Boken är ett tidsdokument som speglar den rättspolitiska diskussionen med inriktning på domstolarnas och domarnas belägenhet i samtiden och utsikter för framtiden. I artikeln anmäls och kommenteras ett urval av bidragen till jubileumsskriften.

Av: OLLE ABRAHAMSSON

Svallvågor efter HD:s nya narkotikapraxis

Högsta domstolens avgöranden om påföljdsbestämningen i narkotikamål under åren 2011 och 2012 innebar en rätt genomgripande ändring av domstolarnas påföljdsbestämning i sådana mål. I flera avseenden fanns det i avgörandena också klara besked om hur Högsta domstolen tänkte sig att domstolarna ska göra. Men givetvis är det genom prejudikat inte möjligt att lämna svar i alla avseenden, och olika frågeställningar har därmed återstått för underrätterna att ta ställning till. Ett antal sådana spörsmål uppmärksammas här.

Av: BOB NILSSON HJORTH

Högsta domstolen prövar garantläran

I uppsatsen behandlar författaren den straffrättsliga garantläran med särskild inriktning på skyddsgaranter. En internationell utblick görs mot framförallt gällande tysk rätt. Författaren redovisar de slutsatser som han dragit av Högsta domstolens avgörande, NJA 2013 s. 588, där frågan om ställning som skyddsgarant förelåg eller inte ställdes på sin spets. Avslutningsvis presenterar författaren tre typfall som enligt honom ger klart stöd för när en ställning som skyddsgarant är respektive inte är för handen.

Av: ANDERS SJÖGREN

Lagstiftning i riksdagen hösten 2013

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2013. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 februari 2014. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2013.

Av: MONICA HALL BENGT BILLQUIST

Litteratur

  JOAKIM NERGELIUS, De europeiska domstolarna och det svenska äganderättsskyddet, Norstedts Juridik, 2012, 133 s.  Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, kom 2012 ut med en bok om äganderättens ställning i Sverige.

Notiser

Ralf G Larsson till lagman i Göteborgs tingsrätt samt på tidsbegränsad anställning som hyresråd tillika chef för Hyres- och arrendenämnden i Göteborg. Ralf G Larsson är lagman i Lunds tingsrätt sedan 2008. Han var dessförinnan lagman vid tingsrätterna i Kristianstad och Ystad.

En offensiv Högsta domstol. Några reflektioner kring HD:s rättsbildning

Har vi fått en mer offensiv — eller aktivistisk — högsta domstol? Mot bakgrund av Högsta domstolens mycket uppmärksammade avgöranden om narkotikabrott, barnpornografi (det s.k. Mangamålet) och skattetillägg/skattebrott diskuteras trenden i domstolens rättsbildning, särskilt inom straffrätten. Det hävdas i artikeln att HD i dessa fall gått längre än som varit nödvändigt för att lösa de normkonflikter som uppstått i målen eller fylla ut luckor som lagstiftaren lämnat. Författaren manar till viss försiktighet med att på detta sätt ta på sig lagstiftarambitioner från domstolens sida.

Av: FREDRIK WERSÄLL

EU-rättslig reglering av kredit- värderingsinstitut

Den som under de senaste åren följt utvecklingen på den globala finansmarknaden kan knappast ha undgått diskussionen kring de internationella kreditvärderingsinstituten, Credit Rating Agencies, och deras delaktighet i den senaste finanskrisen. Kreditvärderingsinstituten har efter finanskrisen blivit föremål för en tämligen omfattande reglering. I december år 2009 trädde den första EU-förordningen om kreditvärderingsinstitut ikraft. Förordningen genomgick sin första ändring i juni år 2011.

Av: ARON VERSTÄNDIG

Lärdomar av EU-domstolens parallella domar i målen Åkerberg Fransson och Melloni

I denna artikel argumenteras för att EU-domstolen, i två parallella domar, tydliggör vilka metoder som i framtiden kommer att användas för att säkerställa samexistensen mellan de överlappande skyddssystem för grundläggande rättigheter som har betydelse vid tillämpningen av unionsrätten: EU:s rättighetsstadga (och allmänna rättsprinciper), medlemsstaternas konstitutionella bestämmelser och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Av: DOMINIQUE RITLENG

ABL och värdeöverföringar — en replik

I anledning av två uppsatser om värdeöverföringsreglerna i ABL, som nyligen publicerats av Bert Lehrberg i SvJT, aktualiseras ett antal principiella frågeställningar, som knyter an till inte minst metodologiska överväganden inom aktiebolagsrätten. Syftet med denna artikel är att visa att den typ av rättslig metod och argumentation som Lehrberg företräder tillhör eller i vart fall borde tillhöra det förflutna.

Av: JAN ANDERSSON

Litteratur

Vetenskapssocieteten i Lund har tilldelat Karl Dahlstrand 2013 års pris ur Olga och Thorild Dahlgrens fond för bästa doktorsavhandling inom humaniora och samhällsvetenskap.

Av: Staffan Michelson

Notiser

I augusti 2014 hålls det ett nordiskt juristmöte i Oslo. De nordiska juristmötena har en lång tradition. Detta är det 40:e mötet. Vid mötena samlas nordiska jurister med olika yrkesbakgrund — vetenskapsmän, domare, advokater, förvaltningsjurister, affärsjurister m.fl. — för diskussion i olika ämnen. Ämnesutbudet spänner över ett brett fält. Deltagarantalet ligger vanligen runt drygt 1 000 personer.

Om straffrättslig oaktsamhetsbedömning vid frivillig verksamhet förknippad med förhöjd risk

Det har i Sverige under senare år förekommit ett antal incidenter med dödlig utgång som varit förknippade med frivillig utbildning i aktiviteter innefattande ett förhöjt risktagande, t.ex. SCUBA-dykning, glaciärvandring, bergsbestigning och rafting under ledning av instruktör och guide. I denna artikel analyseras i vilken utsträckning en guide/instruktör kan (och bör) hållas straffrättsligt ansvarig då en deltagare i den grupp som han leder eller har ansvar för skadas eller omkommer i anslutning till den aktivitet som bedrivs.

Av: Johan Boucht

Några frågor i kommersiell skadeståndsrätt

Ett antal underrättsavgöranden från senare tid visar att det rör på sig i den kommersiella skadeståndsrätten. Mål som Prosolvia, Countermine och BDO-målet aktualiserar frågor om hur långt ansvaret i affärslivet sträcker sig och ställer därvid på sin spets spörsmålet med vilken innebörd skadeståndsrättens allmänna avgränsningsläror och principer har i rent kommersiella sammanhang. Artikeln behandlar några tendenser i den kommersiella skadeståndsrätten utifrån några nya prejudikat från Högsta domstolen.

Av: Mårten Schultz

Prosolviadomen

Prosolvia var ett bolag i Göteborg, vars verksamhet främst bestod i försäljning av programvaror och som försattes i konkurs i slutet av 1998. Under flera år har pågått en tvist mellan bolagets konkursbo och revisorn jämte revisionsbolaget angående skadestånd. Konkursboet har påstått att revisorn har varit oaktsam genom att inte anmärka på bl.a. bolagets redovisning som ansetts felaktig och att detta har orsakat bolagets skada i följd av konkursen. I artikeln diskuteras kritiskt en av frågorna i den hovrättsdom med vilken rättegången avslutades.

Av: TORKEL GREGOW

Brottmålsprocessen i förändring — några kritiska synpunkter

I artikeln kommenteras några inslag i Straffprocessutredningens tidigare i år framlagda betänkande. Författaren är kritisk till att utredningen vill införa krav på prövningstillstånd oavsett brottets allvar och menar att detta i förening med en försvagning av domarrollen leder till att fler felaktiga domar blir bestående. Förslag om att minska nämndemännens inflytande välkomnas men artikelförfattaren beklagar att utredningen här inte har gått på en mer radikal linje.

Av: MARIA ABRAHAMSSON

Traditionsprincipen eller avtalsprincipen?

I svensk rätt gäller sedan länge den s.k. traditionsprincipen som huvudregel i fråga om köparens skydd mot säljarens borgenärer vid köp av lösöre. Regeringen tillsatte i mars 2013 en kommitté som ska utreda om det finns långsiktiga och påtagliga samhällsekonomiska fördelar att i stället övergå till avtalsprincipen. Redaktionen för SvJT har med anledning av detta bett fyra författare att skriva var sin artikel, vilka samtliga publiceras i detta häfte.

Av: Dag Mattsson

Traditionsprincipens fördelar

I svensk rätt gäller sedan länge den s.k. traditionsprincipen som huvudregel i fråga om köparens skydd mot säljarens borgenärer vid köp av lösöre. Regeringen tillsatte i mars 2013 en kommitté som ska utreda om det finns långsiktiga och påtagliga samhällsekonomiska fördelar att i stället övergå till avtalsprincipen. Redaktionen för SvJT har med anledning av detta bett fyra författare att skriva var sin artikel, vilka samtliga publiceras i detta häfte.

Av: DANIEL VARGÖ

Avtalsprincipens fördelar

I svensk rätt gäller sedan länge den s.k. traditionsprincipen som huvudregel i fråga om köparens skydd mot säljarens borgenärer vid köp av lösöre. Regeringen tillsatte i mars 2013 en kommitté som ska utreda om det finns långsiktiga och påtagliga samhällsekonomiska fördelar att i stället övergå till avtalsprincipen. Redaktionen för SvJT har med anledning av detta bett fyra författare att skriva var sin artikel, vilka samtliga publiceras i detta häfte.

Av: TORKEL GREGOW

Oklarheter med traditionsprincipen

I svensk rätt gäller sedan länge den s.k. traditionsprincipen som huvudregel i fråga om köparens skydd mot säljarens borgenärer vid köp av lösöre. Regeringen tillsatte i mars 2013 en kommitté som ska utreda om det finns långsiktiga och påtagliga samhällsekonomiska fördelar att i stället övergå till avtalsprincipen. Redaktionen för SvJT har med anledning av detta bett fyra författare att skriva var sin artikel, vilka samtliga publiceras i detta häfte.

Av: STAFFAN MYRDAL

Notiser

Jonas Brodin att vara hovrättsråd i Hovrätten för Övre Norrland (2013-10-10), justitiesekreteraren Daniel Holmberg, adjungerade ledamoten Ulrik Lönnmyr och rådmannen Mattias Henriksson att vara hovrättsråd i Göta hovrätt (2013-10-17).

Direkt eller indirekt förlust?

I kommersiella sammanhang tillämpas ofta standardavtal istället för köplagens (1990:931) (KöpL) dispositiva bestämmelser. Det är vanligt att begreppen ”direkt” och ”indirekt” skada förekommer i standardavtalen utan att begreppen definieras. När en klargörande definition saknas i ett standardavtal är det vanligt att svar söks i KöpL. Det framgår dock inte heller helt klart av 67 § KöpL vad som ska räknas som direkt respektive indirekt förlust.

Av: MIRIAM ISTNER-BYMAN

Några aspekter på mångkulturens utmaningar — med särskilt fokus på islamisk rätt

Sveriges omvandling till ett mångkulturellt, mångreligiöst och normativt pluralistiskt samhälle medför nya typer av utmaningar för den svenska rättsordningen. I mötet mellan kulturer betraktas sharialagar som en av de frågor som ger upphov till svårlösta problem och spänningar. Synen på sharia och den islamiska rättsordningen kantas dock av förutfattade meningar som behöver problematiseras mer grundligt. I artikel lyfter författaren fyra kritiska utgångspunkter som bör beaktas för att begripa den komplexitet som kännetecknar mötet mellan svensk och islamisk rätt.

Av: MOSA SAYED

Lagstiftning i riksdagen våren 2013

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under våren 2013. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 september 2013. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2013.

Av: Monica Hall och Bengt Billquist

Notiser

Regeringen har den 19 september 2013 utnämnt lagmannen Stefan Strömberg att vara lagman i Stockholms tingsrätt. Stefan Strömberg tillträder den 1 november 2013. Se mer om Stefan Strömberg i SvJT 1998 s. 612 (med porträtt), 2004 s. 884 och 2009 s. 133.

Om tro, tyckande och vetande

Många brottmål rörande allvarlig brottslighet med stränga straff avgörs utan stöd av annan utredning än vad inblandade personer har berättat. Det är inte helt sällsynt att det är frågan om uppgifter från en enda person som avgör om det blir friande eller fällande dom. Det säger sig självt att höga krav då måste ställas på en sådan utsaga för att den ska kunna läggas till grund för avgörandet. Men vad är ”höga krav”? Allmänt hävdas att det bl.a. innebär att bedömningarna måste vara objektivt grundade.

Av: MIKAEL MELLQVIST