EU-stadgans betydelse för misstänktas och tilltalades rätt till insyn i förundersökningen

Genom ett antal författningsändringar sommaren 2014 (SFS 2014:257–264) genomfördes direktiv 2012/13/EU om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden i svensk rätt. I vissa delar bedömde regeringen att befintliga rättsgrundsatser och gällande rätt redan uppfyllde kraven i direktivet. I de delarna gjordes därför inga ändringar i svensk rätt. Artikeln visar hur valet av genomförandemetod medfört att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blir tillämplig bl.a. på icke lagfästa rättsgrundsatser i den svenska straffprocessen. Frågan om direktivets tillämpning på administrativa förfaranden av straffrättslig karaktär kan inte anses vara slutgiltigt besvarad.

Av: MAGNUS SCHMAUCH

Abort inom den islamiska rättstraditionen

Den svenska patientpopulationens stora heterogenitet, exempelvis med hänsyn till etnicitet, kultur, religion och nationell härkomst, kan på olika sätt påverka hur patienter uppfattar vad som utgör god vård. Islam och muslimer utgör idag en del av det svenska samhället och representerar en beaktansvärd del av dem som vänder sig till hälso- och sjukvården. Forskning om islam och frågor rörande hälso- och sjukvård i den svenska kontexten är dock begränsad. Inte minst gäller det synen på abort inom islam. Syftet med denna artikel är att delvis fylla denna lucka genom att beskriva hur abort behandlats inom den islamiska rättstraditionen samt presentera två abortlagstiftningar från islamiskt färgade rättsordningar (Iran och Tunisien).

Av: MOSA SAYED

Sambors rätt till adoption enligt Europakonventionen

I Sverige är rätten att adoptera gemensamt förbehållen gifta par. I takt med att samlevnadsformerna genomgår förändring måste frågan väckas om sambor ska jämställas med gifta i adoptionshänseende. Samtidigt har domstolarna som handlägger adoptionsärenden att beakta den rättsutveckling som pågår i Strasbourg. I denna artikel görs gällande att de svenska reglerna om samboadoption inte är förenliga med Europakonventionen samt belyses hur en sådan konflikt bör hanteras.

Av: NIKLAS DAHLGREN

Användning av upphovsrättsligt skyddat material från myndigheter

Handlingsoffentligheten enligt tryckfrihetsförordningen ger åtkomsträtt även till material som är upphovsrättsligt skyddat. Hur sådant material får användas efter ett utlämnande är emellertid inte alltid lätt att avgöra. Den upphovsrättsliga regleringen är komplicerad. Myndigheterna är inte heller alltid tydliga med att förklara hur sådant material får användas. På senare år har ny lagstiftning om tillgång och vidareutnyttjande tillkommit. I artikeln kommer några frågeställningar kring användningsrätten att diskuteras.

Av: MATTIAS CARLQUIST

Jäv mot extern adjungerad ledamot och nämndeman

HD har funnit att en åklagare, som var tjänstledig från en anställning vid Åklagarmyndigheten och därefter skulle återgå till denna, var jävig i sin egenskap av adjungerad ledamot av hovrätten i ett brottmål. HD:s beslut ändrar i ett slag förutsättningarna för extern adjunktion i brottmål. Sådan adjunktion av åklagare bör upphöra och advokater bör adjungeras med restriktivitet, medan en akademiker — i frånvaron av alter ego i rättssalen — kan adjungera också fortsättningsvis. Beslutet står inte i vägen för planerna på att införa extern adjunktion i första instans, i vart fall om den adjungerade ledamoten anses obehörig att döma i mål, i vilka ledamotens arbetsgivare eller kollega är part. Beslutet behöver knappast hämma rekryteringen till domarbanan på ett mer påtagligt sätt ens av åklagare.

Av: CLAES SANDGREN

Staten får inte åberopa sin egen försummelse

Högsta domstolen har i en dom rörande ersättningsskyldighet för en rådighetsinskränkning av mark återigen hänfört sig till ett s.k. estoppelargument — att staten inte kan freda sig mot ersättningsskyldighet genom att åberopa sin egen försummelse. Det har dessutom bekräftats att detta utgör en allmän rättsprincip. I artikeln diskuterar författarna principens innebörd och räckvidd samt det nya avgörandets förenlighet med tidigare rättspraxis.

Av: MARTIN MÖRK och MAGNUS HERMANSSON

Notiser

F.d. statssekreteraren Magnus Graner avled den 18 oktober 2014. Magnus sörjs närmast av sin fru Susanne och två söner samt övrig familj och en stor vänkrets. Magnus var statssekreterare hos justitieministern under åren 2006–2014. Dessförinnan var Magnus verksam som advokat, senast som delägare på Lindahls advokatbyrå. Magnus var även kommunpolitiker i Uppsala och ordförande i Uppsala Konsert och Kongress. Magnus var en kämpe. För över tio år sedan fick Magnus beskedet att han hade en hjärntumör. Men han lät sig inte hindras vare sig privat eller yrkesmässigt av detta. Ända in i april i år tjänstgjorde Magnus på heltid som statssekreterare. Men till slut förlorade dessvärre Magnus striden mot cancern.

Om han eller hon eller den

Ska den som skriver en juridisk text ta hänsyn till att det finns alltfler kvinnliga läsare som tar illa vid sig att så många — och däribland även kvinnor — skriver "han" när de också avser "hon"? Ska man i framtiden gå över till att skriva texter som tar hänsyn till detta genom att t.ex. skriva "hon" eller "han och/eller hon"? Eller ska man använda könsneutrala uttryck som "den" eller "hen"? I artikeln redogör jag för vad EU-lagstiftaren och lagstiftarna i Norden, England, Tyskland och Frankrike har gjort och vad en rad juridiska författare i dessa länder anser om saken.

Av: Ole Lando

Ett enhetligt europeiskt patentsystem — perspektiv från insidan

Jens Andreasson har i sin artikel Motorbyte i det europeiska innovationssystemet, SvJT 2014 s. 542, redogjort för den patentreform som Europa står inför. Alexander Ramsay har varit och är engagerad i utformningen av det nya systemet, dels under förhandlingsarbetet i Rådet, dels sedan våren 2013 som vice ordförande i den förberedande kommittén för den enhetliga patentdomstolen. Han kommenterar från detta perspektiv några av de frågeställningar som Jens Andreasson lyft fram.

Av: Alexander Ramsay

Något om tolkning av försäkringsvillkor

Frågan vilka regler som gäller för tolkning av försäkringsvillkor behandlas här med utgångspunkt i en nyligen utkommen bok i ämnet, författad av Marcus Radetzki. Diskussionen ska belysa förhållandet mellan teori och praktik inom rättsvetenskapen och är avsedd att i någon mån överbrygga avståndet mellan dessa båda poler.

Av: Joel Samuelsson

Affärsrelationer, affärer, relationer, avtal och relationella avtal

När affärslivet utvecklar alltmer komplexa avtalsrelationer ställs det högre krav på marknadens spelregler. För att tillgodose affärslivets växande fokus på långvariga affärsrelationer och komplexa samarbetsavtal presenterar artikeln en avtalsrättslig teori som heter relationell kontraktsteori. Artikeln diskuterar dels teorins plats inom svensk avtalsrätt, dels hur teorin genom ett större fokus på parternas relation och ett mindre fokus på det skrivna kontraktet kan hantera den moderna marknadens krav och problem på ett bättre och mer anpassat sätt än vad dagens avtalsrätt förmår att göra.

Av: Levi Bergstedt

Skriftform som förutsättning för avtalsbundenhet vid företagsöverlåtelser

I februari 2014 avgjorde norska Høyesterett en tvist om avtalsbundenhet vid företagsöverlåtelse. Fallet innehåller en rad intressanta frågeställningar rörande förbehåll om avtalad skriftform som förutsättning för avtalsbundenhet. Høyesterett godkände ett ensidigt uppställt förbehåll, tolkade förbehållets ordalydelse generöst till förmån för den part som ställt upp förbehållet och godtog inte motpartens invändning om att förbehållet skulle ha fallit bort. Høyesterett sänder en tydlig signal att skriftform som förutsättning för avtalsbundenhet i det närmaste presumeras vid företagsöverlåtelser, men påminner avtalsskrivaren om vikten av att formulera sig tydligt.

Av: Christine Stridsberg

Notiser

Anna Hempel till hovrättsassessor (2014-08-17), hovrättsfiskalen Patricia Barrefelt till hovrättsassessor (2014-08-21), hovrättsfiskalen Daniel Gillgren till hovrättsassessor (2014-09-01), hovrättsfiskalen Lisa Sundin till hovrättsassessor (2014-09-06).

Domarnas makt — domarrollen i ett nytt rättsligt landskap

År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. I samband med hovrättens jubileum hölls den 12 juni 2014 tre rättspolitiska seminarier i Wrangelska palatset. Vid vart och ett av seminarierna medverkade en senior skribent med uppdrag att skriva en kommenterande och reflekterande sammanfattning av seminariet. Svensk Juristtidning publicerar i detta häfte skribenternas texter från seminarierna. Med utgångspunkt från diskussionerna vid seminariet Domarnas makt — domarrollen i ett nytt rättsligt landskap1 behandlas i artikeln bland annat frågor om domarrollen och domarmaktens legitimitet.

Av: Dag Mattsson

Makten över domstolarna — om styrning av oberoende domstolar

År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. I samband med hovrättens jubileum hölls den 12 juni 2014 tre rättspolitiska seminarier i Wrangelska palatset. Vid vart och ett av seminarierna medverkande en senior skribent med uppdrag att skriva en kommenterande och reflekterande sammanfattning av seminariet. SvJT publicerar i detta häfte skribenternas texter från seminarierna. Med utgångspunkt från diskussionerna vid seminariet Makten över domstolarna — om styrning av oberoende domstolar1 behandlas i artikeln bland annat frågor om förhållandet mellan domstolarna och regeringen, behovet av ett s.k. domarråd och tillsynen över domstolarna.

Av: Lotta Lerwall

Överrätternas roll

År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. I samband med hovrättens jubileum hölls den 12 juni 2014 tre rättspolitiska seminarier i Wrangelska palatset. Vid vart och ett av seminarierna medverkade en senior skribent med uppdrag att skriva en kommenterande och reflekterande sammanfattning av seminariet. Svensk Juristtidning publicerar i detta häfte skribenternas texter från seminarierna. Med utgångspunkt från diskussionerna vid seminariet Överrätternas roll1 behandlas i artikeln bland annat frågor om en ändamålsenlig process, prövningstillstånd, nämndemän, ny teknik, TV-sända rättegångar och hovrätternas organisation.

Av: K-G Ekeberg

Domare, lagstiftare och professorer

År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. Artikeln återger författarens festföreläsning med anledning av Svea hovrätts jubileum som hölls i Riddarhuset den 11 juni 2014, med vissa kompletteringar. Den handlar om aktuella frågeställningar kring rollfördelningen mellan centrala aktörer inom rättsutvecklingen, framför allt den lagstiftande och den dömande makten.

Av: PAULIINE KOSKELO

Konkursförvaltaren och principalansvaret

Arbetstagare som orsakar skador i tjänsten ger i allmänhet upphov till ansvar för arbetsgivaren, det s.k. principalansvaret. Artikeln behandlar frågan om detta principalansvar även omfattar advokater som förordnats som konkursförvaltare, dvs. om konkursförvaltares skadevållande gentemot tredje man kan ge upphov till skadeståndsskyldighet för advokatbyrån.

Av: Mårten Schulz

Associationsrättsligt samtycke och skadestånd

Sedan länge gäller att associationsmedlemmar har rätt att samtycka till beslut som är oförenliga med medlemsskyddsnormer. Däremot har osäkerhet förelegat om samtliga medlemmars samtycke till ett för associationen skadebringande beslut sätter associationens rätt till skadestånd ur spel. I och med NJA 2013 s. 117 står klart att så är fallet. Utöver att kommentera rättsfallet analyserar artikeln hur samtyckesprincipen förhåller sig till associationsintresset och det interna skadeståndsansvaret.

Av: NIKLAS ARVIDSSON

Litteratur

Kan rättsvetenskaplig forskning leda till forskningsupptäckter? — Ett svar på den frågan är att termen forskningsupptäckt inte brukar användas i rättsvetenskapen. Det beror antagligen inte så mycket på de identitetsproblem som rättsvetenskapen har i förhållande till vetenskapsbegreppet utan mer på att juridik är mänskliga tankekonstruktioner.

Notiser

Per Classon, advokaten Mahmut Baran och rättschefen Inga-Lill Askerjö att vara justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.  Per Classon är sedan 2009 finansråd och avdelningschef i Finansdepartementet.

En enhetlig skadeståndsordning vid överträdelser av grundläggande rättigheter?

Högsta domstolen har hållit staten skadeståndsskyldig för ideell skada vid en överträdelse av det grundlagsfästa skyddet för medborgarskap. I artikeln argumenteras för att avgörandet är logiskt i ljuset av det skadeståndsansvar som redan föreligger för överträdelser av Europakonventionen. Vidare ställs frågan om rättsfallet förändrar den skadeståndsordning som gäller vid överträdelser av EU:s rättighetsstadga. Tesen är att det i förlängningen kan vara svårt att motivera skillnader i den skadeståndsrättsliga skyddsnivån för grundläggande rättigheter enligt regeringsformen, Europakonventionen och rättighetsstadgan.

Av: Martin Mörk och Magnus Hermansson

Tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna och EU-rätten — en kommentar till en kommentar

I SvJT 2014 s. 201 kommenterar Olle Abrahamsson och Henrik Jermsten yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande (SOU 2012:55). Enligt dem bygger slutbetänkandet på flera missförstånd. Författarna argumenterar även för att den nuvarande regleringen i alltför hög grad försvårar regeringens arbete vid förhandlingar i lagstiftningsarbetet i EU. Det konstateras att deras kommentar i sin tur förbigår viktiga processuella aspekter som balanserar grundlagarna mot EU-rättens företräde. Slutsatsen är att det inte går att kategoriskt hävda att EU-rätten alltid går före grundlag.

Av: MAGNUS SCHMAUCH

Notiser

”The interplay between the European Court of Human Rights and National Courts” som Utrikesdepartementet (UD) anordnade den 19 maj 2014 i Rosenbad med anledning av ett kontaktbesök i Stockholm av Europadomstolens president Dean Spielmann, som åtföljdes av domstolens tyska domare...